Kronofogdemyndigheten – Nya Dagbladet

Fler ansöker om skuldsanering – men de flesta får avslag

Jan Sundstedt — Tue, 24 Sep 2024 09:39:05 +0000

Ansökningar om skuldsanering fortsätter att ligga på en hög nivå men sex av tio ansökningar beviljas inte, visar Kronofogdens statistik för första halvåret 2024. Under årets första sex månader ansökte över 17 000 personer om skuldsanering, en ökning med drygt 23 procent jämfört med samma period 2022. Dock är det bara knappt fyra av tio ansökningar som beviljas. Många ansökningar avslås då de inte uppfyller de strikta krav som ställs för skuldsanering, uppger Kronofogdemyndigheten i ett pressmeddelande. Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, förklarar att många ansökningar gäller personer med mer tillfälliga ekonomiska problem, en grupp som skuldsanering inte är till för. – Många ansökningar handlar om mer tillfälliga ekonomiska svårigheter, och det är inte den gruppen skuldsanering riktar sig till. Skuldsanering är ingen genväg, utan en sista utväg, konstaterar han.

Marianne ringer Kronofogden för att hon fått avslag på skuldsanering. https://t.co/OBgsKSvB7i via @YouTube
— Rita Ekholm (@EkholmRita) June 21, 2024

Hårda krav

För att beviljas skuldsanering krävs att den sökande kan visa att dennes skulder inte kan betalas tillbaka inom 7–15 år samt att försök gjorts för att förbättra den ekonomiska situationen, vilket kan innebära att man tagit initiativ för att minska utgifter, öka inkomster eller få kontroll över ett spelmissbruk. – Vi ger alltid rådet att vara aktiv. Vänta inte med att agera tills du får svar på din ansökan, risken är då att skulderna bara fortsätter att öka, säger Lindh, och uppmanar de som behöver råd att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare. En oroande trend är att fler äldre ansöker om skuldsanering. Antalet ansökningar från kvinnor över 65 år har ökat med 13 procent sedan årsskiftet. – Många äldre har svårt att påverka sina inkomster och har drabbats hårt av de senaste årens ökade kostnader. Det finns många i gruppen äldre som troligen uppfyller kraven, men som tidigare inte ansökt om skuldsanering. Det finns även stora regionala skillnader. I Västerbottens län har antalet ansökningar ökat mest, med 28 procent, medan Kronobergs län har sett en minskning på 25 procent. Samtidigt har antalet ansökningar i åldersgruppen 18–30 minskat med 13 procent jämfört med samma period förra året.

”Mord har preskriptionstid, men inte privata konsumentskulder – hur går det till?”

Osignerad — Wed, 06 Dec 2017 11:53:51 +0000

Mord har preskriptionstid Sverige, men inte privata konsument skulder! Ett rättsligt ”bedrägeri”av ett Högsta domstolen, HD, som är långt från av den kvalitet man förväntar sig av Sveriges högsta rättesnöre vad gäller lag och rätt. När vår högsta domstol påverkad av inkassoföretagen tog beslutet att avskaffa preskriptionstiden för privata skulder skedde detta ”dolt” och i högsta grad ”bedrägligt” och stick i stäv med hur staten ser på privata skulder exempelvis skatteskulder som avskrivs efter 5 år samt lagen om preskriptionstid för konsument skulder som blev meningslös i och med detta men finns faktiskt kvar trots att inte ens domstolarna följer den! Mord har preskriptionstid men inte privata konsumentskulder – hur går det till? Enligt lag skall konsumentskulder avskrivas efter 3 år och det som HD beslutade för många år sedan är att en fordringsägare bara har att förlänga skulden hos kronofogdemyndigheten om han inte fått betalt efter tre år genom ansökan om ny utmätning och gör man detta som fordringsägare löper skulden till dess den som har skulden har betalat eller dött. Mao är det bara att vart tredje år ansökan om ny utmätning för den gamla skulden så löper skulden på i ytterligare tre år. Självfallet vill man att konsumenter skuldsätter sig hos näringsidkare enär med tålamod så får man till slut betalt även om det kanske tar 10-15 år. Kostnaden för hanteringen hos inkassoföretaget och Kronofogdemyndigheten får ju också den som har skulden betala. Att lagen om att konsumentskulder vad gäller preskription för dylika skulder bara finns på pappret och följs inte p.g.a. beslut av HD är inget som vare sig näringsidkare, domstolar eller kronofogdemyndigheter talar om och i svensk media har det alltid varit tyst vad gäller kritik mot stat, kommun och myndigheter. Flertalet av svenska medborgare tror att konsument skulder har preskriptionstid på 3 år men i praktiken så finns det som sagt ingen preskriptionstid för dessa skulder även om lagen lurar oss att tro det. Ett rättslig ”bedrägeri” helt enkelt av vårt HD att tillåta något sådant i ett samhälle som säger sig leva efter lag och ordning. Vårt HD är mycket sämre än vad man tycker att en nation skall ha för att trygga rättskipningen. Se bara hur HD anser att det är grönt ljus för att berusa en kvinna till medvetslöshet och sedan låta ett dussin män våldför sig på henne utan rättsliga åtgärder. HD utreder nu hur lång tid det skall gå mellan våldtäkter av flera män för att det skall kallas gruppvåldtäkt... Det rättsligt bedrägliga inofficiella avskaffandet av preskriptionstiden för privata konsumentskulder lever idag inkassoföretagen gott på som ser till att gamla skulder lever vidare. Det finns människor idag som har skulder som är mer än 30 år gamla! Skulder som enligt en lag som nu bara finns på pappret och som HD gett klartecken att domstolarna kan strunta i – en lag som säger att dylika skulder skall avskrivas efter 3 år. För att vilseleda oss medborgare finns lagen kvar. Varför? Det ger ett surt sken av ett rättsväsende som har preskriptionstid för mord men inte konsument skulder så lagen får vara kvar av detta skäl för att ge en vilseledande bild av rättsväsendets kompetens och trovärdighet i vårt land. Lite utanför kanske men insändaren anser att rättsväsendets brister vad gäller kompetens och rättsuppfattning i sin helhet kontaminerar och sprider sig ut till stat, kommun, landsting, myndigheter och till slut ”låtsasdomstolar” vilka är alla förvaltningsdomstolar av olika slag som avlönas av stat och kommun och där man är allt annat än opartiska i sin rättsuppfattning. Man är inget annat än stat och kommuns mm avlönade ombud i tvister mot enskilda. Insändaren anser det vara häpnadsväckande att ha mage att kalla dessa för ”domstolar”. Dessa mål skulle om rättssäkerhet rådde i vårt land opartiska domstolar med kompetenta jurister sköta. I dag är det juridikens B-lag som arbetar i dessa ”låtsasdomstolar och många av dess s.k. ordföranden sitter där p.g.a.. att man gjort sig omöjlig i allmänna domstolar för brott och tvistemål. Huruvida detta stämmer får var och en själv fundera på om det stämmer. Men klart är att rättsrötan går djupare i vårt land och påverkar människors syn på vårt samhälle i stort och smått. Någon filosof sade en gång att ett samhällets grad av civilisation skall mätas av hur den behandlar de medborgare som står lite utanför samhället så att säga. Hur Sveriges HD ser på konsument skulder samt hur man givit domstolarna tillåtelse att frångå lagbuden om preskriptionstid på 3 år är belyst ovan. Hur behandlar Sveriges myndigheter idag arbetslösa och sjuka? Det är lika illa där. Arbetslösa och sjuka/sjukskrivna jagas som nästan rättslösa villebråd av myndigheter med förvaltningsdomstolarnas hjälp. Arbetslösa tvingas gå meningslösa kurser för att få understöd eller tvingas ta arbete 100 mil från bostaden och familjen eller tom utanför Sverige med hot om annars indraget understöd och att bli ett socialfall. Sjuknärvaron är enorm på arbetsplatserna idag och det är inte ovanligt att sjuka tvingas åka färdtjänst till arbetsplatsen eftersom man är för sjuk för att kunna ta sig till arbetsplatsen på egen hand. Försäkringskassan föreslog i ett ärende att den sjukskrivna kanske kunde ligga och arbeta! I framtiden skall 69-åringar arbeta inom exempelvis äldreomsorgen som tom idag är för slitsam för unga människor. Vad händer med Sverige? Vart tog det trygga Sverige vägen som vi alla älskade en gång? Axel Johansson Pensionär och utlandssvensk Fotnot: Preskriptionstiden för mord är numer avskaffad

