<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kontroll &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kontroll/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 17 Dec 2024 13:21:19 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kontroll &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>”Mystiska” drönare i USA – makthavare kräver hårdare lagar för obemannade flygfarkoster</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/mystiska-dronare-i-usa-makthavare-kraver-hardare-lagar-for-obemannade-flygfarkoster/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/mystiska-dronare-i-usa-makthavare-kraver-hardare-lagar-for-obemannade-flygfarkoster/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Dec 2024 12:52:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=196399</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Amerikanska myndigheter måste få ökad makt och befogenheter för att kunna hantera obemannade flygfarkoster och införa användandet av högteknologisk detekteringsteknik efter att ett stort antal ”mystiska” drönare siktats över landets östkust. </strong>

<strong>Det kräver bland annat New York-senatorn Chuck Schumer och guvernören Kathy Hochul.</strong>

Observationer av oidentifierade flygfarkoster har rapporterats i bland annat New York City, New Jersey, Connecticut, Massachusetts, Pennsylvania och Virginia, enligt stort antal medier. Senatens majoritetsledare, Chuck Schumer, uttryckte på söndagen frustration över att man egentligen inte vet någonting om drönarna, trots att det tycks finnas så många av dem.

<em>– Om tekniken finns för att en drönare ska kunna ta sig upp i skyn, finns det säkert teknik som kan spåra farkosten med precision och avgöra vad tusan som pågår.</em>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">OK, I wrote a post on this yesterday, but it's time for a New Jersey drones thread with some of the evidence I've been collecting from afar. If you want to know what's going on, start here. <a href="https://t.co/418TvV8ukW">pic.twitter.com/418TvV8ukW</a></p>
— Steve Skojec (@SteveSkojec) <a href="https://twitter.com/SteveSkojec/status/1867286811103338612?ref_src=twsrc%5Etfw">December 12, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Utökade befogenheter</h3>
Schumer har <a href="https://www.nbcnews.com/news/us-news/know-special-drone-detection-tech-requested-nj-ny-rcna184346" target="_blank" rel="nofollow noopener">bett</a> Department of Homeland Security (DHS) om att få använda ett specifikt högteknologiskt spårningssystem som tillverkas av Robin Radar Systems, och som påstås kunna ge bättre ”svar” på vad det är för farkoster.

Han uppmanade också lagstiftare att stödja ett lagförslag som tidigare i år lämnades in till senaten, och som skulle ge alla statliga och lokala myndigheter rätt att använda en särskild  teknologi för bekämpning av drönare, som för närvarande bara får användas på federal nivå.

På liknande sätt har New Yorks guvernör, Kathy Hochul, krävt att ökade federala resurser ska avsättas för att hantera de massmedialt uppmärksammade drönarna, och förespråkat en ny separat lag som skulle utöka den federala regeringens befogenheter att ”reagera” på obemannade luftfartygssystem.

Lagförslaget, som behandlas av representanthuset i USA, "<em>kommer att ge New York och våra likar den auktoritet och de resurser som krävs för att hantera omständigheter som vi står inför idag</em>”, hävdas det.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">DRONE MYSTERY SOLVED</p>
The "FAA Reauthorization Act of 2018" expires on December 20th of this year.

So the Federal Government is literally using a terrorism psyop against you to manipulate Congress into passing the new H.R.8610 (Counter-UAS Authority Security, Safety, and… <a href="https://t.co/79IwvcYu8X">pic.twitter.com/79IwvcYu8X</a>

— Nicholas Franklin (@TheEmperorSon) <a href="https://twitter.com/TheEmperorSon/status/1868559144229208389?ref_src=twsrc%5Etfw">December 16, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Privatpersoners drönare - ett stort problem?</h3>
Även högre tjänstemän från FBI och justitiedepartementet (DOJ) har uttryckt sitt stöd för samma lagförslag. FBI:s biträdande chef Robert W. Wheeler Jr uppger att han vill göra det lättare för myndigheterna att bekämpa oidentifierade flygfarkoster på såväl lokal som regional och nationell nivå så snabbt som möjligt.

