kreditkort – Nya Dagbladet

Regeringen slopar ränteavdrag: Blir kreditkort dyrare 2025?

Osignerad — Thu, 28 Nov 2024 10:45:31 +0000

Regeringen har beslutat att gradvis avskaffa ränteavdraget för krediter utan säkerhet fram till 2026, med start 2025. Förändringen förväntas få stora konsekvenser för vissa kreditkortsanvändare. Nu har det riktats kritik mot regeringen som anses vilja “sparka på de som redan ligger ner”.

Varför vill regeringen minska ränteavdraget?

Regeringen vill minska ränteavdraget för lån och krediter utan säkerhet för att dämpa hushållens skuldsättning och minska belastningen på statsbudgeten. Beslutet om minskat ränteavdrag för krediter utan säkerhet träder i kraft från och med 2025, därefter får endast 15 procent av räntekostnader dras av, och slutligen 2026 upphör ränteavdraget helt.

Hur fungerar ränteavdraget för krediter utan säkerhet?

Ränteavdraget fungerar på så vis att du får dra av 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kr och därefter 21 procent på räntekostnader som överstiger 100 000 kronor.

Hur påverkar slopat ränteavdrag kreditkortsanvändare?

Kreditkortsägare påverkas genom att de inte längre kan dra av lika mycket räntekostnader. Kreditkortsanvändare som alltid betalar sina skulder i tid och utan delbetalning påverkas inte. Däremot påverkas kreditkortsägare som under året överskrider tillgänglig kredit eller väljer att delbetala mot en räntekostnad. Därmed kommer personen inte att kunna göra lika stora avdrag som tidigare, enligt Kreditkortguiden: “Så fungerar kreditkort”. Således blir kreditkort en dyrare betalningsmetod för de som överskrider krediten eller delbetalar än tidigare. Samtidigt ökar risken att skuldsatta kreditkortsanvändare får mindre skatteåterbäring för sparande eller återbetalning av skulder.

Regeringens motiv till slopat ränteavdrag

Avskaffning av ränteavdraget är ett steg i regeringens strategi för att bromsa hushållens hårda skuldsättning och samtidigt minska Sveriges ekonomiska sårbarhet. Under föregående år av kraftig inflation och höga räntor vill regeringen uppmuntra till mindre lånande och ett ökat privatsparande hos svenskar.

Kritik mot avskaffande av ränteavdrag

En av de främsta kritiska rösterna kommer från organisationer som Svensk Inkasso. De menar att beslutet kan förvärra situationen för hushåll som redan kämpar hårt med för höga levnadskostnader och behöver kredit för att privatekonomin ska fungera. Ett stort problem är att ränteavdraget tidigare fungerade som ett sätt att underlätta avbetalning av skulder eller främja sparande. Utan detta avdrag riskerar skuldsatta hushåll att få ännu svårare att betala tillbaka sina lån. Därför förblir det ett måste för många svenskar att leva på kredit, snarare än att ha möjlighet till att betala av sina skulder.

Idag kom propositionen om avskaffat ränteavdrag - där regeringen sparkar på de skuldsatta människor som redan ligger. Skrev om varför detta förslag är en usel idé i Altinget för en tid sedan. https://t.co/WBcpaiZaCG
— Peter Hellman (@hrhellman) October 3, 2024

Kreditkortsanvändare ansvar

Samtidigt som det riktas kritik mot regeringen är det viktigt att ta hänsyn till vem som egentligen har ansvar för överskuldsättning. Kritiker menar att regeringen inte kan stå ansvariga för hur det svenska folket nyttjar krediter. Motargumentet är att svensk ekonomi är uppbyggd på ränteavdrag och att ränteavdrag var en förutsättning när krediten togs. Den stora kritiken mot regeringen ligger i att ränteavdraget trappas ner så abrupt. Regeringen svarar upp på kritiken med att svenskar redan är hårt skuldsatta och att det krävs “hårda” tag för att komma i bukt med skuldsättningen.

Avslutningsvis – blir kreditkort verkligen dyrare?

Ja, kreditkort kan bli en dyrare betalmetod för de som inte betalar sina skulder i tid eller väljer att delbetala. Kreditkort blir inte dyrare för användare som betalar sina skulder i tid eller undviker att delbetala. Anledningen till att kreditkort kan bli dyrare är att kortanvändaren får mindre skatteåterbäring året därpå. Det är mindre pengar som redan skuldsatta kan använda för att betala av skulder eller öka sitt sparande. Eftersom skatteåterbäringen kommer året därpå, påverkas kortanvändaren inte direkt, utan regeringens önskade effekt kommer först året därpå. Avslutningsvis får vi vänta och se hur det slopade ränteavdraget påverkar kreditkortsanvändare.

Rekordhöga kreditkortsskulder i USA

Jan Sundstedt — Thu, 08 Aug 2024 13:02:17 +0000

Allt fler amerikaner kämpar med stigande kreditkortsskulder enligt en ny rapport från centralbanken Federal Reserve (FED). Skulderna har ökat markant under de senaste åren och nu nått rekordnivåer, vilket väcker oro för den ekonomiska framtiden. En färsk rapport från Federal Reserve avslöjar att amerikanska hushålls kreditkortsskulder har stigit med 48 procent sedan början av 2021, och uppgår nu till 1,14 biljoner dollar, rapporterar tidningen Fortune. Summan markerar ett nytt rekord och är ett tecken på att många amerikaner alltmer förlitar sig på kreditkort för att få sin ekonomi att gå ihop. Trots en stabilisering av betalningsförseningar för billån och kreditkort under det andra kvartalet i år, är den långsiktiga trenden mycket oroande. Federal Reserve är ytterst bekymrade över de ökande skuldnivåerna och betonar att cirka hälften av kreditkortsinnehavarna fortsätter att bära med sig skulder från månad till månad, vilket är den högsta andelen sedan mars 2020.

Collectively, Americans now owe a record $1.14 trillion on their credit cards, according to a new report on household debt from the Federal Reserve Bank of New York.
Credit card balances rose by $27 billion in the second quarter of 2024, a 5.8% jump from a year ago. Details on… pic.twitter.com/zb7qjbLjCa — Layak Singh (@lsvimal) August 8, 2024

En specifik grupp särskilt skuldsatt

Ted Rossman, från Bankrate, bekräftar att "fler människor bär på större skulder under längre perioder", och hänvisar till en färsk undersökning som indikerar att hälften av kreditkortsinnehavarna har skulder varje månad och att 60 procent haft kreditkortsskulder i minst ett år. Forskare vid Fed pekar särskilt på åldersgruppen 30 till 39 år som en potentiell problemgrupp. Denna åldersgrupp har en betydligt högre sannolikhet att hamna i allvarliga kreditkortsproblem. Troligtvis på grund av att många i gruppen kom in på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur samt den alltmer pressande situationen vad gäller exempelvis boendekostnader. Rapporten kommer som ett oväntat tecken på att den amerikanska ekonomin kan ta en annan riktning än förväntat. Tidigare ansågs en räntesänkning från Fed vara nära förestående, men nu skapar den kraftiga börsnedgången och rekordhöga kreditkortsskulder nya osäkerheter för centralbankens framtida beslut. En biljon motsvarar tusen miljarder.

MP: Vi måste trygga kontanter

Osignerad — Wed, 31 Aug 2016 14:07:12 +0000

"Vi måste trygga medborgarnas kontanter". Så löd rubriken på en debattartikeln från miljöpartisterna Per Bolund, Agneta Börjesson och Stefan Nilsson i Hallandsposten. ”Det är viktigt att kontanter även framöver ska kunna användas, parallellt med att digitala betaltjänster blir allt vänligare”. Så skriver Stefan Nilsson på Facebook och fortsätter: ”Pensionärer, nyanlända och personer med funktionsnedsättningar är grupper där möjligheten att kunna använda kontanter är extra viktigt”. För många innebär digitala lösningar att det går snabbare att handla eller betala räkningar. I dag görs fyra av fem köp elektroniskt eller med kreditkort. Men behovet att kunna använda kontanter kommer att fortsätta finnas under en överskådlig tid och övergången till ett samhälle med allt mindre kontanter måste därför ske i en takt satt ingen lämnas efter, poängterar debattörerna. Till hösten kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Utredningen ska bland annat få i uppdrag att se över Riksbankens ansvar för kontanthantering, skriver debattörerna. Länsstyrelsen och Innovationsmyndigheten har även inlett en upphandling för att ta fram nya lösningar som ska underlätta för människor att använda sig av digitala betaltjänster. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Ica tog dubbelt betalt från kortkunder

Osignerad — Sun, 18 Aug 2013 17:06:48 +0000

Ica-kunder med kreditkort hos banken Swedbank har blivit dubbeldebiterade. Anledningen ska vara ett landsomfattande tekniskt fel, rapporterar flera medier. De tekniska felet drabbade kunder som handlade på Ica på torsdagen eller fredagen. Det är oklart hur många kunder som Ica har debiterat dubbelt. – Felet ligger sannolikt hos oss. Vårt system har uppenbarligen skickat i väg dubbla debiteringsfiler till Swedbank, säger Ica Bankens vd Jörgen Wennberg till TT. Swedbank har klargjort på sin hemsida att berörda kunder får tillbaka det feldebiterade beloppet och de som fått ett minussaldo på sitt konto slipper straffavgift.

Stämmer bank efter att ha ändrat villkor

Osignerad — Fri, 16 Aug 2013 11:18:36 +0000

Dmitri Argarkov från Ryssland fick ett kreditkortserbjudande från sin bank. Vad han då gjorde var att ändra villkoren i avtalet och sedan skicka tillbaks det till banken, som förvånansvärt accepterade villkoren. Men nu stämmer Argarkov banken på knappt fem miljoner kronor. I kontraktet med banken, som var Tinkoff Credit Systems, lade Dimitri Argarkov, 42, till en klausul som tillät att han kunde stämma banken varje gång som de inte följt kontraktsvillkoren. Banken skulle även tvingas betala 1,2 miljoner kronor om de försökte bryta kontraktet, skriver RT. Ändringarna som gjordes i avtalen var bland annat att Dimitri Argarkov inte skulle behöva betala någon ränta över huvud taget. Han skulle dessutom ha obegränsad kredit. Banken missade att läsa det finstilta i kontraktet och skrev på avtalet. Men Tinkoff Credit Systems svarade med samma mynt och valde att inleda en rättslig process av ärendet. Fallet gick till domstol och det var Dimitri Argarkov som gick segrande ur striden, enligt RT. Det enda som behövs betalas till banken är kontots saldo. Någon som inte var road över stämningarna var Tinkoff Credit Systems ägare Oleg Tinkov. "Våra jurister tror inte Agarkov kommer att få 24 miljoner rubler, utan fyra års fängelse för bedrägeri", skrev han via Twitter. Dimitri Argarkov ska enligt RT blivit så förskräckt över situationen att han hade planer på att lämna Ryssland då han fruktade för sitt liv.