kriminalitet – Nya Dagbladet

Danmark: Tre av tio våldtäktsdömda hade utländsk bakgrund

Redaktionen — Wed, 02 Sep 2026 05:59:41 +0000

Av de 124 personer som dömdes för våldtäkt i Danmark under 2025 var 37 invandrare eller efterkommande till invandrare från icke-västliga länder. Det motsvarar 30 procent av de dömda. Statistiken redovisas i en sammanställning från det danska justitiedepartementet, rapporterar B.T. Underlaget har inte offentliggjorts. Av de dömda var 22 invandrare från icke-västliga länder och 15 efterkommande till sådana invandrare. Tillsammans utgör grupperna omkring elva procent av Danmarks befolkning.

Pekar på flera förklaringar

Lars Højgaard Andersen, forskningsprofessor vid Rockwool Fonden, säger att kulturella föreställningar om kvinnor och könsroller kan vara en del av förklaringen. — I de här miljöerna kan det finnas en mer traditionell syn på kön och på hur relationen mellan man och kvinna ska vara, säger han till B.T. Andersen framhåller samtidigt att kriminalitetsstatistiken också påverkas av sociala och ekonomiska faktorer. Han pekar bland annat på att personer med icke-västlig bakgrund är överrepresenterade i socialt utsatta miljöer och kriminella gäng. Bland dem som dömdes för mord eller mordförsök under 2025 hade 44 procent icke-västlig invandrarbakgrund, enligt sammanställningen. För grovt våld var motsvarande andel 30 procent.

Danmark: Tre skjutna i Holbæk – polisen misstänker uppgörelse i kriminell miljö

Jan Sundstedt — Mon, 10 Aug 2026 09:26:05 +0000

Tre män har skjutits i den danska staden Holbæk. Polisen bedömer att dådet hänger samman med en uppgörelse i den kriminella miljön och har gripit två män misstänkta för försök till mord. Skottlossningen inträffade omkring klockan 15.45 på söndagen i områdena kring Agervang och Havevang i Holbæk på Själland. De tre skjutna männen har förts till sjukhus, men är enligt polisen inte i livsfara. Enligt polisens preliminära bild hade en större grupp människor samlats på platsen och hamnat i slagsmål. Kort därefter anlände en mindre vit bil, i samband med vilken skotten avlossades. Polisen beskriver skjutningen som en misstänkt uppgörelse i den kriminella miljön, men har inte offentliggjort det närmare motivet. De skjutnas identiteter har inte heller offentliggjorts. Under söndagskvällen överlämnade sig två män till polisen. Den ene, 23 år gammal, är misstänkt för försök till mord. Den andre, 22 år gammal, misstänks för medverkan till brottet. I samband med pressinformation uppger polismyndigheten att man fortfarande söker ytterligare en person som misstänks ha medverkat. På måndagsmorgonen sade polisens viceinspektör Lars Krogsgaard till danska TV 2 att den tredje misstänktes identitet hade klarlagts genom nattens vittnesförhör och utredningsarbete, men att personen ännu inte hade gripits. En man som enligt polisen försökte följa efter den vita bilen krockade senare med ett annat fordon på Nørrevang. Han greps medan polisen utreder hans roll i händelseförloppet. Polisen fortsätter att höra vittnen och efterlyser bilder, videomaterial och andra iakttagelser från området. De två gripna väntas ställas inför häktningsförhör under måndagen.

Fyra 15-åringar åtalas efter upplopp på SiS-hem

Jan Sundstedt — Thu, 06 Aug 2026 09:54:24 +0000

Fyra 15-åringar har åtalats efter ett våldsamt upplopp på ett SiS-hem i Hässleholms kommun hösten 2025. Personal tvingades söka skydd medan ungdomarna enligt utredningen slog sönder avdelningen och hotade anställda. Händelsen inträffade sent på kvällen den 26 november förra året. Enligt förundersökningen, som Bonnierägda Expressen rapporterar om, började oroligheterna efter att en av pojkarna blivit arg över att inte få vistas i ett särskilt rum på institutionen. Tre av ungdomarna ska därefter ha kommunicerat med varandra genom avloppsrören och kommit överens om att "börja kaosa". 15-åringarna bröt loss metallben från bord och började slå sönder möbler, dörrar, övervakningskameror, tv-apparater och förstärkt glas. Personalen tog skydd utanför byggnaden och larmade polis. När patrullerna kom hördes höga smällar inifrån, och poliserna gick in med sköldar för att skydda sig mot kastade föremål och slag. En av de anställda uppger i förhör att han blev skallad och spottad på.

