<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kultur &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kultur-2/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 18 Sep 2026 06:43:13 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kultur &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Norge läser som aldrig förr</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/tusentals-i-ko-norge-laser-som-aldrig-forr/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Sep 2026 06:43:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bibliotek]]></category>
		<category><![CDATA[böcker]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[läsning]]></category>
		<category><![CDATA[litteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Oslo]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240892</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Norge är biblioteken fulla igen. Besöken i storstadsbiblioteken är tillbaka på samma nivå som före coronakrisen, utlåningen stiger – och tusentals norrmän står i kö för att få låna samtida norsk skönlitteratur.</strong>

Det mest talande exemplet är Tore Renbergs nya roman <em>Et livsforsøk</em>. På Deichman i Oslo står närmare 1 000 personer i kö, <a href="https://www.nrk.no/rogaland/folk-er-tilbake-pa-bibliotekene-_-naermere-1000-pa-venteliste-for-tore-renbergs-nye-bok-1.18020205" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> NRK. På Sølvberget i Stavanger och på Bergen offentlige bibliotek har kölistorna passerat 400 namn vardera. Den som ställer sig sist får räkna med att vänta ett par år på en bok som kostar noll kronor att låna.

Renberg är inte ensam. Lars Saabye Christensens <em>Kjøkken</em> har över 1 100 väntande i Oslo. Roy Jacobsens <em>Delirium</em> har tre och ett halvt års väntetid i Stavanger och över 500 i kö i Oslo.

Storbybibliotekundersøkelsen 2025 från OsloMet bekräftar bilden: utlåningen i stadsbiblioteken ökar och besöken är tillbaka på nivån före coronakrisen. På Sølvberget i Stavanger pekar första halvåret mot en uppgång på nio procent jämfört med i fjol – utan att bokanslagen har höjts.

— <em>Det visar ett intresse för modern norsk skönlitteratur, som jag är glad för. Vi har många bra författare</em>, säger biblioteks- och kulturhuschefen Anne Torill Stensberg till NRK.

Författaren och litteraturprofessorn Janne Stigen Drangsholt ger biblioteken själva en del av äran: de har år efter år hittat nya sätt att få folk att komma och stanna.

— <em>De förvaltar kunskap. De rymmer det kulturella Norge. Och i den dyrtid vi är inne i är det otroligt viktigt att biblioteken är gratis</em>, säger hon.

Att det just nu är norska författare som efterfrågas kallar hon fantastiskt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny karta guidar till Sveriges kulturarv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/karta-206-kulturmiljoer-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Aug 2026 05:32:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[kulturarv]]></category>
		<category><![CDATA[resor]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[turism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238611</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Slott, fästningar, fyrplatser, fornminnen och gamla bruk finns nu samlade på en och samma utflyktskarta. Statens fastighetsverk pekar ut 206 historiska besöksmål för den som vill upptäcka mer av Sveriges gemensamma kulturarv.</strong>

Den vikbara kartan heter <em>Välkommen till din historia</em> och lanserades inför sommaren. Den finns också digitalt och kan användas som guide för höstens utflykter.

Bakom urvalet står Statens fastighetsverk, SFV, som förvaltar över 2 300 statligt ägda fastigheter. Besöksmålen sträcker sig över hela landet och omfattar allt från palats och kyrkor till fängelser, fyrar, ruiner och parker.

— <em>Vår förhoppning är att kartan ska få fler barn och vuxna att upptäcka och utforska de unika historiska miljöer som vi alla äger gemensamt genom staten</em>, <a href="https://www.sfv.se/myndigheten/om-myndigheten-sfv/pressrum-och-nyheter/nyheter/besoksmalskartan-2026" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> SFV:s generaldirektör Max Elger.
<h3>Från fyröar till gamla fängelser</h3>
På kartan finns välkända sevärdheter sida vid sida med platser som sällan syns i vanliga turistguider. Bland miljöerna finns kungsgårdar, försvarsanläggningar, bruksmiljöer och spår efter järnålderns människor. SFV har även fastigheter i sju svenska världsarv.

