<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>krigsbrott &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/krigsbrott/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 22 Sep 2026 10:55:47 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>krigsbrott &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/pentagonutredning-palantir-ai-flickmassakern-minab/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 21 Sep 2026 13:51:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Maven]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241129</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.</strong>

Bloomberg <a href="https://www.bloomberg.com/graphics/2026-iran-school-attack/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.

Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-minab-flickskola-bombad-usa-israel-165-doda/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/video-amerikansk-robot-flickskolan-offrens-bilder/" target="_blank" rel="noopener">visa</a> en geolokaliserad film av attacken.

Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.

Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.
<h3>Maven angav skolan som mål</h3>
Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.

Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.

Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.

Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.

Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.

På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.

En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.
<h3>FN: Skolbyggnaden det avsedda målet</h3>
FN:s oberoende granskning av Iran <a href="https://www.ohchr.org/sites/default/files/documents/hrbodies/hrcouncil/sessions-regular/session63/advance-versions/a-hrc-63-61-auv-ffmi.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">slår fast</a> under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.

Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.

Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.

Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat <a href="https://www.bellingcat.com/news/2026/03/08/video-shows-us-tomahawk-missile-strike-next-to-girls-school-in-iran/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a>.

Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.

Pentagon <a href="https://www.reuters.com/world/middle-east/un-mission-finds-grounds-believe-us-committed-war-crimes-iran-tehran-crimes-2026-09-17/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/bevisen-usa-bombade-flickskolan-minab-iran/" target="_blank" rel="noopener">granskat</a> bevisläget mot USA.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kvinnor-barn-dodade-amerikansk-robotattack-iranskt-brollop/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Sep 2026 14:45:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Sirik]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239276</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades.</strong>

Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster.

<a href="https://apnews.com/article/iran-us-war-strike-wedding-casualties-0b8dbb60863eb28e3dde59ff59e88735" target="_blank" rel="noopener nofollow">Associated Press</a> rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna.

— <em>Roboten förstörde husets innertak fullständigt,</em> sade Mallahi till iransk statlig television.

Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.
<h3>USA granskar uppgifterna</h3>
USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem.

— <em>USA:s militär angriper aldrig civila,</em> sade Hawkins till BBC.

President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran.

Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.
<h3>Iran kräver internationell granskning</h3>
Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar.

Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade.

Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Makabert arkiv samlar bevis om folkmordet i Gaza</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/israel-exposed-arkiv-folkmordet-gaza/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 12:07:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ArchiveGenocide]]></category>
		<category><![CDATA[folkmord]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Israel Exposed]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Marjorie Taylor Greene]]></category>
		<category><![CDATA[Palestina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234758</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Gruppen Israel Exposed har lanserat ett omfattande webbarkiv med videor, fotografier och geolokaliserat material från folkmordet i Gaza. Webbplatsen beskrivs som ett försök att samla bevis om Israels krigsbrott på en plats.</strong>

Webbplatsen <a href="https://archivegenocide.com/" target="_blank" rel="noopener nofollow">ArchiveGenocide.com</a>, som innehåller mycket grafiskt material, presenterades i veckan av det anonyma kollektivet Israel Exposed. Gruppen uppger att arkivet ska göra det möjligt att söka, granska och ladda ned material utan att användare behöver hämta hela de tidigare arkivpaketen.

Enligt Israel Exposed innehåller webbplatsen 64 537 videor och 17 905 fotografier, samt ett sökbart index, geolokaliseringsdata, en interaktiv karta och listor över offer. Nytt material ska enligt gruppen läggas till fortlöpande.

— <em>Det tog lite längre tid än väntat, men vi har skapat en webbplats där människor kan se allt material som samlats in från Gaza på ett och samma ställe</em>, skrev gruppen.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">It took a little longer than expected, but we have created a website for people to view the footage collected from Gaza in one place. You no longer have to download the entire archives to see them.</p>
It includes:
64,537 videos
17,905 photos
Ability to download individual videos… <a href="https://t.co/TRsoLu3KdQ" target="_blank" rel="noopener nofollow">pic.twitter.com/TRsoLu3KdQ</a>

— Israel Exposed (@xIsraelExposedx) <a href="https://x.com/xIsraelExposedx/status/2072719034475294966" target="_blank" rel="noopener nofollow">July 2, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Varnar för mycket tungt innehåll</h3>
Israel Exposed varnar själv besökare för att innehållet är svårt att ta del av och uppmanar personer som granskar större mängder material att ta pauser. Webbplatsen visar bland annat skadade och dödade civila, däribland barn, efter israeliska attacker.