Fyra tonårspojkar åtalas för att ha slagit sönder ett SiS-boende i Hässleholm.
Den 26 november förra året löper de fyra 15-åringarna amok. De kommunicerar via avloppsrören, beväpnar sig och slår sönder inredningen. Personalen tvingas lämna boendet och larma polisen. När polisen… pic.twitter.com/yZXlBzZJMh — Flux Alert (@FluxAlert) August 6, 2026

Åtalas för grov skadegörelse

De fyra pojkarna åtalas nu för grov skadegörelse. En av dem åtalas även för hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman och våld mot tjänsteman. Enligt Expressen ska samma pojke ha hotat polisen med att skicka de kriminella nätverken Foxtrot och Dalen på dem. Åklagaren yrkar på skadestånd på över 90 000 kronor för skadorna. Den förstörda avdelningen behövde hållas stängd i två veckor. Fem ungdomar misstänktes initialt, men åtalet omfattar fyra 15-åringar. SiS driver särskilda ungdomshem för unga som placerats med tvångsvård eller dömts till sluten ungdomsvård. Att personalen tvingades lämna avdelningen och att polisen gick in med skyddsutrustning sätter fokus på säkerheten vid de låsta institutionerna.

Naken gängkriminell tog sig in hos granne balkongvägen – åtalas

Jan Sundstedt — Thu, 23 Jul 2026 08:15:45 +0000

En naken och narkotikapåverkad man tog sig in i en grannes lägenhet via balkongen och hotade en boende med kniv. Nu åtalas mannen, samtidigt som hans pappa riskerar att förlora hyreskontraktet. Händelsen inträffade i början av juni i ett hyreshus i Hässleholms kommun. Mannen klättrade ner till grannens balkong och tog sig in i bostaden utan kläder. Han var tomhänt när han kom in, men hämtade en kniv i köket. Därefter satte han enligt den utsatte kniven mot hans strupe, rapporterar Hem & Hyra. Efter hotet hoppade mannen ner från balkongen till gatan. Innan polisen grep honom hann han även slå sönder fönster och inredning i grannlägenheten och trapphuset. Mannen skadade sig själv och lämnade blodspår efter sig. Han har i polisförhör uppgett att han trodde att människor var ute efter att döda honom och att han befann sig i en drogutlöst psykos. [caption id="attachment_235592" align="alignnone" width="640"] Blodspår i trapphuset efter det att den åtalade mannen skadat sig själv i samband med händelsen. Foto: Polisen[/caption]

Grannar och Hässlehems personal hotades

Två dagar efter händelsen fick grannarna besök av pappan och en annan släkting. Sonen deltog över telefon eftersom han då satt frihetsberövad. Grannarna ska under besöket ha uppmanats att dra tillbaka polisanmälan. Pappan ska samtidigt ha antytt att sonen annars kunde döda den utsatte när han kom ut. Även personal från det kommunala bostadsbolaget Hässlehem ska senare ha mötts av hotfulla uttalanden när de överlämnade en uppsägning och en faktura för de förstörda fönstren. Enligt bolagets polisanmälan rev pappan sönder fakturan och sade att han skulle ta reda på var de anställda bodde. Han ska också ha krävt 300 000 kronor för att flytta frivilligt. [caption id="attachment_176704" align="alignnone" width="640"] Polisavspärrning (arkivbild). Foto: iStock/bildfokus[/caption]

Två rättsliga prövningar väntar

Pappan står på hyreskontraktet och den nu åtalade sonen är inneboende. Hässlehem anser att avtalet är förverkat eftersom grannarna utsatts för allvarliga störningar som skadat deras hälsa och bostadsmiljö. Tvisten ska prövas av Hyresnämnden i Malmö i mitten av september. Efter uppsägningen har bostadsbolaget installerat övervakningskameror i området. Sonen ska ställas inför rätta i Hässleholms tingsrätt i slutet av juli. Han erkänner grovt hemfridsbrott, grovt olaga hot och skadegörelse, men nekar till våldsamt motstånd i samband med gripandet. Polisen bedömer att mannen har en tongivande roll i ett lokalt kriminellt nätverk. Han dömdes 2023 till fängelse för narkotikabrott och grovt vapenbrott och har även tidigare domar för bland annat misshandel och utpressning.