Att drönarna skulle vara farliga eller på något sätt utgöra något hot mot någon finns det dock ingenting alls som tyder på, och de verkar dessutom vara amerikansktillverkade.

Att tusentals amerikanska privatpersoner och företag dagligen använder drönare är trots detta ett mycket stort problem, enligt amerikanska myndigheter, och även DHS-chefen, Alejandro Mayorkas, vill se utökade befogenheter och restriktioner för att kunna övervaka och "stoppa" dem.

Kritiker menar dock att syftet redan från början, när de ”mystiska drönarna” först uppmärksammades på ett alarmistiskt sätt, var att måla upp en falsk hotbild mot USA. För att sedan med hänvisning till denna motivera införandet av nya lagar som begränsar allmänhetens tillgång till drönare och liknande obemannade flygfarkoster.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/mystiska-dronare-i-usa-makthavare-kraver-hardare-lagar-for-obemannade-flygfarkoster/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nato: Techjättarna måste kontrollera sociala medier hårdare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nato-techjattarna-maste-kontrollera-sociala-medier-hardare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nato-techjattarna-maste-kontrollera-sociala-medier-hardare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Dec 2024 17:25:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195284</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sociala medier är i praktiken ett minfält av manipulerat och falskt innehåll menar två Natoanalytiker, som också kräver att techjättarna agerar och ökar ansträngningarna för att kontrollera innehållet på sina plattformar.</strong>

<strong>”<em>(Det är) företagen som har makten över vilket innehåll som sprids. Det är de som, genom bristande åtgärder, möjliggör för illvilliga aktörer att manipulera informationsflödet</em>”, skriver man.</strong>

Max Arhippainen och Johannes Lindgren, vid Natos kunskapscenter för strategisk kommunikation, påpekar att EU-företrädare redan för flera år sedan krävde att sociala medieplattformar ska hållas ”<em>ansvariga för de risker deras tjänster kan orsaka</em>”.

”<em>Över två år senare kan vi konstatera att detta inte uppnåtts</em>”, beklagar man sig.

De uppger att manipulerat och falskt innehåll idag är ett mycket stort problem på de flesta sociala medieplattformar och att bland annat den amerikanska valrörelsen var föremål för icke-autentisk manipulering.

”<em>Detta då de kommersiella botkontona som användes i experimentet bland annat förstärkte budskap från Trumpanhängare och bemötte negativ kritik mot Elon Musk</em>”, <a href="https://www.dn.se/debatt/manipulering-pa-sociala-medier-fortgar-trots-nya-lagar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> man i Bonnierägda DN.
<h3>"Betydelsen ska inte underskattas"</h3>
”<em>Det är emellertid inte möjligt att bedöma om denna typ av manipulering har påverkat valutgången i USA, då vårt experiment endast har genomförts i en liten skala. Men resultaten är ändå oroande. Regeringsskiftet i USA innebär med stor sannolikhet att arbetet med att upprätthålla integritet i informationsmiljön inte kommer att öka – snarare tvärtom</em>”, fortsätter skribenterna

Man uppger sig vidare vara bekymrade över att färre konton, som pekas ut som falska idag, raderas på plattformarna jämfört med föregående år, och man menar att bara 15 procent av de identifierade kontona i genomsnitt har blockerats efter fyra veckor.

”<em>Dessutom är det fortsatt mycket enkelt och billigt att köpa manipulationstjänster. För bara en struntsumma är det möjligt att köpa tiotusentals reaktioner på alla de stora plattformarna</em>”, noterar skribenterna.

”<em>Betydelsen av att manipulering på sociala medier förekommer ska inte underskattas, särskilt med tanke på att antalet användare fortsätter öka i snabbt takt och även förväntas göra det framgent. Vidare medför faktumet att manipulering får fortgå relativt obehindrat svårigheter för medborgare, traditionella medier och beslutsfattare att tolka och agera på information som sprids på plattformarna</em>”, heter det vidare.
<h3>"Alla måste bidra"</h3>
Natoanalytikerna menar att det som kan se ut som en folklig opinionsstorm ”<em>lika väl kan vara manipulation</em>” och ”<em>enkelt göra användare med gott uppsåt till en manipulatörs nyttiga idiot</em>”.

”<em>Alla, från beslutsfattare till enskilda medborgare, behöver bidra till att göra våra digitala miljöer mindre sårbara för manipulation. Samtidigt är det företagen som har makten över vilket innehåll som sprids. Det är de som, genom bristande åtgärder, möjliggör för illvilliga aktörer att manipulera informationsflödet</em>”, förkunnar de.

Därför, kräver man att företagen måste ”<em>bli bättre på att leva upp till sina egna och EU:s kravställningar för vad som får och inte får göras på deras plattformar – utan att för den delen censurera autentiskt legitimt innehåll</em>”.

Om det påstått falska eller manipulerade innehållet inte plockas bort mer effektivt än idag kan de sociala medierna inte heller fungera som ”<em>vår tids demokratiska plattform för utbyte av tankar och idéer människor emellan</em>”, avslutas det.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/nato-techjattarna-maste-kontrollera-sociala-medier-hardare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare om digitala centralbanksvalutor: ”Bra för dem som styr – dåligt för dem som blir styrda”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/forskare-om-digitala-centralbanksvalutor-bra-for-dem-som-styr-daligt-for-dem-som-blir-styrda/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/forskare-om-digitala-centralbanksvalutor-bra-for-dem-som-styr-daligt-for-dem-som-blir-styrda/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Dec 2024 12:03:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[digital centralbanksvaluta]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195301</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Centralbanker världen över har länge sett på kryptovalutor som något som hotar deras dominans och har för att försöka behålla kontrollen över penningsystemet i flera fall valt att börja skissa på egna digitala valutor.</strong>

<strong>Forskare varnar dock för att sådana valutor inte bara riskerar att utnyttjas som ett vapen av politiska ledare utan också riskerar att ”<em>skapa en auktoritär global penningordning</em>”.</strong>

<em>– Kryptovalutor ses som ett hot då de agerar vid sidan av det etablerade penningsystemet med centralbanker och affärsbanker. Centralbankerna vill genom egna digitala valutor ha kontroll över detta system och fortsätter de längs denna väg riskerar de att tränga undan privata aktörer och minska marknadens makt, ja risken är till och med att affärsbankerna trängs undan</em>, förklarar Thomas Marmefelt, docent vid Åbo Akademi och lektor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Marmefelt ligger bakom rapporten ”Central Bank Digital Currencies and International Crises: Toward an Authoritarian International Monetary Order?” och påpekar att kryptovalutorna är mycket instabila och snabbt kan öka eller sjunka i värde.

<em>– Det ledde fram till utvecklingen av det som kallas stablecoins, kryptovalutor knutna till en officiell valuta, uppbackade av tillgångar.</em>

<em>– Från centralbankernas sida vill man förhindra att den typen av digital valuta får för stor roll, då stabila kryptovalutor kan leda till att fler människor börja använda dem i stället och därmed går vid sidan av det etablerade penningsysteme</em>t, förklarar han.
<h3>"Handlar om kontroll"</h3>
Det stora skälet till att centralbanker världen över, och även i Sverige, har sett över möjligheterna att själva skapa digitala centralbanksvalutor handlar enligt Marmefelt dels om att man vill få bort kontanterna helt – men framförallt vill man kontrollera penningsystemet.

Kina, Nigeria, Jamaica och Bahamas utmålas som ”pionjärer” på området och har redan börjat introducera en nationell digital valuta inom vissa områden.

<em>– Ett argument för att införa digitala centralbanksvalutor är kunna skapa ett så kontantfritt samhälle som möjligt. Men Sverige är redan där. Jag ser mer att det handlar om kontroll</em>, säger han.

Coronakrisen och kriget i Ukraina har enligt forskaren förstärkt trenden mot en statligt styrd digitaliserad ekonomi och i sin studie belyser han ”<em>hur digitala centralbanksvalutor fungerar som instrument i ekonomisk krigföring men också har potential att skapa en auktoritär global penningordning</em>”.

