kol – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 21 Jan 2026 11:28:05 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg kol – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Därför ska du ha aktivt kol i hemmet https://nyadagbladet.se/halsa/darfor-ska-du-ha-aktivt-kol-i-hemmet/ https://nyadagbladet.se/halsa/darfor-ska-du-ha-aktivt-kol-i-hemmet/#respond Sun, 16 Feb 2025 10:23:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=198470 Aktivt kol har använts i tusentals år inom olika områden. Idag används det främst vid förgiftning och vattenfiltrering, men har också åtskilliga andra användningsområden.
Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 16 februari 2025.
Aktivt kol är ett material som har behandlats med syre vid mycket höga temperaturer för att skapa en extremt porös struktur. Det framställs av organiska material med hög kolhalt, såsom stenkol, träkol, torv och kokosnötskal. Denna ”aktiveringsprocess” avlägsnar tidigare absorberade ämnen från kolet och frigör bindningsställen, samtidigt som porstorleken reduceras och fler porer skapas. Detta resulterar i en mycket stor inre yta – ibland motsvarande flera hundra kvadratmeter per gram – vilket gör aktivt kol extremt effektivt som adsorberande medel för molekyler, joner och atomer. Det innebär exempelvis att en tesked aktivt kol har ungefär samma yta som en fotbollsplan. Aktivt kol ska inte förväxlas med grillkol, grillbriketter eller brända matrester. Dessa material saknar den porösa struktur och adsorptionsförmåga som aktivt kol har. Användning av kol går att spåra till egyptierna, där det främst användes till matlagning och metalltillverkning. Det finns också bevis som stödjer att det senare kan ha använts mot tarmbesvär, för att ta bort dåliga lukter från exempelvis infekterade sår samt att skriva på papyrus. Kol har också använts som tandkräm av ett antal civilisationer sedan Hippokrates (450 f.Kr. till 380 f.Kr.) i det antika Grekland, enligt en studie från 2022.

Förgiftning

Aktivt kol används främst vid förgiftningar och det rekommenderas att ha i sitt hemapotek. Den första rapporterade användningen av aktivt kol som motgift inträffade 1811. Det var den franske kemisten Michel Bertrand som enligt uppgifter ska ha intagit aktivt kol tillsammans med 5 gram arseniktrioxid. 1852 testade även professor Pierre-Fleurus Touéry att ta en stor dos stryknin tillsammans med kol inför sina skeptiska kollegor i den franska medicinakademin utan att bli sjuk. När man tar aktivt kol adsorberas det inte av tarmen, det når alltså tarmen i oförändrad form. Då vätskor eller gaser passerar genom det aktiva kolet binds de till det genom en process som kallas adsorption, vilket sedan fångas upp och sedan försvinner ut genom avföringen istället för att tas upp av kroppen, enligt Healthline. Det är därför viktigt att ta aktivt kol en kort tid efter förgiftning, så att gifterna inte hinner tas upp av kroppen. Kol kan binda till sig åtskilliga ämnen som exempelvis svampgifter, växtgifter samt även en hel del läkemedel. Däremot ska man alltid ringa Giftinformationscentralen innan man ger aktivt kol vid förgiftning då det ibland kan vara olämpligt att ge, enligt 1177. Aktivt kol kan dock inte binda alla typer av gifter och läkemedel, särskilt inte sådana som är frätande. Det hjälper heller inte mot alkoholförgiftning. Aktivt kol listas i Världshälsoorganisationens lista över nödvändiga läkemedel.

Kan slå ut läkemedel

Det finns fler användningsområden med aktivt kol, däremot bör man alltid tala med sin läkare innan användning, särskilt vid förtäring. Eftersom aktivt kol också binder en hel del läkemedel bör man ha det i åtanke. Likadant är det med användning av preventivmedel som exempelvis p-piller då det kan förta effekten. När man tar aktivt kol kan det framkalla kräkning för vissa på grund av smak och textur, vilket i sin tur kan leda till att man råkar få ner sina kräkningar i lungorna som då kan orsaka tillståndet aspiration. Vanliga biverkningar kan vara förstoppning och att avföringen blir svart, enligt WebMD. Stora eller upprepade doser av aktivt kol kan också orsaka en blockering i matsmältningskanalen. Vidare kan man behöva dricka mer vatten vid intag.

