kommuner – Nya Dagbladet

Korruptionslarm i kommuner leder sällan till åtal

Emil Fjellstedt — Wed, 26 Aug 2026 07:22:15 +0000

En genomgång av 80 kommunala skandaler visar ett återkommande mönster där få fall polisanmäls, ännu färre leder till åtal och personer som slagit larm själva riskerar att förlora sina jobb. Uppdrag granskning och SVT:s lokala redaktioner har granskat misstänkt korruption och andra oegentligheter i svenska kommuner under mandatperioderna 2018–2026. När missförhållanden väl har kommit fram landar ansvariga ofta mjukt, rapporterar SVT. I Ystad blev en kommunal chef bjuden på middagar och resor av ett säkerhetsbolag som han tecknade avtal med. Avtalens uppskattade värde var omkring 700 miljoner kronor. Två kommundirektörer som försökte slå larm fick lämna sina poster, medan de tjänstemän som deltagit i resorna också slutade i kommunen. Tjänstemännen åtalades men friades senare av tingsrätten. Domen överklagades inte, och Ystad kommun sitter enligt granskningen fortfarande fast i säkerhetsavtal som kommunen försöker ta sig ur.

Ville se en prövning i högre instans

Natali Engstam Phalén, korruptionsexpert vid polisens nationella operativa avdelning, säger att det kan vara svårt att nå fällande domar i den här typen av mål. Hon anser samtidigt att det var olyckligt att Ystaddomen inte prövades i nästa instans. — När man har den här typen av bevisläge, så borde det vara välkommet med en prövning i nästa instans, säger Natali Engstam Phalén till SVT. Ystads nuvarande kommunalråd Paula Nilsson (M) avvisar samtidigt bilden att den andra kommundirektörens uppsägning berodde på arbetet med att avslöja misstänkt korruption. Enligt henne behövde kommunen i stället fokusera på förändringsarbetet efter de brister som hade uppdagats, och det arbetet borde ledas av någon annan.

OECD pekar ut brister i systemet

SVT:s kartläggning ligger i linje med den kritik som OECD riktade mot Sverige i en rapport från september 2025. Organisationen bedömer att korruption i kommuner och regioner är underrapporterad och konstaterar att det, till skillnad från inom statliga myndigheter, saknas ett motsvarande lagkrav för kommuner och regioner att anmäla misstänkt korruption. OECD pekar också på bristande antikorruptionskompetens utanför de specialiserade polis- och åklagarenheterna. Det kan enligt rapporten leda till att varningssignaler missas, att fall hamnar hos fel myndighet eller att svaga utredningar byggs upp. Tidigare statsåklagaren Thomas Forsberg lyfter dessutom tystnadskulturen som ett centralt problem. Visselblåsare riskerar att råka illa ut när de uppmärksammar oegentligheter, medan de lagstadgade visselblåsarsystemen inte alltid fungerar som avsett, säger han till SVT.

Här får fångar bättre mat än de äldre

Emil Fjellstedt — Fri, 01 May 2026 13:03:53 +0000

Livsmedelskostnaden för intagna på Kriminalvårdens anstalter i Umeå uppges vara högre än motsvarande kostnad för äldre i kommunens äldreomsorg. Uppgifterna har väckt kritik och beskrivs av en omvårdnadsprofessor som en fråga om ålderism. Umeå kommun avsätter 79 kronor per dygn för livsmedel till äldre inom äldreomsorgen. På Kriminalvårdens anstalt i Umeå är motsvarande kostnad 87 kronor per dygn, medan anstalten i Sörbyn uppges ligga på 113 kronor per dygn, rapporterar Sveriges Radio. Skillnaden innebär att livsmedelskostnaden på den dyrare anstalten ligger 34 kronor högre per person och dygn än inom äldreomsorgen i kommunen. Britt-Inger Saveman, professor emerita i omvårdnad vid Umeå universitet, riktar skarp kritik mot jämförelsen. Hon framhåller att undernäring bland äldre sedan länge är ett känt problem och menar att prioriteringen speglar en lägre värdering av äldre människors behov. — Det är en fråga om ålderism och diskriminering, säger hon enligt artikeln.

