kost – Nya Dagbladet

Måltidernas klockslag kan ha betydelse för livslängden

Jan Sundstedt — Tue, 25 Aug 2026 04:22:16 +0000

Det är inte bara vad vi äter som kan ha betydelse för hälsan. En stor amerikansk studie pekar på att även tiden på dygnet kan hänga samman med hur länge vi lever. Matdebatten handlar oftast om innehållet på tallriken – fett, socker, kalorier och näring. Forskare vid Huazhong University of Science and Technology i Wuhan ville i en studie som publicerats i European Journal of Clinical Nutrition i stället veta om också klockan spelar roll. De följde 31 044 amerikaner från 40 års ålder som deltagit i en nationell hälsoundersökning. Deltagarna följdes i median 8,6 år. Under den tiden avled 7 129 personer. Deltagarna fick uppge när de hade ätit under det senaste dygnet. Forskarna tog sedan hänsyn till skillnader i bland annat ålder, inkomst, rökning, motion, kost och hälsa.

Dagens första måltid stack ut

När forskarna jämförde grupperna framträdde ett tydligt mönster: ju senare den första måltiden intogs, desto högre var dödligheten. Gruppen som åt mellan klockan sju och åtta användes som utgångspunkt. Skillnaden var 10 procent för dem som åt mellan åtta och tio och 19 procent för dem som åt mellan tio och tolv. För dem som väntade till efter klockan tolv var dödligheten 29 procent högre. Även dagens sista måltid verkade spela roll. Lägst risk sågs bland dem som åt mellan klockan 19 och 20. En måltid före klockan 19 var kopplad till 13 procent högre dödlighet, medan en måltid efter midnatt var kopplad till 27 procent högre dödlighet. Forskarna räknade också på den förväntade livslängden från 50 års ålder. En första måltid efter klockan tolv var då kopplad till omkring 2,5 år kortare beräknad livslängd. För den som åt dagens sista måltid efter midnatt var skillnaden omkring 2,4 år.

Sen middag gav osäkrare resultat

En svaghet är att de flesta deltagarna bara fick redovisa ett dygn. Forskarna gjorde därför en extra analys av dem som hade lämnat uppgifter vid två tillfällen. Sambandet med en sen första måltid fanns fortfarande kvar, om än något svagare. Resultatet för måltider efter midnatt blev däremot mer osäkert. Studiens tydligaste resultat gäller därför tiden för dagens första måltid.

Ett samband – inte ett facit

Resultaten visar att måltidstider och livslängd hänger samman, men inte att det ena påverkar det andra. Skillnader i skiftarbete, sömn och hälsa kan också ha påverkat resultatet. Kroppens dygnsrytm kan vara en del av förklaringen, eftersom hormoner och ämnesomsättning förändras under dygnet. Forskarna undersökte dock inte varför sambandet uppstod. Det går därför inte att slå fast vilka tider alla bör äta. Resultaten tyder däremot på att tidpunkten kan ha betydelse – inte bara vad och hur mycket vi äter.

Mindre socker tidigt i livet kopplas till lägre demensrisk

Redaktionen — Sat, 01 Aug 2026 09:46:35 +0000

Personer som exponerades för mindre socker under graviditeten och sina första levnadsår hade i en brittisk observationsstudie lägre risk att senare diagnostiseras med demens. Forskarna betonar att resultaten visar ett samband, inte att sockerrestriktion i sig förebygger sjukdomen. Studien bygger på en så kallad naturlig experimentmiljö: den brittiska sockerransoneringen under och efter andra världskriget. När ransoneringen upphörde 1953 ökade sockertillgången snabbt. Forskarna jämförde därför personer födda före och efter förändringen. I materialet ingick 64 737 personer. De som hade exponerats för ransonering redan före födseln och fram till ett års ålder hade, efter justering för bland annat ålder, kön, högt blodtryck och diabetes, 21 procent lägre demensrisk än personer födda efter ransoneringens slut. För gruppen som exponerats fram till två års ålder var den lägre risken 23 procent.

Studien bygger på ransoneringsperioden

Forskarna såg också att demensdiagnos i genomsnitt ställdes 2,6 år senare bland dem med lägre sockertillgång tidigt i livet. I en mindre grupp med hjärnavbildning fanns även skillnader i mått på grå substans och förändringar i vit substans. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, kan enligt American Academy of Neurology inte slå fast ett orsakssamband. Studien är observationsbaserad och utgår från historiska förhållanden, vilket innebär att andra skillnader mellan grupperna kan ha påverkat resultaten. — Våra resultat talar för att begränsat socker under livets tidigaste skeden kan ha långvariga fördelar för hjärnhälsan, säger studieförfattaren Jiazhen Zheng i ett uttalande från akademin.

Unga norrmän äter mest processat kött

Emil Fjellstedt — Mon, 29 Jun 2026 05:27:32 +0000

Processat kött är en tydlig del av många norrmäns vardagskost. Det visar den norska levnadsvaneundersökningen om hälsa från Statistisk sentralbyrå. Undersökningen omfattar bland annat intag av frukt, grönsaker, fisk, rött kött och processade köttprodukter. Konsumtionen av processat kött är som högst bland unga vuxna, särskilt män. — I Norge uppger en av fyra att de äter processat kött som köttfärs, korv, bacon och salami fyra till sju gånger i veckan. Motsvarande andel för rött kött, som nöt, gris eller får, är betydligt lägre och ligger på 12 procent, säger Elin Skretting Lunde, seniorrådgivare vid SSB, i ett pressmeddelande.

Unga män sticker ut

Bland personer mellan 25 och 44 år uppger 30 procent att de ofta äter processat kött. I åldersgruppen 45–66 år är andelen 21 procent, medan den sjunker ytterligare bland äldre. Män uppger oftare än kvinnor att de äter både rött och processat kött. I gruppen 16–24 år äter hälften av männen processat kött minst fyra dagar i veckan, jämfört med omkring en tredjedel av kvinnorna.

Fisk äts mer sällan

Undersökningen visar också att få unga ofta äter fisk och skaldjur. Endast omkring en av tio i åldern 16–24 år uppger att de äter fisk eller skaldjur fyra till sju gånger i veckan. — Vi har inte slutat äta fisk och skaldjur, men vi äter det inte lika ofta som tidigare. År 2025 uppgav 72 procent av befolkningen att de äter fisk en till tre gånger i veckan, säger Lunde. Sedan 2019 har andelen norrmän som äter fisk fyra till sju gånger i veckan minskat med 10 procentenheter. En möjlig förklaring är prisutvecklingen. Enligt SSB har priset på fisk i Norge stigit med drygt 60 procent sedan 2015.

Sötningsmedel kan påverka nästa generation

Emil Fjellstedt — Wed, 29 Apr 2026 07:40:06 +0000

Sukralos och stevia kan ge effekter som märks även hos kommande generationer, enligt en ny studie på möss. Forskarna såg förändringar i tarmflora, blodsocker och genaktivitet hos avkomman, som aldrig själva fått sötningsmedlen. Studien är publicerad i Frontiers in Nutrition och gjord av forskare vid Universidad de Chile. Den undersökte hur två vanliga sötningsmedel – sukralos och stevia – påverkar möss över flera generationer. Sukralos och stevia används ofta i produkter som säljs som sockerfria eller kalorisnåla. De finns i allt från lightläsk och energidrycker till smaksatt yoghurt, proteinprodukter, tuggummi, tabletter, desserter, såser och vissa kosttillskott. Sukralos finns också i flera bak- och bordsötningsmedel, medan stevia ofta lyfts fram som ett mer ”naturligt” alternativ. I studien fick föräldragenerationen sukralos eller stevia i sitt dricksvatten. Enligt forskarna motsvarar doserna vanlig mänsklig konsumtion. Avkommorna fick däremot bara vanligt vatten. Trots det syntes förändringar i de två efterföljande generationerna. Forskarna såg att båda sötningsmedlen påverkade tarmfloran och noterade en minskning av nyttiga bakterier samt en ökning av bakterier som kan vara skadliga. Även nivåerna av kortkedjiga fettsyror sjönk. Sådana ämnen bildas av tarmbakterier och är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Sukralos tycktes ge de tydligaste och mest långvariga effekterna. Hanmössen i den första generationen visade tecken på sämre glukosintolerans. I andra generationen hade hanmöss vars föräldrar fått sukralos högre fasteblodsocker. En liknande effekt sågs hos honor i gruppen där föräldrarna fått stevia.

