kulturarv – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 16 Sep 2026 13:21:50 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg kulturarv – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Hällristningar slipades bort på lagskyddad plats https://nyadagbladet.se/inrikes/hallristningar-slipades-bort-hamrinsberget-umea/ Wed, 16 Sep 2026 13:21:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240739 Hällristningar på Hamrinsberget i Umeå har slipats bort någon gång under sommaren. Polisen utreder grovt fornminnesbrott och saknar misstänkt – platsen har räknats som lagskyddad fornlämning sedan arkeologer 2017 identifierade en ristning som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal. Anmälan kom in till polisen tisdagen den 15 september och gäller hällristningarna på Hamrinsberget, som ligger vid Blå vägen/Strombergs väg i Umeå. Hällristningarna har slipskador. Upptäckten gjordes i september, men exakt när själva skadan skedde är oklart. Enligt polisen har ristningarna förstörts någon gång under sommaren. Ärendet rubriceras som grovt fornminnesbrott, och det finns i nuläget ingen misstänkt. Dagen efter anmälan gick polisen ut och bad allmänheten om hjälp med att ringa in tidpunkten. "För att få en mer exakt brottstid uppmanas både personer som sett hällristningarna och personer som iakttagit de bortslipade hällristningarna under sommaren att höra av sig", skriver polisen.

Skyddad fornlämning sedan 2017

Det var 2017 som arkeologer vid Västerbottens museum med hjälp av 3D-fotografering kunde urskilja en förhistorisk hällristning på berget, en figur som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal. Liknande figurer brukar tolkas som solen eller månen. Efter fyndet räknades platsen som lagskyddad fornlämning, enligt Sveriges Radio, som rapporterade om upptäckten. Det var då den tredje platsen i Västerbottens län med förhistoriska hällristningar. Ristningen var 2017 svår att se med blotta ögat, eftersom den låg på samma häll som modern graffiti och ristningar från senare tid. Hamrinsberget ligger i dag inklämt mellan Berghem och Norrlands universitetssjukhus. För 4 000 år sedan var platsen en ö på väg upp ur havets yta. Att fyndet låg så tillgängligt för allmänheten var enligt arkeologen Erik Sandén både en tillgång och en risk. Redan 2017 fanns skador på hällen bara 15 centimeter från den gamla ristningen, och han varnade då för att eldning på berghällen kunde utplåna den. Han sade till skattefinansierade statskanalen SVT: — Jag skulle tro att om du eldar på den en gång så finns den inte mer. I samma intervju beskrev han också vad 3D-tekniken hade gett vid handen: — Nu har vi också insett att det finns en ristning som kanske är närmare 4000 år gammal här också. Polisen har ingen misstänkt i ärendet och söker nu både personer som sett hällristningarna under sommaren och personer som lagt märke till slipskadorna. Även den som har andra uppgifter om händelsen uppmanas höra av sig via polisen.se eller telefonnummer 114 14.]]> Ny karta guidar till Sveriges kulturarv https://nyadagbladet.se/kultur/karta-206-kulturmiljoer-sverige/ Thu, 27 Aug 2026 05:32:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238611 Slott, fästningar, fyrplatser, fornminnen och gamla bruk finns nu samlade på en och samma utflyktskarta. Statens fastighetsverk pekar ut 206 historiska besöksmål för den som vill upptäcka mer av Sveriges gemensamma kulturarv. Den vikbara kartan heter Välkommen till din historia och lanserades inför sommaren. Den finns också digitalt och kan användas som guide för höstens utflykter. Bakom urvalet står Statens fastighetsverk, SFV, som förvaltar över 2 300 statligt ägda fastigheter. Besöksmålen sträcker sig över hela landet och omfattar allt från palats och kyrkor till fängelser, fyrar, ruiner och parker. — Vår förhoppning är att kartan ska få fler barn och vuxna att upptäcka och utforska de unika historiska miljöer som vi alla äger gemensamt genom staten, säger SFV:s generaldirektör Max Elger.

Från fyröar till gamla fängelser

På kartan finns välkända sevärdheter sida vid sida med platser som sällan syns i vanliga turistguider. Bland miljöerna finns kungsgårdar, försvarsanläggningar, bruksmiljöer och spår efter järnålderns människor. SFV har även fastigheter i sju svenska världsarv. På 132 av besöksmålen finns bemannad verksamhet för allmänheten, med exempelvis museer eller guidade turer. Andra miljöer går att upptäcka på egen hand. Kartan har tryckts i 100 000 exemplar och har bland annat delats ut vid de bemannade platserna och till historielärare.

