<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kryptering &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kryptering/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 13 May 2026 20:13:19 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kryptering &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Misstänkt bakdörr i Bitlocker – USB-angrepp kan öppna krypterade datorer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/misstankt-bitlocker-bakdorr-yellowkey-usb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 20:12:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Bitlocker]]></category>
		<category><![CDATA[cybersäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[Windows 11]]></category>
		<category><![CDATA[YellowKey]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230203</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny publik zero day-sårbarhet i Microsofts diskkryptering Bitlocker uppges kunna öppna krypterade Windows-datorer med hjälp av ett USB-minne. Det mest känsliga är dock forskarens misstanke om att fyndet kan peka mot en bakdörr i Windows återställningsmiljö – en uppgift som ännu inte är bevisad, men som sätter nytt tryck på Microsoft att förklara hur funktionen hamnat där.</strong>

Säkerhetsforskaren bakom namnen Chaotic Eclipse och Nightmare-Eclipse har publicerat proof of concept-material för två ännu opatchade Windows-sårbarheter. Den mest uppmärksammade är YellowKey, som enligt forskaren kan kringgå Bitlocker-skyddet på Windows 11 samt Windows Server 2022 och 2025.

Tom’s Hardware <a href="https://www.tomshardware.com/tech-industry/cyber-security/microsoft-bitlocker-protected-drives-can-now-be-opened-with-just-some-files-on-a-usb-stick-yellowkey-zero-day-exploit-demonstrates-an-apparent-backdoor" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att angreppet demonstrerar hur en Bitlocker-skyddad enhet kan öppnas med hjälp av särskilt förberedda filer på ett USB-minne. Även BleepingComputer <a href="https://www.bleepingcomputer.com/news/security/windows-bitlocker-zero-day-gives-access-to-protected-drives-poc-released/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att forskaren har publicerat tekniskt material på GitHub och att metoden ska kunna ge ett skal med obegränsad åtkomst till den krypterade volymen.

Sårbarheten kräver fysisk åtkomst till datorn. Den praktiska betydelsen kan ändå vara stor, eftersom Bitlocker ofta fungerar som sista skyddslinje när en företagsdator, myndighetsdator eller privat laptop blir stulen. Om Microsoft inte kan ge en övertygande teknisk förklaring riskerar YellowKey därför att bli mer än ännu en säkerhetsmiss: en ny fråga om huruvida användare verkligen kan lita på bolagets krypteringsskydd.
<h3>Forskaren talar om bakdörr</h3>
I sitt GitHub-inlägg <a href="https://github.com/Nightmare-Eclipse/YellowKey" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> Nightmare-Eclipse fyndet som ett av de mest anmärkningsvärda han har gjort. Komponenten som utlöser felet ska enligt forskaren finnas i Windows Recovery Environment, WinRE, samtidigt som en komponent med samma namn i den vanliga Windows-installationen saknar de funktioner som möjliggör kringgåendet.

Forskaren skriver att sårbarheten ”nästan känns som en bakdörr”, men påståendet är inte verifierat. The Register <a href="https://www.theregister.com/security/2026/05/13/disgruntled-researcher-releases-two-more-microsoft-zero-days/5239758" target="_blank" rel="noopener nofollow">citerar</a> experter som menar att uppgiften om en avsiktlig bakdörr inte går att belägga utifrån det material som hittills är offentligt. Misstanken är ändå nyhetsmässigt central, eftersom den inte bara handlar om en teknisk bugg utan om förtroendet för Microsofts inbyggda kryptering.

Däremot har flera säkerhetsprofiler uppgett att själva YellowKey-demonstrationen fungerar. BleepingComputer hänvisar bland annat till oberoende bekräftelser från säkerhetsforskare, samtidigt som olika bedömningar görs om exakt vilka varianter av metoden som går att återskapa.
<h3>Hot mot stulna datorer</h3>
Bitlocker används för att kryptera hela diskar och skydda data även om hårdvaran hamnar i fel händer. Därför blir ett fysiskt angrepp inte nödvändigtvis mindre allvarligt. För organisationer kan konsekvensen bli att en förlorad dator inte längre betraktas som enbart förlorad utrustning, utan som ett möjligt dataintrång.

Rik Ferguson, säkerhetschef på Forescout, säger till The Register att om forskarens uppgifter stämmer ”upphör en stulen laptop att vara ett hårdvaruproblem och blir en incident som kan behöva anmälas som dataintrång”.

Säkerhetsexperter har initialt pekat på Bitlocker-PIN och lösenordsskydd i BIOS eller UEFI som möjliga skyddsåtgärder. Forskarens egna senare uppgifter går längre och hävdar att problemet även kan utnyttjas i miljöer med TPM och PIN, men att en sådan variant inte har publicerats. Den delen är därför svårare att bedöma externt.

