<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>konkurrens &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/konkurrens/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 24 Jul 2026 08:11:36 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>konkurrens &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Google bötfälls med 890 miljoner euro av EU</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-far-890-miljoner-euro-i-boter-for-att-ha-gynnat-egna-tjanster/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Jul 2026 08:11:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Alphabet]]></category>
		<category><![CDATA[Digital Markets Act]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[EU-kommissionen]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[konkurrens]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235676</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Google har enligt EU-kommissionen brutit mot EU:s lag om digitala marknader – och får böter på 890 miljoner euro.</strong>

I två beslut den 23 juli slår kommissionen fast att Google otillåtet har gynnat egna tjänster i Google-sökningen och hindrat apputvecklare från att styra kunder till billigare köpvägar via Google Play. Böterna delas upp i 460 miljoner euro för sökpreferensen och 430 miljoner euro för begränsningarna i Play-butiken, enligt ett <a href="https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_1670" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande från Europeiska kommissionen</a>.

EU:s roll är att slå fast överträdelserna och utfärda böterna. I sak handlar det om hur Google har utnyttjat sin ställning som så kallad grindvakt i sök och appdistribution.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">&#x26a0;&#xfe0f; We have fined Google €890 million for breaching the Digital Markets Act, by promoting their own services and restricting customer access to alternatives on Google Search and Google Play.<a href="https://t.co/zFChIQxKua">https://t.co/zFChIQxKua</a> <a href="https://t.co/QTqdpS6dyY">pic.twitter.com/QTqdpS6dyY</a></p>
— European Commission (@EU_Commission) <a href="https://x.com/EU_Commission/status/2080243945691390049?ref_src=twsrc%5Etfw">July 23, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Egna tjänster lyftes i sökresultaten</h3>
Lagen om digitala marknader, Digital Markets Act (DMA), förbjuder stora plattformar att behandla egna tjänster mer gynnsamt än konkurrenternas i rangordningen. Kommissionen menar att Google i sökresultaten lyfter egna erbjudanden inom bland annat shopping, hotell, transporter och sportresultat högre upp och med rikare bilder och filter, medan liknande tredjepartstjänster inte får samma synlighet.

Det är just den typen av särbehandling som lagen ska stoppa: att plattformens egna produkter får ett inbyggt försprång framför oberoende aktörer som konkurrerar om samma användare.
<h3>Apputvecklare hindrades från billigare köpvägar</h3>
I Google Play anser kommissionen att Google brutit mot regeln om att apputvecklare fritt ska kunna berätta för kunder om, och styra dem till, alternativa och ofta billigare köpalternativ – till exempel på egna webbplatser eller i andra appbutiker.

Google ska enligt kommissionen ha hindrat utvecklare från att fritt kommunicera erbjudanden och teckna avtal utanför Play. Även om Google får ta betalt för att ha förmedlat en ny kund menar kommissionen att bolagets avgifter och hur länge de debiteras har gått utöver vad lagen tillåter.
<h3>Måste rätta till inom 60 dagar</h3>
Google har beordrats att upphöra med överträdelserna. Bolaget ska bland annat behandla tredjepartstjänster i sökresultaten rättvist i förhållande till egna tjänster, och både tekniskt och avtalsmässigt låta apputvecklare fritt kommunicera, marknadsföra och sluta avtal med användare även utanför Google Play.

Kommissionen skriver att Google har föreslagit och börjat testa förändringar i hur egna tjänster visas i sökningen, samt justerat villkor kring styrning i Play. Stegen beskrivs som framsteg, men ska bedömas mot dagens beslut. Google har 60 dagar på sig att rätta sig efter besluten – annars riskerar bolaget löpande viten på upp till 5 procent av den globala omsättningen.