”Tidiga biologiska signaler”

Forskarna undersökte också gener kopplade till inflammation, tarmens skyddsbarriär och ämnesomsättning. Förändringarna var tydligast i första generationen, men försvann inte helt i den andra. — De förändringar vi såg i glukostolerans och genaktivitet kan tolkas som tidiga biologiska signaler kopplade till ämnesomsättningen eller inflammatoriska processer, säger huvudförfattaren Francisca Concha Celume i ett pressmeddelande. Francisca Concha Celume framhåller att sötningsmedlen har fått stor spridning eftersom de marknadsförs som ett sätt att minska socker- och kaloriintaget. Samtidigt har användningen inte lett till någon tydlig nedgång i fetma eller metabola sjukdomar. Enligt forskarna är det därför viktigt att undersöka hur tillsatserna påverkar kroppen på andra sätt än genom bara kaloriinnehållet.

Varnar för övertolkning

Studien är dock gjord på möss, inte människor. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras på människor. Djurförsök gör det möjligt att kontrollera miljön och exponeringen för ämnena noggrant, men de visar inte säkert hur samma processer fungerar hos människor. Forskarna betonar att resultaten pekar på möjliga biologiska mekanismer i en djurstudie. De visar inte att normal konsumtion av sötningsmedel ger samma effekter hos människor. Studien ger nya insikter i debatten om sötningsmedel, tarmflora och metabol hälsa. Det handlar inte bara om kaloriinnehåll, utan även om hur kroppen och tarmfloran påverkas på sikt.

Studie: Nordisk kost kan hjälpa mot fettlever och diabetes

Redaktionen — Wed, 07 Jan 2026 09:33:16 +0000

En hälsosam nordisk kost visade sig vara bättre än lågkolhydratkost för personer med typ 2-diabetes, enligt en studie från Uppsala universitet. Mer än varannan deltagare blev av med sin fettlever efter ett år.

I studien deltog 150 personer som antingen hade typ 2-diabetes eller befann sig i sjukdomens förstadium.

Deltagarna fick följa en av tre koster under ett års tid. Syftet var att undersöka om kost kan hjälpa till att behandla typ 2-diabetes och fettlever, som är vanligt vid sjukdomen.

Nordiskt eller lågkolhydrat

Den första gruppen fick följa en "anti-lipogen kost". Denna bestod av en lågkolhydratkost med animaliska livsmedel samt fleromättade fetter från växtriket.

En stor del av kosten utgjordes av fettrika livsmedel som solrosolja, valnötter, pumpa- och solrosfrön, kolhydratfattiga grönsaker och proteinrika bönor och linser, samt en del magra mejeriprodukter.

Den andra gruppen fick följa "hälsosam nordisk kost". Den kan beskrivas som en nordisk variant av medelhavskosten – låg på mättade fetter men rik på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker.

Kosten bestod till stor del av havre- och rågflingor, havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor, makrill och lax, samt lättare naturell yoghurt, fil och växtbaserat matfett.

Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som åt enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer, vilket motsvarar en kost rik på olika typer av frukt, grönsaker, baljväxter, olivolja och magra mejeriprodukter.

Samtliga grupper minskade på socker samt rött och processat kött.

[caption id="attachment_74182" align="alignnone" width="640"] Vilken kost som är bäst lämpad för personer med typ 2-diabetes är en återkommande fråga för forskningen (arkiv- och genrebild).[/caption]

Resultatet förvånade forskarna

Forskarna förväntade sig att alla tre koster skulle vara fördelaktiga på något vis, vilket de också var. Men forskarna trodde att den anti-lipogena kosten skulle ge flest hälsofördelar. Så blev det dock inte.

