Kronofogden – Nya Dagbladet

Kronofogden: Kraftig nedgång i ungas betalningsanmärkningar

Redaktionen — Wed, 12 Nov 2025 06:22:52 +0000

Skulderna hos Kronofogden minskar bland unga för första gången på många år. Experter pekar på en lagändring om näthandel som en möjlig förklaring. Under det senaste decenniet har skulderna hos Kronofogden ökat kraftigt bland svenskar, särskilt bland unga. Bakom den negativa utvecklingen har ofta legat snabblån och kreditköp på nätet, men även skulder till teleoperatörer och internetleverantörer. Nu visar siffrorna från Kronofogden på en vändning. Myndigheten tog under första halvåret i år emot elva procent färre inkassokrav än under motsvarande period 2023. Samtidigt blev antalet personer med betalningsanmärkningar nästan nio procent färre. Totalt blev det 3,3 miljarder kronor mindre i krav under första halvåret 2024 jämfört med samma period året innan. — Det är väldigt glädjande att kraven minskar i alla åldersgrupper men speciellt att det minskar i åldersgruppen 18-35 år. Antalet ligger fortfarande på en hög nivå, men efter flera år av uppgång är tendensen positiv, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden till skattefinansierande SVT.

Tydlig trend i näthandel efter ny lag

Analyser från betalleverantören Nets visar tydligt hur konsumenternas betalvanor har ändrats. För sju år sedan, 2018, valde hälften av alla kunder att använda kredit vid sina köp. I år har den siffran sjunkit till 34 procent.

Patrik Müller, e-handelsexpert vid Nets, ser ett samband med den lag som infördes för fem år sedan. Lagen, som infördes 2020, innebär att fakturabetalning och kreditköp inte får vara det första alternativet i en webbutiks kassa.

— Vi ser en tydlig trend att människor hellre betalar varan på en gång än att skjuta upp skulden.

Unga kvinnors skuldberg växer – var femte har shopping som ”hobby”

Redaktionen — Fri, 30 May 2025 09:01:09 +0000

Sedan 2015 har svenskarnas samlade skulder till Kronofogden ökat med 50 procent – och unga kvinnor står för den allra största ökningen. Enligt bedömare hänger skuldansamlingen samman med att hela 22 procent av de unga kvinnorna i dag betraktar shopping som en viktig hobby – jämfört med bara fem procent av männen. – Siffrorna är anmärkningsvärt höga. Det finns en problematik i att de ser det som underhållning, men också som en form av självmedicinering, säger vardagsekonomen Magnus Hjelmér till statstelevisionen SVT. Var femte ung kvinna shoppar ”för att må bättre” och en av tio uppger att de ”belönat” sig själva med shopping – trots att de varit medvetna om att de egentligen inte haft råd. Noterbart är också att cirka 20 procent av unga vuxna svenskar föredrar att köpa saker på avbetalning eller faktura – istället för att betala direkt vid köpet. Även detta får unga kvinnor att handla mer än vad de annars hade gjort vilket gör att många hamnar i skuldfällan.

"Får lycka genom att köpa saker"

– Alla handlar. Det är inget konstigt egentligen. Det är konstigare om man inte har ett shoppingberoende. Det finns trender och alla ska ha allt, så det blir bara så, hävdar Donja Mollazadeh, som själv uppger att hon shoppar så fort hon får möjlighet. – Man blir ju glad, det blir som en dopaminrush som man får inombords. Man mår bra av att få nya kläder och nya fina saker, fortsätter hon. Flera unga kvinnor som kanalen pratat med uppger att de handlar saker för att bli ”glada” eller för att ”lugna ner sig” när de är stressade, och att man snabbt tröttnar på det man nyligen köpt och vill handla ännu mer. – Det handlar om att man är lite materialistisk kanske. Att man får lycka genom att köpa saker, menar Matilda Bergqvist.