På 132 av besöksmålen finns bemannad verksamhet för allmänheten, med exempelvis museer eller guidade turer. Andra miljöer går att upptäcka på egen hand. Kartan har tryckts i 100 000 exemplar och har bland annat delats ut vid de bemannade platserna och till historielärare.
<h3>Går att ladda ned</h3>
Den som inte hittar den tryckta kartan kan <a href="https://www.sfv.se/myndigheten/kontakt/besokare-och-hyresgaster/besoksmals-kartan" target="_blank" rel="noopener nofollow">ladda ned</a> den som PDF eller beställa ett exemplar till brevlådan. Via QR-koder går det att läsa mer om platsernas aktiviteter och öppettider.

Den digitala versionen kan filtreras efter exempelvis län, världsarv, fornminnen, slott, parker eller fyrplatser.

— <em>Det ideella engagemanget är avgörande för att våra historiska miljöer ska kunna leva vidare och bevaras för framtida generationer</em>, säger Claes Brunius, affärsutvecklare vid Statens fastighetsverk.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kräftskivan – sensommarens svenska ritual</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/kraftskivan-sensommarens-svenska-ritual/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Aug 2026 05:55:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Flodkräfta]]></category>
		<category><![CDATA[kräftskiva]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236630</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I augusti samlas svenskar kring fat med kalla kräftor, krondill, papperslyktor och snapsvisor. För den som möter traditionen utifrån kan den se ut som en munter sensommarfest – men kräftskivan har vuxit fram steg för steg, från högreståndens delikatess till en folklig ritual som i dag också berättar om ett förändrat svenskt vattenlandskap.</strong>

En kräftskiva är ingen officiell helgdag och den har ingen fast mall. Den kan vara en stor fest på en veranda eller en enkel middag med nära vänner. Men tidpunkten är nästan alltid densamma: augustikvällar, när sommaren ännu dröjer sig kvar men mörkret kommer tidigare. På bordet står vanligtvis hela, kokta kräftor som äts kalla och smaksätts med krondill. Gästerna skalar dem för hand, använder ofta små haklappar och tar pauser för en kort snapsvisa. Bröd, ost och pajer är vanliga tillbehör, men själva ritualen kretsar kring kräftorna och den gemensamma måltiden.

[caption id="attachment_236690" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/Kraftskiva-Haringeslott-1991.jpeg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-236690 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/Kraftskiva-Haringeslott-1991.jpeg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Kräftskiva på Häringe slott 1991. Foto: Holger.Ellgaard/CC BY-SA 4.0[/caption]

Det är denna sammansmältning av mat och tidpunkt som gör kräftskivan lätt att känna igen. I stället för en enskild rätt handlar den om att markera övergången mellan högsommar och höst tillsammans med andra.
<h3>Från delikatess till svensk sed</h3>
Traditionen började emellertid inte som vardagsmat på svenska gårdar. Kräftor hörde ursprungligen inte till bondesamhällets vanliga kost. Sedan 1500-talet serverades de däremot på högreståndsbord i Sverige. Institutet för språk och folkminnen <a href="https://www.isof.se/utforska/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/kraftskiva" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att seden sannolikt kom via det tyska högreståndsbordet.

Med tiden spreds kräftätandet mellan samhällsskikten. Det som först var en exklusiv delikatess blev en del av den svenska matkulturen, och de långsamt växande flodkräftorna i svenska vattendrag betraktades som särskilt fina. De exporterades också utomlands. Kräftskivan blev alltså inte svensk därför att den alltid hade varit det, utan därför att en importerad vana fick fäste och anpassades till svenska årstider, råvaror och festvanor.
<h3>När lagen skapade premiärfeber</h3>
Från slutet av 1800-talet till 1994 var kräftfiske förbjudet från november till början av augusti, för att skydda bestånden. Från början öppnade fisket den 7 augusti klockan 17; 1982 flyttades premiären till klockan 17 den första onsdagen i augusti. Därifrån kommer kopplingen mellan kräftor och den svenska sensommaren.

Det är också under 1900-talet som kräftskivan får den form som många känner igen i dag. Ordet <em>skiva</em>, belagt från början av seklet, syftar på en fest eller tillställning och har sannolikt utvecklats ur associationerna kring bordsskivan, maten och dryckerna.

Snapsen är en annan välkänd del av bilden, även om den naturligtvis inte förekommer vid varje kräftskiva. Kopplingen mellan kräftor och starka drycker var redan så etablerad att tecknaren och författaren Albert Engström gjorde den till politiskt slagträ 1922, när Sverige röstade om ett totalförbud mot alkohol.

