<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kris &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kris/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 30 Jun 2026 07:06:55 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kris &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Norrmän uppmanas ha kontanter i beredskap</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norrman-kontanter-beredskap/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Jun 2026 07:06:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[beredskap]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[kontanter]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Riksbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234264</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norges Bank uppmanar hushållen att ha kontanter hemma om strömmen eller datasystemen slås ut. Centralbanken vill inte ange något exakt belopp, utan anser att hushållen själva måste bedöma sina behov.</strong>

Centralbanken rekommenderar hushållen att ha flera ben att stå på vid en kris: flera betalkort, kontanter och konton i mer än en bank. Skälet är att mobiltelefonernas batterier kan ta slut, strömmen kan försvinna och betalterminaler eller datanät kan sluta fungera.

— <em>Hur mycket man bör ha beror på hur hushållet ser ut, vilka behov man har och vilka förnödenheter man har hemma</em>, säger Torbjørn Hægeland, direktör för finansiell stabilitet vid Norges Bank, till <a href="https://www.nrk.no/norge/norges-bank_-__alle-bor-ha-kontanter-hjemme-1.17917121" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.

Norges Bank anger inte någon fast summa. Hægeland säger själv att han har några tusen norska kronor hemma.

Finans Norge betonar samtidigt att kontanter inte ensamma löser beredskapsfrågan. Enligt organisationen är det viktigaste att människor har flera olika betalningssätt, däribland fysiska bankkort. Många terminaler kan nämligen fungera i offlineläge under en begränsad tid, men lösningen kräver ett fysiskt kort och fungerar inte med mobiler eller smartklockor.

Även svenska Riksbanken har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/riksbanken-ha-kontanter-hemma/">rekommenderat hushållen att ha kontanter hemma</a>. I de svenska råden nämns omkring 1 000 kronor per vuxen i händelse av störningar i betalningssystemen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska tsunamiöverlevare känner sig svikna av myndigheter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-tsunamioverlevare-kanner-sig-svikna-av-myndigheter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-tsunamioverlevare-kanner-sig-svikna-av-myndigheter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Dec 2024 07:51:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[tsunami]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=196434</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tsunamikatastrofen den 26 december 2004 blev en av de svartaste dagarna i modern tid för Sverige när ett 540-tal svenskar omkom.</strong>

<strong>Ett stort antal överlevare traumatiserades också svårt av de dramatiska händelserna, och även om det ändå gått bra för många av dem i livet upplever de att myndigheter och civilsamhället svek dem när de var i allra störst behov av stöd.
</strong>

Forskare vid Uppsala universitet har analyserat data från drygt 16 000 svenska överlevare, kopplat uppgifterna till SCB:s befolkningsregister och genomfört en omfattande enkätundersökning.

<em>– Kombinationen av datakällor gör att vi kan studera effekterna av tsunamin på ett brett spektrum av sociala, hälsomässiga, ekonomiska och politiska utfall. Denna unika möjlighet öppnar för att identifiera vad som gör oss motståndskraftiga</em>, <a href="https://www.uu.se/nyheter/2024/2024-12-17-sa-gick-det-for-overlevarna-efter-tsunamikatastrofen" target="_blank" rel="nofollow noopener">förklarar</a> Lina M. Eriksson, forskare vid statsvetenskapliga institutionen.

Det kan noteras att överlevarna också skiljer sig från genomsnittssvensken på flera betydande punkter – de är exempelvis något mer benägna att rösta i politiska val.

Det ökade valdeltagandet kan bero på ett missnöje med den socialdemokratiska regeringens krishantering av tsunamin, där de som var missnöjda väljer att rösta för att utkräva ansvar, menar Eriksson, men det kan också finnas andra förklaringsmodeller.

<em>– Upplevelsen av en stor katastrof kan både leda till livslångt trauma och en ökad medvetenhet om samhället i stort. Det skapar ett större engagemang där individen utvecklas mycket positivt, i detta fall genom ökat politiskt deltagande.</em>
<h3>"Rejält skadat förtroendekapital"</h3>
Noterbart är också att tsunamiöverlevarna idag har högre utbildning och inkomst än kontrollgruppen – men det märks däremot inte några skillnader på gruppnivå vad gäller hälsa. På individnivå finns dock tydliga skillnader och de som drabbades allra hårdast av tsunamin, och inte fick något socialt stöd, har idag sämre psykisk hälsa och välmående än de som drabbades hårt och fick stöd från nära och kära.

