krig – Nya Dagbladet

Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister

Emil Fjellstedt — Tue, 15 Sep 2026 09:31:03 +0000

Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade. Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin. Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen. Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.

Skadade baser i åtta länder

Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien. Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada. Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.

Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet

Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen. Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder. Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.

Först skickar vi vapen – därefter planerar vi svenskarnas massgravar

Jan Sundstedt — Thu, 20 Aug 2026 16:14:58 +0000

Två artiklar i samma tidning kan ibland säga mer än hundra högtidstal. På Dagens Nyheters ledarsida skriver Oscar Jonsson att Ryssland lär sig av misstagen i Ukraina och förbereder sig för nästa krig. Några sidor längre fram möter läsaren beskedet att Sverige ska kunna begrava minst 500 000 människor om kriget kommer. Först målar man upp den ryska krigsmaskinen. Sedan räknar man gravarna. Mats Nilsson sammanfattar vansinnet träffande i ett inlägg på X: "Sverige är ett dårhus." Vilken del av verkligheten gör orden orimliga?

Kriget presenteras som oundvikligt, upprustningen som ansvarsfull och massgravarna som praktisk beredskap.

Någonstans på vägen försvinner den mest självklara frågan: Vem arbetar lika målmedvetet för att stoppa utvecklingen? Sverige nöjer sig inte längre med att skicka hjälmar, skyddsvästar och äldre materiel. Regeringen har växlat upp från donation till produktion och lagt en miljard kronor på ukrainsk tillverkning av långdistansrobotar och långdistansdrönare. Totalt har det svenska militära stödet vuxit till omkring 128 miljarder kronor. Ramen för 2026 och 2027 uppgår till ytterligare 80 miljarder, uppger regeringen. Miljarderna rullar. Produktionslinjerna växer. Räckvidden blir längre. Politikerna kallar varje steg för stöd till Ukrainas försvar. Samma politiker undviker gärna nästa led i resonemanget: långdistansvapen flyttar kriget långt bortom fronten och gör rysk infrastruktur, ryska städer och till sist ryska civila till en del av slagfältet. Ingen öppen källa knyter svenska pengar till en viss attack mot Moskva. Sambandet är politiskt: Sverige finansierar vapenkategorin samtidigt som Ukraina snabbt bygger ut förmågan. Moskvaregionen utsattes den 16 augusti för vad som kan ha varit krigets största ukrainska drönarattack. Ryska myndigheter uppgav att 600 drönare riktades mot regionen och att minst sex människor dödades i Ryssland. Experter ifrågasätter antalet drönare, men branden i ett 250 000 kvadratmeter stort lager utanför Moskva gick inte att prata bort. Ukraina hävdade att lagerkedjan användes för militär logistik. Vanliga ryska företag förvarade samtidigt varor i byggnaderna. Ukrainas militär uppgav enligt The Guardian att attackerna skulle skada den ryska ekonomin och påverka vanliga ryssar ekonomiskt. Läs den meningen en gång till. Västvärlden säger sig försvara en internationell ordning där civila ska skyddas. Samtidigt applåderar samma väst en strategi som uttryckligen ska göra vardagen dyrare och otryggare för vanliga människor i Ryssland.

Man kan inte massproducera räckvidd, flytta kriget mot Moskva och sedan spela förvånad när Moskva svarar.

