konkurs – Nya Dagbladet

Klassiska batterimärket Varta i kris – kan styckas

Redaktionen — Sat, 25 Jul 2026 06:41:53 +0000

Den tyska batteritillverkaren Varta ansöker om insolvens och har lämnat in fyra separata ansökningar. Företaget, vars rötter går tillbaka till 1887, riskerar nu att delas upp sedan ägarna avstått från att skjuta till mer kapital.

En talesperson för distriktsdomstolen i Stuttgart bekräftade på fredagen att fyra ansökningar hade kommit in, rapporterar Reuters. Uppgiften återges även av den tyska nyhetsbyrån dpa. Varta ansöker om ett insolvensförfarande under egen förvaltning, vilket innebär att ledningen försöker driva verksamheten vidare under rättslig tillsyn medan en lösning för skulder och ägande arbetas fram. Enligt Varta beror ansökan inte på akut betalningsoförmåga i den löpande verksamheten. Bolaget beskriver i stället åtgärden som ett försök att säkra företagets ekonomiska framtid och möjliggöra en varaktig fortsättning. Förfarandet omfattar moderbolaget Varta AG samt Varta Microbattery, Varta Micro Production och Varta Storage. Den lönsamma verksamheten för vanliga hushållsbatterier omfattas däremot inte av ansökningarna.

Ägarna sade nej till mer kapital

Bakom beskedet ligger ett snabbt försämrat finansieringsläge. Porsche och den österrikiske investeraren Michael Tojner, som blev Vartas indirekta ägare efter den förra rekonstruktionen, ska enligt Reuters ha avstått från att bidra med ytterligare pengar. Varta uppger att marknadsvillkoren har försämrats tydligt, samtidigt som efterfrågan har försvagats och valutakursförändringar tyngt resultatet. Den mest kännbara motgången kom när Apple beslutade att sluta köpa Vartas uppladdningsbara CoinPower-knappceller till sina AirPods och i stället vända sig till leverantörer i Kina. Förlusten av storkunden har redan fått direkta följder. Under våren meddelade Varta att produktionen av knappceller i Nördlingen skulle upphöra och att 350 arbetstillfällen försvinner. Enligt den regionala public service-kanalen SWR saknas ett belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro för att hålla hela koncernen igång på längre sikt. Varta har omkring 4 000 anställda globalt, varav cirka 3 000 i Tyskland.

Fordringsägare vill ta över lönsam del

Flera stora fordringsägare, däribland Deutsche Bank och fonderna Blantyre, RBC BlueBay och Whitebox, vill nu bryta ut verksamheten för hushållsbatterier och placera den i en ny ägarstruktur. Verksamhetsgrenen säljer de välkända batterier som används i bland annat leksaker, fjärrkontroller och annan hemelektronik och beskrivs som stabil och lönsam. Michael Tojner har samtidigt visat intresse för mikrobatteriverksamheten, som bland annat tillverkar celler för hörapparater. Det tidigare Varta-bolaget V4Smart, där Porsche äger en majoritet och som tillverkar högpresterande batterier för sportbilar, berörs inte av insolvensförfarandet. Hur uppdelningen ska genomföras är ännu inte avgjort. Domstolen måste först pröva ansökningarna, samtidigt som nya ägare eller investerare söks till de verksamheter som inte förs över till fordringsägarna.

Rekonstruktionen räckte bara ett år

Varta slutförde så sent som våren 2025 en omfattande finansiell rekonstruktion. Porsche och Tojner bidrog då med sammanlagt 120 miljoner euro i kapital och refinansiering, medan skulderna minskades till omkring 230 miljoner euro. De tidigare aktieägarna förlorade sina innehav och Varta avnoterades från Frankfurtbörsen. Planen var att återställa lönsamheten och säkra investeringar i batteriteknik. Drygt ett år senare står bolaget åter inför ett insolvensförfarande. Vartas egen historieskrivning anger 1887 som startår, då föregångaren Accumulatoren-Fabrik grundades i Hagen. Namnet Varta kommer från de tyska orden för försäljning, laddning och reparation av bärbara ackumulatorer. Bolagets utveckling visar samtidigt att krisen inte enbart kan förklaras av en svagare konjunktur eller utländsk konkurrens. Varta byggde ut produktionen kraftigt i hopp om fortsatt stora beställningar från Apple och tog på sig skulder för expansionen. När efterfrågan på små litiumjonceller mattades och storkunden drog sig ur blev beroendet kostsamt. För de anställda är den omedelbara frågan hur mycket av produktionen och kunskapen som kan räddas. Baden-Württembergs ekonomiminister Nicole Hoffmeister-Kraut har sagt att målet är att behålla så mycket industriellt värdeskapande, tekniskt kunnande och så många arbetstillfällen som möjligt i regionen. Förfarandet innebär alltså inte att all verksamhet upphör omedelbart, men Varta ser ut att delas upp efter nästan 140 år som ett av Tysklands välkända industriföretag.