Ny juvelkupp skakar franskt museum

Emil Fjellstedt — Mon, 06 Jul 2026 08:31:55 +0000

Lalique-museet i nordöstra Frankrike har utsatts för en uppmärksammad kupp där smycken värda omkring fyra miljoner euro, motsvarande cirka 44 miljoner kronor, stals. Inbrottet skedde tidigt på söndagsmorgonen i Wingen-sur-Moder, nära den tyska gränsen. Enligt Sud Ouest tog sig flera maskerade personer in genom att bryta upp en dörr, slog sönder sex montrar och flydde med omkring 20 smycken. Skadorna är fortfarande under utredning, men en källa nära utredningen uppger för AFP att värdet kan ligga nära fyra miljoner euro. Föremålen ska vara gjorda av kristall och sakna ädelstenar, vilket gör dem svårare att smälta ned och omsätta. Borgmästaren Christiane Meiss säger till den regionala tidningen DNA att tjuvarna verkade vara väl informerade och gick direkt mot smyckena. Hon uppger att larmen fungerade, men hävdar att säkerhetsbolaget inte omedelbart larmade gendarmeriet. Enligt Le Parisien var det i stället en städare som kom till platsen som först kontaktade polisen.

Flera museistölder på kort tid

Kuppen kommer efter flera uppmärksammade stölder från franska museer. I oktober 2025 stals åtta delar av de franska kronjuvelerna från Louvren i Paris, värderade till omkring 88 miljoner euro. Kort därefter rapporterades också stölder av mynt och guldföremål från andra museer. En fransk parlamentsutredning pekade i maj på allvarliga brister i landets museisäkerhet, bland annat föråldrad infrastruktur, personalbrist och otillräcklig kameraövervakning. Le Parisien uppger att Lalique-museet betraktades som en känslig plats och fått särskild uppmärksamhet efter Louvren-kuppen, men att skyddet ändå inte räckte. Lalique-museet öppnade 2011 och är ägnat åt juveleraren och glaskonstnären René Lalique samt hans efterföljare. Museet uppger att det kommer att hålla stängt i flera dagar efter inbrottet.

Här är lagarna som börjar gälla idag

Markus Andersson — Wed, 01 Jul 2026 05:16:40 +0000

Från och med den 1 juli börjar flera nya lagar och förordningar gälla i Sverige. Förändringarna rör allt från kontanter, äldreomsorg och försörjningsstöd till unga lagöverträdare, hedersrelaterat förtryck och livsmedelsberedskap. Regeringen har publicerat sin sammanställning över viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2026. En av de mest påtagliga förändringarna gäller kontanterna. Livsmedelsbutiker och apotek blir skyldiga att ta emot kontant betalning. Banker ska dessutom se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa. Reformen motiveras med att Sverige behöver ett mer motståndskraftigt betalningssystem. Efter år av snabb digitalisering och kontantlös handel återkommer därmed kontanterna som en del av samhällets beredskapsinfrastruktur. Samtidigt har det blivit dyrare att ta ut kontanter i delar av landet. Kontanten, som driver omkring 450 automater, införde i maj avgifter på 15–25 kronor per uttag, samtidigt som Riksbanken uppmanar hushåll att ha kontanter hemma i beredskap.

Fängelse för unga och skärpta hederslagar

På kriminalpolitikens område införs en större förändring för barn och unga som döms till frihetsberövande påföljder. Sluten ungdomsvård utmönstras ur påföljdssystemet och Kriminalvården tar över ansvaret. Unga som döms till fängelse ska placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar. Samtidigt träder förbudet mot kusinäktenskap i kraft, en fråga som tidigare utretts av regeringen. Förbudet omfattar även andra nära släktingar och gäller utan undantag. Regeringen kopplar lagändringen till hedersrelaterat förtryck, tvång och påtryckningar vid ingående av äktenskap. Den 2 juli skärps också lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Straffområdet för äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa utvidgas, straffen för flera brott skärps och ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, införs.