[caption id="attachment_236689" align="alignnone" width="640"]<img class="wp-image-236689 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/Kraftor_krava_dessa_drycker-640x866.jpeg" alt="" width="640" height="866" /> Affisch från folkomröstningen om totalförbud mot alkoholdrycker 1922. Date[/caption]

Engström ritade den berömda nej-affischen med orden: ”Nej! Kräftor kräva dessa drycker!” Budskapet var medvetet vardagligt: ett förbud framställdes inte som en abstrakt politisk fråga utan som ett ingrepp i en omtyckt måltid. Affischen fick extra genomslag eftersom själva frågeformuleringen i folkomröstningen upplevdes som svår att tolka. I efterhand har den blivit ett av de tydligaste tecknen på hur tätt kräftskivan och nubben har knutits samman i svensk offentlighet.
<h3>Importerade kräftor</h3>
Kräftpesten förändrade förutsättningarna redan 1907. Importen växte, och kräftfatet kom med tiden ofta att innehålla andra arter än den svenska flodkräftan. I dag är flodkräftan akut hotad: <a href="https://www.slu.se/om-slu/organisation/institutioner/akvatiska-resurser/miljoanalys/expertomraden/kraftor/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sveriges lantbruksuniversitet</a> bedömer att omkring 97 procent av bestånden har slagits ut under det senaste århundradet, framför allt genom pesten. Den introducerade signalkräftan kan bära smittan och har bidragit till tillbakagången.

En tradition som betraktas som mycket svensk firas därför ofta med importerade kräftor eller andra arter än flodkräftan.
<h3>Kräftskivan i dag</h3>
I dag firas kräftskivan vanligen hemma, i sommarstugan eller i en trädgård. Familj och vänner samlas kring ett dukat bord. Kräftorna serveras kalla i dillspad och äts långsamt med händerna.

[caption id="attachment_236686" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/kraftskiva-mat-dekoration.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-236686 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/08/kraftskiva-mat-dekoration.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Montage. Foto: CujoJnr/CC BY-SA 4.0, iStock/ezoom[/caption]

Vanliga tillbehör är knäckebröd och Västerbottensostpaj – en paj med den lagrade svenska osten Västerbottensost. Pappersmånen och kräftlyktorna gör bordet festligt och anspelar på den sena augustikvällen. Haklapparna behövs av praktiska skäl när skal och spad hamnar på kläderna. De är ofta små pappersförkläden som knyts runt halsen, gärna i starka färger och med röda kräftor, månar eller skämtsamma motiv. Därmed har de också blivit en del av den lekfulla klädseln, tillsammans med de små pappershattar som många gäster bär under kvällen.

För många hör också nubben och visorna till. En nubbe är en liten snaps, ofta kryddad, som tas i samband med en skål. Före den sjunger sällskapet gärna en kort och ofta skämtsam snapsvisa. Alkohol är inte nödvändigt för festen, men ritualen med skål och sång är ett sätt att samla sällskapet mellan kräftorna.

Kräftskivan har förändrats med sin tid. Men varje augusti samlas människor fortfarande kring en långsam måltid, med händerna klibbiga av dillspad och en sång på väg över bordet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rötmånaden – mer än en gammal skröna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/rotmanaden-mer-an-en-gammal-skrona/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 03 Aug 2026 07:02:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[folktro]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[rötmånaden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209848</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rötmånaden är här – tiden då maten surnar snabbare, bananflugorna invaderar köket och gamla råd plötsligt känns högst relevanta. Även om få längre oroar sig på allvar, finns det gott om tips att ta till för att klara sig genom värmen.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 25 juli 2025.</em>

<hr />

Rötmånaden karaktäriseras av att det är den tiden på året då vädret är som varmast och fuktigast, vilket innebär större risk för maten att bli dålig även att man blir sjuk. Ordet kommer från fornsvenskans röta som betyder "få att ruttna" och infaller traditionellt mellan 22–24 juli och 22–24 augusti varje år. Ibland kallas den även för "hunddagarna" eftersom solen står i närheten av Hundstjärnan (Sirius) vid periodens början, <a href="https://www.isof.se/utforska/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/rotmanaden" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Institutet för språk och folkminnen.
<h3>Kunde bli fördärvade</h3>
Även om det idag ofta inte innebär någon panik för svenskarna att det är rötmånad, är det något som hängt med i vårt ordförråd och ofta påpekas varje år, speciellt av den äldre generationen, vilket inte är särskilt märkligt med tanke på hur viktig den tidigare var i det svenska samhället. Bakterier sprids som bäst under den här tiden, maten blir snabbt försämrad och sjukdomar sprids mer. I folktron trodde man också att om en människa föddes under den här tiden kunde den bli klen eller ”till och med fördärvad”. Kalvar troddes kunna bli vanskapta och föl otämjbara under den här månaden.