Grön miljarddröm sprack – Liquid Wind i konkurs

Emil Fjellstedt — Thu, 14 May 2026 10:19:57 +0000

Liquid Wind skulle bli ännu ett skyltfönster för den gröna industrirevolutionen. Nu har e-bränslebolaget försatts i konkurs – efter år av priser, politiska förhoppningar och miljardplaner där även kommunala bolag fanns nära riskerna. Det Göteborgsbaserade bolaget utvecklade anläggningar för e-metanol, ett syntetiskt fartygsbränsle som framställs av vätgas och infångad koldioxid. Tekniken har marknadsförts som en nyckel till fossilfri sjöfart. Men visionerna bar inte. Liquid Wind har försatts i konkurs efter egen ansökan, rapporterar Ny Teknik. Konkursförvaltarens huvudspår uppges vara att försöka sälja projekten vidare. Kollapsen framstår som ännu ett haveri i den gröna bubblan – där subventionerade framtidslöften gång på gång visar sig svåra att förena med verkliga kostnader, kunder och energibehov.

Prisades som framtidens teknik

Så sent som 2023 lyftes Liquid Wind fram som ett föredöme. Bolaget fick Capgeminis Nordic Sustainability Tech Award för Sverige och prisades för att kunna påskynda övergången till koldioxidneutral sjöfart, enligt Liquid Winds eget pressmeddelande. Samtidigt växte de industriella planerna. I Örnsköldsvik skulle FlagshipONE bli en av Europas största e-metanolanläggningar. Projektet utvecklades först av Liquid Wind och övertogs senare av danska Ørsted. Redan 2024 kom dock en tung varningssignal. Ørsted stoppade FlagshipONE med hänvisning till att marknaden för flytande e-bränslen i Europa utvecklades långsammare än väntat. Energijätten gjorde samtidigt stora nedskrivningar kopplade till beslutet.

Offentliga risker i bakgrunden

Liquid Wind var inte bara en privat industrisaga. I Sundsvall planerades FlagshipTWO tillsammans med kommunägda Sundsvall Energi vid Korstaverket. Skattefinansierade kanalen SVT rapporterade 2022 att Sundsvall Energi skulle satsa omkring två miljarder kronor, medan Liquid Wind skulle gå in med fyra till fem miljarder. Projektet beskrevs då som den största industrisatsningen i kommunens historia.

Affärsmodellen mötte verkligheten

E-metanol kräver stora mängder el. Först ska vätgas framställas genom elektrolys. Därefter ska vätgasen kombineras med infångad koldioxid till metanol. Varje led är dyrt, tekniskt krävande och beroende av att någon vill betala mer för slutprodukten. Konkursen behöver inte bli slutet för alla Liquid Winds projekt. Tillstånd och tillgångar kan säljas vidare. Men den markerar ännu ett bakslag för föreställningen att den så kallade gröna omställningens miljardprojekt bara behöver mer kapital och fler offentliga löften.