Bidrag och äldreomsorg får nya krav

För personer som fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader införs ett aktivitetskrav. Socialnämnden ska erbjuda aktiviteter som stärker den enskildes möjlighet att arbeta, förbättrar språkliga förutsättningar eller ökar möjligheterna att söka jobb. Även socialförsäkringen får nya kontrollverktyg. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska i vissa fall kunna besluta om administrativ sanktionsavgift när ersättning betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Myndigheterna kan också besluta om bidragsspärr för den som medvetet eller grovt vårdslöst lämnat oriktiga uppgifter. I äldreomsorgen införs ett språkkrav. Verksamheterna ska arbeta för att personal som genomför insatser har relevanta kunskaper i svenska.

Bostäder, matberedskap och kommande migrationsregler

På bostadsområdet införs en ny privatuthyrningslag. Regeringen beskriver syftet som att göra reglerna mer lättillgängliga, ge utökade möjligheter att hyra ut och skapa friare hyressättning. Möjligheten att hyra ut bostadsrätt i andra hand utökas också. En annan ny lag innebär att Sverige ska ha beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Lagerhållningen ska säkra tillgången till nödvändiga livsmedel vid krig, krigsfara eller extraordinära händelser. Dricksvatten omfattas dock inte av den nya lagen. Flera migrationsförändringar följer strax efter halvårsskiftet. Den 12 juli och senare i oktober börjar ändringar gälla som innebär att möjligheten till permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar utmönstras ur utlänningslagen, samtidigt som svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Lagändringarna berör både vardagsnära frågor och större reformer inom rättsväsende, välfärd, beredskap och migration. Flera av dem börjar gälla omedelbart, medan andra införs stegvis under sommaren och hösten.

”Sverige söker trygghet genom att saka välfärden för våldssvar”

Osignerad — Sat, 16 May 2026 17:13:36 +0000

Sverige har inte fler brott än övriga Europa och hade förr samma nivå på antalet fångar per 100 000 invånare, 60-80, men kommer snart ikapp världstoppen med 200 mot 500, 400 respektive 300 i USA, Ryssland och Turkiet, enligt GP 11.5. Då blir notan: 70 miljarder kronor per år för 34 000 platser på anstalter och häkten enligt Kriminalvården. I år är kostnaden 24,2 miljarder kronor mot 14,6 2023 och fångarna har ökat till 9 000 från 5 000. Det tar 1,6 procent av statsbudgeten på 1 502 miljarder kronor och fyra promille av BNP, som uppskattas till 6 437 miljarder kronor. Ändå finns det ingen forskning som visar att mer straff skulle minska kriminaliteten. Som jämförelse investerar Sverige lägst i Europa i järnvägsutbyggnad, sju promille av statsbudgeten och 11 miljarder kronor. På samma sätt tror vi att militära våldssvar ger oss fred. Efter Rysslands anfall 2022 övergav vi en mer än tvåhundraårig neutralitet, som gjort oss till förhandlingspartners för världsfred, och upplät 17 baser till USA, som gör oss till ett bombmål, och lierar oss med dem, som sedan andra världskriget startat många krig och deltagit i 150 statskupper, bland dem i Ukraina 2014 med Maidan-revolten, där högernationalister fick hjälp att störta en alltför ryssvänlig nyvald president. Victoria Nuland dikterade posterna i nya regeringen. Fredsöverenskommelser 2014 och 2022 blockerades av Väst. Förr tog försvaret 1,1 procent av vår BNP. Nu lägger vi 2,8 procent, som skall bli 3,5 2030 och nå 5 procent senare. Det är 75 miljarder kronor, fem procent av dagens statsbudget. Alla partier är för upprustningarna. Så också Miljöpartiet, som har fredsrörelsen som en av rötterna. Med skrämselpropaganda om Ryssland har man fått acceptans, men Europa har dubbla krigsmakten mot Ryssland och med amerikanska baser i Europa det tredubbla. Ryssland är en militär dvärg, men man har kärnvapen. Enligt SIPRI (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut) lade europeiska NATO-medlemmar förra året ned 5 561 miljarder kronor på försvar och Ryssland 1 764 miljarder kronor, bara tredjedelen. Handel med Ryssland har blockerats och information därifrån censurerats. Utan billig rysk olja har Europa drabbats av depression och arbetslöshet. Nu vill de europeiska ledarna driva Ukraina-kriget på egen bekostnad istället för att förhandla, när Trump inte vill betala, och fortsätta med död och korruption i Ukraina. 20 000 fångar för 70 miljarder kronor och fem procent till försvaret (320 miljarder, om det varit dag) gör oss inte tryggare. Pengarna behövs bättre för energi- och klimatomställning. Vi kan inte offra välfärden för att svara med våld och få mer våld. Hans Sternlycke

