https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 16 Jun 2020 10:14:51 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/inrikes/lovande-botemedel-hindrades-i-sverige-under-coronakrisen/ https://nyadagbladet.se/inrikes/lovande-botemedel-hindrades-i-sverige-under-coronakrisen/#comments Tue, 16 Jun 2020 10:11:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=80562 Redan i ett tidigt skede av coronakrisen pekades varianter av malariamedlet klorokinfosfat ut som potentiellt effektivt mot viruset. Det är ett gammalt och billigt läkemedel, men processerna att pröva och sätta in det under coronakrisen i Sverige har trots detta omgivits av flera märkligheter. Samhällsnytt har grävt djupare i saken. Än så länge finns endast anekdotiska bevis för dess effekt mot corona och forskarvärlden har varit tudelad till läkemedlet. En studie kom from till att medlet var ineffektivt – eller till och med skadligt – men fick senare avpubliceras efter att man hittat stora brister i datan den byggt på. Man vet samtidigt att länder som använt medlet i förebyggande syfte har lägre dödlighet av viruset än Sverige, och forskningen på klorokinfosfat och dess inverkan på corona fortsätter världen över. Enligt de indikationer som finns är läkemedlet mest effektivt mot corona om det ges i ett mycket tidigt skede, för att hindra patienter från att bli allvarligt sjuka från första början. I Indien räcker det till exempel med bara symptom för att få klorokin utskrivet. I Indien och Ryssland är dödligheten 2 respektive 1 procent medan den i Sverige ligger på omkring 10 procent av bekräftade fall. I detta bör tas i åtanke att Sverige enbart testar personer som blivit svårt sjuka av viruset och således hamnar de med milda symptom utanför statistiken. Bristande omfattning av tester är dock även förekommande i andra länder som har betydligt lägre dödlighet – så detta allena kan inte förklara Sveriges relativt sett höga dödssiffror. I en artikel i GP redan i början av mars, vädjade de svenska professorerna Thomas Hedner och Olle Isaksson att regeringen och myndigheterna bör säkra tillgången på klorokinfosfat, eftersom läkemedlet har visat sig kunna vara effektivt mot covid-19. Kort därefter, i början på april, gick dock Läkemedelsverket ut med budskapet att ”klorokin och hydroxiklorokin bör endast användas för behandling av patienter med covid-19 inom kliniska studier”. Kort och gott stoppade man med detta i princip förskrivningen av klorokinfosfat utanför sjukhus. Den något besynnerliga officiella anledningen som då uppgavs var att det skulle kunna uppstå brist på klorokinfosfat, eftersom läkarna i primärvården har börjat skriva ut läkemedlet till sig själva och till sina familjer samt andra patienter. En mejlkorrespondens som Samhällsnytt har tagit del av, visar att reumatologiprofessor Per-Johan Jakobsson på Karolinska Institutet varit en av de drivande personerna bakom myndighetens beslut. I sina mejl refererar Jakobsson flera gånger till ”Trumps twitter” – som han menar blev anledningen till att läkarna började ”hamstra” läkemedlet. Jakobsson säger själv att hans drivkraft var att säkerställa att hans egna patienter i behov av klorokinfosfat inte skulle bli utan. Klorokinfosfat använd inte bara vid malaria, utan även vid så kallade autoimmuna sjukdomar. – De kan bli allvarligt sjuka om de inte får läkemedlet. Och tanken var att även covid-sjuka skulle kunna få hydroxyklorokin om de ordineras det på sjukhus, säger han. Enligt Per-Johan Jakobsson gick förskrivningen av läkemedlet upp och företaget Sanofi, som hade ansvar för lagerhållningen av klorokinfosfat i Sverige, meddelade att det tillfälligt tog slut i lager.   