Google utsågs till grindvakt under DMA i september 2023. Kommissionen öppnade undersökningarna i mars 2024 och meddelade en preliminär bedömning i mars 2025. Böternas storlek tar enligt kommissionen hänsyn till överträdelsernas allvar och hur länge de pågått. Google kan överklaga besluten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Island har Europas näst dyraste mat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/island-har-europas-nast-dyraste-mat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Jun 2026 05:46:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[konkurrens]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233587</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Matpriserna på Island hör till de högsta i Europa. En ny genomgång från landets konkurrensmyndighet visar att islänningar betalar betydligt mer för livsmedel än konsumenter i EU.</strong>

Den isländska konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið har inlett en bredare granskning av landets dagligvarumarknad. Myndigheten <a href="https://www.samkeppni.is/en/release/news/icelanders-pay-55-per-cent-higher-prices-for-food-than-eu-residents/" target="_blank" rel="noopener nofollow">hänvisar</a> till en Eurostat-jämförelse som visar att livsmedel på Island kostar 55 procent mer än EU-genomsnittet. Bara Schweiz ligger högre, med priser 58 procent över EU-snittet.

Norge ligger 32 procent över EU-snittet, medan Sverige och Finland ligger omkring sex procent över. Utvecklingen har också gått snabbare på Island än i många jämförbara länder. Sedan 2020 har livsmedelspriserna stigit med 46 procent på Island, jämfört med 37 procent i EU-länderna.
<h3>Mejerivaror och kött dyrast</h3>
Skillnaden är särskilt tydlig för isländska mejerivaror och kött. Inhemska mejeriprodukter ligger enligt myndigheten drygt 90 procent över EU-snittet, vilket är dyrast i Europa i kategorin. Köttprodukter ligger omkring 75 procent över genomsnittet.

Den statliga isländska public service-kanalen RÚV <a href="https://www.ruv.is/english/2026-06-11-grocery-prices-55-higher-in-iceland-than-eu-477745" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att myndigheten nu samlar in uppgifter om butikernas och leverantörernas marginaler, konkurrenshinder och andra faktorer som kan påverka prisnivåerna.

Páll Gunnar Pálsson, chef för Samkeppniseftirlitið, pekar på flera möjliga förklaringar: en liten och relativt sluten ekonomi, en egen valuta, ett betydande tullskydd på livsmedel samt hinder för nya aktörer att etablera sig.

— <em>Det är tydligt att konkurrensen har en mycket brant uppförsbacke i en liten ekonomi som är ganska sluten, med en liten egen valuta och ett betydande tullskydd på dagligvarumarknaden</em>, säger han till RÚV.

Han lyfter även fram särskilda undantag i konkurrenslagstiftningen för delar av jordbrukssektorn. Enligt Pálsson kan sammanslagningar och samordning i förädlingsledet bidra till att priserna på kött och mjölk har stigit kraftigt.

Myndigheten efterfrågar nu synpunkter på möjliga konkurrenshinder inom import, produktion, grossistledet och detaljhandeln. Synpunkter ska lämnas senast den 30 juni.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Facebook värderas till över en biljon dollar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/facebook-varderas-till-over-en-biljon-dollar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/facebook-varderas-till-over-en-biljon-dollar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Jun 2021 12:29:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[domstol]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[konkurrens]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=103624</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter ett positivt domslut där domstolen deklarerat att Facebook inte har någon olaglig monopolställning så ökade den sociala mediejättens börsvärde för första gången till över en biljon dollar.</strong>

Bakgrunden är att det amerikanska konkurrensverket och advokater från 48 delstater och territorier gått samman för att stämma Facebook eftersom man var av uppfattningen att storföretaget aktivt <a href="https://www.rt.com/usa/527817-facebook-trillion-judge-monopoly-lawsuit/" target="_blank" rel="noopener">motarbetade</a> konkurrenter för att gynna sig själva samt att man köpt upp tjänster som Instagram och WhatsApp.