<em>– Just det sociala stödet som man får vid en omfattande samhällskris är mycket viktigt för en individs långsiktiga psykiska hälsa och välmående efter en traumatisk händelse</em>, fortsätter forskaren.

[caption id="attachment_196443" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/12/Tsunami82.jpg"><img class="wp-image-196443 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/12/Tsunami82-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Många överlevande svenskar traumatiserades svårt av sina upplevelser. Foto: David Rydevik[/caption]

Många uppger också att de känner sig svikna av vården, myndigheter och civilsamhället – samtidigt som de generellt fått bra stöd från sina familjemedlemmar.

<em>– Det finns än idag ett rejält skadat förtroendekapital för politiker och myndigheters krisberedskap och hanteringsförmåga av just naturkatastrofer och extremväder</em>, fortsätter Eriksson.
<h3>Viktigt med sociala nätverk</h3>
De som drabbades hårt av tsunamin har lägre förtroende för politikers och myndigheters förmåga att hantera kriser än övriga svenskar och Lina Eriksson menar att det är viktigt att ta del av deras syn och erfarenheter.

Man har också sett hur överlevarna har en lägre tro på Gud och en minskad tillit till Svenska kyrkan än andra – ett resultat som beskrivs som överraskande.

<em>– Våra resultat ifrågasätter religion som ett universellt substitut när staten misslyckas i sin krishantering och antyder att det är någonting speciellt med Sverige. Förmodligen eftersom vi är ett sekulärt samhälle. I en sådan kontext kan händelser som tsunamin minska religiositeten snarare än öka den hos individer</em>, spekulerar hon.

Eriksson betonar att sociala nätverk är mycket viktiga vid olika kriser och lyfter särskilt fram det starka svenska föreningslivet som en positiv kraft.

<em>– Ett viktigt kunskapsbidrag från projektet är att de sociala nätverken varje individ ingår i är mycket viktiga för både individens och samhällets motståndskraft, då dessa utgör mångfacetterade kontaktytor som kan aktiveras för socialt stöd när man genomlever en kris.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-tsunamioverlevare-kanner-sig-svikna-av-myndigheter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>60 procent svenskar beredda på kris</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/60-procent-av-svenskarna-beredda-pa-kris/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/60-procent-av-svenskarna-beredda-pa-kris/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Jun 2023 11:05:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[krisberedskap]]></category>
		<category><![CDATA[Röda Korset]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=153593</guid>

					<description><![CDATA[<strong>60 procent svenskar har gjort någon form av förberedelse för en krissituation. Röda Korset menar dock att det inte är tillräckligt och att stora delar av befolkningen inte skulle kunna ta hand om sig själva i en kris.</strong>

I Novusundersökningen, gjord på uppdrag från Röda Korset, har man kunnat se att det finns ett ökat intresse för krisberedskap hos svenskarna. 60 procent uppger att man gjort någon form av förberedelser hemma i form av exempelvis ett lager av mat, ett första hjälpen-kit, vattenreserver eller en krisplan. Under 2021 låg den siffran på 26 procent.

Däremot uppger 68 procent att man inte har tillräcklig kännedom om hur man som privatperson ska agera vid en militär konflikt. Även kunskapen om exempelvis var skyddsrum finns i omgivningen var låg hos svenskarna.

– <em>Det är positivt att beredskapen tycks öka, men inte så förvånande när det pågår ett krig i Europa. Många är dock fortfarande inte förberedda på en kris. Om något allvarligt händer kommer stora delar av befolkningen inte kunna ta hand om vare sig själva eller sina närstående. Ett första steg att bli krisredo är att skaffa sig en krislåda med mat, vatten och en batteridriven radio. Att vara förberedd för kris är en medmänsklig handling</em>, säger Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef på svenska Röda Korset, i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/svenskar-mer-forberedda-pa-kris-visar-ny-undersokning?publisherId=3235745&#38;releaseId=3354993&#38;lang=sv" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a>.

