kolkraft – Nya Dagbladet

Kinas utsläpp kan ha nått toppen – massiv satsning på förnybart

Markus Andersson — Wed, 05 Nov 2025 18:26:43 +0000

Kina står för över 30 procent av världens växthusgasutsläpp, men investerar samtidigt mer än något annat land i förnybar energi och elbilar. Nya siffror tyder på att de kinesiska utsläppen kan ha nått sin högsta punkt tidigare än väntat.

Kina släpper ut uppskattningsvis 15,6 gigaton koldioxidekvivalenter (koldioxid och andra växthusgaser) årligen, vilket gör landet till världens enskilt största utsläppsland. Men bakom siffrorna pågår en omfattande omställning, rapporterar AFP.

Den kinesiska elproduktionen domineras fortfarande av kol, som svarar för nästan 60 procent av genererad el. Men massiva installationer av förnybar energi förändrar bilden snabbt. Kina har nu 1 482 gigawatt installerad sol- och vindkraft och siktar på att sexfaldiga sin kapacitet från 2020 års nivåer till 3 600 gigawatt senast 2035.

Enligt analytikers bedömningar är målet realistiskt – faktiskt så pass realistiskt att landet kan nå dit tidigare än planerat. Under 2024 adderade Kina betydligt mer än de 200 gigawatt per år som skulle krävas för att nå målet.

Eldrivna fordon tar över marknaden

På bilmarknaden har omställningen gått ännu snabbare. Nästan hälften av alla nya bilar som såldes i Kina under 2024 var antingen eldrivna eller laddhybrider. Landet står för över 70 procent av den globala produktionen av elfordon och har enligt Internationella energiorganisationen, IEA, blivit världsledande på området.

President Xi Jinping har uttalat att fordon med "ny energi" ska bli mainstream på den kinesiska marknaden – ett mål som i praktiken redan är uppnått.

[caption id="attachment_216353" align="alignnone" width="640"] Eldrivna bilar dominerar nybilsförsäljningen i Kina och prislappen kan ligga omkring ett par hundratusen kronor under europeiska motsvarigheter. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Utsläppen kan ha nått sin topp

I september presenterade Kina för första gången konkreta siffermål för utsläppsminskningar: en reduktion på 7–10 procent till 2035.

Vissa bedömare menar att de kinesiska utsläppen redan har nått sin högsta nivå, eller är nära att göra det, tack vare den snabba expansionen av förnybar energi och kärnkraft. Beijing har tidigare åtagit sig att nå toppen för utsläppen senast 2030 och att vara "klimatneutralt" 2060.

I Kina är debatten om vindkraftens baksidor inte vanligt förekommande, och i ökenområden och till havs har stora mängder vindkraft installerats på senare år.