Kommunen försvarar maten

Från Umeå kommuns sida avvisas bilden av att de äldre får undermålig mat. Maria Svensson, ansvarig för måltidsservice i kommunen, uppger att måltiderna är näringsriktiga och planerade utifrån de äldres behov. Kriminalvården pekar samtidigt på att intagna kan ha ett högre energibehov. Conny Dahl vid myndigheten hänvisar enligt uppgifterna till att många intagna är yngre män, vilket kan påverka portionsstorlekar och energiinnehåll. Frågan om kostnader inom Kriminalvården har även fått politisk aktualitet. Regeringen gav 2024 myndigheten i uppdrag att minska dygnskostnaderna, samtidigt som beläggningen i svenska anstalter är hög och behovet av nya platser ökar. Jämförelser mellan matkostnader för fångar och andra offentligt finansierade måltider har återkommit under flera år. Aftonbladet rapporterade redan 2011 om pensionärsmat som kostade mindre än fångmat, och TTELA har senare uppmärksammat att en lunch på fängelset i Vänersborg var betydligt dyrare än skolmat.

Polisen: Kommunerna måste tvingas polisanmäla korruption

Redaktionen — Wed, 26 Mar 2025 06:13:09 +0000

Korruptionen inom svenska kommuner och regioner bedöms vara utbredd – men många korruptionsbrott uppdagas aldrig. Nu vill polisens nationella antikorruptionsgrupp (NKG) se en lagändring som gör det obligatoriskt för kommuner och regioner att polisanmäla alla misstänkta fall av korruption. Inom statliga verksamheter måste ansvariga idag anmäla alla misstankar om korruptionsrelaterad brottslighet till polisen – men det kravet finns i dagsläget varken för kommuner eller regioner vilket leder till att polisen inte får kännedom om brottsligheten, och således heller inte kan utreda den. – Det är viktigt att få in anmälningar om misstänkt korruption från hela den offentliga sektorn. Idag bedömer vi att det finns ett stort mörkertal både inom kommunal och regional verksamhet, säger juristen Natali Engstam Phalén vid nationella antikorruptionsgruppen. NKG pekar på att merparten av den offentliga sektorns korruptionskänsliga verksamhet finns just i kommunerna och regionerna, och det kan exempelvis handla om att bidrag betalas ut trots att mottagaren inte har rätt till pengarna, eller att tillstånd och offentliga upphandlingar beviljas på felaktiga grunder. Hälso- och sjukvården pekas ut som särskilt korruptionskänslig, och polisen pekar på att den organiserade brottsligheten gärna försöker ta över alla verksamheter som kan göda den kriminella ekonomin.

Anställda köps ut

– Det är viktigt att samma regler gäller för hela den offentliga sektorn i fråga om hur man ser på korruptionsbrott. Det är inte rimligt att kommuner och regioner inte polisanmäler alla korruptionsmisstankar. Skadeverkningarna av korruption är desamma oavsett om det sker i kommuner, regioner eller staten. Det handlar i slutändan om allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet och hur skattepengar används, fortsätter Engstam Phalén. Man noterar att det mellan 2023 och 2024 bara anmäldes 107 korruptionsbrott till NKG – och att endast 15 av dessa kom från svenska kommuner och regioner. – Det är bekymmersamt med tanke på att så stor del av korruptionskänslig verksamhet bedrivs på kommunal och regional nivå. Ofta hanteras korruptionsmisstankar arbetsrättsligt genom att anställda köps ut. Risken är då att personen kan fortsätta sin brottslighet på andra offentliga arbetsplatser, konstaterar juristen. Nu vill man se en lagändring där ansvariga på Sveriges kommuner och regioner blir skyldiga att anmäla all misstänkt korruption – och man menar att lagstiftarna bör kunna använda det regelverk som redan finns och gäller statliga verksamheter. – Det skulle skicka en tydlig signal om vikten av att med kraft bekämpa korruption inom hela den offentliga sektorn. Vi tror också att det skulle ha en brottsförebyggande effekt samtidigt som fler kan lagföras, avslutar Natali Engstram Phalén.

Förslaget: Fler bakgrundskontroller ska stoppa kommunernas rekrytering av kriminella