Går att ladda ned

Den som inte hittar den tryckta kartan kan ladda ned den som PDF eller beställa ett exemplar till brevlådan. Via QR-koder går det att läsa mer om platsernas aktiviteter och öppettider. Den digitala versionen kan filtreras efter exempelvis län, världsarv, fornminnen, slott, parker eller fyrplatser. — Det ideella engagemanget är avgörande för att våra historiska miljöer ska kunna leva vidare och bevaras för framtida generationer, säger Claes Brunius, affärsutvecklare vid Statens fastighetsverk.]]> Tusenårig kyrkogård hittad i Norge https://nyadagbladet.se/kultur/tusenarig-kyrkogard-hittad-i-norge/ Tue, 25 Aug 2026 05:14:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238402 En sedan länge försvunnen kyrkogård har lokaliserats vid Hamar i östra Norge. På begravningsplatsen från tidig medeltid har arkeologerna hittat barn och vuxna – och flera av dem låg tillsammans i samma grav. Det började med ett silvermynt i en åker. År 2019 gick hobbysökaren Øyvind Moe med metalldetektor över marken vid Ridabu utanför Hamar. Där hittade han en halvpenning från hertig Håkon Magnussons tid, präglad omkring 1285. När Moe lämnade in fyndet skämtade han om att han kanske hade funnit den försvunna Valums stavkyrka. Året därpå hittade en annan metallsökare människoben i samma område. Arkeologer från Innlandet fylkeskommune kallades till åkern och kunde konstatera att benen låg i gravar. Den sedan länge bortglömda kyrkogården hade återfunnits. Nu undersöks odlingsmarken vid den tidigare gården Valum. Hittills har arkeologerna påträffat kvarlevor efter 15 personer. I en av gravarna låg fyra av dem tätt tillsammans, ett ovanligt fynd enligt projektledaren Aksel Haavik vid NIKU. — Det är så pass unikt att jag aldrig har varit med om något liknande. Att hitta fyra personer i en grav är inte helt vanligt, säger Haavik till NRK.

Fyra personer låg i samma grav

Tre av gravarna innehåller flera individer. I en av dem låg fyra människor tätt intill varandra, däribland ett barn. Det finns även gravar med två och tre personer. — Det är mycket ovanligt att hitta så många gemensamma gravar på en kristen kyrkogård. Här finns dubbelgravar, en trippelgrav och en grav med fyra personer, säger utgrävningens fältledare Kristine Ødeby Haugan. Varför människorna begravdes tillsammans är ännu okänt. Arkeologerna diskuterar både sjukdom och möjligheten att personer som avled under vintern jordfästes gemensamt när marken tinat. Någon bestämd dödsorsak har inte fastställts. Skeletten bär också spår av människornas liv. Ett benbrott hade läkt i fel vinkel, vilket gjorde personens ena ben betydligt kortare än det andra. Skadan måste ha gjort att han haltade, men läkningen visar att han levde länge efter olyckan. På ett annat skelett var en tand kraftigt nedsliten.

Kristna gravar från tidig medeltid

Kol-14-dateringar av ben från platsen pekar på att begravningarna skedde någon gång mellan 994 och 1190 efter Kristus. Det placerar kyrkogården i övergången mellan vikingatid och tidig medeltid. De döda låg på rygg med huvudet mot väster och fötterna mot öster. Inga gravgåvor har hittats och kropparna hade inte kremerats. Arkeologerna bedömer därför gravarna som tydligt kristna. Fyndet kan även markera platsen för den försvunna Valums stavkyrka, men kyrkobyggnaden har ännu inte påträffats. Kyrkan gick ur bruk 1590, varefter platsen så småningom glömdes bort.

