kontanter – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 01 Jul 2026 06:20:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg kontanter – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Här är lagarna som börjar gälla idag https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-lagar-kontanter-bidrag-aldreomsorg-2026/ Wed, 01 Jul 2026 05:16:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234306 Från och med den 1 juli börjar flera nya lagar och förordningar gälla i Sverige. Förändringarna rör allt från kontanter, äldreomsorg och försörjningsstöd till unga lagöverträdare, hedersrelaterat förtryck och livsmedelsberedskap. Regeringen har publicerat sin sammanställning över viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2026. En av de mest påtagliga förändringarna gäller kontanterna. Livsmedelsbutiker och apotek blir skyldiga att ta emot kontant betalning. Banker ska dessutom se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa. Reformen motiveras med att Sverige behöver ett mer motståndskraftigt betalningssystem. Efter år av snabb digitalisering och kontantlös handel återkommer därmed kontanterna som en del av samhällets beredskapsinfrastruktur. Samtidigt har det blivit dyrare att ta ut kontanter i delar av landet. Kontanten, som driver omkring 450 automater, införde i maj avgifter på 15–25 kronor per uttag, samtidigt som Riksbanken uppmanar hushåll att ha kontanter hemma i beredskap.

Fängelse för unga och skärpta hederslagar

På kriminalpolitikens område införs en större förändring för barn och unga som döms till frihetsberövande påföljder. Sluten ungdomsvård utmönstras ur påföljdssystemet och Kriminalvården tar över ansvaret. Unga som döms till fängelse ska placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar. Samtidigt träder förbudet mot kusinäktenskap i kraft, en fråga som tidigare utretts av regeringen. Förbudet omfattar även andra nära släktingar och gäller utan undantag. Regeringen kopplar lagändringen till hedersrelaterat förtryck, tvång och påtryckningar vid ingående av äktenskap. Den 2 juli skärps också lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Straffområdet för äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa utvidgas, straffen för flera brott skärps och ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, införs.

Bidrag och äldreomsorg får nya krav

För personer som fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader införs ett aktivitetskrav. Socialnämnden ska erbjuda aktiviteter som stärker den enskildes möjlighet att arbeta, förbättrar språkliga förutsättningar eller ökar möjligheterna att söka jobb. Även socialförsäkringen får nya kontrollverktyg. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska i vissa fall kunna besluta om administrativ sanktionsavgift när ersättning betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Myndigheterna kan också besluta om bidragsspärr för den som medvetet eller grovt vårdslöst lämnat oriktiga uppgifter. I äldreomsorgen införs ett språkkrav. Verksamheterna ska arbeta för att personal som genomför insatser har relevanta kunskaper i svenska.