Dieselpriser hotar åkerierna – branschföreträdare varnar för konkursvåg

Redaktionen — Tue, 10 Mar 2026 10:24:42 +0000

Oron i Mellanöstern driver upp dieselpriserna kraftigt, och representanter för transportbranschen varnar nu för att konkurser kan bli följden om prisuppgången håller i sig. De stigande bränslepriserna sätter åkerierna under allt hårdare press. Problemet är tidsgapet: transportföretagen måste betala bränsleräkningarna innan de hinner fakturera sina kunder och få betalt. Möjligheten att klara likviditeten beror i hög grad på bränslebolagens vilja att erbjuda utökade krediter. — I det korta perspektivet blir det tufft för åkerierna som kan få svårt att betala bränsleräkningen innan de har hunnit kompensera sig gentemot de som köper transporter, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges åkeriföretag, till DI. Långberg skräder inte orden när han bedömer läget: — Jag tror att det kommer att bli konkurser, säger han.

Lytens köp av Northvolt-fabriken i Skellefteå klart – 600 jobb utlovas

Redaktionen — Sun, 01 Mar 2026 17:20:37 +0000

Det amerikanska företaget Lyten har formellt förvärvat batterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå och Northvolt Labs i Västerås. Produktionen ska återupptas under andra halvåret 2026 och 600 nya tjänster ska tillsättas inom ett år – knappt ett år efter att Northvolt försattes i konkurs. Förvärvet av Northvolts konkursbo är nu officiellt bekräftat. Lyten tar över den 160 hektar stora fabriken i Skellefteå samt forskningsanläggningen i Västerås. Det bokförda värdet på tillgångarna uppgår till nära fem miljarder dollar, men köpeskillingen är hemlig och uppges vara avsevärt lägre. – Det är en fantastisk dag. Det är 352 dagar sedan konkursen. Teamet har varit på plats under hela den här tiden och har gjort ett enastående jobb, säger Matthias Arleth, vd för Lyten Sverige. SVT rapporterar att fabriken i dag sysselsätter 175 anställda. Lyten planerar att anställa ytterligare 600 under det kommande året, de flesta i Skellefteå. – Vi planerar att anställa 600 personer i Sverige det närmaste året, varav de flesta i Skellefteå, uppger Keith Norman, marknadschef på Lyten.

Priset betydligt lägre än investeringarna

Konkursförvaltaren Mikael Kubu bekräftar att köpeskillingen är "väldigt mycket lägre" än fem miljarder dollar – och "betydligt lägre" än vad som ursprungligen investerades i Northvolt. Utdelningen till fordringsägarna uppges bli ytterst begränsad, i vissa fall helt utebli. Finansieringen av köpet sker delvis via datacenterjätten EdgeConneX, som förvärvar delar av marken i Skellefteå för att bygga ett AI-datacenter. Skellefteås kommundirektör Kristina Sundin Jonsson välkomnar etableringen. – Självklart är vi jätteglada för affären och vi välkomnar AI-datacentret, som beräknas ge mellan 200 och 400 jobb, säger hon.

Ny batteriteknik utan kobolt

Lyten är ett privatägt amerikanskt bolag med omkring 1 000 delägare, där ingen enskild part äger mer än fem procent. Bland de största investerarna finns Stellantis, Fedex, Honeywell och Europeiska investeringsfonden. Bolaget uppger att inga kinesiska eller ryska intressen finns bland ägarna. Lyten har utvecklat en egen teknikplattform, "Lyten 3D Graphene", som möjliggör tillverkning av lätta och energitäta batterier utan kobolt, nickel eller grafit. Inledningsvis ska battericeller från Skellefteå levereras till Lytens anläggning i Polen. – Vi är glada över att kunna återuppta produktionen och inleda uppskalningen i Sverige, säger Matthias Arleth.

Rekordmånga konkurser under 2023

Sofie — Mon, 27 Feb 2023 05:51:44 +0000

Antalet konkurser i Sverige ligger i januari på de högsta siffrorna på tio år. Allra värst drabbade är detaljhandeln och transportsektorn. Under förra året låg konkurserna i Sverige på höga nivåer, men 2023 ser ut att kunna slå rekord i omkullvälta aktiebolag. I januari gick totalt 628 bolag i konkurs, rapporterar Realtid - en ökning på 56 procent i jämförelse med förra året. De som hade det som svårast var detaljhandeln där det skett en ökning på 73 procent jämfört med året innan, visar siffrorna som kommer från kreditupplysningsbolaget Creditsafe. Hos kredit- och affärsinformationsföretaget UC visar man en liknande statistik och menar att konkurserna är de högsta på tio år. Där har man sett en ökning på 47 procent jämfört med januari 2022. Här menar man dock att det är transportsektorn som drabbats hårdast, där man sett en ökning på 150 procent. I båda dessa statistiska rapporter ser man även att antalet nystartade företag minskat. Creditsafe menar att antalet nystartade företag minskade med 19 procent under perioden samtidigt som UC menar att siffran ligger på så mycket som 46 procent. Enligt UC:s statistik har antalet konkurser minskat inom hotell- och restaurangbranschen, något som dock ökade dramatiskt under den svenska coronapolitiken. Statistiken visar att dessa minskat med 9 procent i jämförelse med 2022.