Gravarna var nära att plöjas bort

Gravarna låg strax under markytan och riskerade att förstöras av fortsatt jordbruk. Utgrävningen gör det möjligt att rädda kvarlevorna innan plogen når dem. De 15 skeletten ska katalogiseras och föras till Kulturhistoriska museet i Oslo. Framtida DNA-analyser kan visa om personerna i gravarna med flera individer var släkt, medan undersökningar av skelett och isotoper kan ge besked om ålder, kön, sjukdomar, kost och var de växte upp.]]> Ny juvelkupp skakar franskt museum https://nyadagbladet.se/utrikes/ny-juvelkupp-skakar-franskt-museum/ Mon, 06 Jul 2026 08:31:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234655 Lalique-museet i nordöstra Frankrike har utsatts för en uppmärksammad kupp där smycken värda omkring fyra miljoner euro, motsvarande cirka 44 miljoner kronor, stals. Inbrottet skedde tidigt på söndagsmorgonen i Wingen-sur-Moder, nära den tyska gränsen. Enligt Sud Ouest tog sig flera maskerade personer in genom att bryta upp en dörr, slog sönder sex montrar och flydde med omkring 20 smycken. Skadorna är fortfarande under utredning, men en källa nära utredningen uppger för AFP att värdet kan ligga nära fyra miljoner euro. Föremålen ska vara gjorda av kristall och sakna ädelstenar, vilket gör dem svårare att smälta ned och omsätta. Borgmästaren Christiane Meiss säger till den regionala tidningen DNA att tjuvarna verkade vara väl informerade och gick direkt mot smyckena. Hon uppger att larmen fungerade, men hävdar att säkerhetsbolaget inte omedelbart larmade gendarmeriet. Enligt Le Parisien var det i stället en städare som kom till platsen som först kontaktade polisen.

Flera museistölder på kort tid

Kuppen kommer efter flera uppmärksammade stölder från franska museer. I oktober 2025 stals åtta delar av de franska kronjuvelerna från Louvren i Paris, värderade till omkring 88 miljoner euro. Kort därefter rapporterades också stölder av mynt och guldföremål från andra museer. En fransk parlamentsutredning pekade i maj på allvarliga brister i landets museisäkerhet, bland annat föråldrad infrastruktur, personalbrist och otillräcklig kameraövervakning. Le Parisien uppger att Lalique-museet betraktades som en känslig plats och fått särskild uppmärksamhet efter Louvren-kuppen, men att skyddet ändå inte räckte. Lalique-museet öppnade 2011 och är ägnat åt juveleraren och glaskonstnären René Lalique samt hans efterföljare. Museet uppger att det kommer att hålla stängt i flera dagar efter inbrottet.]]> Iran vill stämma USA och Israel för attacker mot kulturarv https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-stammer-usa-israel-kulturarv/ Tue, 19 May 2026 08:25:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230633 Iran kommer att vidta rättsliga åtgärder mot USA och Israel efter angrepp som enligt Teheran har skadat landets kulturarv. Minst 149 historiska landmärken och museer i 20 provinser uppges ha drabbats. Irans biträdande utrikesminister Kazem Gharibabadi skrev på X i söndags att skadorna omfattar fem Unesco-listade platser. Enligt Gharibabadi ska de iranska myndigheterna registrera och dokumentera skadorna samt driva frågan internationellt för att utkräva ansvar. Han skrev att Iran inte kommer att tillåta någon makt att offra Irans historia för dagens militära och politiska mål. Kulturhistoriska platser ska skyddas under konflikter enligt Haagkonventionen från 1954 och grundläggande regler i den humanitära rätten, framhöll diplomaten. — Irans kulturarv är inte bara en nationell tillgång för det iranska folket; det är en del av mänsklighetens gemensamma minne, sade Gharibabadi.

Fem Unesco-listade platser uppges ha skadats

Den persiska civilisationen, med centrum i dagens Iran, räknas till världens äldsta och mest historiskt inflytelserika kulturer. Det akemenidiska riket, som grundades 550 före Kristus, ses som en central utgångspunkt. Gharibabadi beskrev attackerna mot historiska landmärken som ett tydligt uttryck för vad han kallade den amerikanska regimens och den ”sionistiska regimens” laglösa agerande. Irans kulturdepartement har tidigare uppskattat att reparationerna av skadade kulturarvsplatser efter konflikten kommer att kosta omkring 70 biljoner rial, motsvarande nära 39 miljoner dollar.

