Kriminalvården – Nya Dagbladet

Här får fångar bättre mat än de äldre

Emil Fjellstedt — Fri, 01 May 2026 13:03:53 +0000

Livsmedelskostnaden för intagna på Kriminalvårdens anstalter i Umeå uppges vara högre än motsvarande kostnad för äldre i kommunens äldreomsorg. Uppgifterna har väckt kritik och beskrivs av en omvårdnadsprofessor som en fråga om ålderism. Umeå kommun avsätter 79 kronor per dygn för livsmedel till äldre inom äldreomsorgen. På Kriminalvårdens anstalt i Umeå är motsvarande kostnad 87 kronor per dygn, medan anstalten i Sörbyn uppges ligga på 113 kronor per dygn, rapporterar Sveriges Radio. Skillnaden innebär att livsmedelskostnaden på den dyrare anstalten ligger 34 kronor högre per person och dygn än inom äldreomsorgen i kommunen. Britt-Inger Saveman, professor emerita i omvårdnad vid Umeå universitet, riktar skarp kritik mot jämförelsen. Hon framhåller att undernäring bland äldre sedan länge är ett känt problem och menar att prioriteringen speglar en lägre värdering av äldre människors behov. — Det är en fråga om ålderism och diskriminering, säger hon enligt artikeln.

Kommunen försvarar maten

Från Umeå kommuns sida avvisas bilden av att de äldre får undermålig mat. Maria Svensson, ansvarig för måltidsservice i kommunen, uppger att måltiderna är näringsriktiga och planerade utifrån de äldres behov. Kriminalvården pekar samtidigt på att intagna kan ha ett högre energibehov. Conny Dahl vid myndigheten hänvisar enligt uppgifterna till att många intagna är yngre män, vilket kan påverka portionsstorlekar och energiinnehåll. Frågan om kostnader inom Kriminalvården har även fått politisk aktualitet. Regeringen gav 2024 myndigheten i uppdrag att minska dygnskostnaderna, samtidigt som beläggningen i svenska anstalter är hög och behovet av nya platser ökar. Jämförelser mellan matkostnader för fångar och andra offentligt finansierade måltider har återkommit under flera år. Aftonbladet rapporterade redan 2011 om pensionärsmat som kostade mindre än fångmat, och TTELA har senare uppmärksammat att en lunch på fängelset i Vänersborg var betydligt dyrare än skolmat.

Strafftiderna mer än fördubblade på tio år

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Apr 2026 08:19:03 +0000

Antalet fängelsedomar fortsätter att öka i Sverige. Under 2025 dömdes över 15 600 personer till fängelse – en ökning med 48 procent jämfört med för tio år sedan. Samtidigt har den totalt utdömda strafftiden ökat med 141 procent.

Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik, som presenterades den 28 april 2026. Totalt fattades 119 227 lagföringsbeslut under 2025, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. Av dessa slutade 15 643 med fängelse – en ökning med 4 procent från 2024 och hela 48 procent sedan 2016. Den sammanlagda utdömda strafftiden ökade med 7 procent jämfört med 2024.

Livstidsdomarna har fyrdubblats

De längre straffen har ökat mest markant. Antalet utdömda fängelsestraff på minst två år har tredubblats under det senaste decenniet, medan antalet livstidsdomar har fyrdubblats – från 11 per år för tio år sedan till 40 under 2025. Utvecklingen tillskrivs främst de straffskärpningar som genomförts under perioden, enligt Brå.

Fler morddomar – men färre fullbordade brott

Även antalet domfall kopplade till mordbrott har ökat kraftigt. Under 2025 registrerades 401 sådana domfall – 14 fler än 2024 och en ökning med 259 sedan 2016. Men ökningen är inte enbart ett tecken på fler mord. Brås statistik pekar delvis på en annan förklaring. Polisens arbete med att avvärja och förhindra våldsdåd inom kriminella miljöer ska ha gett utdelning. När polisen lyckas ingripa innan ett planerat mord fullbordas, döms de inblandade i stället för stämpling eller förberedelse till mord.