Lanseringen har fått stor spridning i sociala medier och väckt starka reaktioner. Flera användare har beskrivit arkivet som ett direkt visuellt vittnesmål om folkmordet i Gaza och riktat kritik mot USA:s och västvärldens stöd till Israel.

Den amerikanska politikern Marjorie Taylor Greene hör till dem som kommenterat materialet. Hon <a href="https://x.com/mtgreenee/status/2072871983713239356" target="_blank" rel="noopener nofollow">skrev på X</a> att det som sker i Gaza är det mest fruktansvärda under vår livstid och att USA är medskyldigt genom att finansiera det.
<h3>Vill säkra materialet</h3>
Israel Exposed uppger att gruppen även arbetar med säkerhetskopior och decentraliserad lagring av materialet. Syftet är att arkivet inte enkelt ska kunna raderas om webbplatsen utsätts för nedstängningsförsök.

Gruppen beskriver materialet som dokumentation av krigsbrott och uppmanar användare att fortsätta sprida och bevara arkivet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Australisk krigshjälte anhållen för krigsbrott i Afghanistan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/australisk-krigshjalte-anhallen-krigsbrott-afghanistan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Apr 2026 20:01:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Afghanistan]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[militär]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226867</guid>

					<description><![CDATA[<strong>CANBERRA (Xinhua) — </strong>En av Australiens mest dekorerade soldater har anhållits misstänkt för krigsbrott begångna i Afghanistan, meddelade federala polisen på tisdagen.

Australian Federal Police (AFP) uppger i ett uttalande att den 47-årige före detta medlemmen av Australiens försvarsmakt anhölls vid Sydney Airport och förväntas åtalas för fem fall av krigsbrottet mord.

Lokala medier har identifierat den anhållne mannen som Ben Roberts-Smith, en före detta specialförbandssoldat som 2011 tilldelades Victoria Cross for Australia – den högsta utmärkelsen i det australiska hederssystemet – för gärningar av mod i Afghanistan.

AFP uppger att de fem påstådda morden ägde rum i Afghanistan mellan 2009 och 2012.

Om han fälls riskerar Ben Roberts-Smith maxstraffet livstids fängelse.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Israel lägger ned åtal mot IDF-soldater som gruppvåldtog palestinier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/atal-nedlagda-mot-israeliska-soldater-anklagade-for-gruppvaldtakt-netanyahu-appl/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Mar 2026 09:14:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Benjamin Netanyahu]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[IDF]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Sexuella övergrepp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224362</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den israeliska militärens juridiska chef har lagt ner åtalen mot fem reservister som anklagats för misshandel och sexuella övergrepp mot en palestinsk fånge vid Sde Teiman-fängelset i Negevöknen.</strong>

<strong>Premiärminister Benjamin Netanyahu välkomnade beslutet och kallade de anklagade soldaterna för "heroiska krigare".</strong>

Militäråklagaren Itay Offir motiverade beslutet med "rättsliga svårigheter i fallet". Offret – en palestinsk man från Gaza – frigavs som en del av vapenvilan och kunde därmed inte kallas som vittne.

Militäråklagarmyndigheten uppgav även att den övervakningsvideo som spelades in vid tidpunkten för övergreppet "inte ger en tydlig bild av attacken, eftersom majoriteten av de tilltalades handlingar döljs av sköldar".
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="640">
<p dir="ltr" lang="en">It happened, biiiii**h <a href="https://t.co/hsW8A6zYZk">https://t.co/hsW8A6zYZk</a> <a href="https://t.co/wkYwoQUILq">pic.twitter.com/wkYwoQUILq</a></p>
— Abier (@abierkhatib) <a href="https://twitter.com/abierkhatib/status/1985404554158973123?ref_src=twsrc%5Etfw">November 3, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Ytterligare en faktor komplicerade processen: den tidigare militäre chefsåklagaren Yifat Tomer-Yerushalmi arresterades för att ha läckt videon till israelisk TV i augusti 2024 – en läcka som ursprungligen uppmärksammade allmänheten på incidenten.