Vapenvila utan genombrott

Ett skört vapenstillestånd mellan parterna ska ha trätt i kraft i början av april efter en månad av intensiva strider. Vapenvilan håller fortfarande, men de indirekta fredssamtalen har inte lett till något genombrott. Både Washington och Teheran har avvisat varandras krav. I början av april varnade USA:s president Donald Trump för att Irans ”hela civilisation kommer att dö” om landet inte accepterar amerikanska krav. Uttalandet väckte snabbt internationella reaktioner. FN:s generalsekreterare António Guterres sade att han var ”djupt bekymrad”, medan påve Leo XIV kallade hotet ”verkligt oacceptabelt”. Trump upprepade hotet i söndags och sade att ”ingenting kommer att finnas kvar” av landet om Iran inte snabbt gör eftergifter. Irans försvarsdepartement svarade att landet är ”fullt förberett” på att avvärja eventuella nya amerikanska och israeliska angrepp.]]> Kina firar vårfesten med tusenåriga traditioner och drönarteknik https://nyadagbladet.se/kultur/kina-varfesten-traditioner-dronarteknik/ Fri, 20 Feb 2026 13:29:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222197 HANGZHOU/SHENZHEN (Xinhua). När Kina välkomnar hästens år smälter tusenåriga traditioner samman med modern teknik i firandet av vårfesten. Från folkdanser med bambuhästar i östra Kina till spektakulära drönarshower i Shenzhen – nyårsfirandet förenar arv och innovation. Inför det kinesiska nyåret 2026 fylldes en hamn vid vattnet i distriktet Chun'an i provinsen Zhejiang i östra Kina av liv, när över 200 dansare klädda i traditionella dräkter dansade med färgglada "bambuhästar" – tygklädda hästattrapper monterade på bamburamar och fästade runt midjan. I den kinesiska zodiaken symboliserar hästen snabbhet, uthållighet och företagaranda. Till munter musik hoppade och sprang den färgstarka truppen i en livlig procession som bjöd publiken på en upprymd upplevelse. Pan Yongxia, chef för Chun'ans kulturcenter, berättade att föreställningen samlade bambuhästdansare från hela distriktet i den största uppvisningen av bambuhästdans någonsin. Hundratals liknande föreställningar kommer att fortsätta i byar och kommuner under hela festperioden. [caption id="attachment_222208" align="alignnone" width="1170"]En pojke på sin pappas axlar äter tanghulu på en nyårsmarknad i Jiaozhou, Shandong-provinsen. En pojke äter tanghulu – sockerkanderade frukter på pinne – på en fullpackad nyårsmarknad i Jiaozhou, Shandong-provinsen. Foto: Xinhua/Wang Zhaomai[/caption] Bambuhästdansen i Chun'an har sitt ursprung i södra Songdynastin (1127–1279) och har länge varit en given del av traditionella högtider som vårfesten och lyktfestivalen. År 2014 upptogs den på Kinas nationella lista över immateriellt kulturarv. — Föreställningarna har utvecklats från små grupper om fem personer till storskaliga danser med dussintals eller till och med hundratals deltagare som engagerar alla åldersgrupper. Genom att införliva moderna inslag som streetdance har konstformen blivit mer tillgänglig och attraktiv för yngre generationer, sade Pan. — Det är avgörande att bevara de traditionella teknikerna och samtidigt förnya dem genom att blanda in samtida dans för bredare attraktionskraft, sade Fang Bingkun, 86 år, en av konstformens tidigare utpekade traditionsbevarare. Under sju decennier har han dokumenterat traditionerna och effektiviserat formationerna för att göra dansen lättare att lära sig och framföra. [caption id="attachment_222210" align="alignnone" width="1170"]Besökare vid en stor röd hästskulptur utanför Longfusi-templet i Peking under vårfesten. Besökare vid en nyårsmarknad vid Longfusi i Peking, där en stor hästskulptur pryder entrén under hästens år. Foto: Xinhua/Li Xin[/caption]

