<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>korallrev &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/korallrev/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 05 Aug 2026 06:03:36 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>korallrev &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Korallrevet troddes vara dött – nu har det återfunnits fullt av liv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/koraller-aterfunna-utanfor-benin-troddes-vara-doda-i-60-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Aug 2026 06:03:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Benin]]></category>
		<category><![CDATA[Guineabukten]]></category>
		<category><![CDATA[korallrev]]></category>
		<category><![CDATA[marin forskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236474</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I mer än ett halvt sekel betraktades korallmiljön utanför Benin i Västafrika som död. Nu har undervattenskameror visat något helt annat.</strong>

På 1960-talet undersökte forskare havsbottnen utanför Benin och Togo. Målet var att kartlägga goda områden för fiske. Under undersökningarna noterades en korallbarriär på mellan 52 och 56 meters djup, men den antogs vara död.

Frågan om vad som fanns kvar av korallbarriären blev sedan obesvarad i mer än 60 år. När ett internationellt forskarlag inledde ett nytt projekt 2025 var syftet att ta reda på om det fanns levande mesofotiska korallsamhällen på Benins kontinentalsockel och att ge en första bild av miljön.

Den nya studien leddes av Coffi Gérard Franck Zinzindohoué vid Benins institut för fiskeri- och havsforskning, IRHOB, i Cotonou. I laget ingick även forskare från Alfred Wegener-institutet i Tyskland, Geomar Helmholtz Centre for Ocean Research i Kiel, universitetet i Porto och National Geographic Society.

— <em>Det var ingen enkel fältinsats. Det var långa dagar till havs, tekniska problem och mycket osäkerhet. Men när vi såg strukturer på sonarn som skulle kunna vara spår av rev fick vi hopp om att vi var nära</em>, <a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/1135897" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Zinzindohoué.

Forskargruppen återvände till området med sidoseende sonar och undervattenskameror. Resultaten, som <a href="https://www.frontiersin.org/journals/marine-science/articles/10.3389/fmars.2026.1848226/full" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i tidskriften Frontiers in Marine Science, visar att det finns levande korallsamhällen på klippig botten, omkring 54 meter under ytan.

Forskarna undersökte en begränsad del av området under 2025. Sonarmätningarna omfattade ungefär 7 kilometer i öst–västlig riktning och visade två zoner med hårdare bottenstruktur. Kamerabilder från utvalda platser dokumenterade koraller och fisk i miljön.

— <em>Jag minns fortfarande när jag såg de första bilderna. Det var en blandning av upprymdhet och misstro, eftersom något plötsligt fanns där framför oss efter all den tid vi tänkt på revet</em>, säger Zinzindohoué.
<h3>Fortsatt många frågor</h3>
Miljön är inte ett typiskt, sammanhängande korallrev. Forskarna beskriver den i stället som en mesofotisk korallträdgård: fläckvisa samhällen av främst mjukkoraller på en ljusfattig havsbotten.

Bilderna visar koraller och åtta fiskarter, men inga fysiska prover har ännu tagits. Därför går det inte att slå fast om korallerna levde redan på 1960-talet, eller om miljön har återhämtat sig sedan dess.

Fyndet är den första visuella bekräftelsen på ett levande mesofotiskt korallsamhälle på Guineabuktens kontinentalsockel. Nu vill forskarna kartlägga om den gamla korallbarriären fortsätter längre längs kusten – och om fler bortglömda miljöer väntar på att upptäckas.

— <em>För mig är det mest spännande att förstå revets historia och vad den kan berätta om hur havet i regionen har förändrats över tid. Det känns som om vi just har börjat läsa ett arkiv som funnits där mycket länge</em>, säger Zinzindohoué.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Provrörsbefruktning ger nytt liv åt hotade korallrev</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ivf-teknik-ger-nytt-liv-at-hotade-korallrev/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/ivf-teknik-ger-nytt-liv-at-hotade-korallrev/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Sep 2024 09:25:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[IVF]]></category>
		<category><![CDATA[korallrev]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189672</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare uppger att man har lyckats plantera nya korallkolonier i rev runtom i Karibien med hjälp av IVF-teknik, som visats vara mer motståndskraftig mot värmeböljor än traditionella tekniker.</strong>

Genom provrörsbefruktning, IVF, har forskare planterat koraller i rev vid USA:s, Mexikos och Karibiens kuster. Dykare samlade in korallyngel som sedan användes för att befrukta ägg i ett laboratorium, innan de nya korallerna placerades ut för att bilda nya kolonier. Detta är en ny metod för korallrestaurering, som tidigare utförts med så kallade fragmenteringstekniker vilket innebär att koraller bryts i mindre bitar för att transplanteras till nya platser.

Fragmenteringstekniker skapar exakta kloner av koraller, medan IVF istället ökar den biologiska mångfalden och, enligt forskarna, förbättrar korallernas överlevnadsförmåga.

Forskarna studerade dessa nya koraller, tillsammans med äldre koraller, under förra årets värmebölja vid Sombrero-revet i Dominikanska republiken. Revet, som tidigare var hem för ett stort antal koraller, drabbades hårt av en korallsjukdom på 1980-talet, och de flesta dog. Endast ett fåtal äldre koraller, som överlevt sjukdomen, finns nu kvar utspridda över revet.
<h3>"Förvånad över uppgifterna"</h3>
Värmeböljor har ofta en starkt negativ påverkan på koraller, men när forskarna undersökte IVF-korallerna fann de att dessa såg friska ut och inte hade blekts. När en korall bleks innebär det att de mikroalger som lever inuti korallen "spottas ut", så att korallen förlorar sin färg och den näring den får från algerna, något som i sin tur kan resultera i att korallen svälter och dör.

– <em>Värmeböljan var en fruktansvärd tid. Men jag blev imponerad och förvånad över att uppgifterna visade på ett så extremt mönster</em>, säger Dr Margaret Miller, huvudförfattare och forskningsdirektör vid Secore International, en organisation som arbetar med att bevara rev, till <a href="https://www.theguardian.com/environment/2024/sep/18/hope-for-coral-reefs-after-ivf-colonies-survive-record-heat-event-study" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>.

De äldre korallerna hade däremot inte klarat sig lika bra; de flesta blektes och vissa dog. Medan 90 procent av IVF-korallerna överlevde värmeböljan, var det endast 25 procent av de äldre korallerna som gjorde det.

I Australien har korallblekning inträffat ungefär vartannat år under de senaste sex åren, medan det i Karibien sker ungefär vart femte år. Forskarna påpekar att även om en koloni överlever en blekning kan dess reproduktionsförmåga vara nedsatt under flera år.

– <em>Så nu när intervallen mellan dessa värmeböljor har blivit så korta är det inte troligt att enbart korallförökning kan förändra ödet för dessa populationer,</em> säger Miller.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/ivf-teknik-ger-nytt-liv-at-hotade-korallrev/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskarnas nya metod för att återställa korallrev: &#8221;Otrolig återhämtning&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/forskarnas-nya-metod-for-att-aterstalla-korallrev-otrolig-aterhamtning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/forskarnas-nya-metod-for-att-aterstalla-korallrev-otrolig-aterhamtning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 23 Jun 2024 16:02:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[ekosystem]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[korallrev]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=175716</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att plantera nya koraller i förstörda rev kan leda till snabb återhämtning, visar forskning. Återställda rev växer lika snabbt som friska rev efter bara fyra år.</strong>

I Indonesien förstördes stora revområden för 30 till 40 år sedan när man använde sig av så kallat blastfiske, vilket innebär att man använder explosiva material för att döda fisk som man sedan samlar in. Metoden är idag olaglig eftersom den anses vara väldigt skadlig för ekosystem och miljön.  Dessa rev har inte återhämtat sig alls naturligt, men Mars Coral Reef Restoration Programme, som arbetar för att försöka återställa förstörda rev, har transplanterat korallfragment till ett nätverk av sammankopplade så kallade "Reef Stars". Det innebär att man skapar konstgjorda korallrev av exempelvis betong eller andra miljövänliga material.

I en studie, som genomfördes av forskare vid University of Exeter i samarbete med Research Center for Oceanography, National Research and Innovation Agency (BRIN) i Indonesien, Mars Sustainable Solutions och Lancaster University, har man studerat hur dessa konstgjorda rev påverkat återhämtningen av de förstörda korallreven.