Kan hjälpa njurfunktionen

Det finns vissa bevis som stödjer att aktivt kol kan hjälpa njurfunktionen genom att filtrera bort gifter och läkemedel, även om det behövs mer forskning inom området. En studie från 2013 visar att råttor med kronisk njursjukdom, som fick ta aktivt kol, minskade tarminflammationer och skador. I en annan studie från 2014 utfodrades råttor med kronisk njursvikt med blandningar som innehöll 20 procent aktivt kol. Forskarna såg att råttorna fick en förbättrad njurfunktion och en minskad grad av inflammation samt skador i njurarna.

Tarmhälsa

Viss forskning visar att aktivt kol tros kunna lösa upp tarmgaser. Två studier inom ämnet har visat att personer som lider av kraftig gasbildning fått förbättrade symptom vid användning av aktivt kol. Trots den begränsade forskningen har en panel vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ansett att det finns tillräckliga bevis för att stödja användningen av aktivt kol för att minska kraftig gasbildning i tarmarna. Idag finns ingen fastställd dosering, men EFSA rekommenderar att man tar minst ett gram 30 minuter före och efter varje måltid. Eftersom aktivt kol kan fungera vid förgiftningar och överdoser menar vissa forskare att det  därför också skulle kunna användas vid diarré. Diarré orsakas ofta av läkemedel och bakterieinfektioner, därför föreslår forskare i en studie från 2018 att det skulle kunna vara verksamt vid diarré. Däremot betonar forskarna att det behövs mer forskning inom området. I en studie gjord på råttor under 2019 upptäckte forskare att aktivt kol skulle kunna förebygga högt kolesterol, samt att det även fanns bevis för att det minskade inflammation och skyddade blodkärlen från skador som kan orsakas av en kost rik på kolesterol. I en annan studie från 1989 deltog personer med hyperkolesterolemi, det vill säga väldigt höga nivåer kolesterol i blodet. Deltagarna fick ta aktivt kol under tre veckors tid och sänkte därmed kolesterolhalten med mellan 23 och 41 procent.

Vattenrening

Människor har använt aktivt kol som naturligt vattenfilter i tusentals år. Precis som det verkar i tarmarna och magen kan aktivt kol interagera med och adsorbera en rad olika gifter, läkemedel, virus, bakterier, svampar och kemikalier som finns i vatten. En studie från 2015 visar exempelvis att vattenfiltreringssystem som använde kol tog bort så mycket som 100 procent fluorider i 32 ofiltrerade vattenprover efter sex månader.

Bra för tänder och hud

Idag finns det åtskilliga produkter inom tandvård som innehåller aktivt kol. Vissa menar framförallt att det ska ha en blekande effekt, men samtidigt menar andra att det finns risk för skada på emaljen. En del menar också att aktivt kol generellt ska vara bra för munhälsan genom exempelvis att vara antibakteriell och svampdödande. I en studiesammanställning från 2017 visades att det i nuläget inte finns tillräckligt med forskning som stödjer dessa påståenden. Aktivt kol används också mycket inom skönhetsindustrin där det bland annat ska kunna behandla finnar, förbättra torr eller fet hy, reducera rynkor och hjälpa mot porer. Det finns en hel del produkter på marknaden som innehåller aktivt kol, som exempelvis tvål, ansiktsmasker och hudkrämer. Däremot finns det ytterst lite underlag som bevisar dessa påståenden, men det ska vara relativt säkert att använda på huden enligt forskare. Om det uppstår irritation på huden bör man i regel avsluta behandlingen. Inom traditionell medicin i olika delar av världen används aktivt kol från kokosnötter för att behandla hudinfektioner, enligt Medical News Today. Det ska ha en antibakteriell effekt på huden och därför också vara verksamt vid exempelvis insektsbett. Liksom egyptierna använde aktivt kol för att ta bort dåliga lukter ska det också fungera utmärkt som deodorant.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/darfor-ska-du-ha-aktivt-kol-i-hemmet/feed/ 0 Jordens inre är fyllt av kol https://nyadagbladet.se/kronikor/jordens-inre-ar-fyllt-av-kol/ https://nyadagbladet.se/kronikor/jordens-inre-ar-fyllt-av-kol/#comments Fri, 21 Apr 2023 14:54:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=148117 Svårbevisat Det är fyra gånger mer än de 414-450 000 Gigaton jag räknade fram här ovan. Men det är svårbevisat. Ingen har varit där och tittat. Det mesta är förstås bundet i olika föreningar och kan inte nås eller utvinnas. Kolhaltiga järnkarbider kan finnas i jordens heta kärna, som anses vara mest järn. Men lättare föreningar kan pressas uppåt genom magman och även tränga ut genom skorpan. Det har de gjort och gör fortfarande som bland annat koldioxid i vulkanutbrott och genom andra öppningar över och framför allt under vatten. Om vi försiktigt antar att 1 (en) procent av kolet i eller under jordskorpan kan utvinnas, blir det ändå 18,5 miljoner Gigaton. År 2019 använde världen enligt Offshore Technologyfocus 8,12 Gigaton kol. Med årlig utvinning på cirka 10 Gigaton skulle det räcka nästan två miljoner år. Jag kan ha förirrat mig bland nollorna, men tanken svindlar. Det mesta är dock bundet i föreningar med olika ämnen och svårt att utvinna. Det finns i många olika former. En del blir under hög värme och högt tryck diamant, Jordens hårdaste kända naturliga ämne.

Kolväten

I förening med väte kan också en del bli kolväten (bränslen) under hög värme och högt tryck, troligen i gränsområdet mellan flytande magma och fast skorpa. Detta är omtvistat och bygger på studier av den ryske geologen Nikolai Kudryavtsev med flera. De hävdade att mycket av det ursprungliga kol som jorden fick i sin ungdom från exploderande stjärnor i kosmos finns kvar i Jordens inre. Den ryske forskaren Vladimir Kutcherov vid KTH hör till dem som menar att nya kolväten bildas under hög värme och högt tryck i Jordens inre. Efter oljeutsläppen i mexikanska golfen 2010 åt stora mängder mikroorganismer förvånande fort upp utläckt olja. Sedan fylldes tomma oljehål på underifrån, enligt rapporter från oljebolaget BP. Liknande händelser rapporteras från andra sinande oljekällor. Ryska och amerikanska bolag prospekterar och utvinner nu olja och gas på större djup än där sediment lagrats från sedan länge döda växter och djur. De söker sig även sidledes till angränsande områden, som ofta också visar sig innehålla gas och olja.

Tektoniskt tryck

Olja finns i poröst material. Tomrum efter utvunnen olja fylls på med både vatten och mer olja, som rör sig under högt tektoniskt tryck från rörliga kontinentplattor. För fortsatt prospektering råder därför bland annat den ryska Dmitrievsky-akademin aktörer att först undersöka angränsande områden innan de börjar det mycket dyrare arbetet med att söka nya källor. Sådana finns dessutom på många fler platser och mer utbrett än hittills känt, inte minst i Arktis och Antarktis. Även detta är kontroversiellt men en logisk följd av rön från både ryska forskare och det globala DOC-nätverket. Om all gas och olja som utvinns bara skulle komma från sediment av döda växter och djur, blir den logiska följdfrågan var dessa i sin tur kommer ifrån. Eftersom allt jordens tidigare och nuvarande liv bygger på det ursprungliga kol som en gång kom från exploderande stjärnor ute i kosmos, måste den koldioxid som livnärt detta liv också komma just från detta ursprungliga kol . Varav det mesta finns kvar i Jordens inre enligt DOC-forskarnas rön.   Tege Tornvall ]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/jordens-inre-ar-fyllt-av-kol/feed/ 3 Utan kol – inget liv https://nyadagbladet.se/kronikor/utan-kol-inget-liv/ https://nyadagbladet.se/kronikor/utan-kol-inget-liv/#comments Tue, 21 Jul 2020 14:44:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=78827 Att kol skulle vara roten till allt ont vill de som varnar om påstått klimathot få oss att tro. De ogillar kol som energiform. De ogillar olja och gas som bränslen. De ogillar också koldioxid som påstått drivande kraft bakom det påstådda klimathotet. De har dock fått allt om bakfoten. De ser kol som ett hot mot Jordens liv. I själva verket är kol basen för detta liv. I skolan lär vi oss biologi, läran om livet. Vi lär oss att detta liv är organiskt, alltså baserat på kol. Slutsats: utan kol - inget liv! Alarmisterna bekämpar alltså själva Livet! Forskare har nu även funnit kol på Mars och på meteorer. Detta kol tyder på liv även på andra himlakroppar. Kol är nämligen Universums vanligaste kända fasta grundämne efter gaserna väte, helium och syre. Eftersom det mesta av Universums kända materia är gaser, måste därför kol vara vanligt på planeter med hård yta. Solsken, vatten (väte och syre i förening) och kol tycks vara förutsättningar för liv – troligen i hela Universum. Grundämnen skapas i stjärnor och sänds ut i Universum av exploderande stjärnor. Från sådana fick Jorden sina grundämnen, varav stora mängder kol. Alltifrån Jordens första ungdom finns därför kol i Jordens inre. Tidiga vulkaner sprutade ut en del som koldioxid, som länge dominerade atmosfären med 80-90 procent. Men långa och djupa istiders kalla hav samt stora skogar och rik växtlighet har tagit upp nästan all koldioxid ur atmosfären. Särskilt haven har bundit mycket koldioxid. Nu finns runt 50 gånger mer koldioxid i haven än i atmosfären. Kalla hav löser (tar upp) koldioxid, och varma hav gasar ut. Efter den periodvis kalla Lilla Istiden har värmda hav gasat ut mer koldioxid i atmosfären. Mer värme och koldioxid får det att växa mer. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre. Men alarmisterna vill få oss att tro att mer koldioxid i atmosfären skulle hota oss med farlig global uppvärmning. De förtiger att våra breddgrader var flera grader kallare under Lilla Istiden. Vintern 1697/98 dog 100 000 människor i Sverige och 80 000 i Finland efter flera års missväxt. Alarmisterna vill också få oss att tro att vind-, sol- och bioenergi skulle kunna ersätta kol, olja och gas. De missar att 85 procent av hela världens energiförsörjning bygger på kol. Att ersätta ens delar av detta blir svårt och dyrt och tar lång tid. Det blåser ju bara ibland och är solsken bara ibland. När det inte gör det, behöver vi reservkraft. Den stavas i Sverige vatten- och kärnkraft. Utan kärnkraft återstår bara kolbaserad kraft som reserv – som i Tyskland. Den kolbaserade kraft världen hittills använt kommer från sediment (multnade rester) av sedan länge döda djur och växter, men de är inte fossila. Fossil är mineraliserade (förstenade) rester av döda växters och djurs hårda delar och duger inte som bränslen. Ännu finns dock stora mängder ursprungligt kol kvar i Jordens inre. Där bildas under högt tryck och hög värme ny olja och gas. Allt fler sådana fyndigheter hittas nu på större djup än där sediment bildas. Därifrån utvinns också allt mer olja och gas. Det råder därför ingen brist på olja och gas. Men det är svårare och dyrare att få fram.   