Tusentals drönare tänder himlen över Shenzhen

Medan det immateriella kulturarvet frodades i det gamla distriktet i östra Kina, lyste en högteknologisk hyllning till hästens år upp himlen över Shenzhen – ett stort tekniknav i provinsen Guangdong i södra Kina. Vid Window of the World-nöjesparkens torg såg omkring 200 000 åskådare en spektakulär nyårsdrönarshow. Tusentals drönare formade en mäktig scen av "tiotusen galopperande hästar", ackompanjerad av kraftfulla traditionella trumslag och hovljudseffekter. Drönarflottan visade till och med intrikata detaljer som vajande manar, hovavtryck och det kinesiska skrivtecknet för "häst". — Tekniken vi använder gör att varje drönare kan uppnå centimeter- eller till och med millimeternoggrannhet, och synkroniserar tiotusentals drönare med exakt precision. Uppgraderade algoritmer beräknar och kompenserar för eventuella luckor i bilden i realtid, sade Huang Xing, varumärkeschef för Shenzhen DAMODA Intelligent Control Technology Co., Ltd, som arrangerade showen. [caption id="attachment_222206" align="alignnone" width="1170"]En drönarljusshow bildar ett tempel och en traditionell figur över Chongqings stadssiluett. En drönarljusshow med temat "Majestätiska landskap, dynamiska Chongqing" över sydvästra Kinas största stad. Foto: Xinhua/Wang Quanchao[/caption] Unga åskådare hyllade den teknologiskt uppslukande showen, och många livesände eller delade klipp på nätet. — De tredimensionella dynamiska effekterna och hästsvärmarnas flytande rörelser var visuellt mer imponerande och miljövänligare än traditionella fyrverkerier. Den festliga men futuristiska showen är perfekt att dela på sociala medier, sade en åskådare. Det moderna firandet i Shenzhen vann också över äldre generationer. — Att se välkända kulturella symboler som lejonsdansen och tecknet "Fu" (välsignelse) under drönaruppvisningen fick mig att känna den riktiga nyårsatmosfären. Det är en ny form, men den bär djupa kulturella traditioner, sade en 70-årig lokalinvånare. [caption id="attachment_222203" align="alignnone" width="1170"]Ett barn interagerar med en robothund i en park i Xinghua, Jiangsu-provinsen, under det kinesiska nyårsfirandet. Ett barn interagerar med en robothund vid en våtmarkspark i Xinghua, Jiangsu-provinsen. Foto: Xinhua/Zhou Shegen[/caption]

