koldioxidskatt – Nya Dagbladet

Studie: Få vill ha klimatskatter

Redaktionen — Fri, 21 Nov 2025 08:20:30 +0000

Trots att en stor del av befolkningen anser att så kallade klimatförändringar är ett allvarligt problem möter politiska åtgärder ofta stort motstånd – särskilt när det gäller klimatskatter. Detta beror ofta på ett lågt politiskt förtroende, visar en ny studie från Institutet för framtidsstudier, som granskat data från fyra europeiska länder, bland annat Sverige. I studien, som publicerats i Journal of Public Policy, fick över 6000 människor från Sverige, Spanien, Tyskland och Polen bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder. Där rankades skatter generellt bland de minst populära åtgärderna, där endast nya kärnkraft och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära. Förutom i Sverige, där kärnkraft rankades ungefär i mitten. Koldioxid- och fossila bränsleskatter var de minst omtyckta åtgärderna när det gällde klimatskatter. Forskarna menar att det handlar om ett lågt politiskt förtroende, att man helt enkelt inte litar på att politikerna kommer att använda skattepengarna rätt. — När människor har lågt politiskt förtroende är de mer benägna att överskatta kostnaderna för klimatpolitiken, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi, i ett pressmeddelande och fortsätter: — Detta förklarar det särskilt låga stödet för skatter på fossila bränslen eller koldioxid – en politik som många ekonomer anser vara den mest kostnadseffektiva klimatpolitiken av alla, men som paradoxalt nog är minst populär bland allmänheten.

Saknas kommunikation

Bland de mer välsedda klimatåtgärderna fanns bland annat regleringar, såsom energieffektivitetskrav för bilar och byggnader, och ökat naturskydd. Enligt studien kan det bero på att dessa åtgärder helt enkelt kostar mindre, och forskarna betonar att politikerna bör utnyttja sådana åtgärder i större utsträckning. Om politikerna vill få ett större stöd till exempelvis klimatskatter bör de vara mer ärliga kring hur de pengarna kommer att användas. — Klimatpolitikens framgång beror inte bara på ekonomisk effektivitet, utan också på allmänhetens stöd. Det finns strategier som är mer lovande för politiker att följa. Man skulle kunna göra mer för att helt enkelt kommunicera att många klimatåtgärder, inklusive koldioxidskatter, har lägre kostnader än många tror och är mer effektiva. Om politikerna kan kommunicera det kommer människor att vara mer positivt inställda, säger Fairbrother.

Danska lantbrukare protesterar mot klimatskatter och bovaer

Redaktionen — Tue, 14 Jan 2025 15:28:29 +0000

Under måndagen protesterade danska lantbrukare mot nya klimatskatter och regler som de menar försvårar och försämrar jordbruket i landet. Bland annat riktades protesterna mot den kritiserade fodertillsatsen bovaer, som lantbrukare nu tvingas använda för att minska metanutsläpp. Förra året enades den danska regeringen om ett nytt klimatavtal med målet att göra Danmark "grönt". Ett av målen är att minska kväveutsläppen från lantbruket med 13 780 ton per år, vilket ska uppnås genom en koldioxidskatt för bönderna. Demonstrationen No FFF, som står för "No Food, No Farmers, No Future", anordnades i flera danska städer under måndagen. Lantbrukare körde sina traktorer till bland annat Aalborg, Kolding, Holstebro och Århus. Lantbrukarna kräver att alla skatter och regler som försvårar jordbruk och djuruppfödning i Danmark tas bort. De vill även att bil- och registreringsavgifter avskaffas, att det gröna trepartsavtalet stoppas och att inga fler solcellsparker byggs på jordbruksmark.

Krav på metanreducerande tillskott

En betydande del av protesterna riktas mot den hårt kritiserade fodertillsatsen bovaer. Sedan den 1 januari måste alla mjölkgårdar i Danmark med fler än 50 kor använda metanreducerande tillskott i fodret. – Jag kommer inte att ge mina kor bovaer, det är helt säkert, säger lantbrukaren Thorbjørn Thomsen till danska statskanalen DR. Arla har nyligen mött stark kritik efter att ha stoltserat med att de ger brittiska mjölkkor fodertillskottet bovaer. Många britter har krävt en bojkott av företagets produkter och öppet deklarerat att de inte tänker stödja ett företag som ger sina djur vad de anser är experimentella och onaturliga tillskott. Även i Sverige har kritiken varit märkbar, och initiativ som Mejerikollen har lanserats för att hjälpa konsumenter att undvika mjölkprodukter med bovaer.

Vill inte begränsa trafiken

I flera europeiska länder har demonstrationer mot skatter och regler för jordbruket ägt rum under parollen No Farmers, No Food. Den danska demonstrationen stöds dock inte av de stora officiella jordbruksorganisationerna. – Vi vill inte vara en del av att ta vanliga danskar som gisslan i den här frågan. Det finns vissa saker som vi inte är nöjda med, men vi är inte för att begränsa trafiken av det skälet, säger Torben Farum, vice ordförande för jordbruksorganisationen Agilix på norra Jylland.