”Vi har tappat kontrollen” – byggbranschen varnar för systemkollaps

Emil Fjellstedt — Fri, 08 May 2026 10:32:31 +0000

Kriminella nätverk använder byggföretag som kulisser för penningtvätt och svartarbete, enligt Fair Play Bygg. Efter tio år med tusentals tips och över 1 650 ärenden till myndigheter varnar projektet nu för att kontrollen över delar av branschen håller på att gå förlorad. Projektet startades 2016 som ett samarbete mellan Byggnads Stockholm-Gotland och Stockholms Byggmästareförening. Enligt Fair Play Bygg har brottsligheten förändrats kraftigt under 2000-talet, rapporterar Byggnadsarbetaren. Tidigare handlade fusket främst om svarta löner. I dag ser Fair Play Bygg mer avancerade upplägg där byggbolag används för att tvätta pengar från bland annat narkotikahandel, vapenhandel och prostitution. Företag kan styras i det dolda av kriminella aktörer, samtidigt som styrelser fylls med så kallade målvakter. — I dag ser jag en risk för systemkollaps. Utländska arbetare är här och jobbar utan att betala skatt i Sverige. Byggföretag fungerar som kulisser för att tvätta svarta pengar. Vi har tappat kontrollen över byggbranschen, säger Fredrik Sirberg, ombudsman på Byggnads Stockholm-Gotland, till Byggnadsarbetaren.

Över 3 000 tips

Sedan starten har Fair Play Bygg fått in över 3 000 tips om misstänkt brottslighet på byggarbetsplatser i Stockholmsområdet. Nästan 2 800 av tipsen har gällt misstänkt svartarbete. Drygt 1 650 ärenden har lämnats vidare till myndigheterna. Enligt Fair Play Bygg har arbetet lett till upptaxeringar på över 185 miljoner kronor. Projektets tipsfunktion är anonym. Enligt Sirberg är funktionen avgörande; utan den riskerar företagare och anställda att tystna vid hot och våld. — Om till exempel en företagare hotas till livet för att bidra till penningtvätt kommer personen aldrig att vända sig till polisen. Då är en oberoende tipsfunktion, utan myndighetskoppling, helt avgörande, säger han. Fair Play Bygg har också anmält 352 adresser med allvarliga arbetsmiljöbrister till Arbetsmiljöverket. Enligt projektet har anmälningarna lett till arbetsplatsbesök och viten på över 13 miljoner kronor.

Vill se nationell satsning

Fair Play Bygg vill se en nationell satsning mot arbetslivskriminalitet. Projektet pekar bland annat på de regionala center mot arbetslivskriminalitet som öppnats i Sverige, men anser att de behöver större resurser. Projektet vill även se hårdare kontroll vid offentlig upphandling. Offentliga upphandlingar i Sverige omsätter över 1 000 miljarder kronor per år, samtidigt som Ekobrottsmyndigheten bedömer att den kriminella ekonomin omsätter drygt 350 miljarder kronor årligen. För byggbranschen handlar frågan därmed inte bara om enskilda fuskare, utan om stora skattebortfall och en marknad där seriösa företag riskerar att slås ut av kriminella upplägg. — Vi tappar skatteintäkter i miljardbelopp. Det är ofantliga summor och inget annat än en systemkollaps, säger Fredrik Sirberg.

Rapport: Majoriteten av utvisningsdömda blir kvar i Sverige

Emil Fjellstedt — Thu, 07 May 2026 14:42:55 +0000

Färre än hälften av de utländska medborgare som dömdes till utvisning i samband med en fängelsedom har faktiskt lämnat Sverige. En ny rapport från Brottsförebyggande rådet visar att 48 procent av besluten verkställdes under den granskade perioden. Rapporten Utvisningsdömda i brottmål omfattar samtliga personer som dömts till utvisning i samband med fängelse och som frigavs under åren 2013–2023. Uppgifterna har kopplats till polisens statistik över verkställda utvisningar och till lagföringsregistret för perioden 2013–2024, skriver Brå. Totalt omfattar materialet 5 826 personer. Enligt myndigheten verkställs utvisningen oftast inom tolv månader efter frigivningen.