Domstolen gick dock på Facebooks linje och menade att den sociala mediejätten inte alls besitter någon monopolställning och att deras verksamhet är helt legitim – något som bland annat ledde till att Facebook-aktien steg med 4,2 procent under måndagen och att företaget nu har ett börsvärde på över en biljon dollar.
<strong>
Konkurrensverket och advokaterna</strong> var märkbart missnöjda eftersom man pekat på hur Mark Zuckerbergs skapelse som ”systematisk strategi” försökt eliminera allt motstånd, köpa upp konkurrenter eller helt enkelt neka dem möjlighet att använda Facebooks plattformar.

New Yorks statsåklagare Letita James konstaterade bland annat att Facebook använder sin monopolliknande makt ”för att krossa mindre rivaler”, och bekämpa all konkurrens – och att detta i förlängningen drabbar vanliga användare.

Noterbart är att de enda delstaterna som valde att inte involvera sig i stämningsansökan var Alabama, Georgia, South Carolina och South Dakota.
<strong>
Domaren James Boasberg </strong>avfärdade dock stämningsansökan eftersom han menade att det krävdes mer konkreta uppgifter och detaljer kring Facebooks påstådda monopolställning samt det faktum att flera av anklagelserna berörde händelser från 2013 som idag är preskriberade.

Han menade vidare att Facebooks policy att neka konkurrenter tillträde till sina plattformar inte strider mot amerikansk lag och att uppköpen av Instagram 2012 och WhatsApp 2014 faktiskt godkändes av amerikanska Federal Trade Commission.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/facebook-varderas-till-over-en-biljon-dollar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>165 företag kritiserar Google för att gynna sina egna tjänster i sökresultaten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/165-foretag-kritiserar-google-for-att-gynna-sina-egna-tjanster-i-sokresultaten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/165-foretag-kritiserar-google-for-att-gynna-sina-egna-tjanster-i-sokresultaten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 29 Nov 2020 11:02:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[konkurrens]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=87204</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En grupp på 165 företag och branschorganisationer säger att Google favoriserar sina egna tjänster och vill nu att EU ska vidta åtgärder.</strong>

Google favoriserar sina egna tjänster. Det säger åtminstone 165 företag och organisationer från USA, Storbritannien och EU, skriver <a href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.742731/foretag-kritik-google-sok" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Computer Sweden</a>. I ett gemensamt brev till EU:s konkurrenschef Margrethe Vestager hävdar företagen att Google gynnar sina egna tjänster för boende, resor och jobb i sökresultaten i Googles egen söktjänst. I brevet kräver de att det upphör omedelbart.

Google förnekar anklagelserna om att de skulle favorisera sina egna tjänster. De säger att deras användare inte är inlåsta och att Googles konkurrenter bara finns ett klick bort.

– <em>Människor förväntar sig att Google ger dem de mest relevanta, högkvalitativa sökresultaten som de kan lita på,</em> säger en talesperson på Google till <a href="https://www.reuters.com/article/us-eu-alphabet-antitrust-exclusive/exclusive-group-of-165-google-critics-calls-for-swift-eu-antitrust-action-letter-idUSKBN27S0YQ" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Reuters</a>.

– <em>De förväntar sig inte att vi ger vissa företag eller kommersiella konkurrenter fördelar framför andra eller att vi slutar lansera användbara tjänster som skapar större val och konkurrens för européer.</em>

<strong>Bland annat har brevet </strong>undertecknats av företrädare från Yelp, Expedia, Trivago, Kelkoo, Stepstone och Foundem.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/165-foretag-kritiserar-google-for-att-gynna-sina-egna-tjanster-i-sokresultaten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikanska staten stämmer Google</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/amerikanska-staten-stammer-google/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/amerikanska-staten-stammer-google/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Oct 2020 10:13:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[konkurrens]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=86194</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s justitieminister William Barr säger att Googles monopol inom sök- och sökannonsering hämmar konkurrensen och inleder nu ett rättsfall mot techjätten.</strong>

Google har den senaste tiden spenderat en del tid i rättssalarna, kanske främst med Europeiska unionen gällande bland annat prioritering av bolagets egna <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/27225-google-doms-till-16-miljarder-kronor-i-boter-for-konkurrensbrott" target="_blank" rel="noopener noreferrer">tjänster inom sök- och annonslistningar.</a> I USA har företaget dock fått verka i lugn och ro förutom en ändring av Adsense år 2013.