Danska lantbrukare tvingas betala koldioxidskatt

Sofie — Tue, 19 Nov 2024 10:45:24 +0000

2030 kommer Danmark att införa en koldioxidskatt på lantbruk och blir således det första landet i världen som inför en sådan skatt. Den danska regeringen har kommit överens om ett nytt avtal som ska göra Danmark "grönt", bland annat genom att kväveutsläppen från lantbruket ska minskas med 13 780 ton om året. Den nya koldioxidskatten innebär att lantbrukare ska betala 300 danska kronor per ton utsläppt koldioxid, en summa som höjs till 750 kronor per ton år 2035. Skatten kombineras med ett grundavdrag på 60 procent. – Vi blir det första landet i världen som inför en koldioxidskatt på lantbruk, säger landets klimat- och energiminister Lars Aagaard (M), enligt TT. Skatten baseras på utsläpp från gödselhantering och även från boskapens matsmältning. Vidare ska tio procent av Danmarks yta omvandlas till natur och skog fram till år 2045. Den danska regeringen förväntar sig också att Sverige och Tyskland bidrar till att uppnå målen för minskade kväveutsläpp. Bland annat föreslår man gemensamma miljöregler för Östersjön.

Von der Leyen kräver global koldioxidprissättning

Isac Boman — Tue, 12 Sep 2023 12:08:06 +0000

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill att G20-ledarna ansluter sig till ett förslag om att inrätta en global koldioxidprissättning. Trots att man redan dragit in över 150 miljarder euro på utsläppshandeln bara inom Europa krävs det "mer intäkter än så", enligt EU-toppen. Redan sedan tidigare har många länder börjat sätta ett pris på koldioxid i det uttalade syftet att nå sina klimatmål – antingen som skatter eller inom ramen för ett system för handel med utsläppsrätter. Enligt Världsbanken existerar det idag 73 olika prissättningsmodeller för koldioxid som påstås täcka cirka 23 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. ”Klimatförändringarna har orsakats av människan och det betyder att vi kan ta uti med dem. För att göra detta behöver vi innovation, investeringar i grön teknik, kapacitet för förnybar energi och energieffektivitet. Vid G20-mötet bjöd jag in ledarna att ansluta sig till kravet på globala koldioxidpriser”, förkunnade EU-chefen på X, tidigare Twitter.

Climate change is man-made. So it means we can address it.
For this we need innovation, investments in green technologies, renewable energy capacity and energy efficiency. This requires more investments. At the G20 I invited leaders to join the call for global carbon pricing. — Ursula von der Leyen (@vonderleyen) September 9, 2023

Von der Leyen har under en tid uppmanat det internationella samfundet att införa en gemensam global koldioxidprissättning i syfte att påskynda övergången till en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp. Hon lobbade bland annat för just detta under ett toppmöte i Paris i juni, där hon också hävdade att ”nästan ingenting” av utsläppen idag täcks av skatter och avgifter. Vid öppnandet av G20-mötet i New Delhi hävdade von der Leyen att EU:s utsläppshandelssystem bidragit till att minska utsläppen med 35 procent sedan 2005 och genererat över 152 miljarder euro i intäkter. – Men det kommer att behövas mer intäkter än så, sa hon. Ett av de länder som nyligen infört en koldioxidprissättning är Japan och man planerar att i oktober även öppna upp marknaden för ”koldioxidkrediter”. G20-länderna består av 19 av världens största ekonomier plus EU. Tillsammans bedöms de också stå för cirka 80 procent av de globala utsläppen.

Internationella valutafonden efterlyser global koldioxidskatt

Isac Boman — Wed, 16 Oct 2019 05:11:47 +0000

I en ny rapport vädjar Internationella Valutafonden (IMF) till politiker att "vidta omedelbara åtgärder" eftersom "global uppvärmning hotar planeten och människors levnadsstandard". I konkreta ordalag efterlyser man framförallt en global koldioxidskatt. Skatten man föreslår i rapporten Fiscal Monitor: How to Mitigate Climate Change är 75 dollar per ton koldioxid, något som man bedömer ytterligare kommer att höja elpriser med i snitt 45 procent under en tioårsperiod och bränslepriser med 15 procent. "Finansministrar kan möta denna kris genom koldioxidbeskattning eller liknande åtgärder, så att klimatkompensering genom skatter och utgifter görs mer acceptabelt" skriver man bland annat i sin slutkläm. I rapporten lyfter valutafonden speciellt fram Sverige som ett föredömligt exempel med koldioxidskatt i landet som redan i dagsläget ligger på 127 dollar per ton. Inkomsterna för den globala skatten föreslår man bland annat ska fördelas till att uppfylla FN:s mål eller delas ut som "medborgarlön". IMF verkar bland annat för det uttalade ändamålet att främja "globalt monetärt samarbete". Framförallt är organisationen känd för sina så kallade "räddningspaket", med lån som beviljas med hårda villkor till konkursmässiga stater – ofta inkluderande att privatisera offentlig egendom. EU-kommissionens tidigare viceordförande, bulgariskan Kristalina Georgieva, övertog i början av oktober posten som IMF-direktör från fransyskan Christine Lagarde.