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/utan-kol-inget-liv/feed/ 9 Koldioxidutsläpp är tillskott – kol är ursprungligt https://nyadagbladet.se/kronikor/koldioxidutslapp-ar-tillskott-kol-ar-ursprungligt/ https://nyadagbladet.se/kronikor/koldioxidutslapp-ar-tillskott-kol-ar-ursprungligt/#comments Fri, 19 Jan 2018 06:05:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=46344 Förbränning av kolhaltiga bränslen (kolväten) genererar vattenånga, koldioxid och andra restprodukter. Ju effektivare förbränning, desto högre andel vattenånga och koldioxid. I motorer kräver effektiv förbränning en optimal blandning av luft och bränsle – alltså en viss andel bränsle, som också verkar kylande och smörjande i motorn. Men om man minskar bränsleandelen under den optimala, blir förbränningen mindre effektiv med större andel andra restprodukter som sot, partiklar och kväveoxider. Precis detta har skett i den s. k. dieselskandalen, där myndigheter har krävt orealistiskt låg förbrukning. De drivs av felaktig tro att mer koldioxid värmer atmosfären. Men i verkligheten är det varmare hav som värmer atmosfären och gasar ut mer koldioxid. Haven värms sedan lilla istidens kallaste period ca 1645-1715. Sedan lilla istidens slut för cirka 150 år sedan har atmosfären globalt värmts en knapp grad, och dess CO2-halt har ökat. Detta har gynnat växtlighet och skördar. De senaste 30 åren har satelliter registrerat 14 procent mer växtlighet. Sedan 1930 har skördarna ökat mer än fem gånger. De senaste 20 åren har världens jordbruk ökat sin produktion med mer än 40 procent (FAO). Färre lider nöd. Fler har fått det bättre. Så kallade CO2-utsläpp är i själva verket nyttiga tillskott till näringskedjan. Mer koldioxid får det att växa mer. Att försöka minska luftens CO2-halt är att ransonera växternas näring. Både koldioxid och kolväten kommer från ursprungligt kol i Jordens inre. Koldioxid blev näring för växter, som multnade till kolhaltiga fossila och sediment och nu utnyttjas som bränslen. Men sådana bildas också fortlöpande av ursprungligt kol på större djup under hög värme och högt tryck. En stor och ökande andel av utvunna bränslen är därför inte fossil eller sediment utan ursprunglig. Frågan är hur snabbt olja nybildas. Om mer nybildas än förbrukas, måste vi ändå hushålla men har mer tid att utveckla och gå över till andra drivkällor. Det är missvisande att bara tala om fossila bränslen, när kolväten fortlöpande nybildas och utvinns från ursprungligt kol. Kol är livets bas. Koldioxid är livets gas. Det skall vi vara glada för.     Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/koldioxidutslapp-ar-tillskott-kol-ar-ursprungligt/feed/ 4 Organiskt material i jord binder kol https://nyadagbladet.se/miljo/organiskt-material-jord-binder-kol/ https://nyadagbladet.se/miljo/organiskt-material-jord-binder-kol/#respond Thu, 26 Oct 2017 11:53:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=43085 Miljö- och utveckling rapporterar om att forskare från Stockholms universitet och Stanford University visar hur jordbruks-, betes- och skogsmark, om den sköts väl, kan mildra snabba förändringar i klimatet. Det kan handla om att minska jordbearbetning, ha djur på bete året runt och lägga på kompost på betesmarker. Över 70 procent av markens kol finns i jordar som brukas av människor. Genom att förbättra skötseln av marken möjliggörs en ökning av koldioxidinlagring som eventuellt kan kompensera för framtida koldioxidutsläpp från tinande permafrost.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/organiskt-material-jord-binder-kol/feed/ 0 Kinas utsläpp begränsar växter https://nyadagbladet.se/miljo/kinas-utslapp-begransar-vaxter/ https://nyadagbladet.se/miljo/kinas-utslapp-begransar-vaxter/#respond Sun, 13 Aug 2017 11:37:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=39857 Utsläppen av föroreningar i Kina har allvarligt begränsat ekosystemets förmåga att ta till sig kol, enligt en studie i Atmospheric Chemistry and Physics. Studien innefattar såväl ozon som aerosolpartiklar, två av de viktigaste luftföroreningarna när det gäller såväl mänsklig hälsa som klimatförändringar. Aerosolpartiklar kan ha en positiv effekt på växter genom att sprida ut solljus och minska temperaturen. Men studien fann att ozonets effekt, som försvagar lövens förmåga till fotosyntes genom att oxidera växtceller, är betydligt starkare. – Det är en tydlig varning att omedelbara åtgärder krävs för att hantera effekten av människans utsläpp i den här delen av världen innan det är för sent, säger Nadine Unger vid University of Exeter, medförfattare till studien.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/kinas-utslapp-begransar-vaxter/feed/ 0 Projekt: Urban kolmila ger biokol https://nyadagbladet.se/miljo/projekt-urban-kolmila-ger-biokol/ https://nyadagbladet.se/miljo/projekt-urban-kolmila-ger-biokol/#respond Tue, 23 May 2017 11:19:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=37337 Av stockholmarnas trädgårdsavfall utvinns både biokol och klimatpositiv värme som tas tillvara i stadens fjärrvärmenät. När kolet binds i marken, i stället för att gå ut i luften som koldioxid, skapas en kolsänka. Biokolet används i stockholmarnas trädgårdar och i stadens parker och planteringar. Biokolsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms stads trafikkontor, Stockholm Vatten och Avfall och Fortum Värme. Det är resultatet av Bloomberg Philanthropies innovationstävling Mayors Challenge där Stockholm var en av fem vinnare bland 155 projekt i världen.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/projekt-urban-kolmila-ger-biokol/feed/ 0 Gamla skogar även kolkällor https://nyadagbladet.se/miljo/gamla-skogar-aven-kolkallor/ https://nyadagbladet.se/miljo/gamla-skogar-aven-kolkallor/#comments Sun, 23 Apr 2017 13:49:25 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=36121 David Hadden har i sin avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet mätt koldioxidflöden på sex platser med olika typer av skogs- eller jordbruksmark. I den fann han att äldre skogar kan vara så kallade kolkällor, det vill säga att skogen avger mer koldioxid än den tar upp. De stora utsläppen från dessa skogar kan bero på nedbrytning av döda träd, vilka insekter ligger bakom. – Det här motsäger också en stor del av tidigare resultat, säger David Hadden i en kommentar till Skogsaktuellt. – Det finns i dag en stor tro på att produktionsskogar är kolsänkor, och det stämmer under vissa förhållanden, men inte alltid.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/gamla-skogar-aven-kolkallor/feed/ 3 Växter absorberar mer kol https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-absorberar-mer-kol/ https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-absorberar-mer-kol/#comments Sun, 05 Mar 2017 13:34:44 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=33775 Mängden koldioxid i atmosfären har nått en platå under senare år, enligt en internationell studie som baseras på omfattande mark- och luftobservationer, satellitdata och datormodeller, och som publicerats i Nature Communications. Anledningen är att växter drar åt sig mer kol än de gjort under tidigare årtionden. Mellan år 2002 och 2014 har mängden koldioxid i atmosfären ökat med 1,9 miljondelar per år, men mängden av människans utsläpp som förblir i atmosfären har minskat med runt 20 procent. − Det tydliggör behovet av att identifiera och skydda de ekosystem som snabbt blir till större kolsänkor, säger en av författarna till rapporten, Trevor Keenan. Forskarna menar att effekten kommer till följd av en mer aktiv fotosyntes till följd av stigande koldioxidnivåer, och att utsläppen hela tiden förstärker effekten genom att växterna frodas och förökar sig och därmed kan absorbera ännu mer koldioxid.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/vaxter-absorberar-mer-kol/feed/ 1 Även betongdjungeln absorberar kol https://nyadagbladet.se/miljo/aven-betongdjungeln-absorberar-kol/ https://nyadagbladet.se/miljo/aven-betongdjungeln-absorberar-kol/#comments Mon, 27 Feb 2017 17:20:10 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=33827 Cementtillverkning är en process som släpper ut stora mängder kol, men nu menar forskare att byggmaterialet över tid återabsorberar en del av det kol som frigjordes vid tillverkningen. Det beror på att materialets porer drar till sig kolet, först ytligt, men sedan djupare in i cementen. − Det låter otroligt, men så är det. Det cement som hällts upp sedan 1930-talet har sugit åt sig en substantiell mängd av den koldioxid som släpptes ut under produktionen, säger Steven Davis vid University of California, Irvine. Studien, som publicerats i Nature Geoscience, har undersökt cementens påverkan under hela livstiden, både normal användning, återanvändning och skrotning. Enligt studien producerades över 76 miljarder ton cement från 1930 till 2013, med utsläpp på 38,2 gigaton koldioxid som följd. Men av dessa har 4,5 gigaton återabsorberats under samma tid.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/aven-betongdjungeln-absorberar-kol/feed/ 1