Dr. Yoel Donchin, anestesiolog vid Sde Teiman och Hadassah University Hospital, vittnade om den palestinske fångens skador: spräckt tarm, allvarliga anal- och rektalskador förenliga med införande av föremål, punkterad lunga, sju brutna revben samt trubbigt våld mot buken och bröstet – skador som krävde akutoperation.

Övergreppen ska ha inträffat den 5 juli 2024 vid Sde Teiman – en militärbas i Negevöknen som omvandlades till förvar i oktober 2023.
<h3>Netanyahu välkomnar beslutet</h3>
Tusentals palestinier från Gaza har hållits vid anläggningen, många utan rättslig prövning och utan tillgång till advokat, klassade som "olagliga kombattanter".

Den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem har beskrivit Sde Teiman som del av ett nätverk av "tortyrläger".

FN:s experter uttalade sig i augusti 2024: Rapporterna om tortyr och sexuellt våld vid Sde Teiman är "grovt olagliga och upprörande, men är bara toppen av isberget".

Netanyahu välkomnade åtalsnedläggningen och uttryckte att det är "oacceptabelt att det tog så lång tid".

FN:s specialrapportör för de ockuperade palestinska territorierna, Francesca Albanese, har reagerat starkt på beslutet, och Sari Bashi från Public Committee Against Torture in Israel (PCATI) kommenterade till The Guardian att "Israels militäre chefsåklagare har just gett sina soldater fribiljett att våldta, så länge offret är palestinier".]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Video visar hur amerikansk robot träffade flickskolan – nu publiceras offrens bilder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/video-amerikansk-robot-flickskolan-offrens-bilder/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Mar 2026 12:31:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bombning]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Minab]]></category>
		<category><![CDATA[Pentagon]]></category>
		<category><![CDATA[Tomahawk]]></category>
		<category><![CDATA[Trump]]></category>
		<category><![CDATA[underrättelsetjänst]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223819</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>En geolokaliserad video från Minab visar en Tomahawk-kryssningsrobot träffa flickskolan Shajareh Tayyebeh den 28 februari. Minst 175 flickor i åldrarna 7–12 år dödades i attacken. Tehran Times har nu publicerat bilder på dem på förstasidan – med rubriken "Trump, Look Them In The Eyes".</strong></p>
<p>Mehr News Agency publicerade den 8 mars videomaterial från Minab-komplexet. Som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/bevisen-usa-bombade-flickskolan-minab-iran/" target="_blank" rel="noopener">tidigare rapporterat</a> dödades minst 175 personer i attacken – videon stärker bevisningen ytterligare.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="640">
<p dir="ltr" lang="en"><a href="https://t.co/dHdObTtxaD">pic.twitter.com/dHdObTtxaD</a></p>
— Seyed Mohammad Marandi (@s_m_marandi) <a href="https://twitter.com/s_m_marandi/status/2030677321888231916?ref_src=twsrc%5Etfw">March 8, 2026</a></blockquote>
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->
<p>Bildanalyser visar att roboten som syns i videon är en amerikansk Tomahawk-kryssningsrobot – ett fynd som Bellingcat, <a href="https://www.theguardian.com/world/2026/mar/09/video-shows-us-tomahawk-missile-hit-base-next-bombed-iranian-school" target="_blank" rel="noopener nofollow">The Guardian</a>, BBC Verify och New York Times bekräftat oberoende av varandra. Roboten ses träffa skolan samma morgon som USA och Israel inledde sina attacker mot Iran.</p>
<p>Rester av roboten på platsen har av AP och NPR identifierats som delar av en Tomahawk tillverkad år 2014 eller senare.</p>
[caption id="attachment_223840" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/tomahawk-robot-minab-video.jpg"><img class="wp-image-223840 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/tomahawk-robot-minab-video-640x427.jpg" alt="Stillbild från video som visar en Tomahawk-kryssningsrobot sekunder innan nedslag i Minab" width="640" height="427" /></a> Stillbild från video visar en Tomahawk-robot sekunder före nedslag, och den efterföljande explosionen i Minab. Foto: Faksimil/Mehr News Agency[/caption]