Drönarshower sprider sig globalt

Drönarshowens avsaknad av buller och rök, i kombination med de starka visuella intrycken, gjorde att även äldre åskådare kunde njuta av spektaklet bekvämt. Många äldre uppskattade att firandet var klart och glädjefyllt att titta på – utan att vara bullrigt. Sådana högteknologiska firanden sprider sig nu över hela Kina och utomlands. DAMODA uppger att företagets drönarshower har nått över 100 städer i Kina och mer än 50 länder och regioner globalt. Företaget fortsätter att förbättra bildkvalitet, variation och längd, och integrerar drönarshower med kulturturism och nattekonomin. Dagens kinesiska nyårsfirande är en blandning av tusenåriga seder från jordbrukssamhället – som att sätta upp verser och lösa lyktgåtor – samexisterar med AI-förstärkta festligheter, från robotar som framför nyårshälsningar på galascener till robotarmar som brygger kaffe på tempelmarknader. Tillsammans galopperar de framåt och bär hästens anda in i en ny era.]]> Gammelstads kyrkstad – Ett kulturarv i norr https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/ https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/#respond Fri, 26 Dec 2025 13:26:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=154036 Gammelstads kyrkstad är Sveriges största och bäst bevarade kyrkstad, där bland annat Norrlands största medeltida stenkyrka finns. Sedan 1996 är platsen med på Unescos lista över världsarv.
Artikeln publicerades ursprungligen den 23 juli 2023.
Kyrkstäder började växa fram under 1600-talet då man i Sverige hade så kallad kyrkogångsplikt, det vill säga att man hade skyldighet att närvara vid söndagens högmässa. Det fanns dock olika regler beroende på hur långt från kyrkan man bodde och reglerna gällde ofta för minst en i hushållet, eftersom någon måste stanna hemma och sköta hemmet. Främst i norra Sverige var det ofta långt från hemmet till kyrkan och man byggde därför kyrkstugor intill kyrkan där besökande kunde bo temporärt inför kyrkobesök. Det fanns också en motsvarighet för samer som ofta kallas lappstäder. I Sverige har det funnits ett 70-tal kyrkstäder i norr, men i dag finns enbart 16 bevarade, varav ett antal antingen är byggnadsminnen eller klassade som riksintresse för kulturmiljövården. I Luleå ligger Gammelstads kyrkstad, som är den största och bäst bevarade kyrkstaden i Sverige. Där finns 404 stugor som är uppdelade i 552 kammare. I kyrkstaden finns även Norrlands största medeltida stenkyrka som är från 1492. Platsen utsågs av Unesco till ett världsarv 1996. Under 1300-talet fanns här en marknadsplats som fungerade som ett centrum för den dåvarande socknen, som under en viss tid omfattade nästan hela Norrbottens län. Under 1600-talet utvecklades den till kyrkstad. Det var där som staden Luleå grundades och när den sedan flyttades började man kalla platsen för "Gammelstad". Platsen är också ett fornminne där det under "markytan finns ett kulturlager som kan liknas vid ett dolt arkiv som breder ut sig över världsarvsområdet", enligt Länsstyrelsen. Markskiktet ska innehålla spår från omkring 900 år av mänsklig verksamhet och arkeologer har hittat en hel del vid platsen i form av föremål, spismursrester, husgrunder och avfallsgropar. Intill kyrkstaden finns även Friluftsmuseet Hägnan. I Gammelstad var det livat under kyrkobesöken där många samlades och kunde träffa både bekanta och nya vänner. Med tiden blev kyrkhelgerna mer och mer uppdelade i helger för äldre och ungdomshelger. Under ungdomshelgerna kunde ofta romanser blossa upp och det ledde ofta till giftermål. Det var heller inte ovanligt att man senare lät sig vigas i just en kyrkstuga. Nederluleå kyrka används fortfarande och kyrkstugorna nyttjas fortfarande på traditionellt vis vid vissa tillfällen. På besökscentret finns en gratis interaktiv utställning om kyrkstaden och man kan boka in guidade turer.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/gammelstads-kyrkstad-ett-kulturarv-i-norr/feed/ 0 Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling https://nyadagbladet.se/kultur/historiska-fastningen-i-bohus-fick-digital-tvilling/ Sat, 12 Apr 2025 06:12:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=204063 Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer. Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande. För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften. – Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande. Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan. – Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss. Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010. – Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.]]> Børsen brinner fortfarande https://nyadagbladet.se/norden/borsen-brinner-fortfarande/ https://nyadagbladet.se/norden/borsen-brinner-fortfarande/#respond Wed, 17 Apr 2024 07:02:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=178257 Köpenhamns börshus brinner fortfarande, trots ett intensivt släckningsarbete under natten. Halva byggnaden uppges ha förstörts och arbetet med att släcka branden kommer att pågå minst ett dygn till. Det finns redan nu planer på att återuppbygga Børsen igen - ett arbete som kan komma att kosta flera miljarder danska kronor. Igår larmades det under morgonen att Köpenhamns kulturarv, Børsen, stod i lågor. Medborgare fick bevittna hur lågorna slukade byggnadens kända spira, “Dragespiret”, som raserade under tisdagsmorgonen. Förhoppningen var att släckningsarbetet skulle vara avslutat senast under onsdagsmorgonen, men än står halva byggnaden i lågor. Åtminstone halva byggnaden uppges vara brandskadad, där endast ytterväggarna står kvar i de delar som brunnit. Resten har kollapsat i branden och byggnaden "brinner i begränsad omfattning" i nuläget. – Det är svårt för oss att ta oss fram och arbetet har inte gått så snabbt under natten som vi hade hoppats, säger Frank Trier Mikkelsen, presstalesman på Hovedstadens Beredskab till danska statskanalen DR under onsdagsmorgonen.

Ska återuppbyggas

Tillsammans med släckningsarbetet pågår också insatser för att försöka rädda fasaden så att den inte kollapsar ut över gatorna omkring. Släckningsarbetet beräknas pågå ytterligare ett dygn. – Det är en långsam process som kommer att ta oss de närmaste 24 timmarna. Det brinner i de delar av byggnaden som har fallit ner, säger han. Brian Mikkelsen, vd på Dansk Erhverv som äger byggnaden, menar att byggnaden kommer att återuppbyggas oavsett vad. – Vi har beslutat oss för att, no matter what, så kommer vi att återuppbygga Børsen, säger han under en presskonferens.