Oljestater bygger kolkraftverk

Tege Tornvall — Sat, 21 Nov 2020 14:41:50 +0000

Flera arabiska oljestater bygger nu stora kolkraftverk för att säkra sin framtida energiförsörjning. Olja har de förvisso, men inte kol. I stället importerar de kol från flera länder. För att inte bli för beroende av enskilda energislag och exportländer vill länderna använda flera olika energislag, som kompletterar varandra. Sin egen olja har de främst för export för fortsatta intäkter samt till egna transportmedel. Enligt internationella energiorganet IEA har och bygger nu följande länder i och nära Mellersta Östern kolkraftverk: Egypten, Förenade Arabemiraten (UAE), Iran, Israel, Jordanien, Oman, Pakistan, Syrien och Turkiet. Flera importerar också naturgas från emiratet Qatar men vill minska sitt beroende av en enda leverantör. Även arabiska oljestater bedriver maktspel sin emellan. Energi och råvaror är brickor i detta spel med främst Kina som drivande aktör. Utan vattenkraft och med mycket litet vindkraft utnyttjar dessa länder följande energikällor: egen olja, importerat kol, importerad gas samt egen solenergi med mycket solsken. Med ökande befolkningar och ekonomier behöver de mer energi, och den får de mest genom kol och gas. I Förenade Arabemiraten (UAH) bygger nu Dubai ett stort kolkraftverk för uppåt 35 miljarder kronor. Det blir tänkvärd utsikt för det internationella organet IREA för påstått förnybar energi, som råkar ha sitt huvudkontor just i Dubai. Även Indien, Indonesien, Kina och andra asiatiska länder bygger nya kolkraftverk i rask takt. Utan kolkraft kan de inte säkert och tillförlitligt försörja sina stora befolkningar med den energi de behöver för fortsatt utveckling. Kol importerar de främst från Australien och Sydafrika per sjötransport. År 2019 exporterade världens kolproducerande länder kol för 118,5 miljarder dollar (drygt 1100 miljarder kronor). De tio största exportörerna var Australien, Indonesien, Ryssland, USA, Colombia, Kanada, Sydafrika, Nederländerna, Mongoliet och Mozambique. Australien ensamt svarade 2019 för 37,5 procent av världens kolexport. Dess överlägset största kund var Kina, som också 2019 förbrukade hälften av totalt 7,6 miljoner ton brutet kol i världen. Officiell statistik (Worldometer) redovisar hela 130 stater med registrerad förbrukning av kol. Efter Kina kommer följande: Indien, USA, Tyskland, Ryssland, Japan, Sydafrika, Sydkorea, Polen, Australien och Turkiet. Per invånare förbrukar Australien mest, följt av Bulgarien, Kazakstan, Serbien, Tjeckien, öriket Nya Caledonien (!), Polen, Sydafrika, Grekland och Tyskland. Av Nordens länder förbrukar Finland mest kol per invånare (plats 45) före Danmark, Sverige och Norge. Många länder är helt eller till stor del beroende av kol för sin energiförsörjning. Men globalt minskar kolförbrukningen som följd av dels opinionstryck och politiska åtgärder, dels coronapandemin. Medan Europa och Nordamerika kraftigt minskar sin kolförbrukning, ökar många utvecklingsländer sin. Även världens oljeförbrukning minskar av samma orsaker. Överlägset mest olja förbrukar USA och Kina, som tillsammans står för ca 35 procent. Sedan följer Indien, Japan, Ryssland, Saudiarabien, Brasilien, Sydkorea, Kanada, Tyskland, Mexiko och Indonesien. Minskad kol- och oljeförbrukning kompenseras inte så mycket av vind-, sol- och biokraft som av ökad gasanvändning. Total ökade världens utvinning av naturgas med 4 procent 2019, och USA:s ökade med hela 10 procent. USA svarar för 23–24 och Ryssland för 18–19 procent av den totala utvinningen. Tillsammans står kol, olja och gas fortfarande för ca 85 procent av världens totala energiförsörjning. Kärnkraft svarar tillsammans med vatten-, vind-, sol- och biokraft för resten med stark tillväxt för sol- och vindkraft från låga nivåer. Helt aktuell statistik är svår att finna. Sajten Our World In Data redovisade för 2018 en total, global konsumtion av primär energi (utan omvandling till andra energiformer) på 157,366 terawattimmar (TWh). Global primär energiproduktion 2018 per energislag: olja 33,8 procent; kol 28,0; gas 24,5; biomassa/biobränslen 7,8; vattenkraft 2,7; kärnkraft 1,7; sol-vind-geo 1,6. Frånsett rådande coronapandemi ökar världens totala energiförbrukning med 1–2 procent per år, driven av ökande befolkning och ekonomisk tillväxt men bromsad av effektivare användning och tekniska utveckling. Tege Tornvall Källor: IEA, Enerdata, BP.