Ryssland bär ansvar för sina angrepp mot Ukraina. Men två felaktigheter skapar ingen klok strategi – bara fler begravningar. Nato utlovade 70 miljarder euro till Ukraina under 2026 och prioriterar långräckviddig precisionsbekämpning, obemannade system och växande militär produktionskapacitet. Vapnen ska nå längre. Fabrikerna ska leverera snabbare. Varför skulle Ryssland acceptera en sådan utveckling utan motdrag? Västliga säkerhetstjänster har redan varnat för ryska sabotage-, cyber- och påverkansoperationer i Europa. En kartläggning från CSIS visar att många mål haft koppling till stödet för Ukraina och att misstänkta ryska sabotageangrepp i Europa nästan tredubblades mellan 2023 och 2024. Bevisläget varierar, och varje brand eller kabelskada är inte rysk vedergällning. Mönstret borde ändå dämpa den mest entusiastiske krigsivraren. Väst har redan gjort europeisk mark till logistisk bas, träningsområde, vapenfabrik och underrättelseplattform för kriget. Ryska motåtgärder på samma europeiska mark kommer därför knappast som en blixt från klar himmel. Mitt i denna upptrappning beskriver Bonnierägda DN hur Sverige ska kunna begrava 500 000 människor vid krig. Svenska kyrkan behöver hjälp från andra aktörer och möjligen från allmänheten för att klara uppgiften. Praktisk beredskap är bra. Krigshets, paranoia och skitsnack icke så. Det säger en hel del om ett land när det i diverse narrativstyrda kanaler 111 gånger per dag återkommande propageras för ett kommande krig och ockupation istället för nedtrappning och fred. Var finns miljardpaketet för diplomati? Var finns produktionsmålen för avspänning? Vilket statsråd reser Europa runt och kräver vapenvila med samma frenesi som andra kräver fler robotar? Våra makthavare talar gärna om ansvar. Ansvar betyder dock mer än att beställa vapen, förstärka skyddsrum och mäta kyrkogårdsmark. Verkligt ansvar kräver också förmågan att bromsa innan hela maskineriet skenar.

Sverige har en plan för vapnen och en plan för gravarna – men ingen hörbar plan för freden.

Mats Nilsson frågar om svenska opinionsbildare och politiker förstår risken för ett tredje världskrig och en kärnvapenkatastrof. Frågan förtjänar ett svar som rymmer mer än ännu ett försvarsanslag. Kanske borde vi sluta behandla varje fredskrav som naivitet och varje varning för upptrappning som rysk propaganda. Kanske borde någon påminna regeringen om att politikens främsta uppgift inte är att administrera katastrofen efteråt. Politiken ska förhindra katastrofen. Inte skynda på den. Jan Sundstedt

Ryskt tryck ökar på tre frontavsnitt i nordöstra Ukraina

Jan Sundstedt — Thu, 13 Aug 2026 13:41:47 +0000

Ryska styrkor tycks just nu öka trycket på flera frontavsnitt i nordöstra Ukraina. Enligt militärkanalen Military Summary Channel ökar trycket i tre huvudriktningar: Sumy, norr om Kharkiv och Velykyi Burluk i nordöstra Ukraina. Som ett sekundärt avsnitt i Donetsk rapporterar Military Summary Channel, en militär analyskanal som tidigare har visat sig träffsäker i sina frontbedömningar, att ryska styrkor har tagit Petrivka sydväst om Druzhkivka. Enligt MSC skulle det föra ryska förband närmare Druzhkivkas sydvästra utkanter och ge en möjlig språngbräda för att möta upp ryska styrkor från motsatt riktning. I nordöstra Kharkivregionen pekas Velykyi Burluk ut som ett centralt mål. Staden är större än de omkringliggande byarna men saknar de större regionala städernas storlek. Kanalens kartor visar ryska angrepp från flera håll och flera samtidiga angreppsrörelser som enligt MSC kan utvecklas till en kniptångsmanöver mot Velykyi Burluk, vilket riskerar att innesluta betydande ukrainska styrkor i regionen. Kanalen uppger samtidigt att ryska styrkor har förbättrat sina lägen öster om Kramatorsk och delvis ringat in Orichuvatka. Även i Sumyriktningen rapporteras ryska positionsförbättringar nära Mahrytsja och Sadky. Norr om Kharkiv beskriver kanalen fortsatta ryska försök att förbättra sina lägen vid Kozacha Lopan. Enligt MSC kan dessa rörelser på sikt tvinga den ukrainska sidan att dra sig tillbaka eller möta ett växande tryck mot sina linjer. Uppgifterna ger bilden av en bredare rysk strävan att binda ukrainska reserver längs flera delar av fronten samtidigt. Rapporteringen från krigets parter och militära analyskanaler är ofta motstridig, och kontroll över enskilda orter kan snabbt förändras. Institute for the Study of War (ISW) har nyligen rapporterat om fortsatta ryska offensiva operationer i Donetsk, något som indikerar ett visst bekräftande av uppgifterna från Military Summary Channel. MSC har tidigare haft god träffsäkerhet i sin rapportering från fronten. Om kanalens bedömning bekräftas kan flera samtida ryska angreppsrörelser utvecklas till kniptångsmanövrar och skapa ett betydligt svårare läge för Ukrainas försvar i norr och öster.