Bostäder, matberedskap och kommande migrationsregler

På bostadsområdet införs en ny privatuthyrningslag. Regeringen beskriver syftet som att göra reglerna mer lättillgängliga, ge utökade möjligheter att hyra ut och skapa friare hyressättning. Möjligheten att hyra ut bostadsrätt i andra hand utökas också. En annan ny lag innebär att Sverige ska ha beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Lagerhållningen ska säkra tillgången till nödvändiga livsmedel vid krig, krigsfara eller extraordinära händelser. Dricksvatten omfattas dock inte av den nya lagen. Flera migrationsförändringar följer strax efter halvårsskiftet. Den 12 juli och senare i oktober börjar ändringar gälla som innebär att möjligheten till permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar utmönstras ur utlänningslagen, samtidigt som svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Lagändringarna berör både vardagsnära frågor och större reformer inom rättsväsende, välfärd, beredskap och migration. Flera av dem börjar gälla omedelbart, medan andra införs stegvis under sommaren och hösten.]]> Norrmän uppmanas ha kontanter i beredskap https://nyadagbladet.se/norden/norrman-kontanter-beredskap/ Tue, 30 Jun 2026 07:06:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234264 Norges Bank uppmanar hushållen att ha kontanter hemma om strömmen eller datasystemen slås ut. Centralbanken vill inte ange något exakt belopp, utan anser att hushållen själva måste bedöma sina behov. Centralbanken rekommenderar hushållen att ha flera ben att stå på vid en kris: flera betalkort, kontanter och konton i mer än en bank. Skälet är att mobiltelefonernas batterier kan ta slut, strömmen kan försvinna och betalterminaler eller datanät kan sluta fungera. — Hur mycket man bör ha beror på hur hushållet ser ut, vilka behov man har och vilka förnödenheter man har hemma, säger Torbjørn Hægeland, direktör för finansiell stabilitet vid Norges Bank, till NRK. Norges Bank anger inte någon fast summa. Hægeland säger själv att han har några tusen norska kronor hemma. Finans Norge betonar samtidigt att kontanter inte ensamma löser beredskapsfrågan. Enligt organisationen är det viktigaste att människor har flera olika betalningssätt, däribland fysiska bankkort. Många terminaler kan nämligen fungera i offlineläge under en begränsad tid, men lösningen kräver ett fysiskt kort och fungerar inte med mobiler eller smartklockor. Även svenska Riksbanken har tidigare rekommenderat hushållen att ha kontanter hemma. I de svenska råden nämns omkring 1 000 kronor per vuxen i händelse av störningar i betalningssystemen.]]> Nu blir det dyrt att ta ut dina egna pengar https://nyadagbladet.se/ekonomi/dyrt-ta-ut-egna-pengar/ Thu, 11 Jun 2026 16:10:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233085 Sedan den 29 maj kostar det 15–25 kronor att ta ut pengar i Kontantens 450 automater – samtidigt som Riksbanken uppmanar hushållen att ha kontanter hemma. För den som tar ut en hundralapp motsvarar avgiften 15 procent. Uppgifterna om avgifterna kommer från Dagens Nyheter. Förändringen innebär att mindre uttag blir särskilt dyra i förhållande till beloppet. Kontanten driver omkring 450 uttagsautomater i Sverige och beskriver sig som en aktör som ofta finns på platser där andra uttagsmöjligheter saknas. Bolaget motiverar avgifterna med att ekonomin kring kontantuttagen inte längre går ihop. – Ekvationen går inte ihop längre. Vi har nått en punkt där kostnaderna överstiger intäkterna, säger Marcus Liljeblad, Sverigechef för Kontanten, till DN.

Färre uttag och ökade kostnader

Enligt bolaget har ersättningen per uttag legat stilla under lång tid, samtidigt som kostnaderna har ökat och allt fler betalningar sker digitalt. Antalet uttag i Kontantens automater uppges ha minskat från omkring 15,5 miljoner 2017 till knappt sju miljoner i år. Avgiftsnivån beror på hur mycket kunden tar ut. Uttag på 100 till 200 kronor kostar 15 kronor, uttag på 300 till 1 000 kronor kostar 20 kronor och uttag på 1 100 till 2 000 kronor kostar 25 kronor. Konkurrenten Bankomat, som ägs av storbankerna och driver omkring 1 200 automater, tar enligt DN fortfarande inte ut någon avgift direkt av användarna.

Kontanter viktiga för beredskapen

Avgifterna införs i ett läge där kontanter fått en tydligare roll i den svenska beredskapsdebatten. Riksbanken rekommenderade i mars hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, som ett riktmärke för en veckas inköp av livsnödvändiga varor vid störningar i betalningssystemet. I maj beslutade riksdagen också om lagändringar som ska stärka möjligheten att använda kontanter. Från den 1 juli 2026 ska bland annat livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. – Försvinner 450 bankomater så är det inte ett bra tecken, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, till DN. Kontantupproret välkomnar den nya lagen, men menar att lagstiftningen riskerar att få begränsad effekt om tillgången till kontanter försämras. Organisationen anser även att kontantkravet borde omfatta fler samhällsviktiga tjänster, som patientavgifter, pass och bilbesiktning. Kontanten uppger att de fört samtal med bland andra Riksbanken, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen, Visa, Mastercard och storbankerna om hur kostnaderna för infrastrukturen för kontanter ska fördelas.]]> Riksdagen vill utreda kontantkrav för offentliga tjänster https://nyadagbladet.se/inrikes/riksdagen-staten-kontanter/ Mon, 01 Jun 2026 12:07:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232090 Riksdagen vill att regeringen utreder om även offentliga tjänster ska omfattas av krav på att ta emot kontanter. Beskedet kommer samtidigt som en ny kontantlag för livsmedelsbutiker och apotek träder i kraft den 1 juli 2026. Den nya lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontant betalning på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Riksdagen har nu även beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att frågan ska utredas vidare. Utredningen ska gälla om vissa offentligrättsliga tjänster också kan omfattas av skyldigheten att ta emot kontanter. I riksdagens underlag nämns bland annat vårdavgifter, tandvård och andra avgifter inom offentlig verksamhet. I ett pressmeddelande lyfter Kontantupproret även patientavgifter, pass och bilbesiktning som exempel. Bakgrunden är regeringens proposition om åtgärder för att stärka kontanternas ställning. Riksdagen antog lagförslaget den 27 maj. Lagändringarna gäller från den 1 juli 2026 och omfattar också krav på att banker i tillräcklig utsträckning ska tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter, samt tjänster för företags växelhantering och insättning av dagskassor.