Narkotikabrott vanligast

Narkotikabrott är den enskilt vanligaste brottskategorin, med 28 procent av alla lagföringsbeslut under 2025 – en ökning med 64 procent sedan 2016. Trafikbrott utgör 25 procent, medan stöld- och tillgreppsbrott står för 12 procent, en minskning med 26 procent på tio år. Kvinnor står för 19 procent av alla lagföringsbeslut, medan män står för 81 procent.

Regeringen sänker straffåldern till 13 år

Emil Fjellstedt — Thu, 16 Apr 2026 12:14:00 +0000

Regeringen lägger nu fram propositionen om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år, trots omfattande kritik från Lagrådet, polisen, Kriminalvården och barnrättsorganisationer. Beskedet kom på en pressträff med justitieminister Gunnar Strömmer (M), som betonade att läget är akut. Lagändringen ska träda i kraft den 2 augusti och gäller i fem år innan den ska utvärderas. — Att rulla på som hittills har inte varit ett alternativ för oss, sade Strömmer enligt TT. Regeringen anser att läget är så pass akut att lagändringen ses som proportionell, trots kritiken. Den nya lagen innebär att 13- och 14-åringar som begår brott med minimistraff på fyra år kan dömas till fängelse. Det rör sig om brott som mord, grov våldtäkt och grova sprängningar.

Straffrabatt begränsar praktisk effekt

Samtidigt införs en straffrabatt för unga, vilket innebär att en 13-åring i praktiken kan dömas till knappt två års fängelse. Domstolarna ska dock kunna besluta om både högre och lägre rabatt beroende på omständigheterna. Regeringen kompletterar också förslaget med att skärpa ungdomsreduktionen för 15–17-åringar och helt avskaffa den för 18–20-åringar. Straffmaximum för unga under 18 år höjs från 14 till 18 års fängelse.

Lagrådet: Strider mot barnkonventionen

Lagrådet har tidigare slagit fast att förslaget bland annat strider mot FN:s barnkonvention. Även polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och flera domstolar har kritiserat förslaget. Polismyndigheten har varnat för att ännu yngre barn kan komma att rekryteras in i kriminella gäng som en följd av lagändringen. Barnrättsorganisationer och Advokatsamfundet har avstyrkt förslaget och pekat på att forskningen inte ger stöd för att sänkt straffålder minskar brottsligheten – snarare tvärtom. Bakgrunden är att antalet brottsmisstankar gällande barn under 15 år har fördubblats på ett decennium, och att kriminella nätverk allt oftare utnyttjar unga som inte kan lagföras för att genomföra allvarliga brott.

Fångar på Hall får betalt för att spela FIFA – Kriminalvården kallar det träning

Emil Fjellstedt — Mon, 23 Mar 2026 12:45:40 +0000

Intagna på högsäkerhetsfängelset Hall i Södertälje kan numera tjäna daglig aktivitetsersättning genom att spela fotbollsspelet FIFA. Kriminalvården beskriver upplägget som ett verktyg för att träna "socialisering och impulskontroll" – och understryker att det inte handlar om underhållning. Sedan december 2025 ingår tv-spelande i de intagnas ordinarie sysselsättningsschema på anstalten Hall. Precis som arbete i verkstad, kök eller städning – eller deltagande i studier och behandlingsprogram – ger det rätt till daglig aktivitetsersättning. Ersättningen ligger normalt på mellan 50 och 120 kronor per dag. Inom Kriminalvården är det obligatoriskt för intagna att delta i någon form av sysselsättning under anstaltstiden. Syftet är att hålla de intagna aktiva och förbereda dem för livet efter frigivning. Att tv-spel nu räknas som en likvärdig aktivitet är ett nytt inslag som väckt uppmärksamhet.