Företag ville bli ”klimatsmart” – nu tiodubblas elräkningen

Redaktionen — Thu, 08 Sep 2022 12:45:03 +0000

Familjeföretaget Lundbergs Pressgjuteri har storsatsat på grön omställning för att nå statens energipolitiska mål. Nu konstaterar ägaren att man betalar lika mycket i månaden för elen som man tidigare gjorde under ett helt år – och att man snart tvingas lägga ner verksamheten om någon förändring inte sker. – Det är sorgesamt och bittert, konstaterar Cajsa Lundberg, vd för det företag som familjen drivit i tre generationer. – Hade jag vetat vart priset kunde ta vägen det är klart då hade jag tagit andra beslut – då hade jag aldrig gjort den här gröna omställningen så är det ju, tillägger hon. I en intervju med skattefinansierade SVT framförs att man aktivt gjort allt man kan för att anpassa verksamheten efter statens klimatmålsättningar och övergett maskiner som drivs med fossila drivmedel till förmån för maskiner som drivs med el – någonting man nu straffas för. – Vi kommer att ha uppfyllt statens energipolitiska mål: CO2-fritt och ha sparat 50 procent av vår energi, det kommer vi att ha uppnått 2024. Den här smällen som kommer nu med elpriserna – den tar död på det. Vi finns inte här till jul om det här fortsätter. Tidigare hade Vrigstadsföretaget 1-2 miljoner i elkostnader per år – nu betalar de istället samma summa per månad, någonting som är ohållbart i längden. Lundberg poängterar vidare att elpriserna inte bara påverkar hennes företag utan slår hårt mot all processindustri i landet. Hon är övertygad om att de skenande elpriserna kommer att påverka många företags vilja att bli mer ”klimatsmarta”. – Det skickar en dålig signal för de som tänker göra den gröna omställningen och de nya gröna investeringarna som måste göras. Hur ska man våga göra det med tanke på att detta kan hända? Vi klarar inte driften och vi klarar inte att betala elräkningen för den omställningen vi har gjort. Det finns inga pengar kvar till att fortsätta, säger hon.

Elpriserna tvingar svenska företag att stänga ner

Redaktionen — Thu, 01 Sep 2022 09:32:15 +0000

Pappersbruken Lessebo Paper och Klippans pappersbruk väljer att temporärt stoppa sin produktion – detta eftersom de skenande elpriserna helt enkelt gjort papperstillverkningen ekonomiskt ohållbar. Om politikerna inte agerar snabbt kommer bruket i Lessebo inte att kunna leva vidare, varnar vd:n Jens Olsson. – Elpriset är alldeles för dyrt för att hålla produktionen igång och då har vi tagit ett aktivt beslut att vi behöver stänga produktionen. Detta är också en markering för våra politiker att någonting måste göras åt den här situationen, säger Lessebo Papers vd Jens Olsson. Förhoppningen är att kunna starta produktionen snart igen, men Jens Olsson är skeptisk och menar att företagets överlevnad och framtiden för de 110 anställda är helt beroende på huruvida elpriserna sjunker eller inte. – Vi tar det en dag från en annan. 13:15 så släpper man dagligen vad priserna på el kommer att bli nästföljande dag och då tar vi beslut varje dag om vi ska sätta igång produktionen eller om den ska stå stilla helt enkelt. – Vi kan inte hålla vår maskinpark igång för det finns ingen rimlighet för oss att lägga de här extra kostnaderna på våra kunder. Vi har väl inget slutdatum på hur länge detta kommer att kunna fortgå egentligen, men det säger ju sig själv att ett företag måste kunna producera för att kunna överleva, konstaterar han. Klippans pappersbruk med 60 anställda har stoppat produktionen mellan onsdagen och fredagen och även här håller man noga koll på elpriserna för att se om det är ekonomiskt försvarbart att fortsätta bedriva sin verksamhet. Ledningarna för båda pappersbruken kräver också att landets högsta politiker snarast lämnar besked om vilka åtgärder som kommer att sättas in för att underlätta för utsatta företag. – Vi behöver få ett hyggligt snabbt besked. Politiken måste agera när det gäller elområdesfördelningen, säger Jens Olsson. Flera svenska företag har redan tidigare fått avveckla sin verksamhet på grund av elpriserna – bland annat Söderviks bageri på Öland, som kommit fram till att det helt enkelt blir billigare att stänga ner verksamheten fram till nästa påsk än att fortsätta betala de höga elräkningarna. – Vi stänger ju inte för att företaget har skötts dåligt, utan för att det inte kommer att funka framöver med de här elpriserna. Vi har byggt upp en buffert, men vi kommer att tjäna mer pengar om vi slår igen, säger ägaren Ulf Granholm

Rättsprocesser tvingar InfoWars i konkurs

Isac Boman — Mon, 25 Apr 2022 08:37:36 +0000

Journalisten och dokumentärfilmaren Alex Jones tvingas nu att sätta sin plattform InfoWars i konkurs då han efter rättegångsprocesser gällande uttalanden om skolskjutningen på Sandy Hook döms att betala höga skadestånd till de familjer som drabbades 2012. Jones själv menar att stämningarna är ett stort hot mot rätten till yttrandefrihet. Efter att InfoWars kontroversielle profil Alex Jones ifrågasatte huruvida skolskjutningen på Sandy Hook Elementary School 2012 i Connecticut var på riktigt eller iscensatt har de drabbade familjerna drivit på diverse rättegångsprocesser och även fått igenom att Jones ska betala skadestånd till de drabbade. Jones menar att skolskjutningen, som betraktas som en av de värsta i USA:s historia, användes som ett sätt att driva på för vapenkontroll i landet och att händelsen delvis var iscensatt av skådespelare och massmedia. Kostnaden för alla rättegångsprocesser och böter har tvingat Jones att försätta sitt varumärke InfoWars i konkurs. Även i denna händelse motsätter sig familjerna från Sandy Hook Elementary School Jones och hävdar att hans lögner har berikat hans egen verksamhet men gjort att familjerna trakasserats av InfoWars och Jones anhängare. Nu menar de drabbade familjerna att konkursansökningen inte är inlämnad i ett giltigt syfte, utan för att få de drabbade till en förlikning istället för att kunna fortsätta med rättegångarna som kommer att avgöra hur stort skadestånd Jones sammanlagt måste betala. Efter rättegångarna har Jones gått ut med att han anser att skottlossningarna på skolan faktiskt ägt rum, men är noga med att påpeka att processen med alla stämningar och skadestånd är ett stort hot mot rätten till yttrandefrihet. Alex Jones är idag förbjuden att verka på Facebook, Twitter och YouTube.