<em>– I öppna samhällen råder balans mellan politiska företag och marknadsföretag, de kompletterar varandra. Men med digitala centralbanksvalutor får man ett politiskt företag som tränger undan marknadsföretag</em>, <a href="https://www.sh.se/nyheter/forskning/2024-11-11-digitala-centralbanksvalutor-kan-leda-till-mer-auktoritart-penningsystem-varnar-forskare" target="_blank" rel="nofollow noopener">förtydligar</a> han.
<h3>"Statlig toppstyrning"</h3>
Marmefelt betonar att etablerandet av en svensk digital centralbanksvaluta i praktiken kommer att innebära att centralbankerna också har full insyn i alla kundernas transaktioner i realtid – och att datan kan samköras med andra digitala övervakningssystem.

<em>– Digitala centralbanksvalutor kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning av penningsystemet med demokratiska politiska ledare.</em>

<em>– Får vi det här systemet, då blir det bra för dem som styr – men inte för dem som blir styrda</em>, <a href="https://www.forskning.se/2024/12/03/forskare-varnar-for-digitala-centralbanksvalutor/" target="_blank" rel="nofollow noopener">filosoferar</a> han.

Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/analys/digital-centralbanksvaluta-framtidens-verktyg-for-social-kontroll/" target="_blank" rel="noopener">uppmärksammat</a> hur de digitala centralbanksvalutorna med all säkerhet kommer att användas som ett verktyg för social kontroll.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/forskare-om-digitala-centralbanksvalutor-bra-for-dem-som-styr-daligt-for-dem-som-blir-styrda/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var rädd, var väldigt rädd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-radd-var-valdigt-radd/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-radd-var-valdigt-radd/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 23 Nov 2024 09:48:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kommentar]]></category>
		<category><![CDATA[hot]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193950</guid>

					<description><![CDATA[Politiker i riksdag och regering hävdar gärna att Sveriges Natomedlemskap gjort Sverige ”säkrare”. Detta återspeglas dock inte i bilden som <a href="https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/ladda-ner-broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/" target="_blank" rel="nofollow noopener">presenteras</a> i MSB-broschyren <em>Om kriget eller krisen kommer.</em>

Att döma av broschyren är Sverige hotat av ljusskygga aktörer som vill manipulera våra tankar och ett förestående kärnvapenkrig. Dessutom, understryker man, hotas Sverige av dödliga pandemier och livsfarligt ”extremväder”.

Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin menar å sin sida att intentionen är att ”informera” och ”skapa lugn” med broschyren, trots att den målar upp en närmast postapokalyptisk framtid.

Exempelvis får medborgarna veta av broschyren att man ”<em>vid anfall med kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen</em>” mot Sverige ”<em>bör ta skydd på samma sätt som vid ett luftangrepp</em>” – helst i ett skyddsrum, om ett sådant finns tillgängligt – men annars får man ta vad som finns nära till hands – i värsta fall ”<em>en grop eller ett dike</em>”.

”<em>Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen. Skyddsrum ger bättre skydd än andra platser mot radioaktivt nedfall, gaser från kemiska vapen samt biologiska stridsmedel</em>”, skriver man vidare.
<h3>Rädslans makt</h3>
”<em>Allt du behöver göra för att kontrollera någon är att få vederbörande att känna sig riktigt rädd</em>”, deklarerade författaren Paulo Coelho, liksom många andra historiska tänkare som kommit fram till liknande slutsatser.

Dessa landar ungefärligen i att den som är väldigt rädd åter vill känna sig trygg och påfallande ofta kommer att följa direktiv eller order som ges av den som har kapacitet och intention att återställa tryggheten.

Denna dynamik blev extra tydlig under coronakrisen, då den breda allmänheten i många länder visade sig vara följsam när det kom till direktiv för att använda ansiktsmask, isolera sig från vänner och familj eller ta injektioner med läkemedelsjättarnas nödgodkända mRNA-vacciner – vilka presenterades som de tre stora lösningarna för att återvinna tryggheten.

Parallellt med domedagsretoriken tenderar makten påpassligt nog ofta att ha sitt svar redo inför alla de hot som plötsligt tornar upp sig vid horisonten – oavsett om det handlar om att införa totalitär lagstiftning, om att Sverige ska ansluta sig till överstatliga institutioner eller om att lägga miljarder av skattebetalarnas pengar på krig och samhällsnedstängningar. Coronaskräckens välde är över men har ersatts av andra farsoter som dominerar det offentliga rummet.

Regeringen och MSB slår fast att vi alla ”<em>måste hjälpa till att försvara Sveriges självständighet och vår demokrati</em>” från de nya farligheter man menar hotar oss från alla håll och kanter.

”<em>Vi kan inte ta vår frihet för given och vi måste ha vilja och mod att försvara vårt öppna samhälle, även om det innebär uppoffringar</em>”, deklarerar man och betonar särskilt att svenska folket ”<em>måste vara beredda på det värsta</em>”.
<h3>Maktmissbruk är en verklig fara</h3>
En av de amerikanska grundlagsfäderna, Benjamin Franklin, har ofta parafraserats med att, "den som är beredd att offra sin frihet för att uppnå trygghet inte förtjänar någondera – utan kommer att förlora dem båda".

Det tål i sammanhanget att påminnas om att risken för att Sverige ska drabbas av terrorattentat och krig säkerligen har höjts under de senaste 20 åren. Detta är dock framförallt en följd av hur Sveriges politiska styre agerat i olika frågor. Våldsvågen som fortsätter att breda ut sig över landet ligger på deras samvete, och viljan till dialog och diplomatiska lösningar i Folke Bernadottes anda verkar ha övergivits definitivt till förmån för en allt mer krigisk retorik.

Det sägs också ibland att vi intet har att frukta, förutom fruktan själv. Rädslan är samtidigt en naturlig instinkt, ämnad att skydda oss från fara. I Benjamin Franklins anda skulle en viss dos rädsla för maktmissbruk nog tjäna befolkningen bättre än vissa av budskapen i MSB:s "domedagsbroschyr".

&#160;

<em>Isac Boman</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-radd-var-valdigt-radd/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BlackRock-rekryteraren: &#8221;Vi styr världen&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrock-rekryteraren-vi-styr-varlden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrock-rekryteraren-vi-styr-varlden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jun 2023 14:24:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[BlackRock]]></category>
		<category><![CDATA[James O'Keefe]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=152902</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I dolda inspelningar avslöjar BlackRock-rekryteraren Serge Varlay för en journalist hur finansjätten dominerar ekonomin, medielandskapet och politiken.
</strong>

<strong>Varlay nämner bland annat hur man köper politiker, profiterar på Ukrainakriget och försöker arbeta så mycket som möjligt under radarn för att "de lättare kan </strong><strong>göra vad de vill när människor inte tänker på dem".
</strong>

<strong><em>– Hedgefonderna, BlackRock, bankerna. Det är de som styr världen</em>, menar han.</strong>

BlackRock är ett av världens absolut största investmentbolag och förvaltar tillgångar värda tiotusentals miljarder dollar. Bolaget har konsekvent beskrivits som mycket inflytelserikt och opererar världen över med fasta kontor i ett 30-tal länder. Enligt Varlay hanterar BlackRock tillgångar på så mycket som 20 000 miljarder dollar runt om i världen – vilket är mer pengar än något lands bruttonationalprodukt – bortsett från USA eller Kina.

Varlay berättar om hur enkelt det i nuläget är att muta och köpa amerikanska politiker och att det kostar småsummor i sammanhanget.

<em>– Man kan ta dessa jävla massa pengar och köpa folk, jag jobbar för ett företag som heter BlackRock... Det handlar inte om vem som är president utan om vem som kontrollerar presidentens plånbok. Du kan köpa dina kandidater. Först har vi senatorerna, de är jävligt billiga. Har du 10 000 kan du köpa en senator. Jag ger dig 500 000. Det spelar ingen roll vem som vinner, de är alla i min ficka</em>, förklarar han för O’Keefe Media Groups journalist.

<em>– Hedgefonderna, BlackRock, bankerna. Det är de som styr världen</em>, menar han.<em>
</em>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">BREAKING: <a href="https://twitter.com/BlackRock?ref_src=twsrc%5Etfw">@BlackRock</a> Recruiter Who “Decides People’s Fate” Spills Info on Company’s World Impact</p>
“It’s not who the president is- it’s who’s controlling the wallet of the president”

“You got $10K? You can buy a senator"

“War is real f***ing good for business” <a href="https://twitter.com/hashtag/BlackRockExposed?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#BlackRockExposed</a> <a href="https://t.co/DZIy1DuZKF">pic.twitter.com/DZIy1DuZKF</a>

— James O'Keefe (@JamesOKeefeIII) <a href="https://twitter.com/JamesOKeefeIII/status/1671262303319392259?ref_src=twsrc%5Etfw">June 20, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Krig menar han</strong> också är något som BlackRock tjänar stora pengar på, och att den blodiga konflikten i Ukraina är mycket gynnsam för bolaget.

<em>– Som land vill vi inte att konflikten ska ta slut. Ju längre den pågår, desto svagare blir Ryssland.</em>

<em>– Ukraina är bra för affärerna, det vet du väl? Ryssland spränger Ukrainas spannmålssilon i luften och priset på vete kommer att stiga lavinartat. Den ukrainska ekonomin är vetemarknaden. Priset på bröd går upp, detta är fantastiskt om du handlar (på börsen). Instabilitet skapar möjligheter till vinst…</em>

Varlay beskriver vidare hur han i egenskap av grindvakt på BlackRock ”bestämmer över människors öden” och ”varje dag avgör hur någons liv ska formas”.

<em>– Hela grejen med dominans som koncept. Det är så jävla intressant.
</em>

BlackRock har valt att hittills inte kommentera sin anställdes utspel. Serge Varlay ska enligt sitt offentliga cv tidigare även ha arbetat för hedgefonden Citadel och investmentbanken Morgan Stanley.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/blackrock-rekryteraren-vi-styr-varlden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>DNA-databaser löser brott men hotar integriteten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dna-databaser-loser-brott-men-hotar-integriteten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dna-databaser-loser-brott-men-hotar-integriteten/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Jan 2022 12:22:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=114434</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Databaser där miljontals släktforskare delar med sig av sitt DNA har lett till att polisen kunnat lösa ett flertal ouppklarade brott. Samtidigt varnar också experter för att DNA-kartläggningarna missbrukas av företag och myndigheter och att medborgarnas rätt till integritet och privatliv försvinner allt mer. Finns det överhuvudtaget någon gräns för hur mycket information om oss själva som vi vill dela med oss av?</strong>

I ett längre <a href="https://www.nytimes.com/2021/12/27/magazine/dna-test-crime-identification-genome.html" target="_blank" rel="noopener">reportage</a> i New York Times skrivet av Rafil Kroll-Zaidi berättar CeCe Moore om hur hennes inkorg svämmas över av e-post från främlingar som ber henne lösa mysterier och olösta brott. Bara under det senaste året har hon med hjälp av anonyma DNA-prover lyckats identifiera en mordmisstänkt genom att kartlägga gamla migrationsmönster från Polen till norra New Jersey, löst ett misshandelsfall och gjort viktiga upptäckter i ytterligare en mordutredning.

Moore är kanske en av de mest inflytelserika experterna inom fältet genetisk genealogi – vilket alltså handlar om att kartlägga och mäta exakt hur släktingar delar DNA och för Moore handlar det i regel om att fastställa en oidentifierad persons identitet genom att gå igenom ett bredare nät av genetiska släktskap.

Hon har även hjälpt adoptivbarn och hittebarn att hitta sina biologiska föräldrar och att identifiera tidigare okända fäder genom att först gå igenom kända släktingar i DNA-databaser och sedan fortsätta gräva i offentliga arkiv och sociala medier.