Stora skillnader beroende på medborgarskap

Brå konstaterar att medborgarskapet har stor betydelse. Bland medborgare i västeuropeiska länder hade 82 procent av utvisningsbesluten verkställts. För personer med nordafrikanskt medborgarskap var motsvarande andel 32 procent. Myndigheten pekar på flera möjliga förklaringar. Svårigheter att fastställa identitet, brist på resehandlingar och återtagandeavtal samt säkerhetsläget i mottagarlandet, kan hindra att utvisningar genomförs. Brå pekar även på strukturella och organisatoriska brister i arbetet med att verkställa besluten. Andelen verkställda utvisningar inom ett år har ökat över tid. Bland dem som frigavs 2013 verkställdes 18 procent av besluten inom ett år. År 2019 var nivån som högst, 60 procent. Bland dem som frigavs 2023 var andelen 58 procent.

Var femte lagförs på nytt

Rapporten visar även att 18 procent av de utvisningsdömda personerna lagfördes för nya brott i Sverige under uppföljningsperioden. Gruppen dömdes för totalt 4 197 brott, vilket enligt Brå motsvarar 0,2 procent av samtliga lagförda brott under samma period. De nya brotten kan enligt myndigheten ha begåtts antingen eftersom utvisningsbeslutet inte verkställts eller efter att personen återvänt till Sverige trots ett gällande återreseförbud eller efter att förbudet löpt ut. Brottsligheten var främst koncentrerad till de första tolv månaderna efter frigivningen. Stöldbrott, exklusive rån, var den vanligaste brottstypen och stod för 37 procent av brotten. Därefter följde narkotika- och smugglingsbrott. Brå framhåller att återfall i brott bland de utvisningsdömda riskerar att urholka syftet med besluten, även om gruppen står för en liten del av den totala lagförda brottsligheten. Myndigheten bedömer att det behövs mer kunskap om hur organisatoriska, juridiska och praktiska hinder påverkar verksamheten. Brå konstaterar också att effekten av lagändringar kan utvärderas först när utvisningsbesluten verkställs.

Svenska tonåringar misstänks för beställningsmord i Norge

Redaktionen — Mon, 04 May 2026 06:53:52 +0000

Norsk polis misstänker att svenska tonåringar kan ha hyrts in för att utföra en dödsskjutning i Oslo. Fallet aktualiserar varningar om att svenska kriminella nätverk använder unga utförare för våldsuppdrag även utanför landets gränser. En man i 20-årsåldern sköts ihjäl på Økern i Oslo under helgen. Kort därefter greps två tonåringar i Sverige, misstänkta för inblandning i mordet. De misstänkta är mellan 15 och 18 år gamla, rapporterar norska statskanalen NRK. Norsk polis utreder om dådet kan ha utförts på uppdrag av andra – en teori som placerar fallet i ett växande mönster av gränsöverskridande våldsuppdrag kopplade till svenska kriminella nätverk. De båda tonåringarna misstänks även för en skjutning i Norrköping den 30 april. Efter den händelsen greps de i Sverige och kopplades senare till mordutredningen i Norge. Polisens teori är att dödsskjutningen i Oslo kan vara ett exempel på så kallad ”crime as a service”,, där unga personer hyrs in för att utföra våldsbrott åt andra. Om misstankarna bekräftas skulle fallet markera en ny och allvarlig utveckling i den organiserade kriminaliteten mellan Sverige och Norge. Norska Kripos har tidigare varnat för att svenska kriminella nätverk är aktiva i landet. Över 40 händelser i Norge har kopplats till sådana miljöer, samtidigt som även norska ungdomar uppges ha dragits in i våldsuppdrag. Fallet har väckt politiska reaktioner. Jon Helgheim, Fremskrittspartiets representant i justitieutskottet, säger att Norge måste undvika den utveckling som Sverige haft. — Den utveckling man har haft i Sverige, där man nästan har en armé av barnsoldater, den ska vi inte ha i Norge, säger han till NRK. Norges justitieminister Astri Aas-Hansen avvisar samtidigt att staten skulle ha tappat kontrollen. Hon hänvisar till ökade resurser till polisen och ett närmare samarbete med svenska myndigheter. Utredningen fortsätter nu i både Norge och Sverige. De misstänkta tonåringarna är inte dömda, och polisen har inte slagit fast vem som i så fall skulle ha beställt mordet.