Kriminalvården: "Inte underhållning"

Kriminalvårdsinspektör Cecilia Brauer på anstalten Hall förklarar upplägget för SVT Nyheter Södertälje: — Spel är ett viktigt verktyg i träning kring socialisering och impulskontroll, sade Brauer. Hon betonar att syftet inte är att erbjuda de intagna underhållning, utan att använda aktiviteter de känner igen för att skapa meningsfulla dialoger och träna samarbetsförmåga. — Vi försöker hitta olika metoder för att skapa bra dialoger med klienterna. Genom att använda aktiviteter som de känner sig hemma i och finner givande har vi övervunnit flera steg, sade Brauer till SVT. Kriminalvården uppger att upplägget är en del av ett bredare arbete med att hitta nya former av sysselsättning inom anstalterna – former som enligt myndigheten ska bidra till rehabilitering snarare än att enbart fylla tid.

Fler grova brott bland kvinnor – nu öppnas klass 1-anstalt

Redaktionen — Fri, 30 Jan 2026 10:19:29 +0000

För första gången i Sverige placeras kvinnor på en anstalt med högsta säkerhetsnivå. I december flyttade de första kvinnorna in på anstalten Tidaholm. Ett 20-tal kvinnor har hittills tagits emot på den högsäkerhetsanstalt som tidigare enbart hade manliga intagna. Orsaken är att allt fler kvinnor döms för grova brott. Under slutet av 2024 ökade andelen kvinnor bland de intagna från sex till sju procent. Kriminalvårdsinspektör Camilla Alexandersson beskriver att övergången innebär stora förändringar för de intagna. Det innebär betydligt fler begränsningar. Höga murar och flera stängsel hindrar insyn mot omvärlden, samtidigt som personal och rutiner är mer omfattande än på lägre säkerhetsnivåer. Totalt finns 24 rum tillgängliga, alla förberedda för att två personer ska dela på utrymmet. Det ger kapacitet för 48 intagna, trots att Justitieombudsmannen tidigare pekat på risker med dubbelbeläggning. — Det är såklart påfrestande att leva så nära någon hela tiden, men som det ser ut just nu så har Kriminalvården inget annat val, säger Alexandersson till skattefinansierade kanalen SVT. Prognoser visar att antalet kvinnor i fängelse kommer att stiga kraftigt. Från nuvarande 365 platser beräknas Kriminalvården behöva nästan 2 000 platser inom tio år.

Uppgifter: Robin ”Vilma” Andersson levde som vanligt efter vansinnesdådet

Jan Sundstedt — Wed, 31 Dec 2025 10:59:35 +0000

Nya uppgifter kring mordet på den 25-åriga kvinnan i Rönninge väcker allvarliga frågor om både polisens initiala agerande och den misstänkte gärningsmannens rörelsemönster efter försvinnandet. Samtidigt framkommer att den tidigare dömde sexförbrytaren fortsatte arbeta som vanligt timmarna efter dådet. Den 25-åriga kvinnan sågs senast vid 01.30-tiden natten mot annandagen vid pendeltågsstationen i Rönninge. Övervakningskameror fångade hennes rörelser, hennes mobiltelefon kopplade upp mot en mast i området och ett vittne uppges ha hört skrik. När kvinnan inte kom hem slog familjen larm under morgontimmarna. Enligt uppgifter till flera medier vidtog polisen inga omedelbara sökåtgärder. Anhöriga inledde därför en egen sökinsats och gick samtidigt ut med en efterlysning i sociala medier. När familjen genomsökte området kring stationen hittade de kvinnans hörlurar samt föremål som en hammare, buntband och misstänkta sladdspår. Först därefter intensifierade polisen arbetet. Nationellt forensiskt centrum (NFC) analyserade fynden och säkrade både fingeravtryck och DNA, vilket ledde utredningen till den 26-årige Robin "Vilma" Andersson. Andersson är tidigare dömd för kidnappningsförsök mot ett barn, grova sexualbrott och hot mot anstaltspersonal. Han har även påträffats med bilder på döda kvinnokroppar. Under de senaste åren har han bytt namn flera gånger och använder numera namnet Vilma Andersson.