Det är inte i sig anmärkningsvärt att börja ransonera en bristfällig resurs så att de i störst behov kan få det – om det inte vore för omständigheten att klorokin under en lång tid producerats i Sverige av läkemedelsföretaget Recipharma AB på en fabrik i närheten av Stockholm. Företaget hade även ett lager av det verksamma kemiska ämnet som används för att tillverka läkemedlet. Fabriken ska gå i graven i slutet av juni, men det är oklart om produktionen ska flyttas till en annan anläggning. Till Samhällsnytt säger bolagets vd Carl-Johan Spak att myndigheterna aldrig uppmanade dem att återuppta eller öka sin produktion av läkemedlet. Efter Läkemedelsverkets beslut rasade efterfrågan på klorokin i Sverige. Trots det planerar företaget att påbörja produktion av hydroxyklorokin – en variant av klorokinfosfat med färre biverkningar. Med Läkemedelsverkets beslut kommer större delen av produktionen att gå på export till andra länder. Kenneth Nordback på Läkemedelsverket, som var föredragande i beslutet att begränsa förskrivningen av klorokinfosfat, säger sig inte känna till att klorokin produceras i Sverige när Samhällsnytt frågar honom. Nordback menar att det inte är hans ansvar att känna till detta eller uppmana företaget att öka sin produktion. Nils Feltelius, expert på Läkemedelsverket, som även han var delaktigt i att begränsa förskrivningen av klorokinfosfat, medger att han ”hörde något” om att läkemedlet produceras i Sverige. Men Feltelius, likt Nordback, säger att det inte var hans ansvar att utreda alla omständigheter i detta ärende. Den ansvarige chefen för beslutet att stoppa klorokinfosfat var Läkemedelsverkets chefsjurist Joakim Brandberg, som 2015 gjorde sig känd för att polisanmäla svenska medborgare som diskuterade kolloidalt silvers effekter i en sluten Facebookgrupp. [caption id="attachment_80615" align="alignnone" width="640"] Samhällsnytts skärmdump från Läkemedelsverket.[/caption]   I samma veva som man stoppade klorokinfosfat beviljade Läkemedelsverket en beredskapslicens för remdesivir – ett nytt läkemedel för ebola. Remdesivir hade en lång och dyr utveckling, men visade sig inte tillräckligt effektivt mot ebola. Gilead Sciences, som utvecklat läkemedlet, såg en ny chans när det nya coronaviruset gjorde entré. Flera studier har emellertid visat att remdesivir har mycket tveksam effekt på coronaviruset. Läkemedlet kan enligt studierna förkorta sjukdomsförloppet ”något” i bästa fall, men trots tveksam effekt användes det nya, relativt okända, läkemedlet med oklara biverkningar på svårt sjuka Covid-19-patienter runt om i Sverige – som i praktiken blivit försökskaniner i ett medicinskt experiment. Flera personer som varit delaktiga i att stoppa klorokinfosfat – däribland professor Carl-Johan Jakobsson genom ett eget bolag, experten Nils Feltelius och utredaren Karl Mikael Kälkner i sina myndighetsroller – har uppseendeväckande nog själva varit med i utvecklingen och godkännandet av nya läkemedel. Dock nekar Jakobsson till något samarbete med Gilead Sciences. Läkemedelsverkets utredare Kälkner har inte svarat på Samhällsnytts frågor. Sammanträffanden värda att åtminstone notera i sammanhanget är uppgifterna att svensk-brittiska Astra Zeneca velat gå samman med Gilead Sciences och nyligen även fått ett lukrativt kontrakt för att ta fram vaccin mot coronavirus. I början av april rapporterade Nya Dagbladet om liknande märkliga processer kring hydroxiklorokinets användning i Frankrike, där den franske presidenten Emmanuel Macron då anklagades för att gå läkemedelsindustrins ärenden under coronakrisen. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/lovande-botemedel-hindrades-i-sverige-under-coronakrisen/feed/ 4 https://nyadagbladet.se/utrikes/brasilien-behandlar-allt-fler-coronapatienter-med-klorokin/ https://nyadagbladet.se/utrikes/brasilien-behandlar-allt-fler-coronapatienter-med-klorokin/#comments Tue, 26 May 2020 05:02:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=79310 Brasilien har drabbats förhållandevis hårt av coronakrisen, med närmare 370 000 smittade och fler än 22 000 dödsfall. Nu utökar man sin användning av malarialäkemedlet klorokin för att behandla smittade patienter. Tidigare har läkemedlet bara satts in på svårt sjuka patienter, men nu kommer det alltså också sättas in mot patienter som ännu inte blivit svårt sjuka men som är smittade med viruset. Brasiliens president Jair Bolsonaro har likt Trump uttryckt sig positiv till behandlingsmetoden och bland annat konstaterat att han själv bär med sig en liten ask klorokin i fall att hans 93-år gamla mamma skulle behöva det. Alla är dock inte lika positiva till klorokinbaserad behandling. För några dagar sedan avgick Brasiliens hälsominister av oklara anledningar, men enligt BBC är det troligt att det handlar om en konflikt som uppstått kring hur landet ska hantera coronapandemin. Kritiker mot Brasiliens coronastrategi menar att klorokin, även om det är effektivt, kan ha negativa och farliga bieffekter och att det är vårdslöst att skriva ut läkemedlet i stor skala även för patienter som inte är svårt sjuka. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur patienter behandlats framgångsrikt med hydroxiklorokin och hur allt fler röster hörs för att läkemedlet ska sättas in även i Europa. ]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/brasilien-behandlar-allt-fler-coronapatienter-med-klorokin/feed/ 6 https://nyadagbladet.se/utrikes/215-000-i-upprop-for-att-behandla-coronaviruset-med-klorokin/ https://nyadagbladet.se/utrikes/215-000-i-upprop-for-att-behandla-coronaviruset-med-klorokin/#comments Thu, 09 Apr 2020 13:30:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=76694 Över 215 000 människor, inklusive kardiologen och Frankrikes tidigare hälsominister Philippe Douste-Blazy, har skrivit under ett upprop där man vädjar till franska myndigheter att låta fler läkare skriva ut malariamedicinen klorokin för att behandla coronasmittade patienter. Klorokin används i stora delar av världen mot malaria och studier har visat att det har goda preliminära resultat när det kommer till att bekämpa coronaviruset. Frankrikes regering har dock valt att förbjuda landets läkare från att använda malariamedicinen förutom i de allra mest allvarliga coronafallen, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Detta har fått till följd att en grupp läkare nu startat ett upprop på Change.org. Tre av landets mest respekterade läkare har skrivit under, däribland Philippe Douste-Blazy, kardiolog och Frankrikes tidigare hälsominister. Under måndagen författades också ett öppet brev där läkarna öppet uttryckte sitt stöd för behandling med klorokin. ”På grund av de preliminära resultaten så anser vi att det är legitimt att implementera en ny strategi”, konstaterade läkarna bland annat. Den franska debatten om klorokin som behandlingsmetod har varit hätsk efter att mikrobiologen Didier Raoult framgångsrikt behandlat dussintals patienter med medicinen, samtidigt som den franska regeringen beslutat att medicinen inte får användas om det inte handlar om väldigt svåra fall eftersom man säger sig vara oroliga för biverkningar. Raoults arbete har hänvisats till av den amerikanske presidenten Donald Trump som bland annat ställt frågan vad som egentligen finns att förlora på att använda oss av medicinen i kampen mot viruset. ]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/215-000-i-upprop-for-att-behandla-coronaviruset-med-klorokin/feed/ 13 https://nyadagbladet.se/halsa/sensationella-coronagenombrottet-patienter-framgangsrikt-behandlade-med-hydroxiklorokin-och-zink/ https://nyadagbladet.se/halsa/sensationella-coronagenombrottet-patienter-framgangsrikt-behandlade-med-hydroxiklorokin-och-zink/#comments Wed, 01 Apr 2020 14:42:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=76197 I New York har läkaren Vladimir Zelenko framgångsrikt behandlat 699 coronasmittade patienter med en cocktail bestående av hydroxiklorokin, zinksulfat och antibiotikumet azithromycin – där samtliga patienter tillfrisknade efter behandlingen. Att 100 procent av patienterna tillfrisknade och ingen avled eller ens behövde respirator får sägas vara sensationellt. Zelenko säger själv att han såg symptom på andnöd försvinna på bara några timmar efter att patienterna medicinerats. Behandlingen är dessutom förhållandevis billig i jämförelse med mer exotiska mediciner och kostar omkring 20 dollar för fem dagars behandling. Nu hoppas han att presidenten och amerikanska myndigheter går ut och informerar allmänheten om den nya behandlingen, som redan har börjat användas på sjukhus i New York. – Jag är väldigt väldigt optimistisk över det här. Det är ingen kontrollerad studie, men antalet patienter som representeras av doktor Zelenko är signifikant. Av de 350 patienter som behandlades borde de förvänta sig åtminstone 15 till 30, kanske 40 inläggningar på sjukhus och kanske även två-tre dödsfall, konstaterar läkaren Peter Constantino i en intervju med Fox News och tillägger att ingen varken dog eller behövde intensivvårdas. Han pekar vidare på att läkemedlet hydroxiklorokin är mycket billigt, finns tillgängligt i stor skala för allmänheten och att det skulle vara en bra lösning om det är lika effektivt som tester gjort gällande. Hydroxiklorokin tros tillsammans med zink vara särskilt effektiv mot den här typen av coronavirus eftersom zinket stoppar processen där viruset försöker ta sig in i människans celler och där producera fler virus. Hydroxiklorokin är ett närbesläktat läkemedel till klorokin som också används mot malaria, reumatoid artrit och SLE och nu testas i flera länder inklusive Australien, Frankrike och Kina. – Det görs väldigt många kontrollerade uppföljningar kring klorokin i samband med den här pågående pandemin. Hela tiden rapporterar länder ett bra resultat, och det visar just det som skulle kunna styrka det här med zink, att om man ger klorokin så försvinner viruset mycket snabbare ur kroppen, säger Johan Brun, medicinsk rådgivare till SVT. Världshälsoorganisationen uppmanar nu länder att dela sina resultat och genomföra ytterligare studier på hur hydroxiklorokin och zink kan verka mot coronaviruset. I en fransk studie har läkarna precis som Vladimir Zelenko gett patienterna en cocktail av hydroxiklorokin och antibiotika. Även om testgruppen i detta fall endast bestod av 36 patienter, där 20 fick läkemedlet och 16 inte fick det, så visade resultatet att de som fick hydroxiklorokin tillfrisknade 3-6 dagar snabbare än övriga. Ännu bättre resultat fick de sex patienter som fick hydroxiklorokin och antibiotika. New York ligger inte bara i smittans epicentrum, utan även för vetenskapliga upptäckter i kampen mot coronasmittan. Det senaste genombrottet följer i fotspåren av de nyliga upptäckterna kring C-vitaminets effekter på coronaviruset som sedan tidigare börjat implementeras i New York efter framgångsrika erfarenheter i Kina. Noteras bör samtidigt att hydroxiklorokin är ett läkemedelsklassat preparat som kan ge omfattande bieffekter, bland annat överkänslighetsreaktioner, öronsusning och övergående hörselnedsättning, synrubbningar, illamående, buksmärtor, diarré och även allvarligare symptom i mer sällsynta fall såsom synskador. ]]> https://nyadagbladet.se/halsa/sensationella-coronagenombrottet-patienter-framgangsrikt-behandlade-med-hydroxiklorokin-och-zink/feed/ 14