Elektricitet livsviktig för världens fattiga

Tege Tornvall — Mon, 11 Feb 2019 19:30:31 +0000

I brist på elektricitet eldar runt en miljard fattiga i Afrika och Asien med kvistar, rötter, buskar och torkad dynga för matlagning och uppvärmning. Det bildar bland annat giftig kolmonoxid och svart sot. Kolmonoxid är livsfarlig inomhus och dödade för bara några generationer sedan fattiga svenskar med vedeldning som enda värmekälla. Sot förs långt med vindar. Från öppna eldar i länderna söder om Himalaya täcker mörkt sot Himalayas glaciärer så att de värms av solsken och smälter på ytan trots minusgrader på hög höjd (vatten för bevattning kommer främst från återkommande nederbörd.) Med elektricitet kan de fattiga byta ut sina öppna eldar mot spisar, kylskåp, värme och belysning. Det kräver ansvarstagande regeringar som förbättrar deras ekonomi och kan producera säkert tillgänglig elektricitet. För sådan duger inte vind-, sol- eller bioenergi. Det blåser bara ibland och är bara solsken ibland, och odlingsmarken räcker inte för allt biobränsle som skulle behövas. Då återstår vatten-, kärn- och kolkraft. Få länder har nämnvärt med vattenkraft. Kärnkraft kräver stora investeringar i avancerad teknik. Enklast och billigast är kol, olja och gas, som ger 85 procent av världens befolkning bättre livsvillkor. Med förbränning följer också livgivande koldioxid till världens växtlighet och grödor. Koldioxid är som bekant inget gift utan växtlighetens livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Därför bygger främst Kina och Indien nya kolkraftverk. Det ger nödvändig elektricitet för hushållens uppvärmning och mathållning, för företagens energiförsörjning och för samhällets sjuk- och hälsovård, skolor och transporter. Tege Tornvall

Uppgörelse om utsläppshandel klar

Osignerad — Mon, 20 Nov 2017 14:11:09 +0000

EU-länderna och EU-parlamentet har nått en viktig överenskommelse om ett system för utsläppshandel primärt gällande kolindustrin. Undantag görs dock för Rumänien och Bulgarien som ligger 30 procent under BNP-genomsnittet i EU. – Vi kom fram till en princip som innebär att vi generellt sett får bort kolfinansieringen i moderniseringsfonden, säger EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) till TT. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Ny rapport: Kolkraft bidrar till fattigdom

Alexander Almqvist — Tue, 01 Nov 2016 17:54:12 +0000

I en ny rapport från en brittisk tankesmedja slår man fast att kolkraft inte alls hjälper till med utrotandet av fattigdomen i världen. Istället bidrar kolkraften till klimatförändringar som drabbar jordens fattiga population. Det är en rapport från tankesmedjan Overseas Development Institute (ODI), som är Storbritanniens ledande oberoende tankesmedja om internationell utveckling och humanitära frågor, där kolkraftens påstådda nytta för fattiga får stryka på foten. Kolkraft är i dag den enskilt största källan till koldioxidutsläpp, som sägs bidra till den globala uppvärmningen. I framtiden förutspår forskare att det främst är fattiga människor som kommer att drabbas av klimatförändringarna. Mot bakgrund av detta och annan forskning drar man i den nya rapporten slutsatsen att kolkraft inte alls hjälper fattiga människor. Bland annat avlider uppemot 670 000 människor om året i Kina och 100 000 i Indien årligen på grund av kolkraftens inverkan på miljön. Kolindustrin har under en längre tid hävdat att man hjälper fattiga människor med jobb och att man ökar den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländer. Men i rapporten framgår det att det kolkraftens påstådda nytta för fattiga är överdriven och att dess hälsopåverkan gör att den inte ska ses som ett verktyg i kampen för att utrota den globala fattigdomen. ”Den omedelbara hälsoeffekterna från kol i utvecklingsländer är häpnadsväckande, särskilt för fattiga människor som är sämst rustade att ta itu med sjukdomar eller försämrade vatten- och markresurser”, står det i rapporten. Avslutningsvis rekommenderar rapportförfattarna att politikerna och makthavarna vidtar åtgärder så att kolkraften kan ersättas med mer miljövänliga energimetoder som kan hjälpa såväl klimatet som jordens fattiga befolkning. Alexander Almqvist-Paajanen alexander.almqvist@nyadagbladet.se

Skottlands sista kolkraftverk stängt

Osignerad — Fri, 29 Apr 2016 07:55:20 +0000

Skottlands sista koleldade kraftverk, Longannet Power Station, har efter 50 år tagits ur drift. Det är ett viktigt steg för elbolaget Scottish Power, som har som mål att helt övergå till förnybar energi till år 2020, skriver care2.com. Logannet färdigställdes 1969 och var då det största koleldade kraftverket i Europa med en maxkapacitet på 2400 megawatt. Kraftverket var byggt för att användas i 25 år. Under sin livstid producerade Logannet 400 terrawattimmar elektricitet. Det var också en av Storbritanniens största källor till förorening, enligt care2. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet