<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kvicksilver &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kvicksilver/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 10 Feb 2025 11:22:12 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kvicksilver &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Tonfisk ska göras mindre giftig med ny förpackningsmetod</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/tonfisk-ska-goras-mindre-giftig-med-ny-forpackningsmetod/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Feb 2025 10:21:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Chalmers]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199982</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny förpackning innehållande aminosyran cystein kan minska kvicksilverhalterna i tonfisk, enligt forskare vid Chalmers tekniska högskola. I studien sjönk nivåerna av det giftiga ämnet med upp till 35 procent.</strong>

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är kvicksilver en av de tio farligaste kemikalierna för människor. Fisk och skaldjur innehåller ofta kvicksilver, och rovfiskar som tonfisk har särskilt höga halter. Exponering kan skada det centrala nervsystemet, där barn och foster är särskilt utsatta.

Forskarna vid Chalmers undersökte om kvicksilverhalterna i fisk kunde minskas med hjälp av en "aktiv förpackning". Det innebär att förpackningsmaterialet, exempelvis en vätska i en konservburk, interagerar med livsmedlet. Tekniken har tidigare använts för att förlänga hållbarheten, men aldrig för att förbättra livsmedelssäkerheten.
<h3>Bindande aminosyra</h3>
I en tidigare studie testade forskarna att klä insidan av förpackningar med ett lager av tiolerad kiseldioxid, ett material med svavelgrupper som binder starkt till kvicksilver. Försöken misslyckades dock, eftersom kvicksilvret var för hårt bundet i fiskvävnaden. Därför valde forskarna att istället tillsätta aminosyran cystein.

– <em>Eftersom vi vet detta beslutade vi att tillsätta en aminosyra, cystein, till en vattenlösning som fiskköttet kan förvaras i. Vår tes var att det skulle få en del av kvicksilvret att släppa från köttet och i stället bindas i lösningen och kasseras. Ytterligare forskning för hur det avlägsnade kvicksilvret ska hanteras krävs fram över</em>, <a href="https://www.chalmers.se/aktuellt/press-och-media/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Przemysław Strachowski, postdoktoral forskare vid institutionen för life sciences på Chalmers vid tiden för studien, i ett pressmeddelande.

[caption id="attachment_199998" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Tonfisk-burk5.jpg"><img class="wp-image-199998 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Tonfisk-burk5-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Inga extra produktionssteg skulle krävas med den nya metoden. Foto: Towfiqu barbhuiya/Pexels[/caption]
<h3>Minskade 35 procent</h3>
Studien, <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/gch2.202400161" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i Global Challenges, visar att mängden kvicksilver som avlägsnades ökade ju större yta av fiskköttet som var i kontakt med cysteinlösningen. När forskarna testade malt tonfiskkött från vanliga konservburkar minskade halterna med 35 procent.

– <em>Det fina med denna typ av förpackning är att den är aktiv medan produkten står på hyllan. Inga extra produktionssteg skulle behövas om en metod som denna användes industriellt, och tillämpningen av våra resultat skulle kunna öka säkerhetsmarginalen för fiskkonsumtion</em>, säger  Strachowski.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvicksilver upptäcktes i hudkrämen &#8211; kvinna förlorade synen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kvicksilver-upptacktes-i-hudkramen-kvinna-forlorade-synen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/kvicksilver-upptacktes-i-hudkramen-kvinna-forlorade-synen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Feb 2023 10:38:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=138231</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ung mor i USA förlorade plötsligt delar av sin syn. Efter tester visade det sig att kvinnan hade höga halter av kvicksilver i blodet, vilket senare kunde konstateras bero på hennes hudkrämer.</strong>

En kvinna i Minnesota i USA hade vid åtskilliga tillfällen redogjort för läkare om ett antal mystiska symptom. Kvinnan upplevde bland annat insomnia, trötthet och muskelsvaghet utan någon förklarlig anledning. Däremot var det när kvinnan förlorade sitt perifera seende som man förstod att det var något allvarligt fel.