Gick till jobbet timmarna efter dådet

Uppgifter som Samnytt och Bonnier-ägda Expressen tagit del av visar att han fortsatte sitt liv som vanligt efter försvinnandet. Tidigt på lördagsmorgonen ska han ha stämplat in på sin arbetsplats, där han arbetade med livsmedelsförberedelser för restauranger i Stockholmsområdet. – Han jobbade i lördags samtidigt som han begick det här fruktansvärda dådet, säger en person med insyn i verksamheten. Enligt samma uppgifter befann sig Andersson på arbetsplatsen i omkring åtta timmar och sågs sitta sminkad i den gemensamma lunchmatsalen. – Många upplevde honom som avvikande och konstig. Han har inte ögonkontakt med dem han möter, berättar ett vittne för Expressen.

Det här är bilden jag får av Vilma Andersson:
# Ett maniskt sexuellt intresse för barn och döden. # Glättig och obekymrad attityd när han konfronteras med allvarliga anklagelser. # Svårbedömd i valet mellan fängelse och sluten psykvård. Krönika: https://t.co/aG6V6U9n1x pic.twitter.com/RW5jJiq9QI — Fredrik Sjöshult (@Sjoshult) December 30, 2025

Intern kritik mot polisens hantering

Polisen grep Robin "Vilma" Andersson på lördagseftermiddagen efter en riktad spaningsinsats som enligt uppgifter pågick i uppemot tio timmar. En källa inom Polismyndigheten riktar skarp kritik mot att den misstänkte, trots sin bakgrund som dömd förbrytare, tilläts röra sig fritt under flera timmar. – Sen kan man diskutera tio timmars spaning på denna sjuka individ. Man har historik sedan tidigare att han är extremt sjuk och farlig. Är prio att rädda liv lär man agera, uppger poliskällan för Samnytt. Robin "Vilma" Andersson är nu häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Han erkänner grovt gravfridsbrott men nekar till mord.

Medier beskriver Andersson som "hon".

Den misstänkte styckmördaren bytte nyligen, som rapporterats, namn till kvinnonamnet Vilma - dock utan att genomgå ett juridiskt könsbyte. Trots detta hänvisar både åklagaren Markus Hankkio och tingsrätten i sina beslut till den misstänkte mannen som kvinna. Ett flertal medier har också valt att undvika att benämna Andersson som man utan som en "person" samt "hon". TT rapporterar att "En 26-åring har häktats på sannolika skäl misstänkt för mordet på en ung kvinna i Salem i helgen. Personen erkänner grovt gravfridsbrott men nekar till mord. Rätten har beslutat att häkta personen, och att rättspsykiatrisk undersökning ska inhämtas." Vänsterliberala Dagens ETC beskriver Andersson med "hon": "Vilma Andersson, 26, häktas misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott av en kvinna i Rönninge. Hon ska även genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Hon erkänner grovt gravfridsbrott, men nekar till mord." Enligt en lag om personnamn från 2016, som har stöd av en majoritet i riksdagen, finns inga hinder för en person att anta ett kvinnonamn även om man är folkbokförd som man.

«Vilma Andersson hette tidigare Robin, men har bytt till ett kvinnligt namn. Han har dock inte bytt juridiskt kön. Åklagaren och tingsrätten refererar till Vilma Andersson som en kvinna» https://t.co/e7WdEKWiab
— Kari (@Hariett0) December 30, 2025

Massiv kritik på sociala medier

Kritiken mot hur vansinnesdådet i Rönninge/Salem (samt snarlika tragedier likt vansinnesdådet i Boden på juldagen och mordet på den kvinnliga ambulansföraren i Nordanstigs kommun i september i år) kunnat ske är på sociala medier massiv. På Facebook skriver exempelvis samhällsdebattören Hanna Tehrani bland annat: "En stor del av skulden för det som har hänt vilar tungt på dem som har ockuperat alla offentliga rum - media, skolor och akademin - med sin sjuka identitetspolitik. Därtill kommer organisationer som RFSL, RFSU, Transammans och liknande, som i decennier systematiskt har försökt påverka samhällets grundläggande funktioner och styra människor utifrån sina ofta förvridna värdegrunder." På X flödar kritiken mot bland annat "rättsklägget" och "clownstyre".