Microsoft har ännu inte släppt någon officiell patch för YellowKey, trots att Bitlocker marknadsförs som ett centralt skydd mot datastöld vid förlorade eller stulna enheter. Fram till dess är rådet till organisationer att begränsa fysisk åtkomst, se över start- och återställningsinställningar, använda starka firmwarelösenord och följa Microsofts kommande säkerhetsuppdateringar noggrant.
<h3>Fler läckta Windows-hål</h3>
YellowKey publicerades samtidigt som GreenPlasma, en annan Windows-sårbarhet som enligt forskaren kan användas för privilegiehöjning. SecurityOnline <a href="https://securityonline.info/windows-bitlocker-bypass-yellowkey-greenplasma-poc-disclosure/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> att GreenPlasma riktar sig mot Windows CTFMON-tjänst och kan ge angripare möjligheter att påverka objekt som normalt inte ska vara åtkomliga för vanliga användare.

De nya publiceringarna följer på tidigare läckta Windows-hål från samma källa, bland annat BlueHammer och RedSun. Enligt BleepingComputer ska tidigare material från forskaren snabbt ha börjat utnyttjas efter offentliggörandet.

Fallet illustrerar samtidigt en växande konflikt i sårbarhetsvärlden: när forskare anser att leverantörer inte agerar tillräckligt snabbt kan tekniska detaljer hamna offentligt innan en patch finns tillgänglig. Då förvandlas en skyddsmekanism som användarna litat på till en kapplöpning mellan angripare, administratörer och Microsofts säkerhetsteam.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU-parlamentet stoppar Chat Control 1.0 – röstar nej till massövervakning av privata meddelanden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-parlamentet-stoppar-chat-control-massovervakning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Mar 2026 09:56:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[CSAM]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Europaparlamentet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225827</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Dina privata meddelanden är inte längre ett mål för obligatorisk massövervakning. EU-parlamentet röstade under torsdagen nej till Chat Control 1.0 – det lagförslag som skulle ha tillåtit teknikföretag att genomsöka hundratals miljoner européers chattkonversationer och e-post.</strong></p>
<p>Omröstningen var dramatisk. Bara 15 dagar tidigare hade parlamentet redan avvisat förslaget – men EPP-gruppen, den konservativa och kristdemokratiska gruppen som dominerar parlamentet, forcerade igenom en ny omröstning på begäran av EU-rådet. </p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">You did it! &#x1f973;<br /><br />European Parliament just decided that Chat Control 1.0 must stop.<br /><br />This means on April 6, 2026, Gmail, LinkedIn, Microsoft &#38; Google will no longer be able to scan your private chats and emails for alleged child abuse images.<br /><br />This is a huge win for privacy! &#x1f389;</p>
— Tuta (@TutaPrivacy) <a href="https://twitter.com/TutaPrivacy/status/2037136515306832089">March 26, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<p>Resultatet blev detsamma. En bred demokratisk majoritet röstade nej till den så kallade ”indiscriminate scanning” – den generella genomsökning av privat kommunikation som förespråkarna kallade ett barnskyddsverktyg, men som i praktiken innebär massövervakning i ny förpackning.</p>
<h3>Vad är Chat Control 1.0?</h3>
<p>Chat Control 1.0 bygger på ett undantag i ePrivacy-direktivet som har gällt sedan 2021 och som löper ut den 3 april 2026. Undantaget tillåter tjänster som Microsoft, Google och LinkedIn att frivilligt scanna privata meddelanden med hjälp av hash-matching – en teknik som jämför digitala fingeravtryck mot en databas med känt bildmaterial av sexuella övergrepp mot barn (CSAM).</p>
<p>Teknikjättarna har aktivt lobbat för att förlänga undantaget. I ett gemensamt uttalande den 19 mars hävdade Microsoft och Google att ett upphörande av ePrivacy-undantaget skulle lämna europeiska barn med sämre skydd än tidigare.</p>
<p>CEPIS, en europeisk organisation för informations- och kommunikationsvetare, landade på motsatt ståndpunkt och uppmanade EU att respektera parlamentets demokratiska beslut.</p>
<p>Integritetsförespråkare som Tuta – det krypterade e-postföretaget tidigare känt som Tutanota – har länge varnat för att Chat Control normaliserar övervakningsinfrastruktur och riskerar att undergräva end-to-end-kryptering. Krav på obligatorisk scanning innebär i praktiken en bakdörr in i krypterad kommunikation.</p>
<h3>Parlamentet håller fast</h3>
<p>Patrick Breyer, tidigare europaparlamentariker för det tyska Piratpartiet och en av de mest aktiva Chat Control-motståndarna, beskrev utfallet som en historisk seger för den digitala integriteten i Europa.</p>
<p>— <em>Den breda demokratiska majoriteten i parlamentet vill inte ha 'indiscriminate scanning'. Att föreslå en ny omröstning bara för att rådet kräver det är att spotta parlamentet och medborgarna i ansiktet</em>, konstaterade den tjeckiska MEP:n Markéta Gregorová under debatten.</p>
<p>Frågan är dock inte avgjord. EU-rådet, som representerar medlemsstaternas regeringar, driver fortfarande på för ett Chat Control-mandat. Nästa slag i striden om européernas digitala kommunikation lär inte dröja länge.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>VeraCrypt: Så krypterar du dina filer på fem minuter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/veracrypt-kryptera-filer-guide/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Feb 2026 04:30:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[datasäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<category><![CDATA[Teuton Systems]]></category>
		<category><![CDATA[USB]]></category>
		<category><![CDATA[VeraCrypt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222314</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Alla har filer de inte vill att obehöriga ska komma åt.</strong> Lösenord, journaler, affärsdokument, privata bilder. Problemet är att de flesta inte gör något åt det — för det låter svårt. Det är det inte. Med gratisprogrammet VeraCrypt skapar du ett krypterat "digitalt kassaskåp" på din dator eller ditt USB-minne på under fem minuter.
<h3>Vad är VeraCrypt?</h3>
VeraCrypt är ett kostnadsfritt krypteringsverktyg med öppen källkod som fungerar på Windows, Mac och Linux. Det bygger vidare på det legendariska TrueCrypt som lades ner 2014 och underhålls idag av det franska företaget IDRIX.