Uppgifter: USA:s markbaserade långdistansrobotar nära uttömda

Jan Sundstedt — Wed, 05 Aug 2026 08:24:46 +0000

USA:s armé uppges ha förbrukat merparten av sina ATACMS- och PrSM-robotar under kriget mot Iran. Uppgifter från personer med insyn i lagerdata pekar mot hårt pressade lager och begränsad militär handlingsfrihet vid nya kriser. USA:s armé har enligt Reuters gjort av med merparten av sitt globala lager av markbaserade precisionsrobotar av typerna ATACMS och PrSM. Två personer med insyn i lageruppgifterna säger till nyhetsbyrån att i stort sett samtliga robotar av typerna har förbrukats under krigets fem månader. ATACMS är en armérobot med lång räckvidd som avfyras från bland annat HIMARS-system. PrSM är efterföljaren med längre räckvidd. Vapnen möjliggör angrepp på avstånd och minskar behovet av att sända bemannade stridsflygplan mot luftförsvarade mål. Några siffror på återstående robotar har inte offentliggjorts, men Reuters beskriver samtidigt hur USA:s centralkommando CENTCOM har fyllt på med robotar från andra amerikanska lager runt om i världen. Påfyllningen visar att uppgifterna inte omfattar hela USA:s arsenal av långräckviddiga vapen, men att arméns ATACMS- och PrSM-lager har pressats hårt. [caption id="attachment_142860" align="alignnone" width="640"] Arméroboten ATACMS kan avfyras från bland annat HIMARS-systemet. Foto: US Army[/caption]

Flera robotlager har pressats

Även andra robotlager uppges ha minskat. Reuters rapporterar en förbrukning av något mindre än hälften av USA:s Tomahawkrobotar sedan krigsutbrottet, men skriver att siffran saknar oberoende verifiering. Tankesmedjan CSIS bedömer dock att USA fortfarande har robotar nog att fortsätta striderna i Mellanöstern. Minskade lager kan ändå begränsa USA:s handlingsutrymme vid en större konflikt, som till exempel i Stilla havsregionen. Pentagon avvisar emellertid bilden av en uttömd arsenal, och försvarshögkvarterets talesman Sean Parnell säger att USA har förmågor för presidentens operationer och ett djupt lager som ska skydda landets intressen.

Iran lovar avstå från attacker om USA inte återupptar bombningarna

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Jul 2026 08:45:15 +0000

Iran avser att avstå från fortsatta angrepp så länge USA inte återupptar bombningarna, enligt en högt uppsatt iransk källa. Efter nästan två veckors nattliga anfall har inga amerikanska eller iranska angrepp rapporterats på två dygn. President Donald Trump avbröt anfallen sent i fredags. Pentagon hade då genomfört flyganfall mot Iran 13 nätter i rad. Iran hade i sin tur svarat med angrepp mot grannländer där USA har militärbaser, men har också avstått från angrepp i två dagar, rapporterar Reuters. En högt uppsatt iransk tjänsteman, som uttalade sig anonymt för nyhetsbyrån, sade att Teheran svarar på angrepp men avbryter sina operationer om USA gör detsamma. Källan sade samtidigt att Iran är berett på ett omfattande svar om USA återupptar attackerna. USA:s FN-ambassadör Mike Waltz uppgav på söndagen att Trump pausat anfallen för att ge diplomatin mer utrymme. Enligt en företrädare för Trumpadministrationen är diplomati presidentens förstahandsval, men USA vill att Iran ska inleda seriösa förhandlingar.

Pausen ses som taktisk

Den iranska källan sade dock att Teheran hyser liten tilltro till att beslutet innebär en verklig förändring av USA:s förhandlingslinje. Enligt källan ses pausen som taktisk snarare än varaktig. USA beskriver flyganfallen som ett svar på iranska angrepp mot sjöfarten i Hormuzsundet. Iran har å sin sida sagt att landet vill behålla kontrollen över den strategiskt viktiga farleden. En amerikansk tjänsteman uppgav för Reuters att det i stort sett saknades fler i förväg utvalda mål efter de senaste två veckornas bombningar. General Dan Caine ska enligt tjänstemannen ha varnat Trump för riskerna med fortsatta militära operationer, eftersom fortsatta operationer skulle belasta ammunitionslagren.