Kontantupproret välkomnar beskedet

Organisationen Kontantupproret, som länge drivit frågan om kontanternas ställning, ser beslutet som en framgång. Ordföranden Björn Eriksson anser att staten inte kan tala om kontanternas betydelse men samtidigt själv avstå från att ta emot dem. — När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson i ett uttalande. Kontantupproret vill samtidigt gå längre än riksdagens tillkännagivande. Organisationen vill se en bredare kontantlag som även omfattar exempelvis kollektivtrafik, drivmedel och kläder. Organisationen efterlyser också tydligare tillsyn och sanktioner så att reglerna får praktisk verkan.

Kritik mot att lagen är för svag

Frågan har även kopplats till beredskap och digitalt utanförskap. Riksdagen konstaterar att kontantanvändningen i Sverige har minskat snabbt och att regeringen ser en risk för att kontanter förlorar sin betydelse som betalningsmedel. Enligt regeringen kan utvecklingen bidra till utanförskap samt försämrad säkerhet, beredskap och effektivitet på betalningsmarknaden. Riksbanken har i sin betalningsrapport för 2026 pekat på fortsatta utmaningar för kontanter, bland annat sårbarheter i kontantkedjan och brister i tillgången till kontanttjänster. Under 2025 var upp till 30 procent av Bankomats uttags- och insättningsautomater ur funktion vid vissa tillfällen, enligt Riksbanken. Kritiker har också invänt att den nya lagen saknar tillräckligt skarpa verktyg. I en debattartikel i Altinget hävdade Björn Eriksson tidigare i år att förslaget riskerar att bli en pappersprodukt om det inte kombineras med tydlig tillsyn och verkliga sanktioner.]]> Riksbanken: Ha kontanter hemma https://nyadagbladet.se/ekonomi/riksbanken-ha-kontanter-hemma/ Fri, 06 Mar 2026 06:24:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223378 Alla hushåll bör ha minst tusen kronor kontant per vuxen hemma, enligt nya rekommendationer från Riksbanken. Dessutom bör hushållen ha betalkort från olika kortnätverk och tillgång till mobila betaltjänster som Swish. Bakgrunden är det rådande säkerhetsläget och att Sveriges höga digitalisering kan skapa sårbarheter i betalningssystemet. Med flera betalsätt ökar möjligheten att kunna handla vid störningar samt vid kris och i värsta fall krig. De tusen kronorna ska täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande. Vidare uppmanar man också befolkningen att använda kontanter regelbundet för att hålla kontantsystemen igång. Riksbanken rekommenderar även att man har minst två kort från olika kortnätverk, som Visa och Mastercard. På så sätt kan man betala med ett kort även om det andra inte fungerar. Swish använder en annan infrastruktur än kortbetalningar och kan därmed fungera även när de sistnämnda ligger nere. De som använder Apple Pay eller Google Pay bör också ha sina fysiska kort tillgängliga om mobiltelefonen laddar ur eller slutar fungera. Det fysiska kortet fungerar även vid offlinebetalningar.]]> Indien lanserar öronmärkta digitala rupier – programmerbara pengar som enbart kan användas till mat https://nyadagbladet.se/it-overvakning/indien-cbdc-programmerbara-digitala-rupier-mat/ Mon, 02 Mar 2026 20:44:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223044 Indien har lanserat en pilot där digitala rupier öronmärks för livsmedelsköp – programmerbara pengar som automatiskt begränsar vad de kan användas till. Piloten berör ett av världens största matdistributionssystem med över 800 miljoner mottagare och väcker omedelbart den farhåga som integritetskritiker länge varnat för: staten som avgör vad medborgarna får köpa. Piloten, som startade i delstaten Gujarat den 15 februari 2026 och planeras att utökas till Puducherry, genomförs inom ramen för det statliga matsubventionsprogrammet Pradhan Mantri Garib Kalyan Anna Yojana. Reserve Bank of India (RBI) utfärdar digitala rupier (e₹) direkt till förmånstagare – men pengarna är programmerade att enbart kunna användas i godkända livsmedelsbutiker. Systemet eliminerar biometrisk autentisering och ersätter den med QR-koder och kupongkoder. Det skapar samtidigt en fullständig realtidsspårning av varje transaktion.