Kan kosta miljarder

Kirsten Nielsen, ordförande i danska byggnadsingenjörsföreningen, är övertygad om att det är möjligt att återuppbygga byggnaden i samma stil. – Man kan bygga upp Børsen igen, men man ställs inför andra utmaningar eftersom det har brunnit ner och det finns andra regler för byggande idag än för 400 år sedan, exempelvis regler för brandsäkerhet, säger hon till DR. Jørgen Overby, som är restaureringsarkitekt och vice ordförande i föreningen Historiske Huse, tror dock att renoveringen och uppbyggnaden kommer att bli dyr. – En försiktig gissning är 500 miljoner kronor och upp till en miljard. Det måste nästan vara i miljarder. Men det är också mycket vi ännu inte vet, säger Overby till danska tidningen Berlingske.

"Tårar i ögonen"

Det är fortfarande oklart vad som orsakat branden, men det kan ha skett i samband med ett renoveringsarbete som pågick i delar av byggnaden. Børsen skulle fylla 400 år och man planerade ett stort firande till hösten. En del konst som fanns i byggnaden räddades under tisdagen, men mycket tros vara förlorat. Bland annat hade byggnaden ett stort bibliotek med äldre böcker. Danskarna är märkbart påverkade av branden där exempelvis danska tidningen B.T rapporterar att medborgare stannar till under morgonen och bevittnar byggnadens förstörelse med tårar i ögonen. – Folk är väldigt påverkade. Många ställer sig upp på väg till jobbet med tårar i ögonen och tittar upp mot den tomma himlen och den utbrända byggnaden, säger reportern Silla Bakalus. Inga människor uppges ha kommit till skada under branden.]]> https://nyadagbladet.se/norden/borsen-brinner-fortfarande/feed/ 0 Sveriges världsunika hällristningar https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-varldsunika-hallristningar/ https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-varldsunika-hallristningar/#respond Sat, 13 Apr 2024 10:15:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=152443 Släbroristningarna skiljer sig markant från andra hällristningar med sina ytterst ovanliga motiv. De så kallade ramfigurerna består av tredimensionella ringar eller fyrkanter med punkter eller streck som man än idag inte lyckats uttyda.
Denna artikel publicerades ursprungligen den 22 juni 2023.
Så sent som 1984 upptäckte man de så kallade Släbroristningarna i utkanten av Nyköping i Sörmland. I det som blivit känt som Släbroparken finns 434 figurer och 262 skålgropar utspridda på fem berghällar. Hällristningar är inte ovanliga i Sverige, utan finns i varje län. Dessa hällristningar är dock unika, inte bara för Sverige, utan även i resten av världen. Vanligtvis brukar ristningar nämligen avbilda exempelvis skepp, människor, djur och fotsulor, ett mönster som Släbroristningarna inte följer. De flesta figurerna består av en ram, som är en ring eller kvadrat, med ett mönster inuti som består av antingen punkter eller linjer. Flera av de så kallade ramfigurerna är tredimensionella och har knackats in på en yta som först har bearbetats för att passa till formen. Några figurer har även detaljer som påminner om kroppsdelar och huvuden som ser ut som en person med uppåtsträckta armar. På hällarna i parken finns också skålgropar och hjulkors, men inga avbildningar av skepp, djur eller vapen. Det är oklart hur gamla motiven är, men man tror att de kan vara äldre än de vanligare förekommande hällristningarna och kan ha skapats för omkring 4 000 år sedan. De flesta hällristningar brukar dateras till bronsåldern, det vill säga för omkring 3 000 år sedan. Det finns dock teorier om att de skulle vara från järnåldern, med andra ord yngre. Vad figurerna vill säga är fortfarande oklart. Det finns flera teorier, och en hypotes är att det skulle kunna vara någon form av kalender, men den teorin har inte kunnat styrkas. [caption id="attachment_152455" align="alignnone" width="1170"] Foto: Sören Eriksson/CC BY-SA 3.0[/caption] En annan teori är att ristningarna är avbildningar av människors inre, snarare än deras yttre som ofta annars är fallet. Figurerna för även tankarna till någon sorts "byggsats" där man skulle kunna tänka sig att olika kombinationer av ett antal förutbestämda delar används. Genom att därmed lägga till eller ta bort olika delar kunde dåtidens människor avbilda olika aspekter av människans väsen, lyder teorin. En annan teori är att ”människorna” ifråga är någon form av ledartyp eller någon typ av spirituell shaman. Ett annat alternativ är att de föreställer någon form av gudomliga motiv. Ristningarna går att se i Släbroparken i Oppeby som ligger i utkanten av Nyköping.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/sveriges-varldsunika-hallristningar/feed/ 0