Omröstning om Trumps Iran-befogenheter skjuts upp

Redaktionen — Fri, 22 May 2026 09:10:49 +0000

WASHINGTON (Xinhua). Republikanska ledare i USA:s representanthus ställde på torsdagen in en planerad omröstning om en resolution som skulle begränsa president Donald Trumps krigsbefogenheter i Iran. De republikanska ledarna hade behövt vända flera röster, eftersom ett halvdussin republikaner var frånvarande. Partiledningen kunde därför inte vinna den avgörande omröstningen för presidenten och sköt upp den till efter att ledamöterna återvänder från ledighet i juni, rapporterade Politico. Resolutionen lades fram av Gregory Meeks, demokratisk ledamot från New York och högst rankad demokrat i representanthusets utrikesutskott. — Vi hade en omröstning på grund av den här presidentens valda krig som skulle gå igenom. Vi hade rösterna, utan tvekan, och de visste det. Därför spelar de nu ett politiskt spel, sade Meeks till reportrar efter att omröstningen ställts in. På tisdagen gick USA:s senat vidare med en resolution om krigsbefogenheter som skulle avsluta Iran-kriget om inte Trump får kongressens godkännande. Omröstningen om ett procedurförslag för att föra resolutionen vidare slutade 50 mot 47. Alla demokrater utom en och fyra av Trumps republikanska partikamrater röstade för, medan tre republikaner missade omröstningen, enligt amerikanska medierapporter.

Irankriget tvingar fram F1:s längsta uppehåll på flera år

Jan Sundstedt — Mon, 27 Apr 2026 14:05:15 +0000

Kriget mellan USA, Israel och Iran har tvingat Formel 1 till ett ovanligt långt tävlingsuppehåll och slagit mot flera lopp i den redan pressade kalendern. Irankriget har fått direkta konsekvenser för Formel 1-säsongen, där både Bahrains och Saudiarabiens Grand Prix har ställts in efter det snabbt försämrade säkerhetsläget i regionen. Besluten kom efter att konflikten eskalerat och påverkat flera av de länder där sporten de senaste åren byggt upp en central del av sin kalender. För stall och förare innebär det att säkerhetsläget i dagsläget gör att tävlingarna inte är genomförbara, vilket betyder att Formel 1 nu går in i sitt längsta tävlingsuppehåll sedan coronasäsongen 2020. Uppehållet sträcker sig över fem veckor innan Miami Grand Prix den 3 maj, samtidigt som avbrottet får betydande ekonomiska konsekvenser. Uppskattningar pekar på ett bortfall på omkring 190–200 miljoner dollar i intäkter, där värdavgifter från Bahrain och Saudiarabien står för en stor del av summan. Även sportens rörelseresultat väntas påverkas kraftigt. [caption id="attachment_228701" align="alignnone" width="640"] McLarens Oscar Piastri i samband med kvalet till Japans Grand Prix den 28 mars i år. Foto: Song Haiyuan/Xinhua[/caption]

Pressad tävlingskalender

Utvecklingen blottlägger samtidigt Formel 1:s växande beroende av Gulfregionen, där flera av sportens mest lukrativa lopp nu är knutna till långsiktiga avtal som sträcker sig över flera decennier. Bahrain har kontrakt till 2036, medan Saudiarabien, Qatar och Abu Dhabi alla har avtal som sträcker sig in på 2030-talet. Samtidigt har arrangemangen i regionen varit föremål för kritik kopplad till mänskliga rättigheter och så kallad "sporttvätt" – det vill säga stora idrottsevenemang som ses som ett sätt att stärka ländernas internationella image. Kalendern för 2026 är redan hårt pressad efter att säsongen kortats från planerade 24 till 22 lopp, vilket gör utrymmet för omflyttningar begränsat. Diskussioner pågår nu om huruvida Bahrain kan flyttas till senare under året, men flera stall uppges vara skeptiska. Det fem veckor långa uppehållet förändrar därmed säsongsrytmen i ett avgörande skede, där både titelstrid och utvecklingsarbete för stallen påverkas av det oväntade avbrottet.