— Den hälsosamma nordiska kosten hade allra störst effekt för studiedeltagarna med diabetes, där drygt 20 procent av leverfettet minskades och blodsockerkontrollen förbättrades på ett års sikt. Mer än varannan person blev även av med sin fettlever. Dessa resultat är därmed lika viktiga för personer med fettlever som med typ 2-diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet, som lett studien i ett pressmeddelande.

Alla deltagare fick äta så mycket de ville, men trots det gick många ner i vikt från alla koster. En del av de gynnsamma hälsoeffekterna kunde därmed förklaras av viktnedgången.

Viktminskningen förklarade dock endast 56 procent av effekten på leverfett vid den hälsosamma nordiska kosten, vilket tyder på att själva kosten också bidrog till fettminskningen i levern.

— Våra resultat är viktiga för kommande kostrekommendationer och är särskilt betydelsefulla för överviktiga personer med typ 2-diabetes eller förstadium till diabetes, säger Risérus.

Ny rapport: Nordborna äter sämre och rör sig mindre

Redaktionen — Tue, 02 Dec 2025 12:31:30 +0000

En ny nordisk hälsorapport visar att över hälften av de vuxna i Norden har övervikt eller kraftig övervikt. Samtidigt minskar intaget av frukt och grönsaker medan sockerkonsumtionen ökar. Rapporten Nordisk Monitorering (NORMO 2025) ger en oroande bild av hälsoläget i de nordiska länderna. 56 procent av vuxna och vart femte barn har övervikt eller kraftig övervikt – en ökning sedan 2014. — Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmarna samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, säger Karen Ellemann, generalsekreterare i Nordiska ministerrådet, i ett pressmeddelande.

Konsumtion av energidryck ökar

Konsumtionen av frukt, grönsaker och fullkorn har minskat i alla nordiska länder, medan livsmedel med hög sockerhalt blir vanligare. Konsumtionen av energidrycker har mer än fördubblats under det senaste decenniet, vilket kan leda till sömnproblem och psykisk ohälsa. Upp till var tredje vuxen uppfyller inte rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt tillbringar invånarna i de nordiska länderna nästan fyra timmar per dag av sin fritid framför en skärm. Rapporten visar tydliga socioekonomiska skillnader. Grupper med lägre utbildningsnivå har sämre kostvanor, högre förekomst av övervikt och större alkohol- och nikotinanvändning. — Det är allvarligt att vi ser en trend mot sämre matvanor och ökad övervikt, säger Sisse Fagt, seniorrådgivare vid Danmarks Tekniska Universitets Livsmedelsinstitut som lett arbetet med rapporten.

Nya kostråden sågas av gastronom: ”Vegankost är ganska äckligt”

Isac Boman — Mon, 06 Oct 2025 06:41:06 +0000

En ny rapport om så kallad planetär kost väcker kraftig kritik. Gastronomen Edward Blom anser att forskarna totalt missförstår vad mat faktiskt betyder för människor – och att deras förslag skulle innebära en drastisk försämring av livskvaliteten. — Man glömmer elefanten i rummet och det är att ren vegankost är ganska äcklig, konstaterar han krasst. En ny större rapport föreslår en radikal omställning av våra matvanor. Genom att begränsa köttkonsumtionen till maximalt 15 gram rött kött per dag, kombinerat med högst 30 gram fågel och 30 gram fisk eller skaldjur, skulle uppskattningsvis 15 miljoner människoliv kunna räddas årligen i världen, påstås det. Samtidigt hävdas det i vanlig ordning att "klimatet" skulle må bättre av att människorna lade om sina kostvanor. Men förslaget har mött mycket hård kritik, bland annat från gastronomen och matskribenten Edward Blom, som i Schibstedägda TV4 ifrågasätter såväl premisserna som konsekvenserna.