"Minska tiden på sociala medier"

Magnus Hjelmér pekar på att det finns flera förklaringsmodeller till den negativa trenden. Dels handlar det om nätshoppingens frammarsch, som tillsammans med lättillgängliga snabblån och krediter gör det väldigt enkelt att shoppa – dessutom är hemsidorna utformade så att det krävs så få klick som möjligt för att genomföra ett köp. Även influerare och sociala medier pekas ut som bovar i dramat, och Hjelmér konstaterar att det läggs ner enorma summor pengar på marknadsföring riktad till framförallt unga tjejer och kvinnor. – Ett sätt att kunna begränsa sin shopping är faktiskt att minska tiden ute på sociala medier, säger han och uppmanar också föräldrar att inte låta sina barn spara till det de vill köpa – inte handla på avbetalning.

Kronofogden: Fler kommer att skuldsättas med nytt elsystem

Redaktionen — Tue, 22 Oct 2024 08:35:49 +0000

Av allt att döma kommer det nya elöverföringssystemet som införs i slutet av månaden att leda till dyrare el för svenska kunder. Kronofogdemyndigheten varnar nu för att det nya systemet riskerar att leda till ökad skuldsättning. – Just nu är det väldigt många hushåll som kämpar med ekonomin, så varje höjning av priserna kan spela roll om man inte har de ekonomiska marginalerna, förklarar Davor Vuleta, myndighetens talesman i privatekonomiska frågor i en intervju med skattefinansierade P4 Sjuhärad. Han berättar att man noterade att svenskarnas elskulder började öka kraftigt redan 2022, då stora elprishöjningar sammanföll med skenande inflation och räntehöjningar – och att det nu riskerar att bli ännu värre. Vuleta betonar att ingenting tyder på att svenskarna faktiskt struntar i att betala elräkningarna – utan att många helt enkelt inte längre klarar av att få ekonomin att gå ihop.

Dyrare i tre av fyra områden

– Vi tror att man faktiskt prioriterar elräkningen. Man prioriterar hyra, man prioriterar el och man prioriterar mat, om en elräkning skickas in (till Kronofogden), då har det gått väldigt långt. Pengarna räcker helt enkelt inte till i slutet av månaden, betonar han. Bakgrunden till det nya elsystemet är att makthavarna i Bryssel har beslutat att unionens elmarknad ska ”effektiviseras”. För svensk del innebär det förväntade prishöjningar på runt 10 procent i tre av fyra elområden. I det sydligaste elområdet, som bland annat innefattar Skåne, Blekinge, Halland och delar av Småland, förväntas elpriserna ligga kvar på samma nivåer som tidigare eller bli marginellt billigare.

Kronofogden larmar: ”En barnfamilj vräks varje dag”

Isac Boman — Wed, 11 Sep 2024 18:02:41 +0000

Kronofogden larmar om att drygt en barnfamilj om dagen vräktes under det första halvåret av 2024. Detta innebär en ökning med 13 procent jämfört med samma period förra året och utvecklingen beskrivs som ”djupt oroande”. 188 barnfamiljer vräktes under årets första sex månader – av totalt 1579 genomförda vräkningar. Det är en tydlig ökning från 167 vräkta barnfamiljer under samma period 2023, totalt handlade det om 342 barn som blev av med sina hem. – Det är djupt oroande att antalet barn som berörs av vräkningar ligger kvar på så hög nivå. Varje barn som drabbas av en vräkning befinner sig i en mycket utsatt situation, oavsett om de bor på heltid eller deltid hos den förälder som blir vräkt, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesman på Kronofogden, i ett pressmeddelande. Noterbart är att vräkningarna minskade fram till 2007 – innan de började öka igen. Sedan 2018 noteras en ökning med nästan 40 procent i Sverige – något som delvis förklaras med att många befinner sig i en tuffare ekonomisk situation än tidigare. – Den ekonomiska pressen på hushållen är fortsatt stor. Vi vet att de allra flesta prioriterar att betala sin hyra, men det ihållande höga kostnadsläget gör att fler riskerar att hamna efter med betalningarna, säger Vuleta. – Det är viktigt att barnfamiljer som är med om en vräkning fångas upp, säger Davor Vuleta. När barn är inblandade är socialtjänsten alltid med i arbetet, fortsätter han.