Pete Hegseth citerade filmen ”Pulp Fiction” under gudstjänst i Pentagon

Jan Sundstedt — Sun, 19 Apr 2026 12:15:00 +0000

USA:s krigsminister Pete Hegseth (R) läste under en gudstjänst i Pentagon onsdagen den 15 april en bön som visade sig utgöra en bearbetad version av Samuel L. Jacksons berömda monolog ur Quentin Tarantinos film Pulp Fiction. Under bönestunden berättade Hegseth att bönen, som han kallade "CSAR 25:17", utgick från den nyligen genomförda stridsräddningsinsatsen i Iran, efter det att en amerikansk flygbesättning sköts ner tidigare i april. — De kallar den CSAR 25:17, vilket jag tror ska spegla Hesekiel 25:17, sade Hegseth, och bad församlingen att följa med i bön. Citatet som följde skiljer sig kraftigt från den faktiska bibelversen. Den verkliga Hesekiel 25:17 lyder i King James-versionen: "Och jag skall utöva stor hämnd över dem med rasande tillrättavisningar; och de skola förnimma att jag är Herren, när jag lägger min hämnd över dem." Pete Hegseths bön lydde i stället nästan ordagrant som den fiktiva bibelvers som Jacksons rollfigur Jules reciterar i Pulp Fiction, med militära anpassningar. "Den rättfärdige mannen" blev "den nedskjutne piloten". "Välgörenhet och god vilja" blev "kamratskap och plikt". "Mitt namn är Herren" blev "Min anropssignal är Sandy One". En av Trump-administrationens främsta kritiker, Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, har delat en bild på sociala medier som tydligt är inspirerad av affischen till Pulp Fiction. I bilden har skådespelaren Uma Thurman ersatts av Pete Hegseth. Med stora gula bokstäver står det ”Pete Fiction”, och under syns ett citat: ”Jag hittar bara på saker eftersom jag är krigsminister”.

https://t.co/8PJTZwRUjg pic.twitter.com/U0DUey5evW
— Governor Newsom Press Office (@GovPressOffice) April 16, 2026

Pentagons presschef tillbakavisar kritiken

Pentagons presschef Sean Parnell bekräftade på plattformen X att bönen uppenbart var inspirerad av dialog i Pulp Fiction, men avvisade samtidigt kritik om att Hegseth förvanskat Bibeln. — Både CSAR-bönen och dialogen i Pulp Fiction utgjorde reflektioner av versen Hesekiel 25:17, skrev Parnell, och kallade kritiken för falska nyheter. I Quentin Tarantinos film är det lönnmördaren Jules Winnfield, spelad av Samuel L. Jackson, som reciterar en omarbetad version av Hesekiel 25:17 strax innan han skjuter en person. Oavsett variant avslutas citatet med en formulering om hämnd.

Iran utropar historisk seger – hävdar att USA accepterat tiopunktsplan

Jan Sundstedt — Thu, 09 Apr 2026 13:20:29 +0000

Efter cirka 40 dagars krig har Irans högsta säkerhetsråd förklarat en historisk seger över USA och Israel. En tiopunktsplan – med krav på bland annat sanktionslättnader, amerikanskt trupptillbakadragande och iransk kontroll över Hormuzsundet – uppges ha förhandlats fram. Ur iranskt perspektiv är händelseutvecklingen inte enbart ett militärt avgörande, utan kan också ses som, om uppgifterna stämmer, ett bevis på att västvärldens maktmonopol i regionen är brutet. Den 28 februari inleddes det som skulle bli ett av de mest förödande krigen i Mellanösterns moderna historia. USA och Israel, i strid med internationell rätt och FN:s stadgar, inledde samordnade flyganfall mot Teheran och flera andra iranska städer. Det första angreppet dödade Ayatollah Ali Khamenei – Irans högste ledare sedan 1989 – samt flera höga militärer och civila. Det var ett angrepp som Iran omedelbart betecknade som olagligt och oprovocerat. Fiendens mål var att snabbt krossa motståndet, påminner det iranska säkerhetsrådet i sitt uttalande. Missil- och drönarkapaciteten skulle "snabbt slås ut", och "den vedervärdiga globala sionismen" hade övertygat den "okunnige amerikanske presidenten" att kriget skulle göra slut på Iran. Så blev inte fallet. Enligt det iranska säkerhetsrådet insåg USA redan efter tio dagar att segern var omöjlig. Därefter började Washington genom olika kanaler söka kontakt med Iran och begära eldupphör. Säkerhetsrådet hävdar att Iran och motståndsrörelsen "nästan helt har förstört den amerikanska krigsmaskinen i regionen" och tillfogat "krossande och djupa slag" mot den infrastruktur och de resurser som USA och Israel byggt upp under många år just för detta krig.