<p>New York Times <a href="https://www.nytimes.com/2026/03/08/world/middleeast/iran-minab-school-strike.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a>: "En nyligen publicerad video stärker bevisen för att en amerikansk robot troligen träffade en iransk grundskola där 175 personer – varav många barn – uppges ha dödats".</p>
<h3>Dubbelattack mot bönhallen</h3>
<p>Enligt Middle East Eye rörde det sig om en så kallad "double tap" – flickskolan träffades av två separata robotar. Den andra slog mot överlevande som hade sökt skydd i bönhallen intill.</p>
<p>Rektorn ringde upp föräldrar omedelbart efter den första explosionen och bad dem hämta sina barn. Föräldrar var på väg till – eller hade redan anlänt till – skolan när den andra roboten slog till. Minst en förälder dödades i den andra attacken. Även två räddningsarbetare från Röda Halvmånen dödades när de försökte ta sig in på skolan.</p>
<p>En pappa, Rohollah, berättade för Middle East Eye om hur hans dotter överlevde den första attacken – men dog innan han hann fram.</p>
<p>— <em>Vi fick veta att skolan attackerats och blev ombedda att skynda oss dit för att hämta vår dotter... Vi kunde bara identifiera henne på skolväskan hon fortfarande höll i. Hennes kropp var svårt bränd</em>, berättade han för Middle East Eye.</p>
<h3>Offrens ansikten</h3>
<p>Tehran Times publicerade den 9 mars bilder på dödade barn på tidningens förstasida med rubriken "Trump, Look Them In The Eyes". Enligt tidningen dödades 175 flickor i attacken. Human Rights Watch har granskat en lista med 57 verifierade namn, upprättad av kansliet för Minab-provinsens specialguvernör.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">This is the front page of the Tehran Times today.<br /><br />Trump fired a Tomahawk missile on a school full of children in Minab, Iran.<br /><br />Then launched another missile to kill the parents who rushed in to rescue them.<br /><br />168 schoolkids killed. Then their parents.<br /><br />History will never forget. <a href="https://t.co/2C2NPnjZOl">pic.twitter.com/2C2NPnjZOl</a></p>
— sarah (@sahouraxo) <a href="https://twitter.com/sahouraxo/status/2031005064341467228?ref_src=twsrc%5Etfw">March 9, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<h3>Trump: "Iran bombade sig självt"</h3>
<p>Den amerikanske presidenten Donald Trump har vid presskonferenser hänvisat till att Tomahawk-roboten inte nödvändigtvis är ett amerikanskt vapen.</p>
<p>— <em>Tomahawk, som är ett av de kraftfullaste vapnen i bruk, säljs och används av andra länder. Och vare sig det är Iran – som också har Tomahawks – eller någon annan… det faktum att Tomahawk är en så pass vanlig vapentyp, den säljs till andra länder, men det utreds just nu</em>, sade Trump.</p>
<p>Påståendet är sakligt felaktigt. Iran har inga Tomahawk-robotar i bruk. Systemet tillverkas av det amerikanska försvarsföretaget Raytheon och används uteslutande av USA, Storbritannien och Australien.</p>
<p>Pentagon har varken bekräftat eller dementerat ansvar och hänvisar till en pågående intern utredning – men bilden av ett amerikanskt ansvar stärks av underrättelseläget. CBS News <a href="https://www.bbc.com/news/articles/cvg548lyjnyo" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att en intern underrättelsebedömning slår fast att USA "sannolikt" bär ansvar för attacken. Reuters uppger att amerikanska militärutredare gör samma bedömning.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>“Kirurgisk precision” – bevisen som pekar mot att USA bombade flickskolan i Minab</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/bevisen-usa-bombade-flickskolan-minab-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Mar 2026 20:03:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Islamiska revolutionsgardet]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Minab]]></category>
		<category><![CDATA[New York Times]]></category>
		<category><![CDATA[Pete Hegseth]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223513</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Attacken mot grundskolan Shajarah Tayyebeh</strong> i den sydiranska staden Minab är den dödligaste kända händelsen med civila offer sedan USA och Israel inledde sina operationer mot Iran. Ingen har hittills tagit på sig ansvaret.