Missbruk och psykisk ohälsa

Sedan 2022 har Kronofogden ett regeringsuppdrag där man ska ”stärka den lokala samverkan kring det verkningsförebyggande arbetet” – alltså att hyresvärd och socialtjänst ska samarbeta för att försöka möjliggöra att hyresgästen kan bo kvar. – Om hyresvärden redan vid den första uteblivna hyran tar kontakt med hyresgästen och tillsammans försöker hitta en lösning, är risken mycket mindre att det går så långt som till vräkning. Man kan till exempel komma överens som en avbetalningsplan, eller erbjuda budgetrådgivning. Det kan också finnas psykisk ohälsa eller någon form av missbruk med i bilden, och då måste socialtjänsten kliva in med olika stödinsatser, säger Kim Jonsson, projektledare på Kronofogden. – Vi vill uppmana de hyresvärdar och socialtjänster som ännu inte kommit igång med lokal samverkan att ta steget. Det är inte svårare än att boka in ett första möte och diskutera hur samverkan ska se ut, fortsätter hon.

Svenskarnas skulder på rekordnivåer: ”Pengarna räcker inte till”

Isac Boman — Wed, 07 Aug 2024 07:06:29 +0000

Sedan årsskiftet har svenska privatpersoners skulder hos Kronofogden ökat med hela 10 miljarder till rekordhöga 129 miljarder kronor. Samtidigt varnar myndigheten själv för att skuldsättningen inte bara riskerar att leda till evig fattigdom utan också till utanförskap och psykisk ohälsa. – Det är ofta mycket tårar, förtvivlan, och man vet inte riktigt vad man ska göra eller hur man ska ta sig ur den här situationen och man lägger väldigt mycket skuld på sig att man har satt sin familj i den dåliga situationen, säger Marita Sturesson, ordförande i yrkesföreningen för kommunala budget- och skuldrådgivare (BUS), till skattefinansierade SR. Det handlar primärt om skulder relaterade till konsumtion som ökat kraftigt – bland annat lån, krediter och avbetalningar kopplade till köp av resor eller shopping på nätet. Kronofogdens privatekonomiske talesman, Davor Vuleta, berättar att man också noterar en 42-procentig ökning av obetalda studieskulder till CSN. – Den här situationen är väldigt oroande och väldigt allvarlig tycker jag. Konsekvenserna kan bli att man inte lyckas bli skuldfri, att man fastnar i skuldfällan, hamnar i ekonomiskt utanförskap som leder till socialt utanförskap och i slutändan till psykisk ohälsa, varnar han. – Vi vet ju att skulder hos Kronofogden är väldigt förknippade med psykisk ohälsa.

"Levt ett bra liv"

På BUS märker man också en förändring där allt fler svenskar, även med ”goda inkomster”, hör av sig för skuldrådgivning. – Den här nya gruppen har ju ofta levt ett väldigt bra liv, har ett fint hus, fina bilar och unnar sig mycket men nu när allt har blivit dyrare så räcker helt enkelt inte pengarna. Man har levt över sina tillgångar, förklarar Marita Sturesson.

Kronofogden kopplar bort oroliga svenskar

Sofie — Mon, 08 Jul 2024 10:57:19 +0000

Nästan 30 procent av samtalen till Kronofogden har kopplats bort hittills i år, visar siffror som Hem & Hyra begärt ut - en markant ökning från förra året då siffran för hela förra året låg på åtta procent. Under en dag juni inkom det totalt 4 887 samtal till Kronofogdens kundtjänst, men 1 255 samtal fick inte plats i kön och kopplades därmed bort. Ingrid Gunnarsson försökte kontakta Kronofogden strax efter nio en morgon, men redan då var det fullt i kön. – Jag kunde inte bli framkopplad. Sedan ringde jag kl 11. Då var det samma sak, berättar hon för tidningen. Kronofogden har endast telefontid i sex timmar per dag och när Gunnarsson ringde var det 101 personer i kö med 40 handläggare. – Hur ska 40 handläggare kunna serva hela Sverige? Enligt de uppgifter som tidningen begärt ut var det omkring två procent av samtalen som inte kom fram år 2021. Förra året låg siffran på åtta procent. Hittills i år har 30 procent av samtalen inte kommit fram. Svenskarnas skulder hos Kronofogden hade i januari ökat med 17 procent sedan förra årsskiftet och låg då på 199 miljarder kronor.

"Tuffa prioriteringar"

Kristin Alm, direktör för överskuldsättningsavdelningen hos Kronofogdemyndigheten som har ansvar för kundservice, beklagar att det är så svårt att komma i kontakt med personal, och medger att allt fler oroliga svenskar hör av sig - samtidigt som myndigheten skurit ner på kundtjänstmedarbetare. – Vi har ett högre inflöde av samtal än vad vi haft på många år. Vi har inte kunnat möta upp det behovet för vi har inte budget och ekonomi som räcker till. Därför har vi gjort tuffa prioriteringar i verksamheten. Hon menar att man prioriterar att handlägga ärenden, vilket innebär mindre resurser till kundtjänstavdelningen och mindre tid att svara på frågor. – Det är inget vi skulle önska oss, men det har varit något som vi har varit tvungna att göra.

Svenskarnas elskulder skenar

Sofie — Tue, 30 Apr 2024 10:53:15 +0000

Mellan 2021 och 2023 har elskulderna hos Kronofogden ökat med 82 procent. Samtidigt skulle 57 procent av svenskarna inte klara en tioprocentig ökning av elpriserna utan att tvingas skära ner på andra omkostnader, enligt en rapport från konsultföretaget EY. Förra året ökade svenskarnas skulder med omkring 50 miljoner kronor per dag hos Kronofogden och är nu uppe i 122 miljarder kronor sammanlagt. – Överbelånade och oroliga människor som aldrig tidigare förutspått att de skulle hamna i ekonomisk kris ringer till oss. Det är betydligt fler som hör av sig, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesman på Kronofogden, till Bonniertidningen DN. Bara under 2023 ökade elskulderna hos myndigheten med 40 procent och sedan 2021 handlar det om en 82-procentig ökning. Vuleta pekar mot att detta är oroande eftersom svenskar i regel prioriterar kostnader för mat, boende och el. – Nu är elpriserna betydligt lägre än kring årsskiftet 2022/2023, men frågan är förstås vad som händer om elpriserna ökar igen?

Svårt att sänka förbrukningen

Vidare tror 57 procent av svenskarna att man inte skulle klara en ökning av elpriser med tio procent, utan att dra ner på övriga kostnader. – Många klarar inte en ökning av energikostnaderna, men tyvärr är det ganska få som vill ändra sitt beteende för att sänka förbrukningen, säger Anna Hed, rådgivare till energisektorn på EY Sverige, till DN. Samtidigt visar en mätning från DN/Ipsos att svenskarnas syn på ekonomi blivit alltmer optimistisk sedan hösten 2022, då priserna på både el, mat och drivmedel ökade kraftigt. De som då svarande att Sveriges ekonomi skulle utvecklas till det sämre de kommande tolv månaderna var 69 procent, samtidigt som de som var optimistiska istället låg på 11 procent. I den senaste mätningen har siffrorna ändrats till 25 respektive 46 procent.

Svenskarna har rekordskulder hos Kronofogden

Sofie — Fri, 26 Jan 2024 08:15:30 +0000

Kronofogdens utestående fordringar har ökat med hela 17 procent sedan förra årsskiftet. Samtidigt upplever Sverige en minskning i ekonomisk standard för första gången sedan 90-talet. Vid årsskiftet fanns 417 248 personer registrerade hos Kronofogden, vilket är en ökning med 23 467 personer, eller 6 procent, jämfört med föregående år. Antal personer registrerade med skulder har ökat i alla län. Den sammanlagda skulden hos Kronofogden ligger idag på 119 miljarder kronor, vilket är en ökning med 18 miljarder från förra året och den högsta summa som någonsin registrerats. – Vi ser nu att skulderna ökar i snabb takt för många, och det är oroande. Även en liten skuld kan leda till långvarig skuldsättning och få stora konsekvenser. Därför är det oerhört viktigt att genast agera om du inte kan betala en räkning. Ta kontakt med den du är skyldig pengar. I bästa fall går det att undvika att skulden registreras hos Kronofogden, säger Davor Vuleta i ett pressmeddelande. Två tredjedelar skuldsatta hos Kronofogden är män, men antalet skuldsatta kvinnor ökar samtidigt i högre takt än för män. Bland annat har kvinnors skatteskulder ökat med 80 procent sedan förra årsskiftet samtidigt som mäns endast ökat med 29 procent.