Efter att läkare tagit ett flertal tester framkom att kvinnan hade höga halter av kvicksilver i blod och urin. När Minnesota Poison Control System tog prover i kvinnans hem fann man även höga halter av kvicksilver i hemmet, inklusive i hennes barns sovrum, <a href="https://edition.cnn.com/2022/11/29/health/skin-whitening-beauty-creams-mercury-vision-loss-mother-families-as-equals-intl-cmd/index.html" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> CNN.

Anledningen till de höga halterna spåras till de hudkrämer hon använde.

Toxikologen Dr. Erin Batdorff konstaterar att människor ”<em>inte har en aning</em>” om att tungmetallen ofta ingår i vissa krämer. Enligt Batdorff skriver företag i USA inte ut om produkten innehåller kvicksilver, vilket gör det omöjligt för konsumenten att känna till.

– <em>Det finns inget sätt [för konsumenterna] att veta om [kvicksilver] finns i krämerna eller inte för att det inte står på etiketterna.</em>

Enligt USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet FDA <a href="https://www.fda.gov/consumers/consumer-updates/mercury-poisoning-linked-skin-products" target="_blank" rel="noopener">kan</a> kvicksilver döljas i produkter som exempelvis antirynkkrämer, hudblekning samt för behandling av akne. Inom EU är det förbjudet med kvicksilver i hudvård, men sådana produkter kan föras in via postförsändelser, privatpersoner eller importörer av kosmetiska produkter från tredje land och säljas i exempelvis specialbutiker.

Utsätts man för kvicksilver under lång tid kan det orsaka stora skador på kroppen som bland annat njur- och leverskador samt neurologiska problem. Kvinnan i Minnesota kommer inte att kunna få tillbaka sin syn, betonar Batdorff.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/kvicksilver-upptacktes-i-hudkramen-kvinna-forlorade-synen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svavel och matolja mot kvicksilver</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svavel-och-matolja-mot-kvicksilver/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/svavel-och-matolja-mot-kvicksilver/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 Sep 2017 09:30:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=41039</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svavel blandat med återvunnen matolja kan hjälpa oss att avlägsna kvicksilver från jord, har forskare vid australiensiska Flinders University kommit fram till.</strong>

Resultatet blir en brun, gummiliknande substans, som ändrar färg och blir svart när den sugit åt sig kvicksilver. Det är första gången man lyckats visa en sådan effekt på de mest vanliga – och farliga – typerna av kvicksilver, såväl metallform som ånga och organiska föreningar. Tidigare har man enbart visat en reaktion på en enda, inorganisk form av kvicksilver, så det är ett viktigt framsteg, säger Justin Chalker, som lett studien och medförfattat rapporten.

<em>– Varje atom av det kvicksilverbindande materialet kan utvinnas från industriella biprodukter, så det innebär även spännande framsteg vad gäller återvinning och avfallshantering,</em> menar Chalker.

Den senaste rapporten har publicerats i <em>Chemistry – A European Journal</em>. Materialet testas nu i gruvor och andra områden där kvicksilverbaserade svampbekämpningsmedel används.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/svavel-och-matolja-mot-kvicksilver/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Polymer identifierar kvicksilver</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/polymer-identifierar-kvicksilver/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/polymer-identifierar-kvicksilver/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Apr 2017 09:04:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=36240</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare vid spanska universitetet i Burgos har utvecklat en fluorescerande polymer som aktiveras när den kommer i kontakt med kvicksilver som ska finnas i fisk.</strong>

Resultaten har publicerats i Chemical Communications.

–<em> Polymeren utsätts för prover som extraheras direkt från fisken i cirka 20 minuter. Sedan bestrålas den med ultraviolett ljus och avger då ett blåaktig sken som varierar i intensitet i proportion till mängden av metylkvicksilver och oorganiskt kvicksilver som finns i fisken,</em> förklarar Tomás Torroba, huvudförfattare till studien.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) rekommenderar att man inte äter mer en portion i veckan av fisk som innehåller över 1,6 mikrogram organiskt eller 4 gram oorganiskt kvicksilver per kilo.