För att göra det utvecklade man en metod för att övervaka revets karbonatbudgetar, alltså de kemiska reaktioner som involverar koldioxid, vatten och mineraler, främst kalciumkarbonat (CaCO3), som är den huvudsakliga beståndsdelen i koraller och skal av marina organismer som ostron och musslor. Genom att göra det kunde man mäta återställningen under några månader, ett år, två år och fyra år, samt både på försämrade och friska platser, visar studien som <a href="https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(24)00151-9?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS0960982224001519%3Fshowall%3Dtrue" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Current Biology.
<h3>"Uppmuntrande upptäckt"</h3>
Det visade sig att koralltäckningen tredubblades under åren och efter fyra år kunde man restaureringsplatserna inte särskiljas från närliggande friska rev.

– <em>Den snabba återhämtningen vi såg är otrolig</em>, <a href="https://news.exeter.ac.uk/faculty-of-environment-science-and-economy/geography/restored-coral-reefs-can-grow-as-fast-as-healthy-reefs/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> huvudförfattaren Dr Ines Lange, från University of Exeter i ett pressmeddelande.

[caption id="attachment_183233" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-183233" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/06/Aterstallt-rev3-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Ett återställt korallrev. Foto: The Ocean Agency[/caption]

Med andra ord innebär det att de restaurerade reven redan efter fyra år växer i samma takt som friska rev. Forskarna betonar dock att restaurering av rev inte kan lösa problemet med att de är allvarligt hotade av klimatförändringarna, men att det ändå visar på att sådana åtgärder kan bidra till att öka motståndskraften hos specifika rev och återställa viktiga funktioner som är avgörande för det marina livet.

– <em>Det här är en riktigt uppmuntrande upptäckt</em>, säger Dr Tim Lamont, från Lancaster University. <em>Om vi kan upprätthålla klimatförhållanden som gör det möjligt för koraller att överleva, är det möjligt att återställa även mycket skadade rev till friska, funktionella system inom relativt korta tidsperioder.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/forskarnas-nya-metod-for-att-aterstalla-korallrev-otrolig-aterhamtning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Orörda korallrev funna utanför Ecuador</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ororda-korallrev-hittade-utanfor-ecuador/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/ororda-korallrev-hittade-utanfor-ecuador/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Nov 2023 11:15:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[korallrev]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164848</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare har upptäckt två orörda korallrev i vattnen kring Galápagosöarna utanför kusten vid Ecuador. Korallreven ligger på 370 till 420 meters djup och ger en ny insikt i regionens undervattensbiologiska mångfald.</strong>

Korallreven hittades under en 30-dagars expedition för att studera ekosystemen kring undervattensklipporna. I expeditionen, som startade den 18 september, deltog 24 forskare som representerade 13 organisationer och universitet. Det ena revet som upptäcktes är omkring 250 meter långt, samtidigt som det andra är cirka 800 meter långt. Båda djuphavsreven uppvisar en rik mångfald av stenkorallarter, vilket tyder på att de sannolikt bildats och stött den marina biologiska mångfalden i tusentals år.

– <em>Galápagos marina reservat är ett område med enastående biologisk betydelse</em>, <a href="https://www.darwinfoundation.org/en/blog-articles/927-scientists-discover-healthy-deep-sea-coral-reefs-and-new-seamounts-in-the-galapagos" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> den marina forskaren Stuart Banks, vid Charles Darwin Foundation, i ett pressmeddelande. <em>Att hitta sådana djupa och långlivade rev tar oss viktiga steg närmare att skydda dolda dimensioner av havens mångfald och förstå den roll som djupa livsmiljöer spelar för att upprätthålla havens hälsa.</em>

Forskarna använde den fjärrstyrda undervattensroboten ROV SuBastian, som kan operera på ett djup av upp till 4500 meter, för att utforska vattnen.
<h3>"Fascinerande fynd"</h3>
Redan i <a href="https://www.darwinfoundation.org/en/blog-articles/887-scientists-discover-pristine-deep-sea-coral-reefs-in-the-galapagos-marine-reserve" target="_blank" rel="nofollow noopener">april</a> i år lokaliserade forskarna det första djuphavsrevet i området, som hittades på cirka 400 till 600 meters djup. Expeditionen hade också som mål att med laserskanningsteknik skapa högupplösta kartor över reven. Bland annat har man bekräftat förekomsten av två undervattensberg som man kartlagt med hjälp av laserskanningen. Dessa kartor producerades med två-millimeters upplösning där detaljnivån är så hög att de till och med kan visa enskilda djur på havsbotten.