Ekonomiska standarden sjunker

Vidare sjönk den ekonomiska standarden för första gången under 2022 sedan den ekonomiska krisen i början av 90-talet, skriver SCB. Även om man kan se att hushållens ekonomiska standard ökade med 5 procent mellan 2021 och 2022, räknat i löpande priser, var inflationen så hög att inkomsterna sjönk i reala termer när tidigare års inkomstbelopp räknas om till 2022 års prisnivå. Trots att den ekonomiska standarden minskat är det dock färre som har låg standard, med en minskning från 14,7 procent år 2021 till 13,6 procent år 2022.

119 miljarder i Klarna-skulder hos Kronofogden

Sofie — Fri, 15 Dec 2023 08:16:29 +0000

Omkring 80 procent av alla svenska medborgare har en utestående faktura hos Klara, enligt vd:n Sebastian Siemiatkowski. Samtidigt ligger det totala skuldbeloppet för Klarna-skulder hos Kronofogden på så mycket som 119 miljarder kronor. Antalet Klarna-skulder som gått till Kronofogden har ökat de senaste tre åren. Samtidigt har även antalet mål till myndigheten angående skulder till företaget ökat. Idag har Klarna 47 302 mål om betalningsföreläggande hos Kronofogden gällande utestående fordringar. – Vår utmaning är att Klarna blivit så pass stort i Sverige så att ungefär 80 procent av den svenska befolkningen har en utestående faktura hos oss hela tiden, säger Siemiatkowski i skattefinansierade SVT:s Ekonomibyrån. Siemiatkowski menar att det behövs skärpningar på lånemarknaden för att förhindra att människor hamnar hos Kronofogden. Vidare menar han att företaget självt kommit så långt det kan när det gäller dess ansvar, att de inrättat ”lösningar som är snällare mot konsumenten”, och som innebär att de tjänar mindre än konkurrenterna. – Problemet är att jag tror att vi har kommit så långt som ett bolag som Klarna kan komma med ansvar. Nu är det dags för regleringar att komma in, menar han.

Skulder till Kronofogden fortsätter öka

Sofie — Fri, 01 Sep 2023 04:59:31 +0000

Antalet krav om betalningsföreläggande till Kronofogden har ökat med 12 procent under första halvåret, jämfört med samma period förra året. Samtidigt har skuldbeloppen ökat med 35 procent. Under första halvåret 2023 fick Kronofogden in 609 000 ansökningar om betalningsföreläggande, det vill säga krav på obetalda skulder. Förra året kom det in 545 000 stycken under samma period, vilket innebär en ökning på 12 procent. Även skuldbeloppen i kraven har ökat och ligger idag på 14,6 miljarder kronor, en ökning med 35 procent sedan första halvan av 2022, vilket är den högsta siffran någonsin. – Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesman på Kronofogdemyndigheten, i ett pressmeddelande. Skulder som ligger på mellan 100 000 och 500 000 kronor har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med första halvåret 2022. Ofta handlar dessa om olika typer av lån utan säkerhet från bland annat banker, kreditföretag och bolag som köper förfallna skulder. Däremot växer också de mindre skulderna där omkring hälften av alla skulder som kommer till Kronofogden är på på mindre än 3 000 kronor. Antalet skulder har ökat i alla åldrar, men som mest hos personer över 65 år. Däremot har den största ökningen av skuldbeloppet skett hos personer i åldrarna 35–44 samt 45–54, här har beloppet ökat med 1,2 respektive 1 miljard kronor. I januari redovisade man att svenskarnas skulder hos Kronofogden totalt ligger på 101 miljarder kronor.