Punkterna som kan förändra Mellanöstern

Kärnan i det iranska framgångsperspektivet är den tiopunktsplan som man menar att USA nu har accepterat som grund för förhandlingar. Planen innebär i korthet: 1. Inga nya attacker mot Iran 2. Iransk kontroll över Hormuzsundet bekräftas 3. USA accepterar Irans rätt till anrikning av uran 4. Alla primära sanktioner mot Iran hävs 5. Alla sekundära sanktioner mot Iran hävs 6. Alla FN:s säkerhetsrådsresolutioner mot Iran upphävs 7. Alla IAEA-styrelseresolutioner mot Iran upphävs 8. USA betalar krigsskadestånd till Iran 9. Amerikanska stridsstyrkor dras tillbaka från regionen 10. Krigshandlingarna upphör på alla fronter – inklusive mot den heroiska islamiska motståndsrörelsen i Libanon Ur iranskt perspektiv representerar varje punkt en seger i sig: sanktionerna som i årtionden kvävt ekonomin kommer att hävas, den rätt till anrikning som väst vägrat erkänna accepteras, och de amerikanska trupper som omger Iran lämnar regionen. Vita huset och president Donald Trump bekräftar dock inte att tiopunktsplanen i sin helhet har godkänts som ett slutgiltigt avtal, utan beskriver den snarare som en grund för vidare förhandlingar under den tillfälliga vapenvilan. Washington och Tel Aviv hävdar vidare att den tiopunktsplan man arbetar efter skiljer sig från den av Iran proklamerade listan. — Om detta avtal ger Iran rätten att kontrollera sundet är det katastrofalt för världen, sade senator Chris Murphy (D) i en kommentar om det hävdade iranska avtalet. En kommentar som kan sägas ge uttryck för den amerikanska oron över att Iran nu sitter på den geopolitiska flaskhals som driver globala oljepriser.

Hormuzsundet – den strategiska nyckeln

Sedan den 4 mars har Iran effektivt stängt Hormuzsundet för fartygstrafik – en åtgärd som påverkar ungefär en femtedel av världens dagliga olje- och LNG-försörjning. Stängningen har varit Irans starkaste kort: varje dag sundet förblir blockerat stiger det ekonomiska trycket på västvärlden. Trump meddelade på Truth Social att han stoppar bombningarna och attackerna mot Iran i två veckor – under förutsättning att Iran omedelbart och fullständigt öppnar Hormuzsundet. Iran hade dock redan gjort klart att sundet inte skulle öppnas förrän Irans krav var uppfyllda, inklusive ett permanent upphörande av USA:s och Israels attacker. [caption id="attachment_224866" align="alignnone" width="640"] Delar av det så oerhört strategiskt viktiga Hormuzsundet. Foto: NASA[/caption]

Från mord till nytt ledarskap

Mordet på Ayatollah Ali Khamenei den 28 februari var ämnat att lamslå Iran. I stället enade det landet. Den 8 mars valde Experternas församling hans andre son, Ayatollah Seyyed Mojtaba Khamenei, till ny högste ledare – ett val som säkerställde att den hårda linjen förblev vid makten och att hoppet om ett mer medgörligt Iran grusades. För Iran var mordet på den högste ledaren inte bara ett flagrant krigsbrott – det blev en fana att samlas kring. Säkerhetsrådets segerförklaring riktar sig till den "ädelmodiga, stora och heroiska iranska nationen" och understryker att fienden nu "inte ser någon annan utväg än att underkasta sig den stora iranska nationens och den hedervärda motståndsmaktens vilja". Timmar före beslutet om eldupphör hotade Donald Trump på Truth Social att "en hel civilisation kommer att dö ikväll, för att aldrig återupplivas". Påven Leo XIV fördömde hotet som "helt oacceptabelt", och ett antal amerikanska senatorer krävde att 25:e tillägget skulle tillämpas för att avsätta presidenten.