Jan Sundstedt — Fri, 01 Nov 2024 12:36:27 +0000

Det måste bli enklare för svenska kommuner att kontrollera brotts- och misstankeregister innan man anställer ny personal, föreslår regeringens utredare. – Från regeringens sida är vi måna om att kommuner har möjligheter att göra de bakgrundskontroller som behövs för att förebygga otillåten påverkan, infiltration och annan kriminalitet, menar justitieminister Gunnar Strömmer (M). Utredaren, Charlotte Svensson, presenterar i utredningen tre förslag som i korthet går ut på att svenska kommuner ska få betydligt mer långtgående befogenheter än idag att söka uppgifter i brottsregistret om den som ska arbeta med äldre, funktionsnedsatta eller barn och unga. Vidare vill hon se en ny lag som ”ger kommunen möjlighet att genomföra registerkontroller vid anställning till befattningar som är kritiska för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag”. Justitieministern välkomnar förslagen och uppger att han ser fram emot vad de olika remissinstanserna har att säga i frågan. – Äldre människor i behov av hjälp och stöd har rätt att känna sig trygga i sitt eget hem när de släpper in personal från hemtjänsten eller på ett särskilt boende. Utöver intervjuer och referenstagning innebär utredningens förslag att kommunerna skulle få ett tydligt lagstöd för att kontrollera belastningsregistret och misstankeregistret för att bedöma om en person är lämplig att arbeta inom äldreomsorgen, tillägger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Vad är misstankeregister??? Vad registreras man för då??
— Robert Larsson (@RobertLar1969) November 1, 2024

Hänvisar till våldsam samhällsutveckling

Regeringen menar att utökade bakgrundskontroller är nödvändiga ”för att skydda sig mot hoten från organiserad brottslighet och annan kriminalitet” – och anser att det idag är alldeles för svårt att få tillgång till uppgifter i belastnings- och misstankeregistret. ”Utredningen föreslår även utökade kontroller av belastnings- och misstankeregister av personer som ska arbeta med barn och barn med funktionshinder. Utifrån samhällsutvecklingen där det grova våldet har krupit längre ner i åldrarna med allt yngre som både gärningspersoner och brottsoffer föreslås en utvidgning av de uppgifter som dessa kontroller ska omfatta”, förkunnar man vidare. ”Registerutdragen föreslås därför även omfatta bland annat uppgifter om sabotage mot blåljusverksamhet, involverande av underårig i brottslighet, brott mot narkotikastrafflagen, vissa brott mot vapenlagen samt brott mot terroristbrottslagen”, fortsätter pressmeddelandet. Man vill även att bakgrundskontroller görs inför alla kommunala chefsrekryteringar – samt att dessa utförs av Säkerhetspolisen. I utredningen föreslås det att lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2025.

Svenska kommuner vill införa turistskatt

Markus Andersson — Mon, 15 Jul 2024 12:11:33 +0000

De styrande politikerna i hälften av Sveriges mest populära turistkommuner kan tänka sig att införa någon form av turistskatt. – En besöksnäringsavgift eller en turistskatt skulle kunna vara ett väldigt bra bidrag till fortsatt utveckling, menar Hans Unander (S), kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälens kommun till skattefinansierade SVT. Ute i Europa är det redan vanligt att ta ut olika former av avgifter från turister, något som ofta motiveras med att gästernas närvaro påstås leda till ökat slitage, nedskräpning och ett behov av utbyggt infrastruktur. Även i Sverige hörs nu allt fler röster som vill införa denna ordning – bland andra Meit Fohlin (S), ordförande i regionstyrelsen på Gotland, som menar att turisterna utnyttjar öns resurser under sommarmånaderna – samtidigt som skattepengarna hamnar i andra kommuner. Hon förespråkar istället ”att man har möjlighet att betala skatt de månaderna och att den skatten tillfaller Gotland eller där man har ett sommarhus”. – Så gör man på en del andra ställen och det skulle vara ganska enkelt löst.

"Stort behov av vatten och avlopp"

Statskanalen kontaktade kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande i de 30 mest besökta kommunerna, baserat på antalet gästnätter per invånare. Av 22 som valde att svara är elva (plus Gotland) positivt inställda till att införa någon form av turistskatt. – Vi har ansvar för lederna i Sälenfjällen som kostar en hel del, vi behöver en bättre infrastruktur, vi har ett stort behov av vatten och avlopp och samtidigt har vi krav från MSB att göra en ny räddningsstation uppe i Sälenfjällen, fortsätter Hans Unander. I Orsa är man dock av motsatt åsikt och menar att en turistskatt istället skulle signalera att man vill ha färre besökare och fungera avskräckande. – Jag ser positivt på turismen, jag vill att det ska bli mer turism och fler besökare till Orsa, säger Mikael Thalin (C), kommunstyrelsens ordförande i Orsa kommun. Noterbart är också att av dessa elva politiker som uppger att de vill införa en särskild skatt eller avgift för turister, representerar tio Socialdemokraterna och en Centerpartiet.

Svensk elbrist jagar bort företag

Isac Boman — Sun, 07 Aug 2022 05:45:05 +0000

Minst 24 svenska kommuner har de senaste åren tvingats tacka nej till nya företagsetableringar eftersom det råder elbrist. Detta leder i sin tur till förlorade arbetstillfällen och skatteintäkter. Skattefinansierade Ekot har gjort en kartläggning som visar att 24 av 163 svarande kommuner i närtid varit med om att man fått neka nya företag att etablera sig med motiveringen att det inte finns tillräckligt med elektricitet. Kungsör med knappa 9000 invånare är en av dessa kommuner och har under de senaste åren tvingats säga nej till flera företag på grund av elbrist. – Det är ofta som det inte är möjligt just effektmässigt, säger Ida-Maria Rydberg som är näringslivschef i Kungsörs kommun. – Den senaste förfrågan var om en batterifabrik som hade gett 4 500 nya arbetstillfällen. Vi kan inte tillhandahålla den mängden el som fanns med i förfrågan, berättar hon vidare. I en handfull av fallen handlar det om krävande datahallar eller batterifabriker som nekats, men i den övervägande delen av fallen är det mindre företag och tillverkningsindustrier som fått nej av kommunerna. Problemet är heller inte regionalt utan förekommer i såväl södra Skåne som norra Norrland. – 2018 fick vi frågan om ett datacenter och 2021 om en fiskodling men de kunde inte etablera sig på grund av låg kapacitet. Totalt handlar det om 40 nya jobb som inte blev av. Om inte vi också kan växa när vi har möjlighet på grund av att vi inte får el så är det förödande, säger Bo Häggroth som är näringslivsstrateg i Överkalix. Exakt hur mycket pengar kommunerna går miste om på grund av begränsningarna i elnätet framgår inte. Det är också oklart när eller om problemen kommer att åtgärdas – även om regeringen medger att elnätet måste bli ”mer flexibelt”.

Kommunernas kostnader för försörjningsstöd fortsätter skena

Per Nordin — Tue, 25 Feb 2020 16:45:19 +0000

Kommunernas kostnader för ekonomiskt stöd fortsätter öka. Immigranter som inte klarar av att få riktiga jobb är den främsta orsaken till ökningen. Enligt Socialstyrelsen ökade utbetalningarna av ekonomiskt bistånd med omkring fem procent förra året. Enligt en enkät som kommunerna har fått besvara beror ökningen till stor del på migranter som lämnat den statligt finansierade etableringsfasen utan att ha fått ett riktigt jobb. – Det kom ju väldigt många till Sverige år 2015 och de börjar ramla ur etableringen nu. Många har svårt att få jobb av olika skäl, de har olika utmaningar. Och de insatser som Arbetsförmedlingen har haft tidigare finns nu i mindre grad och då blir det en fråga för försörjningsstödet, säger Leif Klingensjö, sektionschef vid Sveriges kommuner och regioner, till SR. Klingensjö menar vidare att migranterna behöver extra hjälp och stöd för att komma i arbete och att detta har försvårats med alla nedskärningar inom Arbetsförmedlingen, bland annat de statligt subventionerade extratjänster som förra året stoppades. Samtiden rapporterar om hur de skenande kostnaderna för ekonomiskt stöd till migranter leder till neddragningar inom skola och omsorg. Vissa av de kommuner som först hyllade mottagandet under den tid de fick ekonomisk kompensation av staten numera befinner sig i djup kris och tvingas idag låna pengar för att finansiera verksamheten.

Nytt larm: Farliga kemikalier i dricksvattnet

Osignerad — Mon, 10 Feb 2014 18:12:39 +0000

Högfluorerade ämnen som kommit från brandskum har hittats i dricksvattnet i flera svenska kommuner. De farliga kemikalierna som finns i dricksvattnet kan påverka kroppens organ. [caption id="attachment_12198" align="aligncenter" width="468"] Foto: Flickr/Joost Nelissen/CC BY-NC 2.0[/caption] Det handlar främst om ämnena PFAS och PFHxS som läckts ut till dricksvattnet vid brandövningar. Tidigare har Livsmedelsverket hittat de farliga kemikalierna i Ronneby, Botkyrka och Uppsala. ”Generellt kan man säga att högfluorerade ämnen första hand har hittats i områden i närheten av brandövningsplatser. Dessa högfluorerade ämnen fanns tidigare i brandskum, men är nu förbjudna. De är syntetiskt framställda kemikalier som är väldigt långlivade i naturen.”, skriver Livsmedelsverket på sin hemsida. Men enligt Livsmedelsverket kan fler svenska kommuner vara drabbade. – Det är ju inte bara de här tre kommunerna som haft flygplatser, gjort brandskyddsövningar och så vidare. Det är en tickande miljöbomb som vi måste kartlägga. Det här är ett larm som jag klassar som värre än larm om bekämpningsmedel i maten, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord till Svenska Dagbladet.