Till skillnad från Microsofts inbyggda BitLocker — som kräver Windows Pro och vars krypteringsnycklar kan lagras hos Microsoft — är VeraCrypt helt oberoende. Ingen tredje part har tillgång till dina nycklar. Programmet har aldrig knäckts i ett enda dokumenterat fall, trots att polismyndigheter och underrättelsetjänster världen över har försökt.
<h3>Konceptet: En digital kassaskåpsfil</h3>
Den enklaste metoden att komma igång med VeraCrypt är att skapa en <em>filcontainer</em> — en krypterad fil på din dator som fungerar som ett digitalt kassaskåp.

Tänk dig det som en vanlig fil, till exempel "Arbete.hc", som kan ligga var som helst på din dator. Filen ser ut som vilken fil som helst för den som inte har lösenordet. Men när du öppnar den med VeraCrypt och anger ditt lösenord monteras den som en egen hårddisk på din dator. Du kan dra och släppa filer till och från den precis som vanligt. När du är klar avmonterar du den — och allt låses igen.
<h3>Så skapar du din första krypterade container</h3>
<strong>1. Ladda ner och installera VeraCrypt</strong> från den officiella hemsidan <a href="https://veracrypt.io" target="_blank" rel="noopener">veracrypt.io</a>. Programmet finns för Windows, Mac och Linux.

<strong>2. Starta VeraCrypt och klicka "Create Volume".</strong> Välj "Create an encrypted file container" och sedan "Standard VeraCrypt volume".

[caption id="attachment_222317" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/veracrypt-volume-creation-wizard.jpg"><img class="wp-image-222317 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/veracrypt-volume-creation-wizard-640x384.jpg" alt="VeraCrypt Volume Creation Wizard" width="640" height="384" /></a> VeraCrypt Volume Creation Wizard — här skapar du din krypterade container. Skärmdump.[/caption]

<strong>3. Välj plats och namn.</strong> Klicka "Select File" och bestäm var din container ska sparas och vad den ska heta. Det kan vara vad som helst — "Backup.hc", "Projekt2026.hc" eller vad du vill.

<strong>4. Välj krypteringsalgoritm.</strong> Standardinställningen AES med SHA-512 fungerar utmärkt. Det är samma krypteringsstandard som används av militärer och underrättelsetjänster världen över.

<strong>5. Ange storlek.</strong> Välj hur stor din container ska vara. 500 MB räcker gott för dokument och bilder. Du kan alltid skapa fler containrar om det behövs.

<strong>6. Skapa ett starkt lösenord.</strong> Det här är det viktigaste steget. Välj ett lösenord på minst 20 tecken. En bra metod är att använda en mening du lätt minns, till exempel: "MinKattHeter0skarOch4terFisk!" — lätt att komma ihåg, nästan omöjligt att knäcka.

<strong>7. Rör musen slumpmässigt i minst 30 sekunder</strong> i VeraCrypt-fönstret. Det genererar slumpmässig data som stärker krypteringen. Klicka sedan "Format" — klart!

[caption id="attachment_222318" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/veracrypt-entropy-mouse-randomness.png"><img class="wp-image-222318 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/02/veracrypt-entropy-mouse-randomness-640x304.png" alt="VeraCrypt entropy" width="640" height="304" /></a> Rör musen slumpmässigt i VeraCrypt-fönstret för att generera krypteringsdata. Skärmdump.[/caption]

<strong>8. Använd containern.</strong> Tillbaka i VeraCrypts huvudfönster: välj en enhetsbokstav, klicka "Select File", välj din container, ange lösenordet och klicka "Mount". Nu dyker ditt kassaskåp upp som en vanlig hårddisk i Utforskaren.
<h3>Glöm inte lösenordet</h3>
En sak som skiljer VeraCrypt från nästan alla andra tjänster: det finns ingen "Glömt lösenord"-funktion. Ingen kundtjänst att ringa, inget återställningsmejl att begära. Tappar du lösenordet är filerna borta — för alltid. Det är priset för verklig säkerhet, och det är också dess styrka.
<blockquote>Det finns ingen "Glömt lösenord"-funktion. Ingen kundtjänst att ringa, inget återställningsmejl att begära. Tappar du lösenordet är filerna borta — för alltid. Det är priset för verklig säkerhet, och det är också dess styrka.</blockquote>
<h3>Det fungerar — på riktigt</h3>
Att VeraCrypt håller vad det lovar har testats på riktigt, inte bara i teorin. I ett fall i USA beslagtogs en hårddisk hos en myndighetsanställd av FBI 2015. Trots federala resurser och brutala datorberäkningar lyckades man aldrig knäcka krypteringen.