Men en samling bevis som New York Times <a href="https://www.nytimes.com/2026/03/05/world/middleeast/iran-school-us-strikes-naval-base.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">sammanställt</a> – nya satellitbilder, inlägg på sociala medier och verifierade videor – visar att skolbyggnaden förstördes av ett precisionsanfall som skedde samtidigt som attacker utfördes mot en intilliggande flottbas tillhörande Islamiska revolutionsgardet.

Officiella uttalanden om att amerikanska styrkor vid tidpunkten genomförde anfall mot marinmål nära Hormuzsundet, där revolutionsgardets bas ligger, tyder enligt tidningen på att det var USA som med störst sannolikhet utförde attacken.

[caption id="attachment_223134" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/minab-flickskola-raddningsarbete-28-feb-2026.jpg"><img class="wp-image-223134 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/minab-flickskola-raddningsarbete-28-feb-2026-640x427.jpg" alt="Räddningsarbete vid flickskolan i Minab, Hormozgan-provinsen, Iran" width="640" height="427" /></a> Räddningsarbete vid flickskolan Shajarah Tayyebeh i Minab den 28 februari 2026. Foto: Mehr News Agency/Xinhua[/caption]
<h3>Vita huset: "Inte vad vi vet"</h3>
Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt svarade på en direkt fråga om USA låg bakom skolattacken med "inte vad vi vet" och tillade att "Department of War utreder frågan". Försvarsminister Pete Hegseth sade i sin tur att en utredning pågår. Israels militära talesperson Nadav Shoshani uppgav att han "i nuläget" inte kände till någon israelisk operation "i det området" vid tidpunkten.

Sedan den 28 februari har skolan i Minab – som ligger över 100 mil från Teheran men nära den strategiska farleden Hormuzsundet – stått i centrum för den internationella debatten. Eftersom lördagen är den iranska arbetsveckans första dag befann sig barn och lärare i klassrummen vid tidpunkten för attacken, enligt iranska hälsomyndigheter och statliga medier. Minst 175 personer dödades, en stor andel av dem barn.
<h3>"Kirurgiskt precisionsanfall"</h3>
Anfallet rapporterades först i sociala medier strax efter klockan 11:30 lokal tid. En analys av dessa inlägg – samt bilder och videor tagna av förbipasserande inom en timme efter attackerna – bekräftar enligt tidningen att skolan träffades samtidigt som flottbasen. En video, fastställd genom geolokalisering, visade flera stora rökplymer som steg från området kring basen och skolan.

[caption id="attachment_223082" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/iran-skolvaaska-minab-xinhua-scaled.jpg"><img class="wp-image-223082 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/iran-skolvaaska-minab-xinhua-640x427.jpg" alt="Man håller i en sönderriven skolväska funnen bland rasmassor vid flickskolan i Minab, Iran" width="640" height="427" /></a> En man håller upp en skolväska som hittats bland rasmassorna vid flickskolan i Minab. Foto: Xinhua[/caption]

New York Times beställde nya satellitbilder från leverantören Planet Labs. Bilderna visar att precisionsanfall träffade minst sex byggnader tillhörande revolutionsgardet – samt skolan. Fyra byggnader innanför flottbasen förstördes helt och ytterligare två uppvisade nedslag mitt på taken, karaktäristiskt för precisionsattacker.

Wes J. Bryant, säkerhetspolitisk analytiker och tidigare rådgivare för skydd av civila vid Pentagon, granskade satellitbilderna och konstaterade att samtliga byggnader, inklusive skolan, träffats med "kirurgiskt" precisionsanfall. Bryant – som har riktat kritik mot Trumpadministrationen – bedömde att den mest sannolika förklaringen var en "felidentifiering av mål", alltså att man anföll byggnaden utan att förstå att den användes av civila.
<h3>Pentagons egna kartor pekar mot Minab</h3>
USA:s försvarschef general Dan Caine sade vid en presskonferens att amerikanska styrkor genomförde anfall längs södra Iran vid tidpunkten. En karta han presenterade visade att ett område som inkluderar Minab hade varit mål för anfall under operationens första 100 timmar – men staden nämndes inte uttryckligen.

Vid samma pressträff uppgav generalen att israeliska styrkor huvudsakligen opererat längre norrut i landet. Han identifierade även flera amerikanska militäroperationer riktade mot södra och sydöstra Iran – utan att nämna någon israelisk aktivitet i området.