Men nu har USA:s justitieminister William Barr <a href="https://www.theverge.com/2020/10/20/21454192/google-monopoly-antitrust-case-lawsuit-filed-us-doj-department-of-justice" target="_blank" rel="noopener noreferrer">fått nog</a> av Googles konkurrenshämmande hantering av sökningar och sökrelaterad annonsering och stämmer företaget å den amerikanska statens vägnar. Det amerikanska justitiedepartementet menar att Google "<em>upprätthåller sin status som Internets portvakt genom ett regelvidrigt system av exkluderande och sammanhängande affärsavtal som låser ute konkurrens</em>".

Fokus ligger på IT-jättens dominerande ställning och missbruk av denna gentemot konkurrenter, och lyfter inte specifikt fram de politiska påverkansoperationer man drivit på allt hårdare under senare år.

<strong>Målet beskrivs som det största</strong> på två decennier av <a href="https://www.reuters.com/article/us-tech-antitrust-google/u-s-justice-department-hits-google-with-biggest-antitrust-lawsuit-in-two-decades-idUSKBN2751OC" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Reuters</a>, där det senaste målet som kan jämföras i storlek var den amerikanska staten mot Microsoft år 1998. I det här målet har åklagare på både federal och delstatlig nivå bidragit till fallets grundsten – förutom det federala fallet har även elva amerikanska delstater lämnat in separata stämningsansökningar mot Google.

Googles VD Sundar Pichai har försvarat företagets agerande i förhör vid den amerikanska kongressen. "<em>När jag leder företaget fokuserar jag på att ge användare vad de vill ha</em>", menade Pichai.

Googles aktie steg närmare en procent på nyheten, främst till följd av tvivel på marknaden kring huruvida den amerikanska rättsapparaten kommer komma till skott med fallet.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/amerikanska-staten-stammer-google/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU vill se lagar för ökad europeisk konkurrenskraft</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-vill-se-lagar-for-okad-europeisk-konkurrenskraft/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-vill-se-lagar-for-okad-europeisk-konkurrenskraft/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Feb 2020 08:02:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[IPCEI]]></category>
		<category><![CDATA[konkurrens]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=72727</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För att bättre hävda sig i global konkurrens vill EU-kommissionen nu bland annat verka för att europeiska företag ska dela data relaterad till artificiell intelligens med varandra.</strong>

<a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/28999-eu-planerar-starkta-konkurrenslagar">Sweclockers</a> rapporterar att en ny strategi från kommissionens håll ska gå ut på att medlemsländer i EU ska få bättre möjlighet att konkurrera med andra utländska bolag från exempelvis Kina som i dagsläget drar nyttja av EU:s öppna marknad.

Önskemål från olika företag ligger till grund för översynen av konkurrenslagstiftningen och den ska täcka flera områden, bland annat datadelning om artificiell intelligens och blockkedjor.

<strong>I dokumentet</strong> som <a href="https://www.reuters.com/article/us-eu-industrialpolicy/eu-plans-more-protectionist-antitrust-rules-data-sharing-in-policy-shake-up-idUSKBN1ZO0NC" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Reuters</a> kommit över framgår det också att utländska företag varnas för att isolera åtkomsten till sin data på den europeiska marknaden och istället dela med sig av denna.

Det europeiska projektet IPCEI, som handlar om forskning och innovation inom batterier och batteriteknik, behandlas också i dokumentet. Projektet backas bland annat av Sverige och har finansierats med 3,2 miljarder euro för att ta fram bättre vätebaserade drivmedel, bättre batteriteknik och få ner nivåerna av koldioxid inom fordonsindustrin.

Strategin för att stärka europeisk konkurrenskraft förväntas offentliggöras någon gång i mars.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/eu-vill-se-lagar-for-okad-europeisk-konkurrenskraft/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