Förhandlingar i Islamabad

Fredagen den 10 april inleds enligt uppgifter förhandlingar i Islamabad, med Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif som medlare. Iran har gett sig självt två veckor på sig att omvandla den militära segern till ett politiskt avtal – en process som sker under den nye högste ledarens överinseende. Säkerhetsrådet understryker att förhandlingarna är en nationell angelägenhet och en förlängning av slagfältet: "Om fiendens kapitulation på slagfältet kan omvandlas till ett avgörande politiskt resultat kommer Iran att fira en stor historisk seger tillsammans. Om inte – står landet redo att fortsätta kampen". — Våra händer är på avtryckaren. I samma ögonblick som fienden gör det minsta misstag besvaras det med full kraft, avslutar säkerhetsrådet sitt uttalande.

USA och Iran eniga om vapenvila

Emil Fjellstedt — Wed, 08 Apr 2026 08:26:52 +0000

USA och Iran har kommit överens om en två veckors vapenvila, som meddelades knappt en timme innan president Donald Trumps ultimatum löpte ut. Iran öppnar i gengäld Hormuzsundet – men Israel uppges vara missnöjt med överenskommelsen. Uppgörelsen förhandlades fram av Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif och fältmarskalk Asim Munir, som bad Trump att avstå från de planerade attackerna medan diplomatin fick en chans. På Truth Social skrev Trump att bombningarna pausas under förutsättning att Iran öppnar Hormuzsundet helt. — Detta kommer att vara en tvåsidig vapenvila, skrev Trump, och tillade att USA redan har uppnått och överträffat alla militära mål.

Irans 10-punktsplan

Trump bekräftade att Vita huset mottagit ett tiopunktsförslag från Teheran, som han beskrev som en fungerande grund för förhandlingar. Enligt iransk statlig media kräver planen upphävande av alla sanktioner, iransk kontroll över Hormuzsundet, amerikanskt militärt tillbakadragande från Mellanöstern, frigivande av frysta iranska tillgångar och en FN-säkerhetsrådsresolution som gör avtalet bindande. En persiskspråkig version av planen innehöll även krav på acceptans av iransk urananrikning – en formulering som saknades i de engelska versioner som delades med internationella medier, rapporterar The Guardian. Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppger att säker passage genom Hormuzsundet ska garanteras under iransk militär ledning under vapenvileperioden. Iran och Oman ska dessutom få ta ut en avgift på upp till två miljoner dollar per fartyg.

Israel överraskat och missnöjt

Israel uppges ha blivit överraskat av beslutet. En israelisk säkerhetskälla sade till israeliska Channel 11 att man fick uppdateringar i sista minuten efter att allt var bestämt. Premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade dock att Israel stöder Trumps beslut att pausa attackerna – men med ett viktigt förbehåll: vapenvilan omfattar inte Libanon, där israeliska styrkor fortsätter striderna mot Hizbollah. Pakistans premiärminister hade tidigare meddelat att vapenvilan gällde "överallt, inklusive Libanon". Netanyahus förbehåll innebär i praktiken att den israeliska offensiven i Libanon fortsätter oavbrutet – en offensiv som hittills krävt över 1 500 döda och drivit 1,2 miljoner människor på flykt, enligt Al Jazeera.

Förhandlingar i Islamabad

Samtal mellan parterna ska påbörjas i Islamabad på fredag den 10 april, och kan förlängas upp till 15 dagar. Iranska statliga medier betonar att samtalen inte innebär krigets slut – utan en paus i väntan på ett permanent avtal. Kina, som är Irans största handelspartner, uppges ha uppmuntrat Teheran att gå med på förhandlingar. Frågan är hur länge vapenvilan håller. Israel har upprepade gånger brutit mot tidigare avtal – senast under Gazakriget 2023–2025, när både vapenvilor och eldupphör överträddes av israeliska styrkor. Med Netanyahus uttalade undantag för Libanon finns det få garantier för att inte nya attacker eskalerar situationen ytterligare. Irans säkerhetsråd varnade i ett uttalande att landet har händerna på avtryckaren och att minsta misstag från fiendens sida kommer att mötas med full kraft.