— <em>Längs den södra axeln har USS Abraham Lincolns stridsgrupp fortsatt att utöva tryck från havet längs sydöstkusten och har slagit ut marina mål längs hela sundet</em>, sade Caine.
<h3>Skolan var tidigare del av militärbasen</h3>
Satellitbilder från 2013, granskade av New York Times, visar att skolan vid en tidpunkt var en del av revolutionsgardets flottbas – vägar ledde från andra delar av basen till skolbyggnaden. Men redan i september 2016 hade byggnaden avgränsats och var inte längre sammankopplad med basen. Historiska satellitbilder visar att byggnaden har tydliga kännetecken för en skola, bland annat en sportplan och andra fritidsytor som tillkommit över tid.

— <em>Med tanke på USA:s underrättelseförmåga borde de ha känt till att en skola låg i närheten</em>, sade Beth Van Schaack, tidigare tjänsteman vid det amerikanska utrikesdepartementet och verksam vid Stanfords centrum för mänskliga rättigheter och internationell rättvisa.
<h3>Teorier om iransk robot avfärdas</h3>
Teorier om att en felskjuten iransk robot orsakade attacken har cirkulerat på nätet, men New York Times och oberoende analytiker avfärdade påståendet. En enstaka vilsekommen robot hade inte kunnat orsaka den typen av precisa och riktade skador på flera byggnader över hela marinbasen.

Om det bekräftas att en amerikansk bomb träffade Shajarah Tayyebeh lär frågan bli om attacken var ett misstag – eller om den baserades på föråldrade underrättelser.

Janina Dill, expert på krigets lagar vid Oxfords universitet, påpekade att angripare är skyldiga att "verifiera statusen" för de mål de angriper och säkerställa att civila inte kommer till skada. Underlåtenhet att göra detta kan utgöra brott mot internationell rätt, sade hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här ber hon till gud på sina bara knän &#8211; sedan sprängs hon i luften</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ber-hon-till-gud-pa-sina-bara-knan-sedan-sprangs-hon-i-luften/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Nov 2025 11:15:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216686</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En tragisk drönarattack i nordöstra Ukraina har lett till att både Kiev och Moskva nu beskyller varandra för att ha dödat civila. </strong><strong>Händelsen har blivit föremål för en brottsutredning av ukrainska myndigheter – samtidigt som ryska källor hävdar att det i själva verket rör sig om en ukrainsk attack.</strong>

Enligt den ukrainska <a href="https://kyivindependent.com/investigation-launched-after-russian-troops-stroke-with-drone-civilians-walking-with-white-flag/" target="_blank" rel="nofollow noopener">nyhetssajten</a> The Kyiv Independent publicerade landets 77:e luftburna brigad ett videoklipp som visar hur en beväpnad drönare angriper två obeväpnade personer som färdas längs en landsväg med en vit flagga.

De båda civila, tillsammans med en hund, ska enligt ukrainska åklagare ha dödats i attacken. Myndigheten i Charkiv har inlett en förundersökning om misstänkt krigsbrott.

Kiev anklagar ryska styrkor för att ha genomfört attacken med en så kallad FPV-drönare. En typ av kortdistansdrönare som styrs i realtid via kamera och ofta används för precisionsattacker.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Utter bullshit....</p>
This video shows a civilian waving a white flag near Petropavlovka (Kharkov region) struck when a Ukrainian drone dives into him. Minutes later, a second man trying to reach Russian positions is hit the same way.

Report by Geopolitics Prime <a href="https://t.co/sURhIijlej">pic.twitter.com/sURhIijlej</a>

— TheMadManc0161™️ (@Apollo1290) <a href="https://twitter.com/Apollo1290/status/1986466435267224046?ref_src=twsrc%5Etfw">November 6, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

En talesman för den ukrainska åklagarmyndigheten uppgav att det inte fanns några militära mål i området vid tidpunkten för attacken.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Russian drone operators curse at the Ukranian pilot who killed the praying grandma.</p>
Scum.