Vidare uppger 48 procent sig vara beredda att be sina grannar om hjälp vid en kris, en siffra som ökat från 43 procent förra året.

Undersökningen skedde under 27 april till 3 maj i år via en webbaserad undersökning riktad till personer i åldrarna 18-79 år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/60-procent-av-svenskarna-beredda-pa-kris/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hundratals kyrkor kan snart säljas ut</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/hundratals-kyrkor-kan-snart-saljas-ut/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/hundratals-kyrkor-kan-snart-saljas-ut/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Oct 2022 04:17:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska kyrkan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=134182</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska kyrkan har under de senaste tjugo åren redan sålt av cirka 100 kyrkor. Medlemsantalet fortsätter dock att sjunka drastiskt – vilket leder till att ytterligare hundratals kyrkor kan komma att säljas under de kommande åren.</strong>

<em>– Det har ju med krympande resurser och minskade medlemsantal att göra inom Svenska kyrkan, och även inom frikyrkorna naturligtvis. Det här ser vi statistiskt nu att på ett tjugotal år kommer det att halveras, medlemsantalet inom Svenska kyrkan, om det inte görs någonting akut</em>, säger Annika Malm, Kyrkorådets ordförande, till <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/prognosen-hundratals-kyrkor-kan-forsvinna-inom-nagra-ar" target="_blank" rel="noopener">SVT</a>.

Hon pekar på att man sedan millennieskiftet redan har sålt av ett hundratal kyrkor – och att detta ”bara är början” på en trend som kommer att bli betydligt vanligare med åren. I Västra Götaland har ett antal kyrkor redan sålts för att finansiera den övriga verksamheten och flera pastorat kommer också att behöva slås ihop till större sådana för att ekonomin ska gå ihop.

Annika Malm medger att det med färre kyrkor kommer att bli svårare att nå de människor som ser kyrkan som en trygg plats som de är i behov av och att det kan finnas en risk att minskad kyrklig närvaro leder till att fler hamnar i kriminalitet.

<em>– Det kan ju hända att de söker sig till andra grupper, och det har vi ju sett, att det finns mindre bra grupper kanske, där man känner att man får en trygghet och är en person som blir sedd. Kriminella gäng till exempel, som många unga killar kan söka sig till, om de känner att de blir sedda där.</em>

Svenska kyrkan hade <a href="https://www.svenskakyrkan.se/statistik" target="_blank" rel="noopener">förra året</a> cirka 5,6 miljoner medlemmar – vilket innebar att 53,9 procent av befolkningen var medlemmar i kyrkan. Detta kan jämföras med 1972 då kyrkan hade drygt 7,7 miljoner medlemmar – eller 95,2 procent av befolkningen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/hundratals-kyrkor-kan-snart-saljas-ut/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Domedagssäkra lyxbunkrar erbjuds till miljardärer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/domedagssakra-lyxbunkrar-erbjuds-till-miljardarer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/domedagssakra-lyxbunkrar-erbjuds-till-miljardarer/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Oct 2022 04:28:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kärnvapen]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=133865</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det schweiziska företaget Oppidum erbjuder en eftertraktad och något ovanlig tjänst till den allra rikaste eliten. </strong>

<strong>Man bygger superlyxiga bunkrar under jord där miljardärer kan fortsätta leva med all tänkbar bekvämlighet – även om världen runt omkring dem skulle drabbas av kärnvapenkrig, kemiska attacker eller dödliga pandemier.</strong>

De extravaganta bunkrarna som än så länge finns tillgängliga i USA, Europa och i Förenade Arabemiraten erbjuder minst 930 kvadratmeter yta under jord och kan i många avseenden anpassas efter ägarens smak och tycke. Ett extra stort garage för lyxbilarna, ett privat konstmuseum, en konferenssal, en inomhusträdgård, ett privat spa eller en inomhuspool är bara några av de alternativ som går att välja till.

Det som sticker ut är dock konstruktionen och hur bunkrarna har skapats för att stå emot krig och katastrofer. Byggnaderna har två oberoende system för att filtrera luften – ett för ”fredstider” och ett sekundärt som är framtaget för att skydda mot luftburna föroreningar, oavsett om det handlar om radioaktiva, kemiska eller biologiska sådana.