Förutom att undersöka korallernas biologiska mångfald på Galápagosöarna utforskade forskarna områden inom Isla del Coco National Marine Park, ett skyddat område som förvaltas av Costa Rica. Syftet med dessa expeditioner var att kartlägga korallgemenskapernas sammankopplingar mellan undervattensbergen på Galápagos och de vid Costa Rica. Under en av dykningarna observerade forskarna flera djuphavskorallarter som var fulla med ägg.

– <em>Dessa fascinerande nya fynd fortsätter att bidra till viktig forskning för bättre förvaltning av befintliga och framtida marina skyddade områden i regionen</em>, säger Banks.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/ororda-korallrev-hittade-utanfor-ecuador/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Korallrev utanför Filippinerna täckt av gamla munskydd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/korallrev-utanfor-filippinerna-tackt-av-gamla-munskydd/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/korallrev-utanfor-filippinerna-tackt-av-gamla-munskydd/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 Mar 2021 11:11:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsmask]]></category>
		<category><![CDATA[coronakrisen]]></category>
		<category><![CDATA[Filippinerna]]></category>
		<category><![CDATA[korallrev]]></category>
		<category><![CDATA[miljöförstöring]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=97120</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den extrema hysterin kring covid-19 har haft ytterst direkta effekter på miljön. Dykare har nu upptäckt ett korallrev utanför Filippinerna som är fullkomligt överöst av munskydd.
</strong>

Munskydd, ansiktsvisir och medicinskt avfall fastnar på korallrev nära den filippinska huvudstaden Manila. Enligt en uppskattning från <em>Asian Development Bank</em> ska staden som mest ha haft upp emot 280 ton extra medicinskt avfall per dag som en följd av den stora efterfrågan på munskydd på grund av covid-19-hysterin, rapporterar den brittiska statskanalen <a href="https://www.bbc.com/news/av/world-asia-56322369" target="_blank" rel="noopener">BBC</a>.

I december förra året uppskattade miljögruppen <a href="https://oceansasia.org/wp-content/uploads/2020/12/Marine-Plastic-Pollution-FINAL-1.pdf" target="_blank" rel="noopener">OceansAsia</a> att hela 1,56 miljarder munskydd hamnat i havet under 2020. Omräknat till plastföroreningar uppgår detta till mellan 4 680 och 6 240 ton.

Miljögrupper varnar för att plasten i munskydden bryts ner och konsumeras av fiskar och andra djur i och vid havet och uppmanar den filippinska regeringen att förbättra sin hantering av medicinskt avfall för att förhindra ytterligare förorening av vattnet.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/korallrev-utanfor-filippinerna-tackt-av-gamla-munskydd/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nytt korallrev upptäckt i Amazonas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/nytt-korallrev-upptackt-amazonas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/nytt-korallrev-upptackt-amazonas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Jun 2016 09:13:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[korallrev]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=29841</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett nytt korallrev har upptäckts utanför Amazonflodens mynning i ett område där koraller inte borde kunna växa. Det rapporterar Science Advances.</strong>

Korallrev trivs i klara, tropiska vatten, men man har tidigare trott att flodsystem i Amazonas skapar gap där koraller inte kan leva, eftersom det oklara, sedimentfyllda vattnet som spolas ut inte släpper igenom tillräckligt mycket ljus.

Det nyupptäckta revet, med en yta på runt 9 500 kvadratmeter, kan tjäna som en bro mellan de brasilianska och karibiska reven, och erbjuda ett temporärt skydd för de djur som bor mellan dem. För män­niskor kan det leda till bättre kunskap om hur korallrev kan överleva under mindre gynnsamma förhållanden, och ge insikt om hur reven kan komma att bete sig i framtidens mindre korallvänliga hav.

<strong>Framtida klimatförändringar</strong> är inte det enda problemet som det nyupptäckta revet står inför. Det hotas redan av oljeborrning och intensivt fiske i området, enligt rapporten.

Upptäckten inspirerades av en rapport från 1970-talet att revfisk hade fångats nära kontinentalplattan.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/nytt-korallrev-upptackt-amazonas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