<a href="https://t.co/mc5AM9SGcN">https://t.co/mc5AM9SGcN</a>

— Lord Bebo (@MyLordBebo) <a href="https://twitter.com/MyLordBebo/status/1986039848025944482?ref_src=twsrc%5Etfw">November 5, 2025</a></blockquote>
<script src="https://platform.twitter.com/widgets.js" async="" charset="utf-8"></script>
<h3>Moskva förnekar – pekar på Ukraina</h3>
<p data-start="1535" data-end="1945">Från ryskt håll framförs en helt annan bild. Ryska medier har rapporterat att drönarattacken kan ha utförts av ukrainska styrkor, och att Kiev använder händelsen i <a href="https://www.rt.com/russia/627379-ukraine-civilians-drone-murder/" target="_blank" rel="nofollow noopener">propagandasyfte</a>.</p>
<p data-start="1535" data-end="1945">Enligt dessa uppgifter ska videomaterialet vara manipulerat eller taget ur sitt sammanhang. Oberoende verifiering av drönarattacken saknas i nuläget.</p>
<p data-start="1947" data-end="2298">Internationella organisationer som FN:s människorättsmission (HRMMU) och Human Rights Watch har tidigare rapporterat om att både ryska och ukrainska drönare har orsakat civila dödsoffer.</p>
<p data-start="2300" data-end="2670">Attacken i Kupiansk-distriktet har väckt starka reaktioner, inte minst eftersom den tycks ha riktats mot personer som tydligt markerade att de var civila.</p>
<p data-start="2300" data-end="2670">Händelsen illustrerar samtidigt de stora svårigheterna att fastställa ansvar i ett krig där drönarteknik spelar en allt större roll, och där båda sidor utnyttjar informationen i det psykologiska kriget om opinionen.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Uppgifter: 18 500 barn har dödats i Gaza</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/uppgifter-18-500-barn-har-dodats-i-gaza/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 31 Jul 2025 08:10:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210366</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Totalt har enligt färska siffror omkring 18 500 barn hittills dödats i Gaza sedan kriget inleddes. Nu har Washington Post publicerat alla namnen.</strong>

Sedan kriget började i oktober 2023 har över 60 000 palestinier rapporterats döda och fler än 145 000 skadade. Siffrorna omfattar både civila och stridande och bedöms vara kraftigt underskattade, enligt folkhälsoanalytiker och läkare.

Enligt dem har Israels attacker mot hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen gjort tillförlitlig datainsamling nästintill omöjlig.

Av dessa är 18 500 barn, enligt en namnlista som Gazas hälsodepartement publicerade i mitten av juli. Nu har Washington Post publicerat namnen på alla barnen som dödats.

”<em>Namnlistan är den enda officiella dokumentationen över de döda. Barn fyller sida efter sida</em>”, <a href="https://www.washingtonpost.com/world/interactive/2025/israel-gaza-war-children-death-toll/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> tidningen.
<h3>Småbarn bland de dödade</h3>
På listan finns barn i alla åldrar – över 900 av dem hann inte fylla ett år. Bland annat Houriya Amran, Samir Tamraz och Anas Ashour.

Även treåriga Reem Badwan finns med på listan, som dödades tillsammans med sin femårige storebror Tariq i november 2023. Bilder av morfadern som håller hennes livlösa kropp, kysser hennes ögon och kallar henne "min själs själ", har spridits världen över.
<h3>Kan inte rättfärdigas</h3>
Gazas hälsodepartement kontrolleras av Hamas och dess uppgifter ifrågasätts därför regelbundet. Men inom departementet arbetar medicinsk personal, och vid tidigare konflikter har deras siffror ofta legat nära oberoende bedömningar.

Andra och mer oberoende uppgifter finns inte att tillgå – Israel tillåter varken internationella experter eller utländska journalister att komma in.

Israel uppger att man försöker undvika civila offer men att Hamas verksamhet i civila områden motiverar attacker mot bostäder, skolor, sjukhus och flyktingläger.