Vid den här tiden undvek man ofta slakt eftersom köttet blev dåligt snabbt. Svenskar undvek också att bada samt att syssla med exempelvis åderlåtning, en historisk medicinsk metod som innebär att man tappade blod från en patient för att bota eller förebygga sjukdomar, eftersom sår läkte dåligt.

Eftersom märkliga och osannolika saker ofta sades inträffa under rötmånaden, började man kalla otroliga eller överdrivna berättelser för ”rötmånadshistorier” – alltså historier som man har svårt att tro på.
<h3>Tips under rötmånaden</h3>
Även om man idag har både kyl och frys, samt mer kunskaper inom allt från medicin till mathantering, kan det vara bra att tänka till lite extra under den här perioden för att undvika sjukdomar och dålig mat, enligt <a href="https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-forvaring-hallbarhet/mat-_i_sommartider_rotmanad/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Livsmedelsverket</a>.
<ul>
 	<li>Håll maten kall från affären till hemmet, särskilt om man bor en bit bort. Kylväska med kylklampar är bra.</li>
 	<li>Tvätta händerna både före och efter matlagning, särskilt om man hanterat rått kött eller kyckling.</li>
 	<li>Håll varm mat varm och kall mat kall.</li>
 	<li>Låt inte kylvaror stå framme mer än två timmar i sträck.</li>
 	<li>Ha kallt i kylen, +4 är lagom.</li>
</ul>
Den ökända plågan som heter bananflugor är också extra ivriga under rötmånaden. För att undvika att de frodas kan man lägga in sin frukt i kylen, särskilt bananer lockar dessa små irritationsmoment. Vidare kan man klippa ner blommor och växter inomhus, sådana som drar till sig flugor.

Håll även rent, särskilt i köket. Bananflugor kan lägga ägg i avloppen, därför kan man hälla kokande vatten i avloppet för att minska bestånden.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Barnfamilj larmar om invandrarstök på Skara Sommarland: ”Åk aldrig hit”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/familjeutflykt-skara-sommarland-nya-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Jul 2026 20:11:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ködisciplin]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[massmigration]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[nöjespark]]></category>
		<category><![CDATA[otrygghet]]></category>
		<category><![CDATA[Skara Sommarland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234177</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En svensk barnfamiljs semesterbesök på Skara Sommarland slutade i vad familjefadern beskriver som ett möte med det nya Sverige: långa köer, invandrarstök, sönderfallande ordning och svenska barnfamiljer som upplevde sig undanträngda i sitt eget land.</strong>

Anders Lennartson <a href="https://www.facebook.com/100007538010856/posts/4256753017919257/" target="_blank" rel="noopener nofollow">berättar</a> i ett offentligt Facebookinlägg om hur familjens första semesterdag, ett efterlängtat besök på Skara Sommarland, i stället blev ett av de värsta minnen familjen fått uppleva. Inlägget har fått stor spridning och väckt igenkänning hos många som menar att skildringen säger något större om vad det mångkulturella experimentet gjort med svenska offentliga miljöer.

Familjen var på plats före öppning klockan elva, men möttes redan då av en omkring 200 meter lång kö. Lennartson beskriver hur han och sambon reagerade på vilka grupper som dominerade parken.

”När sambon tittar på mig tänker vi samma sak, vart har vi kommit, till Skara eller vilken stad som helst i Mellanöstern/Afrika? 5% svenskar och 95% utländska (medborgare?). Busslaster på rad med besökare från bla Angered kliver av iklädda hijab/niqab som snart ska förvandlas till burkini”, skriver han.

Det är en brutal men tydlig formulering av den känsla många svenskar beskriver allt oftare: att välbekanta platser inte längre känns som Sverige. Skara Sommarland <a href="https://www.sommarland.se/" target="_blank" rel="noopener nofollow">marknadsförs</a> som Skandinaviens största vattenpark, men i Lennartsons skildring blir nöjesparken i stället en samhällsspegel.
<h3>”Bråk som uppstår i kön likt inbördeskrig”</h3>
Efter insläpp kom regn och åska. Därefter började väntan vid vattenattraktionerna. Familjen beskriver hur köer upphörde att fungera, hur personer gick före och hur vuxna slet badringar ur barns händer.

”Kön ringlar sig lång i väntan på badringar. Icke svenskar som går före i kön, ungdomar som går före och äldre utländska föräldrar som sliter badringar ur barns händer. Bråk som uppstår i kön likt inbördeskrig”, skriver Lennartson.

[caption id="attachment_234174" align="alignnone" width="590"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/skara-sommarland-inline-1.jpg"><img class="size-full wp-image-234174" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/skara-sommarland-inline-1.jpg" alt="Poolområde med många badgäster vid Skara Sommarland." width="590" height="443" /></a> Det tidigare idylliska sommarlandet har blivit oigenkännligt för många svenska besökare.  Foto: privat/Anders Lennartson[/caption]

Vid vattenrutschbanan Waka Waka ska situationen ha blivit än mer absurd. Familjen stod i kö i flera timmar medan andra enligt vittnesmålet gick före i långa rader och visade total brist på hänsyn.

”Vi inser att allt är fullständigt galet fel. Utlänningar går före i långa rader, visar ingen hänsyn mot någon! Vi försöker förklara vart kön börjar, på riktigt blir vi fly förbannade!” skriver han.

Efter omkring tre timmar i kö gick Lennartson fram till ansvarig badvärd och ifrågasatte varför personer tilläts gå före och varför åkmadrasser för tre personer släpptes iväg till enskilda individer som sedan sprang vidare till sina bekanta.
<h3>Två ordningsvakter på 6 000 besökare</h3>
Enligt Lennartson kontaktade han därefter parkchefen. Denne ska ha uppgett att det fanns drygt 6 000 besökare i parken den aktuella dagen och att parken vissa dagar kan släppa in upp till 11 000 personer.

Parkledningen ska, enligt Lennartsons återgivning, ha varit medveten om problemen med större gäng i parken. Ändå fanns det bara två cirkulerande ordningsvakter på plats.

Om uppgifterna stämmer är det svårt att se det som något annat än ett sammanbrott i arrangörens ansvar. En verksamhet som tar betalt av tusentals barnfamiljer kan inte först släppa in en miljö där de mest hänsynslösa tar över och därefter förvänta sig att vanliga gäster själva ska hantera konflikterna.

[caption id="attachment_234175" align="alignnone" width="590"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/skara-sommarland-inline-3.jpg"><img class="size-full wp-image-234175" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/skara-sommarland-inline-3.jpg" alt="Kö vid vattenattraktion på Skara Sommarland." width="590" height="443" /></a> Människor från tredje världen dominerade fullständigt den svenska barnfamiljens besök på Skara Sommarland. Foto: privat/Anders Lennartson[/caption]

Till slut gav familjen upp. Resultatet av sex timmar i parken blev, enligt Lennartson, två åk för övriga familjemedlemmar och ett enda för honom själv.

”Jag kräver pengarna tillbaka och kan garantera han att vi aldrig någonsin kommer besöka detta katastrofalt dåliga ställe igen! Så blev det, tillbaka hos familjen som efter 3 timmar till slut fått åka i 20 sekunder var det bara att packa väskorna och åka hem”, skriver han.

Han sammanfattar upplevelsen med orden: ”Det absolut sjukaste vi varit med om! Åk aldrig hit!!!”
<h3>”Sverige är inte Sverige längre”</h3>
Lennartson beskriver också hur poolområdena upplevdes. Enligt honom trängdes människor i bassänger där det ”på fullaste allvar stinker urin”, samtidigt som musik på arabiska spelades ur högtalare.

Det är just dessa detaljer som gör vittnesmålet politiskt laddat. De handlar inte bara om kötid eller dålig service, utan om igenkänningen av ett Sverige där svenska normer om ordning, hänsyn och respekt steg för steg ersatts av något annat.

”Sverige är inte Sverige längre! Jag visste inte att resan var så kort till Mellanöstern som idag! Jag hoppas verkligen ingen svensk får uppleva det vi gjorde idag, vi känner oss som en total minoritet i vårt eget land, hur kunde det gå såhär långt? Såhär fel? Att det fortfarande finns folk som inte kan förstå vart vi är påväg är så skrämmande”, skriver Lennartson.