När rättssamhället misslyckas med att hålla oss trygga så gottar sig rättsklägget med att man minsann kommer tillse att transpsykopaten Vilma Andersson ska ha sina fullständiga rättigheter. pic.twitter.com/d3wFGpvzjT
— AntikytheraSW (@antikythera_sw) December 30, 2025

Mys mördare har bytt namn till Vilma Andersson.
Wilma Andersson styckmördades. Vatchareeya Bangsuans styckmördare ”bytte kön” och fick avtjäna straffet i kvinnofängelse. Det är nu vi tvingas skörda konsekvenserna efter åratal av clownstyre. pic.twitter.com/2M5qHO7oLJ — Mira Klang (@miraklangs) December 28, 2025

Utredningen går vidare

Den ansvarige åklagaren Markus Hankkio uppger att utredningen nu går in i ett fördjupat skede. – Det kommer att utredas vidare, med undersökning av den misstänktes telefoner, datorer och liknande. Den tidigare dom som personen i fråga har är såklart av intresse, och det kommer att jämföras för att se om det finns likheter i det fallet som nu ska utredas. – Undersökningen kommer att gå in på just händelseförloppet för att kartlägga exakt hur det har gått till och det kommer att innefatta också dödsorsak, dödstidpunkt och plats, säger Markus Hankkio till Expressen. I nuläget finns inga ytterligare misstänkta i ärendet.

Från högsäkerhetsfängelse till kvinnoanstalt: dubbelmördare byter juridiskt kön

Jan Sundstedt — Mon, 22 Dec 2025 13:05:18 +0000

Dubbelmördaren Paulus Abdelshahed, som dömdes till livstids fängelse för att ha dödat sina två barn i Södertälje, ska nu avtjäna straffet i en kvinnoanstalt. Beslutet väcker kritik och frustration inom både myndigheter och åklagarkåren. Paulus Abdelshahed, 38, mördade sina två barn, en pojke och en flicka under tio år, den 23 april 2024. Barnens mor upptäckte kropparna när hon kom hem på kvällen i Södertälje. Pappan, som hade erkänt gärningarna, placerades därefter på högsäkerhetsfängelset Tidaholm. I höstas ändrade Abdelshahed juridiskt kön och förnamn till Lily. Kriminalvården flyttade då barnamördaren till en isoleringscell, med motiveringen att anstalten inte var anpassad för kvinnor. "Paulus Abdelshahed har bytt personnummer och är nu juridiskt sett en kvinna och därför behöver avskiljas från andra intagna då anstalten bedömer att det föreligger en risk för hennes säkerhet till liv och hälsa", skriver Kriminalvården i beslutet. Nu har myndigheten beslutat att omplacera dubbelmördaren till en kvinnoanstalt.

Paulus Abdelshahed, 38, dömdes till livstid för mordet på sina två barn.
I fängelset har pappan bytt juridiskt kön och ska nu flyttas till en kvinnoanstalt. https://t.co/yokwrkk7fv — Sofie Löwenmark (@SofieLowenmark) December 19, 2025

Beslutet väcker frustration

"Mot bakgrund av att Paulus Abdelshahed har bytt juridiskt kön och därmed inte tillhör målgruppen för placering i anstalten Tidaholm ska hon omplaceras till annan lämplig anstalt för att hon ska ges möjlighet att återgå i gemenskap", framgår det i Kriminalvårdens handlingar. Beslutet har väckt stark frustration hos åklagare och inom Kriminalvården. Dokument visar också att Abdelshahed tidigare rapporterats för skadegörelse i samband med könsidentitetsutredningen. Han ska bland annat ha rivit sönder kalsonger och gjort om dem till trosor och bh. Stora delar av utredningen har således handlat om Abdelshaheds psykiska mående kopplat till könsidentitet. I polisförhör uppgav Abdelshahed att han identifierade sig som kvinna och led av könsdysfori. – Om jag fötts som Lily skulle jag vara glad och ha mina barn. Leva mitt liv som det är, sa han i utredningen enligt Bonniertabloiden Expressen. Samtidigt visar polisförhör och tidigare migrationshandlingar att Paulus/Lily Abdelshahed ljög i sin asylansökan från 2009. Han hävdade att han som koptisk kristen hotades i Egypten, men Migrationsverket bedömde att uppgifterna inte var trovärdiga. Först efter giftermål med en svensk kvinna och barn fick Abdelshahed permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Kriminalvården vill inte låsa in 13-åringar

Redaktionen — Wed, 12 Nov 2025 09:14:59 +0000

Regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern till 13 år möter kraftig kritik. I sitt remissvar skriver Kriminalvården att den inte är rustad att ta emot så unga barn i fängelse och att de bör tas om hand på andra sätt. Till den 1 juli nästa år ska Kriminalvården ha byggt fängelseavdelningar för barn där både 15–17-åringar och 13–14-åringar som dömts för grova brott ska avtjäna straff. Samtidigt avvecklas platserna på de särskilda ungdomshemmen, SiS-hem. I remissvaret skriver Kriminalvården att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn "så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt". — De här synpunkterna blir mer påtagliga ju yngre barn det handlar om, säger Elisabeth Lager, tillförordnad rättschef, till TT. Kriminalvården är tydlig med att organisationen inte har de resurser som krävs. Man saknar både kompetens och lämpliga lokaler för att hantera barn ner i 13-årsåldern inom fängelser, häkten eller öppna påföljder som frivård. Även praktiska problem som undervisning måste kunna hanteras. Samtidigt påpekas att straffbarhetsålderns nivå i slutändan är en politisk fråga. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver att regeringen kommer att "analysera alla remissvar noggrant". Han betonar att samhället måste "på ett helt annat sätt än i dag omhänderta barn" vid de allvarligaste brotten, både för att skydda offer och samhället, men även barnen själva.

Över 900 dömda håller sig undan fängelsestraff

Markus Andersson — Tue, 15 Jul 2025 08:07:13 +0000

Idag finns över 900 personer efterlysta för att de vägrar avtjäna sina fängelsestraff. Samtidigt har regeringen skärpt reglerna – sedan april i år kan ingen längre "vänta ut" sitt straff. En kartläggning från nyhetsbyrån Siren visar att efterlysta brottslingar finns i hälften av landets kommuner. Totalt rör det sig om drygt 900 personer som aktivt undviker att dyka upp när Kriminalvården kallar. Sedan den 1 april i år har möjligheten att undkomma straff genom att gömma sig fram till preskriptionsdatumet helt försvunnit. Nu ligger domarna kvar tills de verkställs, oavsett hur lång tid som går. — Det räcker inte att hålla sig undan i fem eller tio år längre, utan nu kommer domarna att ligga kvar, säger Geska Mark, gruppchef på Kriminalvården, till nyhetsbyrån.

Två tredjedelar ställer upp frivilligt

Statistik från Kriminalvården visar att mellan 65 och 70 procent av de dömda följer myndighetens inställelsebeslut och infinner sig på angiven anstalt när tiden kommer. — När vi tittar år för år hur många som följer våra inställelsebeslut, så ligger andelen på mellan 65 och 70 procent, konstaterar Geska Mark. De som inte redan sitter frihetsberövade får ett brev med instruktioner om var och när de ska infinna sig. Uteblir de utan godtagbar anledning riskerar de att bli efterlysta, särskilt om de saknar känd adress.