FN, människorättsorganisationer och flera europeiska regeringar menar dock att Hamas närvaro inte kan rättfärdiga den omfattande förstörelsen och de civila dödsoffren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga civila dödsoffer i Ukraina under juni</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rekordmanga-civila-dodsoffer-i-ukraina-under-juni/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Jul 2025 14:12:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209245</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet civila dödsoffer i Ukraina nådde under juni 2025 sin högsta nivå sedan 2022, enligt en ny rapport från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i landet. Minst 232 civila dödades och 1 343 skadades under månaden – siffror som vittnar om en dramatisk eskalering av hur kriget drabbar civilbefolkningen.</strong>

<a href="https://ukraine.ohchr.org/uk/Civilian-casualties-in-Ukraine-reach-three-year-high-in-June-UN-human-rights-monitors-say">FN-rapporten</a> visar att Ryssland genomförde 10 gånger fler missilattacker under juni 2025 jämfört med samma månad året innan. Attackerna drabbade 16 regioner i Ukraina, inklusive huvudstaden Kiev, och orsakade döda och skadade långt från frontlinjen.

"Civila i hela Ukraina står inför ett lidande som vi inte har sett på över tre år", säger Danielle Bell, chef för FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina.

Enligt rapporten orsakades nästan hälften av alla civila offer av missiler och flygbomber i tätbefolkade områden. Samtidigt fortsatte korträckviddiga drönarattacker att döda och skada civila nära frontlinjen.
<h3>Mål för de ryska attackerna</h3>
Baserat på rapporter från konflikten riktar sig ryska angrepp främst mot energiinfrastruktur som kraftverk, gaslager och elledningar. Ryssland har systematiskt attackerat Ukrainas energiförsörjning i ett försök att lamslå landet, med över 2 400 <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/energikriget-mellan-ukraina-och-ryssland-vem-tjanar-pa-vapenvila">attacker</a> mot energianläggningar sedan februari 2022.

Militära rekryteringscenter och andra strategiska mål har också varit föremål för ryska attacker. Det ryska försvarsministeriet motiverar ofta attackerna mot energi- och bränsleanläggningar med att dessa används av den ukrainska militären.

Trots att dessa anläggningar kan ha militär betydelse drabbas civilbefolkningen hårt när de attackeras. Civila offer uppstår både från direkta träffar och från spillror från nedskjutna missiler när det ukrainska luftvärnet försvarar sig.

Flera av de civila dödsfallen har skett i nattliga anfall mot huvudstaden Kiev, där angrepp tidigare varit ovanliga. Under massiva attacker under natten mot torsdagen mot Kiev-regionen som varade i nästan tio timmar <a href="https://unn.ua/en/news/civilian-casualties-in-ukraine-reach-three-year-high-un-human-rights-mission-data">använde</a> de ryska styrkorna 397 Shahed-drönare och 18 missiler mot ukrainska mål. Minst två personer dödades och 22 skadades under den attacken mot Kiev.

[caption id="attachment_209250" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/ukraine-cilvilian-casualties-woman.jpg"><img class="size-medium wp-image-209250" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/07/ukraine-cilvilian-casualties-woman-640x427.jpg" alt="" width="640" height="427" /></a> Kvinna som blev offer för tung rysk bombning i nordöstra Ukraina den 7 juni i år. <span class="fotograf meta hidden-xs">Foto: State Emergency Service of Ukraine (SESU)</span>[/caption]
<h3>Kraftig ökning under 2025</h3>
Det totala antalet civila dödsfall och skador under första halvåret 2025 är 6 754 personer, vilket är 54 procent mer jämfört med samma period 2024. Under de första sex månaderna av 2025 ökade antalet civila dödsfall med 17 procent och skador med 64 procent.

Sedan början kriget bröt ut den 24 februari 2022 har FN:s övervakningsuppdrag registrerat minst 13 580 civila dödsfall, inklusive 716 barn. Dessutom rapporterades 34 115 skadade civila, inklusive 2 173 barn.

FN:s övervakningsuppdrag varnar för att de verkliga siffrorna för civila offer kan vara betydligt högre än vad som rapporteras, med tanke på de utmaningar och den tid som krävs för adekvat verifiering av alla dödsfall och skador.
<h3>"Ingen plats i Ukraina är helt säker"</h3>
Danielle Bell från FN:s övervakningsuppdrag har tidigare varnat: "Nästan hälften av de civila offren under de senaste tre månaderna har dött långt borta från frontlinjerna. Vi kan dra slutsatsen att ingen plats i Ukraina är helt säker".

Ännu är ingen fred i sikte i den över tre år långa väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som pågår med västlig inblandning.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