Livslängd kontra livskvalitet

Blom menar att rapporten förbiser en avgörande aspekt – matens roll för livsglädjen. Han är djupt skeptisk till tanken på att förlänga livet genom matkontroll: — Det är både längre liv, rädda klimatet och dessutom mer rättvisa mellan u-land och i-land. Så man kanske späker sig och tror att man räddar planeten och det enda man gör är att få ett par år till på långvården, säger han i programmet Efter fem. Hans resonemang fortsätter kring vad längre liv egentligen innebär i praktiken, och han menar att det inte finns något egenvärde i att bli riktigt gammal, om man inte mår bra i övrigt. — Vi lever längre än vi någonsin gjort i historien. Vi blir lastgamla och ofta blir vi senila. En del har jättebra liv ända till slutet men många har det ganska jobbigt de sista åren och ändå ska vi prompt göra livet längre. Och då ska vi späka oss för att bli 88 år istället för 87 år. Enligt Blom ignorerar forskarna bakom rapporten en fundamental problematik med sina rekommendationer: — Man glömmer elefanten i rummet och det är att ren vegankost är ganska äcklig. Det säger de (forskarna) inte rent ut. Det handlar om en livsglädjesänkning om man gör det här fullt ut, varnar han.

Ett alternativt förslag

Trots sin kritik instämmer gastronomen delvis i vissa aspekter av förslaget. Han menar dock att lösningen ligger i ett annat förhållningssätt till matlagning: — Till hälften följer jag det här. Folk borde äta mycket mer baljväxter och lära sig det man gör i Italien med lins- och broccolirätter. I Sverige ställer vi fram lite gurka och tomat och lite isbergssallad, det är klart det inte blir så stor del av vår kost, säger Blom och fortsätter: — Vi kan minska på köttet men inte på fisken och inte på osten. Det blir svårt att laga god mat och man ska gå ner fullt så här mycket. Hans rekommendation är tydlig: svenskarna bör hämta inspiration från kontinentala matlagningstekniker och lära sig tillaga näringsrika vegetabiliska rätter på ett sätt som bevarar både smak och glädje.

Många medier sprider idag en rapport som bland annat uppmanar till extremt låg konsumtion av kött som det mest hälsosamma och miljösmarta. Studien utgår helt och hållet från ett uppifrån-och-ned-perspektiv som inte tar hänsyn till olika länders förmåga att producera olika typer… pic.twitter.com/I9Qz8C5KhT
— Peter Kullgren (@peterkullgren) October 3, 2025

Landsbygdsministern kritisk

Även landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har reagerat kraftfullt på rapporten: "Många medier sprider idag en rapport som bland annat uppmanar till extremt låg konsumtion av kött som det mest hälsosamma och miljösmarta. Studien utgår helt och hållet från ett uppifrån-och-ner perspektiv som inte tar hänsyn till olika länders förmåga att producera olika typer av mat”, betonar han och fortsätter: ”I Sverige har vi mycket goda förutsättningar att hållbart producera kött – men sämre, för att inte säga usla, för nötter – att det också speglas i vår kosthållning är bara naturligt. Jag kommer fortsätta äta svenskt kött och grönsaker utan dåligt samvete”.

Svenska ungdomar äter för mycket socker

Redaktionen — Thu, 01 May 2025 06:20:59 +0000

70 procent av svenska ungdomar äter mer socker än vad som rekommenderas, enligt en avhandling vid Göteborgs universitet. Främst konsumerar ungdomar läsk, godis och bakverk. I avhandlingen har man tittat på hur mycket fritt och tillsatt socker svenska ungdomar får i sig, något som tidigare inte studerats i större utsträckning. Tillsatt socker avser exempelvis socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor, medan fritt socker omfattar dels tillsatt men även naturligt socker som finns i exempelvis honung, sirap och juice. – Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius, som skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande. Gränserna för det rekommenderade maximala intaget av socker i Sverige sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks därefter i energiprocent (E%). Intaget av både tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max tio energiprocent, med andra ord bör inte mer än tio procent av kaloriintaget per dag vara socker. För en vuxen person motsvarar det ungefär 50-75 gram socker per dag.