20 miljoner kronor blev frysta under 2016

Osignerad — Tue, 30 May 2017 10:04:55 +0000

Antalet tillgångar som finanspolisen beslutade att frysa ökade från 7 miljoner 2015 till hela 20 miljoner 2016. Det är en ökning på nästan 190 procent. Det framkommer i finanspolisens årsrapport 2016. Polis och åklagare har fått bättre möjligheter att bekämpa brott där ekonomisk vinning är drivkraften efter att en ny lag trädde i kraft 2014. Finanspolisen har nu bland annat möjlighet att frysa pengar på ett konto som misstänks vara en del i penningtvätt. Genom dispositionsförbud, som det heter, fryses pengar i avvaktan på att åklagare kan besluta om penningbeslag på grund av misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. – Den nya lagen har visat sig vara effektiv och gett resultat genom ett antal fällande domar. Det nya verktyget att tillfälligt frysa tillgångar på konton redan i underrättelsefasen har använts med stor framgång, säger Angelica Wallmark, chef för finanspolisen. Pengar som blivit frysta har återlämnats, eller kommer att kunna återlämnas, till de personer som fråntagits pengar på grund av bedrägerier. Utvärdering Polisen får högt betyg för det internationella samarbetet i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det framkommer i en utvärdering som Financial Action Task Force, FATF, gjort. Organisationen, som är en del av OECD, konstaterar att svensk polis arbete mot penningtvätt håller en godkänd nivå. I ett antal kärnområden finns möjlighet att ytterligare förbättra arbetet. Samarbete med företag och myndigheter Företag i brottslig verksamhet blir allt vanligare. Tack vare inrapporteringen av misstänkta transaktioner från till exempel banker, växlingskontor och revisorer, identifieras fler ärenden av finanspolisen. Under hösten 2016 inleddes ett samarbete med Ekobrottsmyndigheten för att ytterligare höja kompetensen inom området och för att öka antalet fällande domar. – Tillsammans med Ekobrottsmyndigheten har vi förbättrat vår förmåga att upptäcka näringspenningtvätt, vilket leder till att fler förundersökningar kan inledas, säger Angelica Wallmark. Förutom samarbetet med Ekobrottsmyndigheten har initiativ från finanspolisen även lett till att Försäkringskassan kunnat begära återkrav och Kronofogdemyndigheten har kunnat mäta ut cirka fem miljoner kronor. Ny lagstiftning i år Under sensommaren 2017 träder ny lagstiftning i kraft vilket innebär att fler branscher blir skyldiga att rapportera om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till finanspolisen, till exempel stora delar av spelbranschen. Finanspolisen kommer även att kunna begära in uppgifter från den som bedriver penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Det innebär ökade möjligheter till att upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. Källa: polisen.se Läs också: Finanspolisens årsrapport