Programmerbara pengar – statens dröm, medborgarens mardröm

Begreppet "programmerbara pengar" beskriver en valuta där utgivaren på förhand kodar in begränsningar för hur, när och till vad pengarna får användas. I Indiens fall: enbart mat. Men principen är densamma oavsett syfte. Den amerikanske kongressledamoten Tom Emmer, som lagt fram lagstiftning mot CBDC i USA, har formulerat kritiken tydligt: — En CBDC är statligt kontrollerade programmerbara pengar som, om de designas utan integritetsskydd för kontanter, kan ge regeringen ensidig behörighet att övervaka medborgarnas transaktioner och begränsa politiskt impopulär aktivitet, uppger Emmer. Tankesmedjan Centre for International Governance Innovation (CIGI) har i en analys resonerat att om programmerbara pengar introduceras utan integritetsskydd, skulle en CBDC inte längre vara bara en digital valuta – utan ett digitalt finansiellt dataekosystem som väcker djupgående oro för statlig makt och övervakning, var det än implementeras.

Nigeria visade vägen – men inte den Indien vill ta

Erfarenheterna från andra länders CBDC-piloter är nedslående. Nigeria lanserade sin digitala valuta eNaira i oktober 2021 med stora ambitioner. Adoptionsgraden stannade på 0,5 procent trots påtvingade rabatter och sänkta krav – ett praktiskt fiasko som illustrerar svårigheten att tvinga fram digital valuta uppifrån. Kina driver världens hittills största CBDC-pilot med den digitala yuanen e-CNY i 23 städer. Systemet har redan testats med programmeringsfunktioner för specifika användningsområden, och analytiker vid bland annat Atlantic Council dokumenterar hur tekniken möjliggör en form av finansiell övervakning utan motstycke.

800 miljoner testpersoner

Indiens pilot är anmärkningsvärd i sin skala. Pradhan Mantri Garib Kalyan Anna Yojana når över 800 miljoner mottagare – mer än dubbla EU:s befolkning. Cirkulationen av digitala rupier uppgick i mars 2025 till motsvarande 1,2 miljarder kronor, en ökning med 334 procent på ett år. Att piloten presenteras som en humanitär insats för fattiga mottagare av matsubventioner gör den politiskt svår att kritisera – men förändrar inte den tekniska infrastruktur som byggs upp. En stat som kan begränsa digitala pengar till mat kan i princip begränsa dem till vad som helst. EU:s centralbank ECB har i sin kommunikation kring den digitala euron betonat att integritet är centralt i designen. Huruvida Indiens system lever upp till motsvarande krav framgår inte av myndigheternas pressmeddelanden.]]> Regeringen vill skärpa kontrollen av kontanter inom EU https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-skarpa-kontrollen-av-kontanter-inom-eu/ Thu, 06 Nov 2025 09:39:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=216369 Nya regler föreslås som innebär att den som reser med mer än 10 000 euro i kontanter till ett annat EU-land måste anmäla det till Tullverket. Brott mot lagen skulle kunna ge böter. Regeringen tar nu steg för att skärpa kontrollen av kontantflöden inom EU. Förslaget innebär att resenärer som bär med sig mer än 10 000 euro, motsvarande omkring 110 000 kronor, blir skyldiga att anmäla detta till Tullverket – oavsett om de reser in till eller ut från Sverige. Den som inte följer anmälningsplikten skulle enligt förslaget kunna dömas till böter. Tullverket får också befogenhet att kroppsvisitera personer eller söka igenom deras väskor om det finns misstanke om att någon brutit mot lagen. — Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till skattefinansierande SR. Regeringen ska under torsdagen fatta beslut om en lagrådsremiss i frågan. I dag finns redan EU-regler som kräver anmälan vid resor med mer än 10 000 euro till länder utanför EU. De nya reglerna skulle utvidga denna skyldighet till att även omfatta resor mellan EU-länder.]]> Kontantupproret: Bankerna måste ta sitt ansvar https://nyadagbladet.se/ekonomi/kontantupproret-bankerna-maste-ta-sitt-ansvar/ Tue, 12 Aug 2025 11:02:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211154 Cirka var fjärde automat från Bankomat har varit stängd under de senaste månaderna. Nu kräver Kontantupproret att de svenska bankerna tar sitt ansvar. Bankomat AB ägs av storbankerna i Sverige, det vill säga Swedbank, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank samt SEB. Under flera månader har företaget haft stora problem med sina uttagsautomater, där cirka 25–30 procent av alla automater i landet varit avstängda. På vissa mindre orter, som exempelvis Söderhamn, var alla uttagsautomater avstängda i hela kommunen. — Vi kan inte göra annat än att be om ursäkt. Det är helt oacceptabelt, sade Jenny Danielsson, pressansvarig på Bankomat, till Söderhamns-kuriren. Orsaken beror på att man vid årsskiftet började sköta kontanttransporterna till och från automaterna själva, något man tidigare upphandlat som tjänst. Detta var dock en mer "komplex uppgift" än man först trodde, där problemet främst handlar om att systemet man använder för att räkna pengar inte fungerar som det ska, något som företaget skrivit om på sin hemsida. Nu kräver Kontantupproret att ägarna tar sitt ansvar över kontanthanteringen och öppnar upp bankkontoren när inte automaterna fungerar. — Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Danske Bank har tillsammans ett stort nät av kontor över landet. De borde komma överens om att hålla åtminstone något av sina kontor öppet på de orter där det är problem. Förr i tiden hade alla bankkontor kontanthantering, så särskilt svårt är det inte för dem. Det vore på tiden att de började ta sitt samhällsansvar och hjälpte människor att få tag på kontanter, säger Björn Eriksson som är ordförande för Kontantupproret, i ett pressmeddelande.

Regeringen måste agera

Bakom organisationen, som beskriver sig själv som kontanternas röst i samhället, står bland annat Förbundet Vi Unga, Hela Sverige ska leva, Sveriges Konsumenter och Småföretagarnas Riksförbund. Kontantupproret anser bland annat att frågan kring kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om. Om inte bankerna tar till åtgärder och öppnar upp sina kontor bör regeringen agera, menar organisationen. — Det är märkligt att bankerna inte självmant agerar. Problemen med Bankomat har pågått länge och det visar också hur sårbart vårt kontantsystem är idag. Det är som att bankledningarna blivit för bekväma i sina kontor och inte bryr sig om hur vanliga människor drabbas. Regeringen måste börja peka med hela handen, säger Eriksson.]]> Spanjorer måste meddela staten inför större kontantuttag https://nyadagbladet.se/utrikes/spanjorer-maste-meddela-staten-infor-storre-kontantuttag/ Fri, 02 May 2025 13:18:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205330 Spanjorer som känner för att ta ut 3 000 euro (32 000 kronor) eller mer i kontanter kan numera bara göra detta om de först meddelar landets skattemyndighet om sina planer. I vanlig ordning motiveras de nya restriktionerna med att den organiserade brottsligheten, skattefuskandet och penningtvätten måste bekämpas till varje pris, och den som vill göra större kontantuttag behöver anmäla detta på myndighetens webbplats, tillsammans med någon variant av elektronisk ID eller digitalt certifikat. Kan något kvitto från skattemyndigheten inte visas upp så har bankerna också rätt att stoppa medborgarna från att ta ut pengar. Bankerna är dessutom skyldiga att rapportera ”misstänkta transaktioner” till skattemyndigheten – vilket även inkluderar upprepade uttag under gränsvärdet. För de allra flesta räcker det att ansöka om att få ta ut kontanter minst 24 timmar i förväg – men den som vill ta ut 100 000 euro eller mer måste be om skattemyndighetens godkännande åtminstone tre dygn innan uttaget ska genomföras. Den som struntar i, eller glömmer att berätta för myndigheterna att de planerar att använda sig av kontanter, kommer att bötfällas på upp till 10 procent av beloppet – eller minst 600 euro.

Samma trend i hela Västvärlden

Det kan noteras att Spanien är långt ifrån ensamt om att skärpa kontrollen av kontanter – en liknande trend syns i hela Västvärlden. Sverige brukar utmålas som ett internationellt skräckexempel där fysiska pengar i praktiken inte längre går att använda i många butiker eller för att betala räkningar – och där personer som gör återkommande kontantuttag riskerar att få sina konton nedstängda. Den som vill undvika spanska myndigheters vrede måste framöver vara mycket noggrann – och inte bara redovisa exakt hur mycket man tänker ta ut och vem man är – man måste också redogöra i detalj för vad man ska använda pengarna till. Att istället ta ut mindre summor pengar, men vid skilda tillfällen är också mycket riskabelt - även återkommande uttag på några hundra euro riskerar att leda till liknande repressalier och straffavgifter. Även om det råder en enighet om att den organiserade brottsligheten bör bekämpas, varnar kritiker för att den spanska lagstiftningen kommer att drabba vanliga medborgare – och underminera medborgarnas personliga ekonomiska integritet, där de i praktiken måste be om lov för att få använda sina egna pengar.]]> Riksbankens uppmaning till svenskarna: Betala med kontanter https://nyadagbladet.se/ekonomi/riksbankens-uppmaning-till-svenskarna-betala-med-kontanter/ Mon, 10 Mar 2025 16:11:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=201886 Sverige spås bli världens allra första helt kontantlösa land. Redan idag är det i många sammanhang omöjligt att betala med kontanter. Riksbanken ser stora risker med utvecklingen och uppmanar alla svenskar att ha kontanter hemma och använda dem så att butiker och banker tydligt ser att det fortsatt finns en stor efterfrågan. Flera bedömare har konstaterat att det i Sverige och hela Västvärlden pågår ett ”krig mot kontanterna” där syftet är att digitalisera ekonomin fullständigt och helt ta bort möjligheterna att betala med sedlar och mynt. De aktörer som omöjliggör för sina kunder att betala med kontanter brukar motivera detta med ökad rånrisk, risk för penningtvätt eller att kunderna helt enkelt inte längre vill betala med fysiska pengar. Många mindre näringsidkare brukar också peka på att kontanthanteringen medför extra kostnader i form av avgifter av olika slag, och att man därför slutar ta emot kontanter. Kritiker har dock pekat på att den primära orsaken till fientligheten mot kontanter är att detta är en relativt anonym och integritetsvänlig betalningsmetod och att det blir svårt för banker, myndigheter och andra aktörer att i detalj kartlägga och övervaka hur svenskarna använder sina pengar.

"Använd kontanterna"

Även om storbankerna ogillar kontanter är riksbankschefen, Erik Thedéen, och vice riksbankschefen, Aino Bunge, av en annan uppfattning. I en debattartikel menar de att svenskarna måste använda betydligt mer kontanter än idag – och inte bara ha dem liggande hemma utan också använda dem för att göra inköp i vardagen. Man konstaterar att det i oroliga tider som dessa är av yttersta vikt att säkerställa att det finns ett robust betalningssystem som inte kan störas ut eller saboteras – och att möjligheten att betala med kontanter är en viktig del i detta. ”Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Använd kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem”, skriver man.

Vill införa "kontantplikt"

Riksbankscheferna vill också att svenska politiker inför en ”kontantplikt” vid försäljning av viktiga basvaror och att dessa lagstiftar om åtgärder för att skydda rätten att betala med kontanter. ”Riksbanken anser också att det måste gå att betala kontant för livsnödvändiga varor, såsom mat, drivmedel och mediciner, även i framtiden”, slår man fast och menar att storbankerna måste ta ett större ansvar för att erbjuda insättningar av kontanter och växelkassetjänster till näringsidkare. Man noterar också att det idag bara är en enda aktör – Loomis, som erbjuder kontanttransporter till och från handeln, och att även detta är någonting som bör förändras. [caption id="attachment_170019" align="alignnone" width="640"]Kontanter Kontanter beskrivs som en nödvändig del av den svenska krisberedskapen. Foto: iStock/Connel_Design[/caption]

Fler måste få bankkonton

I ett pressmeddelande konstaterar man att ”kontanter fortsatt är ett viktigt betalningsalternativ, inte bara av beredskapsskäl – utan även för personer som av olika skäl inte kan eller vill ta del av digitala tjänster”. Man betonar även att det är upp till medborgarna att anstränga sig för att ”stärka sin egen betalningsberedskap och ha såväl fysiska betalkort som kontanter tillgängliga” och att använda sig av dessa. Vidare uppmanar man svenskarna att ha kort från minst två olika kortutgivare och vill att fler medborgare än idag ska få tillgång till betalkonton. – Utan ett betalkonto kan du inte delta i samhället på samma villkor. En vanlig anledning till att banker nekar eller avslutar konton är att de anser att de inte kan leva upp till lagkraven vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är allvarliga samhällsproblem som givetvis ska motverkas. Samtidigt bedömer vi att fler bör kunna ges tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner, säger Erik Thedéen.]]>