Bulletin försätts i konkurs

Isac Boman — Fri, 18 Feb 2022 12:17:33 +0000

Det ekonomiska dramat kring den pseudokonservativa sajten Bulletin verkar gå mot sin upplösning. Stockholms tingsrätt avvisar påståendet från ledningen om att lånade pengar varit en gåva och slår nu fast att bolaget bakom det skandalomsusade projektet skall försättas i konkurs. I slutet av januari begärdes Bulletin i konkurs av entreprenören Pia Ribbhammar, som uppgav att hon hade lånat ut en miljon kronor till nätprojektet - något som ledningen avvisade med att det i själva verket rört sig om en gåva från Ribbhammar. Stockholms tingsrätt ger dock Ribbhammar rätt och meddelar nu att konkursansökan beviljas. ”Den utredning om skuldförhållandet som tingsrätten har lagt till grund för sin prövning av frågan om Pia Ribbhammars behörighet att ansöka om Bulletins försättande i konkurs är sådan att de invändningar mot betalningsskyldigheten som Bulletin har framställt framstår som uppenbart ogrundade. Skulden är därför att bedöma som klar. Skulden är också förfallen då den enligt villkoren förfaller till betalning vid anmodan, dock tidigast den 21 december 2021. Förutsättningarna för en obeståndspresumtion enligt 2 kap. 9 § konkurslagen är följaktligen uppfyllda varför Bulletin, då något annat inte har visats, ska anses vara insolvent. Bulletin ska därmed försättas i konkurs”, skriver tingsrätten i sitt utlåtande. Till Samnytt påpekar Ribbhammars ombud att Bulletin även har flera andra stora skulder, bland annat omfattande krav från Kronofogden. – De har anstånd med skatter som har löpt ut. Bolaget har ett antal krav på sig som ligger hos Kronofogden och som uppgår till sammanlagt över en miljon, och de har minst två andra skuldebrev som ser ut som Pia Ribhammars och som har löpt ut. Så det är en samlad bild av ett bolag som är på obestånd, säger Agerlid som inte är imponerad över bemötandet hennes klient fått av nättidningen. – Bulletins ledning har uppträtt väldigt arrogant både mot Ribhammar och andra som man är skyldiga pengar, tillägger hon. Bulletins styrelseordförande och delägare Tino Sanandaji kommenterar beslutet med att man kommer att överklaga och betonar att sajten inte behöver läggas ner omgående. – Konkursbeslutet har inte gått i laga kraft ännu, om vår överklagan godtas kommer verksamheten att drivas vidare som vanligt. De anställda var informerade igår att det var vår plan ifall det skulle bli konkursbeslut idag. Vi har pengar att betala, därför behöver inte tidningen läggas ned, säger Sanandaji. Projektet har sedan starten framförallt uppmärksammats för sina interna konflikter som förts ute i offentligheten. Därtill har vidlyftiga arvoden hamnat i rampljuset, bland annat chefredaktören Andrew Rosenthals månadslön på 200 000 kronor. Resultatet för Bulletins första år uppgår till en förlust på 30 miljoner kronor med rörelsekostnader på över 40 miljoner kronor.

Nedstängningspolitiken kostar över 4000 miljarder dollar

Isac Boman — Fri, 02 Jul 2021 07:18:44 +0000

Den förda coronapolitiken orsakar BNP-förluster för den internationella turistnäringen på över 4000 miljarder dollar under 2020 och 2021 och det är de omfattande reserestriktionerna som drabbar branschen hårdast. Omni Ekonomi skriver att det handlar om BNP-förluster på över fyra biljoner dollar under detta och föregående år och bara under förra året tappade turistnäringen omkring 2 400 miljarder dollar. En liknande kraftig nedgång förväntas även under detta året och det är oklart när en återgång i ekonomin faktiskt är att vänta. UNCTAD, FN:s organ för handel och utveckling, hävdar att det ”till största delen” är de omfattande massvaccineringsprogrammen av världens befolkning som kan leda till att ekonomin återhämtas – detta trots att det inte är viruset som sådant utan reserestriktioner, repressiva åtgärder och nedstängningar som idag omöjliggör turistande i många länder. ”Världen behöver en global vaccinationsansträngning som skyddar arbetare, dämpar de allvarliga sociala effekterna och lägger grunden för strategiska beslut om turismen, med hänsyn taget till strukturella förändringar”, skriver UNCTAD. Noterbart är att länder som Frankrike, Tyskland, Schweiz, USA och Storbritannien ser ut att klara sig bättre ekonomiskt än nationer i Sydeuropa och andra delar av världen. Först 2023 ”eller senare” förväntas turismen ha återgått till de normala nivåer som var innan nedstängningspolitiken påbörjades och utöver viruset så är det de omfattande reserestriktionerna och försämrad privatekonomi för resenärerna som sätter käppar i hjulet. Idag är det i stort sett omöjligt att resa till och besöka ett stort antal länder om man av olika skäl inte vill vaccinera sig och även om man går med på att injiceras med de kontroversiella vaccinen och kan bevisa att man gjort detta så väntar ofta omfattande begränsningar i form av social distansering, masktvång och andra åtgärder som gör det krångligt och obekvämt för turister att resa.