<strong>Men den gränsen ses</strong> numera som väl hög, och amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) sätter gränsen vid 1 mikrogram per kilo, och fler myndigheter väntas följa samma spår, skriver universitetet.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/polymer-identifierar-kvicksilver/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikanska utsläpp minskar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/amerikanska-utslapp-minskar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/amerikanska-utslapp-minskar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Jul 2015 11:11:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20029</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Amerikanska kraftverk ger ifrån sig allt mindre utsläpp, enligt en <em>ny </em>rapport där de 100 största kraftverken har undersökts.</strong></span>

Rapporten visar en nedåtgående trend för kväveoxid, svaveldioxid, kvicksilver och koldioxid. Utsläppen av koldioxid har minskat med <em>13 </em>procent mellan 2008 och 2012. Det visar på både bättre energieffektivitet och en minskad användning av kolbaserade bränslen, skriver Natural Resources Defense Council.

Utsläppen varierar dock starkt mellan delstater. Högst är de i Ken­tucky, Wyoming, West Virginia, Indiana, och North Dakota, medan de är lägst i Idaho, Vermont, Washington, Oregon, samt Maine.

Det är ett litet antal företag som ansvarar för de största utsläppen. American Electric Power, Duke Energy, Southern Company, NRG, och Tennessee Valley Authority genererar tillsammans 25 procent av industrins koldioxidutsläpp, även om några av dem har arbetat för att minska utsläppen under senare år.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/amerikanska-utslapp-minskar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Guldrushens giftiga arv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/guldrushens-giftiga-arv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/guldrushens-giftiga-arv/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 23 Mar 2014 10:23:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[guld]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=17298</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kvicksilverförgiftning utgör ett stort hot mot ekosystemet på låglandet, och även mot människor eftersom många äter fisk som fångas i området, skriver universitetet. Stora mängder giftigt sediment finns kvar i området och kan spridas av stormar, vilket är oroande eftersom man förutspår fler stora stormar till följd av klimatförändringar i regionen.</strong>

– <em>Man vaskade inte bara efter guld, </em>säger Michael Singer, som står bakom rapporten. <em>Det var en industriell process där man använde högtrycksslangar, som uppfanns 1852, för att spola av hela bergssidor som sedan sköljdes ned längs floden</em>.

Kvicksilver användes för att lösa upp guld och skilja det från andra mineraler, varpå lösningen kunde samlas in och kvicksilvret kokas bort för att komma åt det rena guldet.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/guldrushens-giftiga-arv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lågenergilampor kan skada hudceller</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/lagenergilampor-kan-skada-hudceller/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/lagenergilampor-kan-skada-hudceller/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 Feb 2013 09:33:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kvicksilver]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=2516</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nu visar ny forskning att</strong> strålningen från lågenergilampor skadar hudceller, på samma sätt som UV-strålning från solen. Forskare vid <i>Stony Brook University</i> i New York, USA, fann att lamporna ger ifrån sig förvånansvärt höga nivåer av UV-strålning och gav upphov till skador som i förlängningen kan orsaka hudcancer.

Forskarna exponerade mänskliga hudceller för lågenergilampornas ljus och jämförde dem sedan med hudceller som exponerats för vanligt glödlampsljus. Analyserna visade att lågenergilamporna skadade hudcellerna, bland annat sågs ökad oxidativ stress, i motsats till de vanliga glödlamporna.

<strong>Strålningen kan även orsaka</strong> celldöd, berättade en av de ansvariga forskarna bakom studien, professor Marcia Simon för CBS Miami.

För några år sedan fattade EU  beslutet att lågenergilampor ska ersätta de tidigare glödlamporna. Därför har försäljning av glödlampor gradvis förbjudits i handeln.
<p style="text-align: left;" align="right"><strong>Kritikerna har pekat främst på att</strong> de påstått mer miljövänliga lågenergilamporna innehåller kvicksilver till skillnad från glödlamporna, att de inte medför nämnvärd energibesparing vid inomhusanvändning, men även på det faktum att de avger högfrekvent <a href="https://nyadagbladet.se/debatt/stralsakerhetsmyndigheten-besvarar-kritiken/" target="_blank" rel="noopener">strålning</a>. Många människor tål dem därför inte och kan inte vistas i miljöer där de finns som ljuskälla.</p>
<p style="text-align: left;" align="right"><i>Mona Nilsson
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet
</i></p>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/lagenergilampor-kan-skada-hudceller/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