Rattfylleri vanligast bland undvikarna

Innan regeländringen lyckades ungefär hundra personer årligen undvika fängelse genom att hålla sig undan till dess att straffet preskriberats. Tidigare gällde fem års preskription för straff under ett år och tio år för straff mellan ett och fyra år. De flesta som använde denna "utväg" hade dömts för korta fängelsestraff, ofta en till två månader, där rattfylleri var det vanligaste brottet. — De flesta av domarna som tidigare blev preskriberade var korta fängelsestraff, en till två månaders fängelse, och det vanligaste brottet var rattfylleri. Det handlade ofta om ärenden där den dömde inte hade någon adress i Sverige, förklarar Geska Mark.

Skånsk anstalt kan få 600 nya platser

Isac Boman — Thu, 05 Sep 2024 11:21:44 +0000

De senaste årens skenande brottslighet och straffskärpningar har lett till en akut brist på svenska fängelseplatser. Nu har Kriminalvården fattat beslut om att bygga ut anstalten Kristianstad med målsättningen att göra plats för cirka 600 fler interner än i dagsläget. ”Kriminalvården har tagit ett första beslut för att utöka anstalten Kristianstad. Arbetet går nu vidare med en närmare utredning av förutsättningarna. Om satsningen blir verklighet kan anstalten växa med cirka 600 platser. Det beräknas ge drygt 400 nya arbetstillfällen”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. – Det här är platser som vi både regionalt och nationellt har ett stort behov av. Att vi nu kan arbeta vidare för att anstalten i Vä utanför Kristianstad ska bli större är väldigt positivt. Vi för en dialog med fastighetsägare, men ännu är ingenting klart, uppger Stefan Karström, kriminalvårdschef. Nybyggnationerna ska ske i anslutning till den befintliga anstalten och ”ambitionen är att komplettera verksamheten med cirka 600 platser i säkerhetsklass 2”. ”Planen är att de ska öppna etappvis, och att 200 av dem ska stå färdiga i början av 2026. Med ungefär tolv månaders intervall följer sedan ytterligare två etapper med 200 platser vardera”, skriver man vidare.

"Kriminalvården - en tillväxtmotor"

Det handlar om så kallade koncepthus som kommer färdigmonterade – men som har permanenta bygglov. Man har valt denna typ av byggnader för att kunna hålla en hög byggtakt så att alla hus kan stå färdiga 2028. ”Tillsammans med den kapacitet som anstalten Kristianstad har i dag ger det omkring 730 platser”, heter det. Eftersom hundratals nya anställda behövs för att bevaka och hantera internerna kommer myndigheten nu också att storsatsa på rekrytering i regionen. – Kriminalvården är en tillväxtmotor, och det känns väldigt bra att vi kan skapa så här många nya jobb i kommunen. Vi ser att vi har goda möjligheter att hitta nya och kompetenta medarbetare i regionen, och det är ju en fördel när vi nu planerar nya rekryteringsinsatser, säger Karström.

Nöjd kommunledning

Alla är kanske inte helt positivt inställda till att antalet fångar i Kristianstad ska flerdubblas, men kommunledningen uppger att man är ”glada” över beskedet och betonar att ”Kristianstads kommun länge har verkat för en utbyggnad av kriminalvården”. – I Kristianstad finns alla delar i rättskedjan på plats och det ger goda förutsättningar för samarbete mellan de rättsvårdande myndigheterna. En större anstalt i Vä är ett logiskt steg och jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete mellan kommunen och Kriminalvården, säger Camilla Palm (M), kommunstyrelsens ordförande. Anstalten Kristanstad ligger inte i tätorten med samma namn, utan cirka en mil söder om denna. Idag har den 99 platser i klass 2 och 29 platser i klass 3 – samt cirka 80 anställda.