<strong>I april 2018 fick hon</strong> möjligheten att använda sina tekniker för att hjälpa polisen i Kalifornien när de bekräftade att man använt sig av just genetisk genealogi för att identifiera och gripa en serievåldtäktsman och mördare – något som fick Moore att börja jobba med ett mordfall där hennes fynd fick en oskyldig man friad och en annan dömd för brottet i fråga.

Snart började CeCe Moore arbeta tillsammans med Parabon NanoLabs – ett Virginiabaserat företag som bland annat erbjuder DNA-baserad kriminalteknik. Tillsammans löste man flera brott och lyckades hitta tidigare oidentifierade misstänkta i fall som länge bedömts som hopplösa. Även detta genom kartläggningar av DNA-databaser där man hittat släktingar till de misstänkta gärningsmännen (som lämnat DNA på brottsplatsen) och sedan kunnat pussla ihop vem som faktiskt begått brotten.

<strong><span style="font-size: 14pt;">Polisen infiltrerar sajterna</span></strong>

New York Times konstaterar att i och med att så många människor numera frivilligt delar med sig av sitt DNA på olika sajter för släktforskning och liknande så har även polisen fått tillgång till ett vapen de aldrig tidigare haft och som gör att de kan hitta gärningsmän som begått brott för flera decennier sedan.

Polisen började också infiltrera sajterna för DNA-släktforskning och i hemlighet sätta upp DNA-profiler över misstänkta brottslingar som användarna sedan skulle ”matcha med” – utan att på något sätt meddela att profilerna tillhörde personer som misstänktes ha gjort sig skyldiga till grova brott.

Redan 2018 avslöjades det att polisen skapade denna typ av profiler på bland annat GEDmatch och att sajtens ansvariga också varit medvetna om detta. Även FamilyTreeDNA med då drygt två miljoner användare hade utan att meddela användarna tillåtit FBI att ladda upp profiler på databasen för att ”fiska” DNA-matchningar.

Båda sajterna gjorde om sina användarvillkor i påstått syfte att bättre skydda användarnas integritet, men dessa tycks inte ha hindrat polisen från att fortsätta ”fiska” DNA-matchningar och skapa nya profiler – ofta genom att helt ignorera användarvillkoren.

<span style="font-size: 14pt;"><strong>Integriteten hotas</strong></span>

Rafil Kroll-Zaidi skriver också att debatten kring DNA-databaser länge varit snedvriden och att det som diskuterats har varit individens integritet och privatliv – inte gruppens, trots att en persons frivilligt uppladdade information inte bara kan användas för att kartlägga den personen – utan hela släkten.

Moore berättar att hon 2012 diskuterade med två indiankvinnor som konstaterade att de inte kan ta DNA-testen utan att rådgöra med alla övriga medlemmar i sin stam – eftersom det är ett beslut som påverkar dem alla.

”<em>Allt har flugit under radarn och det spelar egentligen ingen roll om du själva motsätter dig det. Det är ett kollektivt beslut som redan har fattats. Jag håller med om mycket av det integritetsaktivisterna säger men 30 miljoner människor har redan fattat det här beslutet åt alla andra</em>”.

<strong>Skribenten noterar också</strong> att dagens människor i praktiken blir berövade sina privatliv och sin integritet och hur det inte längre spelar någon roll vad de själva delar med sig om sig själva – eftersom andra personer nu ändå kan offentliggöra denna information på internet. Det individuella valet är borta.

”<em>Det handlar om hur vi kan kontrollera någonting som är unikt och vårt eget – och ändå inte fullt ut vårt att kontrollera</em>”, skriver man.

”<em>Vetenskapens framsteg förser regeringen med nya metoder att spionera</em>”, konstaterade en gång advokaten Louis Brandeis och frågade vidare vad som skulle hända om det blev möjligt att läsa människors tankar – skulle även detta missbrukas, utnyttjas och exploateras?

New York Times skriver vidare att teknologin har komplicerat vår rätt till privatliv mer än någonsin. Användare och konsumenter delar idag med sig av sin egen och sina näras personliga information till företag och myndigheter på ett sätt där det är mycket oklart hur dessa uppgifter egentligen hanteras.