Lennartson avslutar sin text med två ord riktade till dem som enligt honom förstörde familjens dag: ”Åk hem!”]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Friheten får inte offras för rädsla och maktmissbruk”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/friheten-far-inte-offras-for-radsla-och-maktmissbruk/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 May 2026 11:50:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[demokrati]]></category>
		<category><![CDATA[frihet]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[makt]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230394</guid>

					<description><![CDATA[Att vara människa betyder inte att alla har samma gemensamma intressen. Det finns skillnad i förstånd, ålder, duglighet med mera. En treåring har inte samma intressen som exempelvis en tonåring. Demagoger och psykopater har inte samma intressen som de medborgare som vill utveckla samhället i en sann, ärlig och kärleksfull anda.

Självutveckling är förståelse och insikt om att livet handlar om frihet, enhet och livets ljusa krafter. Dessa krafter står till vårt förfogande. Men det är vårt, mänsklighetens, gemensamma ansvar att finna lösningen för att ta tillvara dessa krafter. Kultur borde bygga på skönhetens grund och med idéer som fyller människor med glädje, skaparkraft och framtidstro även om samhällsutvecklingen skakas av svåra prövningar.

Det är lätt att människor hamnar fel när deras kreativitet och skaparförmåga inte lyfts fram. Det är känslor som gör barn, ungdomar och vuxna olyckliga, besvikna, missnöjda, hjälplösa, ensamma, övergivna och får dem att hamna i människoförakt med mera. Vuxna, ungdomar och barn som får lära sig hithörande läxor skulle få möjlighet till ett annorlunda liv.

Vi kan fundera över om våra handlingsmönster, vårt sätt att leva, är det bästa vi kan göra. Jag har funderat över om universum har utvecklat människan och vår planet i miljontals år för att vi ska skapa konflikter, förstöra miljön och livet i vårt eget hem. Det tror inte jag.

<strong>Det finns ett talesätt som säger:</strong> ”Livet blir vad du gör det till.” Till viss del stämmer det. Men vi får inte glömma att mänskligheten är ett kollektiv och i det kollektivet finns det människor som tar sig rätten att bruka makt över andra. Exempelvis styra utvecklingen så att övriga befolkningen får svårt att framföra sina tankegångar, åsikter och upplevda problem. Sådan envägskommunikation leder förr eller senare till kulturens förfall. Kulturens hållbarhet beror på vilken livsuppfattning som majoriteten av medborgarna accepterar och röstar fram.

I Sverige röstas det fram politiska partier och politiker utan att väljarna vet vad de har för planer. Vi såg hur ett fåtal människor behandlade flertalet när den så kallade covid-19-pandemin var på tapeten. Ett fåtal personer i så kallad auktoritär ställning tvingade människor att vaccinera sig genom att hota anställda med att förlora sin anställning om de vägrade. Vem är det som har bestämt att ett fåtal människor ska bestämma över flertalet? Vad har politiker, EU-beslut, forskare och andra så kallade auktoriteter för rätt att beröva flertalet sin frihet?

Något att tänka på nu när fåtalet lanserar och sprider oro kring hantaviruset med uppmaning om att flertalet måste vaccinera sig. De som styr staten har som uppgift att ansvara för människors frihet, inte vilseleda genom hot och osanning. Konsekvensen av hot och osanning har vi sett.

”Allt som behövs för att det onda ska triumfera är att goda människor ingenting gör”, Edmund Burke.

&#160;

<em>Krister Lind</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Isländska skulpturer återvänder hem från Texas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/islandska-skulpturer-atervander-hem-fran-texas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 May 2026 11:44:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[konst]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Texas]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230269</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skulpturerna, som tillsammans väger 16 ton, har återvänt till Island efter en transport över Atlanten från Texas, USA. Jóhann Eyfells verk tas nu om hand av Islands nationalgalleri, Listasafn Íslands.</strong>

Jóhann Eyfells avled 2019 vid 96 års ålder. Han var bosatt i Texas, där han hade en ranch med ateljé och en omfattande samling av sina verk.

Enligt <a href="https://www.ruv.is/english/2026-05-13-sculptures-return-home-from-texas-to-reykjavik-474907" target="_blank" rel="noopener nofollow">RÚV</a> fortsatte han att skapa konst ända fram till sin sista dag. Konstnärens son, Ingólfur Eyfells, har lett arbetet med att föra hem verken.

— <em>Det här är ett stort ögonblick för oss som är Jóhann Eyfells arvingar. Vi öppnar nu containrar som har fraktats hela vägen från Texas</em>, säger han till RÚV.

Även verk av hans hustru, konstnären Kristín Halldórsdóttir, ingick i transporten. Ingólfur Eyfells säger att det är en lättnad att verken klarat den långa transporten oskadda.

— <em>Det är fantastiskt att se att allt är i gott skick efter den långa resan över havet och att ingenting har skadats. Det ska bli spännande att se verken monteras på sina socklar</em>, säger han.
<h3>Representerade Island vid Venedigbiennalen</h3>
Jóhann Eyfells var under många år verksam på Island och undervisade vid konst- och hantverksskolan Myndlista- og handíðaskólinn i Reykjavík.

Hans mest kända verk är troligen Íslandsvarðan vid Sæbraut i Reykjavík. År 1993 representerade han Island vid Venedigbiennalen tillsammans med Hreinn Friðfinnsson.

Flera av hans verk finns även på andra platser på Island, bland annat vid Miklatún, i Reykholt och vid Hótel Saga.

Islands nationalgalleri planerar en retrospektiv utställning med Jóhann Eyfells verk 2028.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rolling Stones återvänder med ny skiva i juli</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/rolling-stones-foreign-tongues-ny-skiva/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 06 May 2026 10:10:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[musik]]></category>
		<category><![CDATA[Paul McCartney]]></category>
		<category><![CDATA[rock]]></category>
		<category><![CDATA[The Rolling Stones]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229484</guid>

					<description><![CDATA[<strong>The Rolling Stones vägrar kasta in handduken och släpper i sommar sitt 25:e album (27:e i USA). Mindre än tre år efter Grammybelönade <em>Hackney Diamonds</em> har bandet bekräftat en ny studioskiva: <em>Foreign Tongues</em>.</strong>

Skivan släpps enligt uppgifter den 10 juli via Capitol Records och rymmer 14 låtar.

Billboard skriver att Mick Jagger, Keith Richards och Ronnie Wood åter arbetat med producenten Andrew Watt, som även låg bakom <em>Hackney Diamonds</em>. Basisten Darryl Jones och trummisen Steve Jordan ingår också i kretsen kring bandets nuvarande sättning.

Inspelningen uppges ha ägt rum i Metropolis Studios i västra London, där gruppen enligt Mick Jagger arbetade intensivt och snabbt.

Två smakprov finns redan ute: öppningsspåret "Rough and Twisted" och singeln "In the Stars".
<h3>Gammal kärna, nya gäster</h3>
<a href="https://variety.com/2026/music/news/rolling-stones-new-album-foreign-tongues-paul-mccartney-1236738299/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Variety uppger</a> att Paul McCartney, Steve Winwood, Robert Smith från The Cure och Chad Smith från Red Hot Chili Peppers medverkar på albumet.

Charlie Watts hörs enligt bandet också på skivan. Enligt flera musikmedier använder gruppen en inspelning från en av den bortgångne trumslagarens sista studiosessioner 2021.

<a href="https://apnews.com/article/rolling-stones-new-album-foreign-tongues-aae39555f9610a5f7d96c431a94bcd41" target="_blank" rel="noopener nofollow">AP rapporterar</a> även om ett lanseringstillfälle i New York den 5 maj, där Jagger, Richards och Wood samlades kring den nya skivan. Uppgifterna är därmed inte längre lösa branschrykten, utan handlar om en bekräftad utgivning.

Det finns de som velat avfärda Rolling Stones som ett avslutat kapitel. Själva svarar "Stenarna" med ännu ett skivsläpp.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hyrvideobutik gör comeback i Malmö</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/hyrvideobutik-malmo-fleurus-dvd-film/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Apr 2026 14:11:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Malmö]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Radio]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229067</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en tid när nästan all film förväntas finnas ett klick bort har en gammal ritual fått nytt liv i Malmö: att gå till en hylla, välja ett fodral och bära hem filmen i handen.</strong>

Filmuthyrningskaféet Fleurus på Karlskronaplan 11 beskrivs nu som Sveriges enda hyrvideobutik, skriver skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/kultur/han-har-oppnat-sveriges-enda-hyrvideobutik" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

I hyllorna finns omkring 3 000 filmer – DVD, Blu-Ray, VHS och även 4K – med fokus på titlar som ofta saknas hos de stora streamingtjänsterna.

Bakom satsningen står paret Paul Kraus och Elise Fritzson, som även driver mikrobiografen Hypnos.

För Paul och Elise handlar det inte bara om nostalgi, utan om själva mötet med filmen.

– <em>Folk måste lära sig hur man tittar på fysiska medier igen</em>, säger Paul Kraus.

[caption id="attachment_229085" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/Paul-Kraus-videobutik-Malmo-2026.jpg"><img class="size-medium wp-image-229085" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/04/Paul-Kraus-videobutik-Malmo-2026-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Delar av utbudet i Paul Kraus och Elize Fritzsons nyöppnade videobutik Fleurus i Malmö. Foto: Faksimil/SVT[/caption]

Uthyrningen kostar några tior per film och bygger på förtroende snarare än förseningsavgifter.

Fleurus fungerar som en kombination av kafé, filmuthyrning och en liten motrörelse mot den flyktiga streamingkulturen.

– <em>Vi får en endorfinkick av att hitta just den där filmen vi vill se, och den känslan sitter kvar i kroppen när man går fram till kassan och sen hela vägen hem,</em> säger Paul Kraus till SVT.

Där algoritmerna sorterar utbudet erbjuder den fysiska mediehyllan något annat. Ett urval att beskåda, känna och kanske även att lukta på.

En personlig rekommendation på plats och känslan av att faktiskt få med sig filmen hem. Återstår att se om vi nu får se fler videobutiker i Sverige (undertecknad hoppas förstås).]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Massprotest mot Eurovision: Artister kräver bojkott av Israel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/massprotest-mot-eurovision-artister-kraver-bojkott-av-israel/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Apr 2026 10:46:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[bojkott]]></category>
		<category><![CDATA[Eurovision]]></category>
		<category><![CDATA[Eurovision Song Contest]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[kultur]]></category>
		<category><![CDATA[musik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228228</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över 1 100 artister kräver en bojkott av årets Eurovision Song Contest. Kampanjen riktar kritik mot Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) för att låta Israel delta trots kriget i Gaza.</strong>

Kampanjgruppen <a href="https://nomusicforgenocide.org/eurovision" target="_blank" rel="noopener nofollow">No Music For Genocide</a> har samlat över 1 100 namn på ett öppet brev. Bland undertecknarna finns Brian Eno och Massive Attack. Även svenska artister har anslutit sig, däribland Olof Dreijer från The Knife och Marit Bergman.

I brevet uppmanas artister och fans att bojkotta Eurovision om inte Israel utesluts från tävlingen. Kritiken gäller att EBU låter Israel delta trots kriget i Gaza. Undertecknarna jämför detta med beslutet att utesluta Ryssland 2022.
<h3>Svenska artister ansluter sig</h3>
Marit Bergman säger till TT att Israel borde ha stängts ute från tävlingen under rådande omständigheter.

— <em>Egentligen borde det vara en "no brainer" att utesluta Israel under rådande omständigheter</em>, sade hon.

Hon säger också att hon är förvånad över att Sverige inte har anslutit sig till bojkotten.

— <em>När man som jag har kontakt med människor i Gaza mer eller mindre dagligen blir det uppenbart att det där med eldupphör är ett skämt, och det är fruktansvärt sorgligt och frustrerande att stå bredvid och se på</em>, sade Bergman.

Bergman menar också att den pågående rättsprocessen mot Israel i Internationella domstolen i Haag borde väga tyngre.

— <em>Men uppenbarligen är det inte nog och jag är sjukt besviken på oss som land faktiskt</em>, sade hon.

Irland, Nederländerna, Slovenien, Spanien och <a href="https://nyadagbladet.se/norden/protesterna-vaxer-nu-bojkottar-aven-island-eurovision/" target="_blank" rel="noopener">Island</a> har valt att dra sig ur tävlingen som hålls i maj.
<h3>Lämnat tillbaka sin trofé</h3>
2024 års vinnare Nemo har protesterat mot EBU genom att lämna tillbaka sin trofé.

EBU står samtidigt fast vid Israels medverkan, men har infört nya röstningsregler efter fjolårets omstridda <a href="https://nyadagbladet.se/kultur/organiserad-kampanj-misstanks-ligga-bakom-israels-ovantade-rostrekord-i-eurovision/" target="_blank" rel="noopener">röstningsdebatt</a>.

Årets Eurovision Song Contest avgörs i maj.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