Socker kopplas till lägre näringsintag

Resultaten visar att endast 30 procent av svenska tonåringar håller sig under det rekommenderade maxintaget för socker, vilket innebär att omkring 70 procent äter för mycket socker. De största källorna till socker är läsk, godis, kakor och bakverk, som tillsammans står för cirka 70 procent av det tillsatta socker ungdomarna äter. Avhandlingen visar också att ett högt intag av socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn. En av slutsatserna i avhandlingen är att informationen kring sockerintag skulle behöva förändras för att påverka ungdomar att äta mindre. Istället för att fokusera på att endast rekommendera mindre socker föreslår Wanselius att riktlinjerna istället fokuserar på att minska konsumtionen av vissa specifika livsmedel som läsk och godis.

Järnbrist vanlig bland gymnasieflickor

Redaktionen — Sat, 05 Apr 2025 08:01:16 +0000

Mer än var tredje svensk kvinnlig gymnasieelev har järnbrist, enligt en studie från Lunds universitet. Risken visades vara särskilt hög bland vegetarianer och veganer. Studien, som publicerats i European Journal of Nutrition, omfattade 475 gymnasieelever från två skolor i Malmö och Lund. Deltagarna svarade på frågor om bland annat kostvanor och menstruation, och lämnade därefter blodprov. Blodproverna analyserades med fokus på järnstatus, som sedan jämfördes med deltagarnas kost. Resultatet visade att 38 procent av gymnasieflickorna hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen nära 70 procent, jämfört med 30 procent bland köttätare. Även pescatarianer – som utesluter rött kött och kyckling – hade högre förekomst av järnbrist. – Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. Järnbrist kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och i allvarliga fall blodbrist. Kroppens förmåga att ta upp järn påverkas av vad man äter i övrigt, oavsett om järnet kommer från kött eller vegetabiliska källor. – Det är viktigt att äta mycket fullkorn, och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist. Forskarna vill nu ta fram en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera gymnasieflickor som löper risk att drabbas av järnbrist.

Svenska barn äter för mycket socker

Sofie — Wed, 23 Oct 2024 06:45:18 +0000

Hälften av 4-åringarna äter mer socker än rekommenderat, enligt en undersökning från Livsmedelsverket. Dessutom äter svenska barn för lite frukt och grönt. Livsmedelsverket har undersökt hur Sveriges 1,5-åringar och 4-åringar äter, där cirka 1800 familjer från hela landet deltagit. Där man se att de flesta barn äter fisk, och att omkring en tredjedel äter det 2–3 gånger i veckan, vilket är det nuvarande kostrådet. Vidare äter cirka hälften av 1,5-åringarna och 65 procent av 4-åringarna mer än 350 gram rött kött och chark per vecka, vilket är mer än de rekommenderade mängderna. Främst äter barnen en hel del korv. De flesta barn äter frukt och grönsaker varje dag, men inte tillräckligt. Omkring nio av tio 4-åringar når inte riktigt upp till de 400 gram per dag som rekommenderas för barn. – Det är tråkigt för vi vet att frukt och grönsaker har väldigt bra konsekvenser för barnens hälsa, både där och då men också på lång sikt, säger studiens projektledare, dietisten Lotta Moraeus, till skattefinansierande SVT.

Liten risk för näringsbrist

Nästan hälften av 4-åringarna får också i sig för mycket socker. 4-åringarnas matvanor har dock förbättrats de senaste 20 åren. År 2003, när man senast undersökte 4-åringars matvanor, låg 23 procent av kaloriintaget kom från sötsaker och snacks. Nu ligger siffran på 15 procent. De äter även mindre rött kött och chark nu än tidigare, samt mer frukt och grönt. Det är dock första gången man undersöker 1,5-åringars matvanor, och därför kan man inte heller säga om dessa förbättrats eller försämrats. Livsmedelsverket bedömer dock att barn generellt får i sig tillräckligt med näring och att risken för brister tros vara minimal.