Vad gäller DNA-databaser blir det hela än mer problematiskt, konstaterar man, eftersom majoriteten av världens människor finns med i dessa utan att de själva gått med på att ladda upp sitt DNA.

<strong><span style="font-size: 14pt;">Osäker framtid</span></strong>

”<em>Vi tenderar att överskatta ny teknologis påverkan på kort sikt och underskatta dess effekter på lång sikt”</em>, argumenterade futuristen Roy Amara och menade vidare att den nya teknologin i tysthet expanderar och används inom fler och fler områden på ett sätt som till slut får enorm påverkan för flertalet.

Även om DNA-tekniken och de kommersiella databaserna, med tiotals miljoner människors DNA-samlingar, fått massiv kritik av aktivister och organisationer som fokuserar på medborgarnas integritet, så tyder allting på att den kommer att bli ännu vanligare framöver och användas i ännu fler sammanhang än nu.

Vissa lagar har också skapats under förevändning att begränsa missbruket av DNA-bankerna och skydda medborgarnas integritet men om de överhuvudtaget får någon faktisk påverkan är mycket oklart. Det troliga är att polis och andra aktörer kommer att använda och fortsätta kartlägga befolkningens DNA för att hitta rätt brottsling eller annan eftersökt person.

”<em>Problemet är inte om backen är hal; det är att vi inte ens kan se alla backar vi är på</em>”, konstaterar New York Times Rafil Kroll-Zaidi.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dna-databaser-loser-brott-men-hotar-integriteten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Politiker förbjuder Osloborna att ha fler än två besökare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/politiker-forbjuder-osloborna-att-ha-fler-an-tva-besokare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/politiker-forbjuder-osloborna-att-ha-fler-an-tva-besokare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Mar 2021 09:47:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[coronarestriktioner]]></category>
		<category><![CDATA[integritetskränkning]]></category>
		<category><![CDATA[kontroll]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=97319</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Coronarepressionen hårdnar i den norska huvudstaden. Nu blir det förbjudet för Osloborna att ta emot fler än två besökare – i sina egna hem. Föga överraskande hävdar makthavarna att norrmännens privatliv måste kontrolleras och begränsas på detta sätt för att minska smittspridning i regionen.</strong>

<em>– Detta är en mycket långtgående åtgärd, men vi vet att många träffas i sina hem och att många fortfarande har för mycket kontakt</em>, säger kommunfullmäktiges socialdemokratiske ordförande Raymond Johansen på en pressträff.

Johansen menar att Norge är inne i sin ”tredje våg” av smittspridningen och att det därför är viktigt att göra allt i sin makt för att begränsa denna, inklusive att begränsa hur norrmännen umgås i sina privata hem.

<em>– Det här var otänkbart för bara en kort tid sedan. Samtidigt finns det en sak som denna pandemi har lärt oss och det är att livet är oförutsägbart. Idag har vi bestämt oss för att göra det vi anser är rätt för att minska smittspridningen</em>, sade han och erkände att detta är de mest omfattande restriktionerna som hittills införts i landet.

<strong>Även i Norge</strong> finns dock en växande kritik mot de drakoniska åtgärderna och juridikprofessorn Hans Petter Graver säger till statskanalen <a href="https://www.nrk.no/norge/dette-er-de-nye-koronatiltakene-frem-til-over-paske-i-oslo-1.15418687" target="_blank" rel="noopener">NRK</a> att repressionen ligger på gränsen för vilken repression som är laglig att införa.

<em>– Lagen ska kunna begränsa social interaktion där människor samlas och jag tror inte att det var privata hem de tänkte på när lagen skapades, utan snarare i det offentliga rummet. Under coronatiden har det funnits många rekommendationer angående privata sammankomster, men inte så många förbud som det Oslo nu inför mot att fler än tre människor samlas privat.</em>

När repressionen ska vara över vill norska makthavare heller inte specificera. Liksom även i Sverige påstår man att vägen tillbaka till det normala är genom de kontroversiella vaccinen som man menar ska bli Norges räddning.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/politiker-forbjuder-osloborna-att-ha-fler-an-tva-besokare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