Samma mönster syns på X, där diskussionen kring programmet tagit ny fart i februari 2026. Säkerhetsexperten @LeoVasanko <a href="https://x.com/LeoVasanko/status/2024128818189922454" target="_blank" rel="noopener">analyserade</a> nyligen VeraCrypts nyckelhantering i detalj, medan ett viralt inlägg från @elcdc_ <a href="https://x.com/elcdc_/status/2022870706325983715" target="_blank" rel="noopener">uppmärksammade</a> hur Windows aktivt blockerar skärminspelningar av VeraCrypt-fönster — ett tecken på att även Microsoft erkänner programmet som ett genuint säkerhetsverktyg.
<blockquote>VeraCrypt-volymen förblev oåtkomlig för myndigheterna.</blockquote>
<h3>Kryptera hela USB-minnet</h3>
Förutom filcontainrar kan du med VeraCrypt kryptera ett helt USB-minne eller en extern hårddisk. Processen liknar den för filcontainrar men du väljer "Encrypt a non-system partition/drive" istället. Resultatet: ett USB-minne som är helt oanvändbart utan lösenordet.
<h3>Vill du ha det färdigt?</h3>
Kryptering med VeraCrypt är enklare än de flesta tror — men det finns förstås de som föredrar en färdig lösning. Det svenska integritetsteknikföretaget <a href="https://teuton-systems.com" target="_blank" rel="noopener">Teuton Systems</a>, som verkar från Hedemora i Dalarna, erbjuder USB-minnen och externa hårddiskar som levereras förkrypterade med VeraCrypt. Deras Corsair Flash Survivor-modell i flygplansaluminium är vattentät ner till 200 meters djup och finns i varianter från 64 GB till 1 TB, komplett med svensk bruksanvisning.

Fördelen med en färdig lösning är att krypteringen är korrekt konfigurerad från start och att du får tillgång till svenskspråkig support. Men oavsett om du gör det själv eller köper färdigt är poängen densamma: dina filer förtjänar bättre skydd än ett lösenord i Windows. Med VeraCrypt får de det.

&#160;
<div class="custom-button-container"><a class="teuton-button" href="https://teuton-systems.com/webbutik">Till Teuton Systems webbutik</a></div>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mullvad VPN förbjöds på brittisk TV — sen förbjöds även reklamen för den förbjudna reklamen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/mullvad-vpn-forbjods-brittisk-tv-overvakning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 22 Feb 2026 21:03:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[internetcensur]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Mullvad]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[VPN]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222307</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det svenska VPN-företaget Mullvads reklamfilm "And Then?" förbjöds av den brittiska TV-myndigheten Clearcast. När Mullvad försökte kritisera förbudet genom en utomhuskampanj i Londons tunnelbana stoppades även den av Transport for London — med motiveringen att man inte kan uppmuntra människor att ta del av en förbjuden TV-reklam. Händelsen belyser den brittiska statens allt mer auktoritära hållning till integritet och yttrandefrihet.</strong>

Mullvad VPN, det Göteborgsbaserade företaget som <a href="https://mullvad.net/sv/why-mullvad-vpn" target="_blank" rel="noopener">anses vara en av marknadens mest integritetsfokuserade VPN-tjänster</a>, lanserade i november 2025 reklamfilmen "And Then?" — en kortfilm regisserad av Jonas Åkerlund som kritiserar massövervakning och det EU-förslag som kallas Chat Control. Filmen har visats som TV-reklam i bland annat Tyskland och Sverige utan problem. Men i Storbritannien stoppades kampanjen helt.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">The United Kingdom is escalating its censorship and mass surveillance. When Mullvad tried to criticise this with the TV ad "And Then?", it was banned on British television. <a href="https://t.co/qJG0tt7U41">pic.twitter.com/qJG0tt7U41</a></p>
— Mullvad.net (@mullvadnet) <a href="https://twitter.com/mullvadnet/status/2024183800691884228?ref_src=twsrc%5Etfw">February 18, 2026</a></blockquote>
<h3>Clearcast stoppade TV-reklamen</h3>
Clearcast, den organisation som ansvarar för att förhandsgodkänna all TV-reklam i Storbritannien, avvisade Mullvads reklamfilm. Bland argumenten <a href="https://mullvad.net/en/and-then/uk" target="_blank" rel="noopener">angavs</a> att "det övergripande konceptet saknar tydlighet", att det var "oklart varför vissa exempel ingår" och att "omnämnande av ämnen som pedofiler, våldtäktsmän och mördare riskerar att orsaka allvarlig anstöt och kan antyda att VPN-tjänsten underlättar kriminell verksamhet".

Mullvad har <a href="https://mullvad.net/en/and-then/uk" target="_blank" rel="noopener">beskrivit</a> Clearcast-beslutet som "djupt oroande, kafkaeskt och orwellianskt" och påpekat att filmen handlar om att kritisera just den typ av massövervakning som den brittiska staten inför — och att man hindras från att göra det på vaga grunder.
<h3>Förbjöd reklamen för den förbjudna reklamen</h3>
När Mullvad istället försökte nå ut genom en utomhuskampanj i Londons tunnelbana — med budskapet att TV-reklamen förbjudits — stoppades även den av Transport for London. Argumentet var tydligt: man kan inte uppmuntra människor att ta del av en förbjuden TV-reklam.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Mullvad was banned on British TV. And then? And then this underground ad got banned by the government body Transport For London.</p>
The argument was clear: you cannot encourage people to engage with a banned TV commercial. <a href="https://t.co/DgmGsYv0VX">pic.twitter.com/DgmGsYv0VX</a>

— Mullvad.net (@mullvadnet) <a href="https://twitter.com/mullvadnet/status/2024861607042625825?ref_src=twsrc%5Etfw">February 20, 2026</a></blockquote>
Ytterligare en annons stoppades av City of London, vilket Mullvad <a href="https://x.com/mullvadnet/status/2025226726804963375" target="_blank" rel="noopener">kommenterade</a> torrt med att fråga komikern Ricky Gervais om tips. Trots motståndet meddelade företaget den 22 februari att man genomför en stor "And Then?"-kampanj i Storbritannien.
<h3>Brittisk övervakning eskalerar</h3>
Mullvads kampanj riktar ljuset mot en bredare utveckling i Storbritannien. Under det senaste året har den brittiska regeringen bland annat <a href="https://www.theguardian.com/technology/2025/feb/07/uk-confronts-apple-with-demand-for-cloud-backdoor-to-users-encrypted-data" target="_blank" rel="noopener">krävt</a> att Apple installerar bakdörrar i sin end-to-end-krypterade molntjänst iCloud — ett krav som fick Apple att helt stänga av funktionen för brittiska användare snarare än att kompromissa med säkerheten.

Genom Online Safety Act, som trädde i kraft 2025, har censur av politiskt material <a href="https://www.theguardian.com/commentisfree/2025/aug/09/uk-online-safety-act-internet-censorship-world-following-suit" target="_blank" rel="noopener">redan införts</a> och Wikipedias tillgänglighet <a href="https://www.theguardian.com/society/2025/aug/11/wikipedia-can-challenge-online-safety-act-strictest-rules-high-court" target="_blank" rel="noopener">hotats</a>. I februari 2026 <a href="https://www.gov.uk/government/news/pm-no-platform-gets-a-free-pass-government-takes-action-to-keep-children-safe-online" target="_blank" rel="noopener">aviserade</a> regeringen dessutom planer på att snabbspåra lagstiftning som kräver identitetsverifiering för VPN-användning — ett förslag som House of Lords redan <a href="https://reclaimthenet.org/uk-house-of-lords-votes-to-extend-age-verification-to-vpns" target="_blank" rel="noopener">röstat</a> för.

Investigatory Powers Act, ibland kallad "Snooper's Charter", <a href="https://www.techradar.com/vpn/vpn-privacy-security/the-online-safety-act-isnt-just-about-age-verification-end-to-end-encryption-is-also-at-risk" target="_blank" rel="noopener">kräver nu</a> att teknikföretag som erbjuder meddelandetjänster måste be om regeringens godkännande innan de släpper nya säkerhetsfunktioner. Dessutom förbereds lagändringar som kan innebära obligatorisk skanning av alla meddelanden — även i krypterade tjänster.
<h3>Svensk motkraft</h3>
Mullvad VPN grundades i Göteborg och har profilerat sig som en av de mest kompromisslösa aktörerna på integritetsfronten. Företaget kräver ingen e-postadress vid registrering, accepterar betalning med kontanter och har en strikt policy att aldrig logga användardata. När svensk polis genomförde en razzia mot företagets kontor 2023 lämnade de <a href="https://mullvad.net/sv/blog/2023/4/20/mullvad-vpn-was-subject-to-a-search-warrant-customer-data-not-compromised" target="_blank" rel="noopener">utan att få ut någon kunddata</a> — helt enkelt för att det inte fanns någon att hämta.

Att just detta företag nu förbjuds från att köpa reklamutrymme i ett land som alltmer begränsar medborgarnas digitala rättigheter säger mycket om situationen. Med kampanjen "And Then?" — och det faktum att den förbjuds — understryker Mullvad sin poäng om massövervakning och censur bättre än någon reklamfilm hade kunnat göra.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>GrapheneOS drar sig ur Frankrike efter hot och smutskastning från myndigheterna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/grapheneos-drar-sig-ur-frankrike-efter-hot-och-smutskastning-fran-myndigheterna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Nov 2025 06:22:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Android]]></category>
		<category><![CDATA[chat control]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Google Pixel]]></category>
		<category><![CDATA[GrapheneOS]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[öppen källkod]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217336</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den kanadensiska organisationen inriktad på öppen källkod bakom det säkerhetsfokuserade mobilsystemet GrapheneOS meddelar att de avslutar all verksamhet i Frankrike. </strong>

<strong>Bakgrunden är en eskalerande konflikt med franska myndigheter, som enligt GrapheneOS-teamet sprider falska anklagelser i media och hotar med arresteringar och serverbeslag.</strong>

GrapheneOS, ett icke-vinstdrivande projekt som utvecklar ett operativsystem för Android-telefoner med extra fokus på integritet och säkerhet, har de senaste dagarna publicerat en rad inlägg på plattformen X om vad de beskriver som en koordinerad kampanj från franska polisen. Enligt teamet har myndigheterna skickat ut interna meddelanden till landets poliskårer där alla Google Pixel-telefoner med GrapheneOS stämplas som misstänkta. Detta har lett till en våg av artiklar i franska medier, där påståenden om att systemet används för kriminella ändamål upprepas utan faktakontroll eller möjlighet för GrapheneOS att bemöta dem.

"Frankrikes polis sprider upprörande falska och obevisade påståenden om GrapheneOS, som trycks i både statlig och företagsmedia som fakta trots att de inte är det", skriver GrapheneOS i ett <a href="https://x.com/GrapheneOS/status/1992654947494535548">inlägg</a> på X den 23 november. Teamet betonar att de inte fick någon chans att granska eller svara på anklagelserna innan publicering. Istället har de tvingats in i en defensiv position, där de nu planerar att utöva sin rätt till svar i franska medier.
<h3>Hot om ingripanden och krav på eftergifter</h3>
Konflikten har eskalerat till direkta hot, enligt GrapheneOS. I kontakter med franska myndigheter har teamet uppmanats att assistera vid dekryptering av enheter, något som de tekniskt inte kan eller vill göra på grund av systemets design.

"De har ställt flera ganska direkta hot om arresteringar och beslag av servrar, precis som de gjorde med SkyECC och Encrochat", framhåller GrapheneOS i en uppdatering den 25 november. Referensen syftar på tidigare fall där franska myndigheter gripit in mot krypterade kommunikationsnätverk.

Myndigheterna kräver i praktiken att GrapheneOS slutar distribuera fungerande disk-kryptering, annars riskerar projektet rättsliga åtgärder. Detta liknas vid den kända tvisten mellan Apple och FBI i USA, men med en twist: Googles hårdvara i Pixel-telefoner är utformad för att motstå sådana krav, och GrapheneOS bygger vidare på den säkerheten. "De kräver inte samma sak av Google för standard-Pixel trots nästan identisk kryptering, eftersom de är mycket mindre säkra och kan utnyttjas i förväg", förklarar teamet.

GrapheneOS understryker att deras arbete är lagligt i länder som Kanada, Tyskland, USA och Nederländerna. Frankrike driver dock på för lagar som tvingar fram bakdörrar i kryptering, en politik som ännu inte är implementerad men som polisen agerar som om den redan gäller.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">France's government and law enforcement agencies are the ones violating the rights of France's citizens and campaigning against privacy. They're trying to roll back human rights across the EU with efforts like Chat Control. Criticizing the French state is supporting the people.</p>
— GrapheneOS (@GrapheneOS) <a href="https://twitter.com/GrapheneOS/status/1992715269467517163?ref_src=twsrc%5Etfw">November 23, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Avveckling av infrastruktur och framtida planer</h3>
Som svar på hoten har GrapheneOS inlett en snabb avveckling av sin närvaro i Frankrike. De lämnar serverleverantören OVH, ett franskt bolag, och migrerar sina 15 servrar – spridda över Kanada, Singapore, Tyskland och USA – till alternativa platser.

"Vi lämnar Frankrike som serverplats och OVH som leverantör innan de gör något", meddelar de i ett <a href="https://x.com/GrapheneOS/status/1993128120979951624">inlägg</a> på tisdagen. Redan nu har tio servrar bytts ut, inklusive de som används för standarduppdateringar. De återstående fem, som hanterar e-post, forum och andra tjänster i Beauharnois, Kanada, planeras flyttas till colocation-servrar i Toronto.

För europeiska användare lovar GrapheneOS bibehållen prestanda genom servrar i Schweiz, Luxemburg och Nederländerna – länder som inte stödjer EU:s kontroversiella "Chat Control"-förslag om massövervakning. "Vi kan erbjuda låg latens och hög genomströmning till användare i Frankrike utan servrar där", försäkrar teamet. De avser även undvika resor till Frankrike, inklusive konferenser, och avråder från att anställda arbetar från landet.

Händelsen väcker frågor om EU:s framtid för open source-projekt inom integritet. GrapheneOS, som finansieras genom donationer och sponsorer, har byggt sitt rykte på öppen källkod och robusta skyddsåtgärder mot exploits (säkerhetsbrister som kan utnyttjas). Nu ser de Frankrike som en "osäker plats för open source-integritetsprojekt".

En talesperson för franska inrikesdepartementet har inte kommenterat anklagelserna, men tidigare uttalanden från regeringen pekar på en hårdare linje mot kryptering i kampen mot organiserad brottslighet.
<h3>Svenskt företag fortsätter satsa på GrapheneOS trots konflikten</h3>
Mitt i den pågående konflikten visar det svenska teknikföretaget Teuton Systems fortsatt förtroende för <a href="https://teuton-systems.com/vad-ar-grapheneos/">GrapheneOS</a>. Företaget arbetar uteslutande med systemet i sin integritetssäkra mobil, <a href="https://teuton-systems.com/produkt/matrix-mobilen/">Matrix-mobilen</a>, som är en av de första sådana produkterna på den nordiska marknaden. Teuton Systems betonar att installationen av GrapheneOS sker enbart via den officiella källan och med öppna källkodsverktyg som Aurora Store och F-Droid, för att säkerställa transparens och maximal integritet utan beroende av Google-tjänster.

Matrix-mobilen, baserad på Google Pixel-telefonernas hårdvara, levereras med GrapheneOS förinstallerat och förberedda säkra appar för vardagliga uppgifter, inklusive stöd för BankID och de flesta svenska bankappar. Produkten erbjuder avancerade funktioner som granulär kontroll över appbehörigheter, sensorblockering och automatiska säkerhetsuppdateringar. "GrapheneOS ger användarna full kontroll över sin data i en tid av ökande övervakning, utan att kompromissa med användarvänligheten", framhåller Teuton Systems på sin webbplats.

Företaget, som fokuserar på nordiska användare, understryker systemets oberoende granskning och frånvaro av bakdörrar, vilket gör det till ett pålitligt val för integritetsmedvetna användare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny lag kan tvinga Signal att lämna Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ny-lag-kan-tvinga-signal-att-lamna-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Feb 2025 07:31:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[försvar]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[Signal]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201055</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen vill tvinga krypterade appar att lagra alla meddelanden som skickas. Om förslaget blir verklighet planerar Signal att lämna Sverige.</strong>

Lagförslaget syftar till att ge Säkerhetspolisen och polisen möjlighet att i efterhand begära ut meddelandehistorik från brottsmisstänkta. För krypterade appar skulle detta innebära ett krav på att lagra all meddelandehistorik. Regeringen vill att riksdagen röstar om förslaget redan i mars nästa år.

Om lagförslaget antas uppger meddelandeappen Signal att de kommer att lämna Sverige.

– <em>I praktiken innebär det här att man ber oss bryta krypteringen som är grunden för hela vår verksamhet. Att be oss lagra data skulle underminera hela vår arkitektur och det skulle vi aldrig göra. Vi skulle hellre lämna den svenska marknaden helt</em>, säger Signals chef Meredith Whittaker till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/signal-lamnar-sverige-om-regeringens-forslag-pa-datalagring-klubbas" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

<em>– Om du skapar en sårbarhet utifrån svenska önskemål så skulle det skapa en väg att underminera hela vårt nätverk. Därför skulle vi aldrig införa de här bakdörrarna</em>, fortsätter hon.

Försvarsmakten har nyligen uppmanat sin personal att använda Signal för att minska risken för avlyssning. I ett brev till regeringen varnar man för att lagförslaget inte kan genomföras ”<em>utan att införa sårbarheter och bakdörrar som kan utnyttjas av tredje part</em>”.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Varningen: Okrypterade sms och samtal är sårbara</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/varningen-okrypterade-sms-och-samtal-ar-sarbara/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/varningen-okrypterade-sms-och-samtal-ar-sarbara/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jan 2025 14:12:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=197240</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Amerikanska säkerhetsmyndigheter uppmanar allmänheten att använda krypterade meddelandeappar för att skydda sin digitala kommunikation.</strong>

Rekommendationen följer rapporter om omfattande intrång i stora telekomföretag, där aktörer misstänks ha utnyttjat säkerhetsbrister för att komma åt känslig information.

Enligt Jeff Greene vid den amerikanska myndigheten för cybersäkerhet och infrastruktur, Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (CISA), är kryptering avgörande.

<em>– Kryptering är din bästa vän, både för meddelanden och röstkommunikation. Även om en motståndare skulle avlyssna dina data gör krypteringen dem oläsliga.</em>

Flera experter varnar också för riskerna med äldre meddelandetjänster som sms och vissa lösningar baserade på RCS (Rich Communication Services), en nyare standard som används för textmeddelanden men där end-to-end-kryptering inte alltid är aktiv. Appar som Signal och WhatsApp lyfts fram som säkrare alternativ, men kräver att båda parter använder dem.

<em>– Det är välkänt att sms inte är krypterade och att icke-krypterade kommunikationsformer kan övervakas av både myndigheter och andra med rätt verktyg och kunskaper,</em> säger Jake Moore, cybersäkerhetsexpert vid ESET, ett globalt företag specialiserat på IT-säkerhet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/varningen-okrypterade-sms-och-samtal-ar-sarbara/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Discord inför kryptering för röst- och videosamtal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/discord-infor-kryptering-for-rost-och-videosamtal/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/discord-infor-kryptering-for-rost-och-videosamtal/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 23 Sep 2024 17:27:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Discord]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189563</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Spelkommunikationsappen Discord har lanserat DAVE-protokollet, en anpassad punkt till punkt-kryptering (E2EE) som skyddar röst- och videosamtal från obehöriga avlyssningar. Denna kryptering innebär att ingen utanför ett samtal, inklusive Discord själva, kan få tillgång till vad som sägs eller visas i videon. Målet är att öka säkerheten för användarna.</strong>

Från den 17 september har Discord börjat överföra ljud och video i direkta meddelanden, gruppchattar, röstkanaler och Go Live-sändningar till att använda end-to-end-kryptering. Textmeddelanden mellan användare är dock inte krypterade, rapporterar <a href="https://www.bleepingcomputer.com/news/security/discord-rolls-out-end-to-end-encryption-for-audio-video-calls/" target="_blank" rel="noopener">Bleeping Computer</a>.

Användare kommer att kunna verifiera om deras samtal är krypterade och bekräfta identiteten på andra deltagare i samtalet. För närvarande finns det ingen möjlighet att manuellt aktivera eller inaktivera krypteringen, men användare kommer att informeras när krypteringen börjar tillämpas på deras samtal.

DAVE-protokollet som utvecklades med hjälp av cyberexperter från Trail of Bits är öppen källkod, vilket innebär att information om krypteringen är tillgänglig för alla. Discord hoppas kunna utveckla och förbättra krypteringen genom feedback och kritik från communityt, särskilt från andra utvecklare. Ett whitepaper med fullständig teknisk information har också <a href="https://discord.com/blog/meet-dave-e2ee-for-audio-video" target="_blank" rel="noopener">publicerats</a> för att säkerställa transparens mot communityt.

Discord, som ursprungligen byggdes för gamers att kommunicera under spel, har nu växt till en av världens mest populära kommunikationsplattformar med över 200 miljoner aktiva användare. Introduktionen av DAVE är ett betydande steg för att förbättra datasäkerhet och integritet på plattformen som länge helt saknat kryptering.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/discord-infor-kryptering-for-rost-och-videosamtal/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>100 miljoner har skapat konton hos Proton</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/100-miljoner-har-skapat-konton-hos-proton/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/100-miljoner-har-skapat-konton-hos-proton/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Apr 2023 07:55:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[e-post]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[Protonmail]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=148734</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Proton Mail har nu passerat en ny milstolpe och har 100 miljoner användare som skapat konton hos den integritetsvänliga mejltjänsten.</strong>

Proton introducerades 2014 efter en offentlig crowdfunding-kampanj där 10 000 personer gick samman för att skapa världens första end-to-end-krypterade e-posttjänst.

Nu meddelar Proton att 100 miljoner användare nu har konton hos deras krypterade e-posttjänst.

"<em>Anledningen till att vi har kommit så långt som vi har gjort är verkligen tack vare all gemenskap. Genom er uppmuntran, era åsikter och till och med er kritik har Proton-communityt hållit oss på en hög nivå, och Proton-tjänsterna är bättre i dag på grund av detta</em>", <a href="https://proton.me/blog/proton-100-million-accounts" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Proton i sin blogg.

Vidare menar man att framgången också kommit på grund av att människor i allmänhet blivit mer skeptiska till de stora tech-bolagens övervakning och kontroll.

Proton lanserade nyligen en betaversion av en egen lösenordshanterare, något som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/proton-slapper-losenordshanterare/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om. Proton Pass utlovar en ”mer komplett krypteringsmodell än de flesta andra lösenordshanterare”.

Företaget ser ljust på framtiden där man har nya tjänster på gång, men lovar också att behålla de vanliga tjänsterna.

"<em>Vi kommer alltid att erbjuda våra tjänster gratis eftersom alla förtjänar integritet</em>", skriver Proton.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/100-miljoner-har-skapat-konton-hos-proton/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Proton släpper lösenordshanterare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/proton-slapper-losenordshanterare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/proton-slapper-losenordshanterare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Apr 2023 06:47:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[Protonmail]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=148371</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Proton släpper nu en betaversion av sin nya lösenordshanterare Proton Pass och utlovar en "mer komplett krypteringsmodell än de flesta andra lösenordshanterare".</strong>

Företaget bakom den krypterade e-posttjänsten Proton Mail utvecklar en ny lösenordshanterare som i nuläget har släppts i betaversion för Android, IOS och webbläsartillägg för Chrome och Brave, <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/36223-proton-utvecklar-losenordshanterare" target="_blank" rel="noopener">rapporterar</a> Sweclockers.

Proton har utvecklat hanteraren tillsammans med utvecklare från företaget Simple Login, som man köpte upp förra året. Lösenordshanteraren skiljer sig från andra genom att använda kryptoalgoritmen "bcrypt" för hashkodning av huvudlösenordet, till skillnad från de flesta andra lösenordshanterare som använder "pbkdf2". Vidare menar man att alla sparade uppgifter är totalsträckskrypterade.

Lösenordshanteraren har samma protokoll som Proton Mail för autentisering, vilket gör att användaren bland annat kan visa för servern att man har rätt lösenord utan att skicka det i någon form.

Proton Pass ska också vara mycket säkrare än Lastpass, som utsattes för ett intrång förra året där det framkom att man lagrade URL:er för sparade inloggningsuppgifter okrypterade.

"<em>Proton Pass är unikt eftersom det har utformats från början för att ha ett starkt fokus på integritet och säkerhet. Den har därför en mer komplett krypteringsmodell än de flesta andra lösenordshanterare</em>", <a href="https://proton.me/blog/proton-pass-security-model" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Proton i sin blogg.

Till en början kommer enbart användare med prenumerationerna Lifetime och Visionary att ha tillgång till Proton Pass, men så småningom ska det bli gratis för samtliga prenumeranter.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/proton-slapper-losenordshanterare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