[caption id="attachment_133871" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-133871" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/Oppidum-facilititer1-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Interiörerna kan i mångt och mycket skräddarsys enligt kundens önskemål. Foto: Oppidum[/caption]

”<em>Om behov skulle uppstå ger Oppidums unika högtrycksluftreserv och inre cirkulation tillräcklig syrenivå i byggnaden och upprätthåller samtidigt ett övertryck för att säkerställa absolut lufttäthet och gastäthet i inomhusmiljön</em>”, <a href="https://oppidum.ch/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> man och tillägger att systemet är särskilt framtaget för att förse den boende med andningsbar luft även om det inte går att tillföra luft utifrån.

Huvudbyggnaden består av förstärkt betong som är konstruerad för att stå emot explosioner, jordbävningar och tryckvågor av olika slag och håller Natos högsta standard vad gäller skyddsklassning. De förstärkta dörrarna styrs av ett ”multibiometriskt system” där ägarens ansikte, ögon, handflator och fingeravtryck scannas vid inträde och varje bunker har också ett integrerat militärklassat säkerhetssystem, samt egen strömförsörjning.

<em>– De är platser för lugn och absolut säkerhet för ägare och deras familjer. Vi har förmånen att erbjuda våra kunder de högsta servicenivåerna och skapa vackra platser som skyddar dem och deras arv för kommande generationer</em>, säger Oppidums grundare och vd Jakub Zamrazil i ett uttalande.

[caption id="attachment_133872" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-133872" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/Oppidum-garage1-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Ett extra stort garage med plats för lyxbilarna går också att ordna. Foto: Oppidum[/caption]

Exakt vad slutpriset landar på för den som vill bo i lyxbunkern är inte offentligt, men klart är att den tänkta kundgruppen är några av världens mest förmögna människor som är beredda att betala stora pengar för att kunna fortsätta leva i överflöd även i tider av krig och kaos.

Oppidum är latin och var den romerska benämningen på de större fortifierade europeiska bosättningarna under järnåldern.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/domedagssakra-lyxbunkrar-erbjuds-till-miljardarer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska flygplatser har tappat tre miljoner resenärer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-flygplatser-har-tappat-tre-miljoner-resenarer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-flygplatser-har-tappat-tre-miljoner-resenarer/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 13 May 2021 04:35:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[coronarestriktioner]]></category>
		<category><![CDATA[flyg]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[Swedavia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=101109</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flygtrafiken från Swedavias tio svenska flygplatser har minskat med nästan 90 procent som en följd av coronapolitiken. Sedan 2019 har flygplatserna tappat nästan tre miljoner månatliga resenärer.</strong>

"<em>Flygresandet i april är fortfarande mycket begränsat vid våra flygplatser till följd av pandemin och restriktioner. Inrikestrafiken klarar sig marginellt bättre jämfört med utrikestrafiken, men antalet resenärer ligger totalt sett på en konstant låg nivå under månaden. Nio av tio resenärer är fortfarande borta jämfört med före pandemin</em>", säger Jonas Abrahamsson, Swedavias vd och koncernchef, i ett <a href="https://www.swedavia.se/om-swedavia/swedavias-nyhetsrum/#/pressreleases/swedavias-trafikstatistik-foer-april-2021-3098470" target="_blank" rel="noopener">pressmeddelande</a>.

Under april 2021 flög 369 000 resenärer från någon av Swedavias flygplatser – 205 000 av dessa var utrikesresenärer och 163 000 reste inrikes. Detta är att jämföra med 3 242 000 resenärer som flög under april 2019.

<strong>April 2021 är ändå</strong> något bättre än samma månad förra året då en stor del av flygtrafiken ställdes in helt och enbart 63 000 flög från någon av Swedavias flygplatser. Under den tid med hårda restriktioner som hittills passerat bedömer flygbolaget att man sammanlagt ”tappat” närmare 40 miljoner resenärer – en enorm förlust som saknar historiskt motstycke.

Lösningen på flygkrisen konstaterar Jonas Abrahamsson är att samhället öppnas upp och att reserestriktionerna försvinner så att det blir enklare för människor att flyga.

