konflikter – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 12 Jun 2025 09:43:18 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg konflikter – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Rekordmånga väpnade konflikter i världen förra året https://nyadagbladet.se/utrikes/rekordmanga-vapnade-konflikter-i-varlden-forra-aret/ Thu, 12 Jun 2025 05:02:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=207742 Antalet väpnade konflikter nådde en historiskt hög nivå under 2024, enligt ny statistik från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet. Trots en marginell minskning i det totala antalet dödsfall ökade också det riktade våldet mot civila kraftigt. UCDP registrerade 61 väpnade konflikter där minst en stat var inblandad 2024 – en ökning från 59 året innan, och det högsta antalet sedan mätningarna inleddes 1946. Av dessa klassificerades elva som krig, vilket enligt UCDP:s definition innebär minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall under ett år – den högsta siffran sedan 2016. Totalt dödades omkring 160 000 människor i organiserat våld under året, en viss minskning jämfört med det extremt dödliga året 2022. – Det handlar inte om att världen blivit fredligare. Vi ser fler krig och fler konflikter än tidigare, men med något färre dödsfall än det exceptionellt blodiga året 2022. 2024 är det fjärde våldsammaste året sedan folkmordet i Rwanda 1994, säger Shawn Davies, senior analytiker vid UCDP.

Ukraina och Gaza-konflikterna

Kriget i Ukraina var fortsatt världens dödligaste konflikt under 2024, med omkring 76 000 stridsrelaterade dödsfall. I Mellanöstern bidrog Israels krig i Gaza och mot Hizbollah i Libanon till höga dödstal – särskilt bland civila. UCDP registrerade totalt cirka 26 000 döda under dessa två konflikter, varav 94 procent var civila eller personer med okänd identitet. – Det har blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper, trots att informationsläget i många områden förbättrats under de senaste 15 åren. Det är särskilt utmanande i situationer där gränsen mellan civil och stridande suddas ut, eller där urskillningslöst våld, såsom flygbombningar, används i tätbefolkade områden, säger Therese Pettersson, senior analytiker vid UCDP. I Gaza kunde endast två procent av dödsfallen kopplas till medlemmar av en stridande part, medan 48 procent klassificerades som civila. Övriga registrerades som personer med okänd identitet. – Tillförlitlig information om vilka som dödas är viktig för att kunna utreda misstänkta krigsbrott, för att det internationella samfundet ska kunna agera på rätt sätt och för att veta vilka behov som samhället har efter att en konflikt avslutas, fortsätter Pettersson.

Decennium av ökande konflikter

Riktade attacker mot civila ökade kraftigt under 2024. UCDP registrerade 13 900 civila dödsfall i sådana attacker – en ökning med 31 procent jämfört med året innan. Den islamistiska terrorgruppen IS var för tionde året i rad den dödligaste aktören, med omkring 3 800 civila offer, främst i Demokratiska republiken Kongo. Sedan 2010 har antalet väpnade konflikter med statlig inblandning nästan fördubblats, och antalet dödsfall har femfaldigats – trots vissa tillfälliga nedgångar. – Under det senaste decenniet har vi sett en ökning i antalet mellanstatliga konflikter, och under 2024 registrerades det högsta antalet sedan 1987. Konflikter där stater aktivt stödjer väpnade grupper i andra länder har också blivit vanligare under den här perioden. Det är en oroande utveckling som riskerar att bidra till högre dödstal, förklarar Davies och tillägger: – Vi lever i en ny tid med fler och mer intensiva och komplexa konflikter, vilket ställer högre krav på internationell konfliktlösning och bättre skydd av civila. Det är också viktigt att fortsätta dokumentera vad som händer i världens konflikter.]]> Serbiens armé går in i högsta beredskap https://nyadagbladet.se/utrikes/serbiens-arme-gar-in-i-hogsta-beredskap/ https://nyadagbladet.se/utrikes/serbiens-arme-gar-in-i-hogsta-beredskap/#comments Tue, 27 Dec 2022 09:39:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=139751 Relationerna mellan Serbien och Kosovo har försämrats avsevärt de senaste månaderna. Nu låter den serbiske presidenten Aleksandr Vucic meddela att man höjer militärens beredskap och att specialstyrkan vid gränsen utökas till 5000 soldater. Enligt presidenten tvingas Serbien agera efter ”ökad aggression” från Kosovos sida. Samtidigt har inrikesminister Bratislav Gasic gett order till landets polis och säkerhetsenheter att vara i full stridsberedskap – samt deklarerat att åtgärderna syftar till att skydda det serbiska folket i Kosovo, rapporterar Yle. Det har rapporterats om att serber i Kosovo utsatts för systematiska trakasserier av etniska albaner i landet. I november hävdade den serbiska regeringen också att kosovoalbanska drönare flugit in över serbiskt luftrum. Det har också skrivits om skottlossningar och om granater kastade mot myndighetsbyggnader. Serber i Kosovo har även högljutt protesterat mot gripandet av en serbisk polisman på oklara grunder. När Kosovo förbjöd serbiska registreringsskyltar på bilar ökade spänningarna ytterligare och beskrivs nu som de sämsta på många år. Serbiens premiärminister Ana Brnabic har tidigare varnat för att en väpnad konflikt ligger nära till hands – medan Kosovos säkerhetsråd å sin sida har anklagat Serbien för att medvetet försämra relationerna och för att ”störa den konstitutionella ordningen i Kosovo”. Noterbart är att Serbien, som på många sätt historiskt stått nära Ryssland, har vägrat att skriva under EU:s många sanktionspaket – istället har man fortsatt teckna gaskontrakt med Ryssland. 2008 förklarades Kosovo självständigt – men Serbien, Ryssland och ett stort antal andra länder har hittills inte erkänt det som en suverän nation. Cirka 120 000 av 1,8 miljoner invånare i Kosovo är etniska serber, och utgör nu en majoritet av befolkningen i de norra delarna som gränsar mot Serbien.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/serbiens-arme-gar-in-i-hogsta-beredskap/feed/ 4 Serbiens president varnar för krig med Kosovo https://nyadagbladet.se/utrikes/serbiens-president-varnar-for-krig-med-kosovo/ https://nyadagbladet.se/utrikes/serbiens-president-varnar-for-krig-med-kosovo/#comments Thu, 15 Sep 2022 08:49:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=131848 Under ett tal där landets parlament adresserades varnade den serbiske presidenten Alexander Vucic för att Kosovo hotar landets säkerhet och att det finns en risk för våldsamma sammandrabbningar i regionen. Enligt Vucic ägnar sig Kosovo åt att förvärra spänningarna vid gränsen mot Serbien genom att öka den militära närvaron och antalet specialstyrkor i området – något som leder till att även Serbien måste stärka sin militära närvaro, menar han. – Vi befinner oss vid en punkt där Serbien på grund av de steg som Pristina har tagit, står inför betydande säkerhetsutmaningar. Jag vill säga att närvaron av specialstyrkorna från Pristina-polisen i norra Kosovo och Metohija ökar. Jag kommer också att berätta om hur vi ska förstärka våra egna posteringar, säger han enligt ryska RT. Enligt Vucic är Serbien oskyldiga till att eskalera konflikten och han lägger hela skulden på Kosovo. – Hotet är nära, objektivt och allvarligt, deklarerar han. Presidenten har tidigare bekräftat att Serbien pressas av flera europeiska länder att lösa konflikten med Kosovo genom att skriva under ett avtal där man i praktiken erkänner utbrytarrepubliken som en suverän nation – någonting man hittills inte velat göra. Han berättar också att regeringen i Belgrad blivit ombedd att förtydliga sin position och ta tydligare ställning angående kriget i Ukraina och beskriver det som att Serbien återigen skadas i stormakternas konflikter. Kosovo utropade sig självständigt från Serbien 2008 med stöd från USA och dess allierade. Ryssland, Kina, Serbien och ett stort antal andra länder runt om i världen erkänner dock inte Kosovo som en suverän nation.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/serbiens-president-varnar-for-krig-med-kosovo/feed/ 6 Färre konflikter men fler döda 2012 https://nyadagbladet.se/utrikes/farre-konflikter-men-fler-doda-2012/ https://nyadagbladet.se/utrikes/farre-konflikter-men-fler-doda-2012/#respond Thu, 25 Jul 2013 09:37:32 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=7276 Antalet konflikter i världen minskade 2012, men samtidigt ökade antalet dödsoffer, mycket på grund av situationen i Syrien. Det har forskare vid Uppsalas konfliktdataprogram (UCDP) konstaterat. 2012 registrerade UCDP 32 aktiva konflikter, ned fem från året innan, men sedan Kalla krigets slut har man endast vid sex tillfallen sett högre dödssiffror. – Det är framför allt kriget i Syrien som bidragit till den stora ökningen, säger Lotta Themnér, projektledare inom programmet. Inte sedan det mellanstatliga kriget mellan Eritrea och Etiopien 1999-2001 har vi sett en sådan blodig konflikt. Trots det, skriver Uppsala universitet, har relativt lite gjorts från internationellt håll. – Det är anmärkningsvärt eftersom alla stora konflikter sedan mit­ten av 1980-talet har sett ett nära samförstånd mellan stormakterna för att åtminstone få till stånd ett eldupphör men oftast också en förhandlingslösning. Det är illavarslande för stormaktsrelationernas utveckling och den i sin tur har stor betydelse för hur lokala konflikter hanteras, menar professor Peter Wallensteen, ledare för konfliktdataprogrammet.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/farre-konflikter-men-fler-doda-2012/feed/ 0