Noterbart är att vd:n samtidigt efterlyser att det totalitära systemet med vaccinationsbevis implementeras och anser att det blir ”viktigt för att göra ett fritt resande möjligt både inom och till och från EU”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-flygplatser-har-tappat-tre-miljoner-resenarer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coronapolitiken dödar klädbutikerna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronapolitiken-dodar-kladbutikerna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronapolitiken-dodar-kladbutikerna/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2021 05:54:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[kläder]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<category><![CDATA[mode]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=97082</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Många butiker har tappat hälften av sina kunder på ett år och den svenska klädhandeln befinner sig i en avgrundsdjup kris där konkurser och nedstängningar blir resultatet av den coronapolitik som bedrivs.
</strong>

TT <a href="https://tt.omni.se/restriktioner-far-modehandeln-att-ga-pa-knana/a/pArv2R" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> att kläd- och skohandeln i stort tappade 21 respektive 27 procent jämfört med samma period för ett år sedan, och det handlar heller inte om en dålig enskild månad för butikerna utan om en tydlig trend där omsättningen minskar för varje månad som går.

<em>– Det som är det värsta är att det inte är någon engångsföreteelse, det här är en utveckling vi har sett i snart ett år. Ingen verksamhet klarar att tappa 20–30 procent av omsättningen månad efter månad</em>, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Han berättar också att näthandeln gör att siffrorna ser mindre dystra ut än vad de verkligen är och förklarar att många fysiska butiker har tappat omkring hälften av sina kunder under coronakrisen.

Hedenström menar att de långvariga begränsningarna av samhället har lett till att flera svenska butiker och modeföretag tvingas lägga ner eller säga upp personal.

<em>– Just nu känns det som om man tävlar om att ropa på åtgärder snarare än att diskutera konsekvenserna. Det är lätt att säga att man ska "stänga ner", men då måste man också vara medveten om vad det innebär för de unga och utrikes födda som vi väldigt ofta anställer,</em> konstaterar han vidare och betonar att det är otroligt viktigt för branschen att samhället snart öppnas upp igen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronapolitiken-dodar-kladbutikerna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coronaviruset kan stanna världsekonomin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronaviruset-kan-stanna-varldsekonomin/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronaviruset-kan-stanna-varldsekonomin/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Feb 2020 09:50:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[börsen]]></category>
		<category><![CDATA[coronaviruset]]></category>
		<category><![CDATA[kris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=73926</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finansanalytikern Martin Guri menar att spridningen av coronaviruset är det största hotet mot världsekonomin sedan investmentbanken Lehman Brothers fall 2008.
</strong>

Stockholmsbörsen rasade med fyra procent under måndagen, och raset fortsatte med ytterligare 1,7 procent på tisdagen. Bakgrunden är den stora ökningen av smittade och även döda i viruset i Italien och insikten om att coronaviruset på allvar verkar ha nått Europa.

<em>– Från finansmarknadens synvinkel har det aldrig varit frågan om antalet dödsfall. Det handlar rent krasst om de negativa ekonomiska konsekvenserna av att man stänger fabriker, städer och länder och säger åt folk att stanna hemma</em>, säger Martin Guri, chefsstrateg på analysfirman Kepler Cheuvreux till <a href="https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/radslan-varre-an-smittan-for-ekonomin" target="_blank" rel="noopener noreferrer">SVT</a>.

<strong>SAS har exempelvis</strong> drabbats mycket hårt ekonomiskt av inställda flygplan och fortsätter de inställda avgångarna och förseningarna så blir smällen ännu hårdare. Flera stora svenska företag har meddelat att de kan få problem att överhuvudtaget hålla igång sin produktion om de kinesiska fabrikerna och hamnarna inte öppnar upp igen, eftersom man är beroende av material från dessa.

Enligt Guri är coronaviruset den farligaste händelsen för världsekonomin sedan investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs år 2008. Han förklarar också att det är betydligt svårare den här gången att veta vad som faktiskt händer.

<strong>Redan i dagsläget</strong> finns det svenskar som inte får gå till sina arbetsplatser på grund av risk för att smitta kollegor. Ett sådant exempel är just den firma som Guri arbetar på.

<em>– Vi har folk som jobbar i Milano. En medarbetare som kom därifrån nyligen får inte komma till kontoret utan jobbar hemifrån.</em>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/coronaviruset-kan-stanna-varldsekonomin/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
