klimatforskning – Nya Dagbladet

Trådlösa hörlurar och luftföroreningar kan påverka hjärnan

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Apr 2026 05:06:13 +0000

Ny forskning väcker frågor om hur trådlös teknik nära huvudet kan samverka med luftföroreningar. En ny studie pekar på möjliga effekter på hjärnhälsan och behov av vidare granskning. I studien i tidskriften ACS Nano ville forskarna undersöka om magnetfält från elektronik nära huvudet kan påverka hur luftburna magnetitpartiklar tas upp i hjärnan. För att testa detta exponerades möss i en djurmodell för både magnetfält och magnetitpartiklar, varefter forskarna jämförde partikelansamling och biologiska effekter mellan olika grupper. Resultaten pekar på att den kombinerade exponeringen gav högre partikelansamling i hjärnan och förändringar som kopplas till försämrad kognitiv funktion. Fynden lyfts fram som ett möjligt exempel på att flera miljöfaktorer kan samverka och ge starkare effekt tillsammans än var för sig. Eftersom studien är genomförd i en djurmodell går resultaten inte att översätta rakt av till människors vardagliga användning av trådlösa hörlurar. Men den pekar ut en konkret hypotes: att kombinationen av teknikexponering nära huvudet och luftföroreningar kan vara viktigare att studera än varje faktor var för sig. Forskarna efterlyser därför fler studier som kan pröva om samma mönster syns i mänskliga exponeringsmiljöer.

USA upphäver vetenskapligt fynd om växthusgaser

Jan Sundstedt — Mon, 16 Feb 2026 09:41:26 +0000

Trump-administrationen har upphävt ett vetenskapligt fynd från 2009 som fastslår att växthusgaser äventyrar människors hälsa. Samtidigt elimineras federala utsläppsstandarder för fordon. Beslutet är den mest omfattande klimatpolitiska åtgärden under administrationen hittills, efter en rad regleringsminskningar och andra åtgärder avsedda att gynna utvecklingen av fossila bränslen, rapporterar Reuters. Donald Trump kallar åtgärden för den största avreglerande åtgärden i USA:s historia. Han har tidigare sagt att klimatförändringar är en bluff, och har bland annat dragit tillbaka USA från Parisavtalet. — Under den process som EPA nyss slutfört avslutar vi officiellt det så kallade 'hotfastställandet' (endangerment finding), en katastrofal politik från Obama-eran som allvarligt skadade den amerikanska bilindustrin och drev upp priserna för amerikanska konsumenter, sade Trump enligt Reuters. Miljömyndigheten EPA har i ett pressmeddelande betonat att 2009 års hotfastställande byggde på felaktig lagtolkning. Clean Air Act (luftvårdslagen) skyddar amerikaner mot lokal och regional förorening, inte global uppvärmning.

Obama kritiserar beslutet

Tidigare presidenten Barack Obama kritiserade beslutet kraftfullt på X och skriver att USA nu kommer att vara "mindre säkert, mindre friskt och mindre kapabelt att bekämpa klimatförändringar – allt för att fossilindustrin ska kunna tjäna ännu mer pengar."

Today, the Trump administration repealed the endangerment finding: the ruling that served as the basis for limits on tailpipe emissions and power plant rules. Without it, we’ll be less safe, less healthy and less able to fight climate change — all so the fossil fuel industry can…
— Barack Obama (@BarackObama) February 12, 2026

Juridiska utmaningar väntar

Flera miljögrupper, inklusive Natural Resources Defense Council och Earthjustice, har sagt att de kommer att ifrågasätta upphävandet i domstol, vilket kan leda till en flerårig juridisk strid upp till Högsta domstolen. — Det kommer att väckas en stämningsansökan nästan omedelbart, och vi ses i domstol. Och vi kommer att vinna, sade David Doniger, seniorjurist vid NRDC. Juridiska experter varnar för att policyomsvängningen riskerar att utlösa en våg av stämningar gällande "allmän olägenhet". Högsta domstolens beslut från 2011 blockerade just sådana mål och gav EPA ensam makt över växthusgasreglering.

Studie: Få vill ha klimatskatter

Redaktionen — Fri, 21 Nov 2025 08:20:30 +0000

Trots att en stor del av befolkningen anser att så kallade klimatförändringar är ett allvarligt problem möter politiska åtgärder ofta stort motstånd – särskilt när det gäller klimatskatter. Detta beror ofta på ett lågt politiskt förtroende, visar en ny studie från Institutet för framtidsstudier, som granskat data från fyra europeiska länder, bland annat Sverige. I studien, som publicerats i Journal of Public Policy, fick över 6000 människor från Sverige, Spanien, Tyskland och Polen bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder. Där rankades skatter generellt bland de minst populära åtgärderna, där endast nya kärnkraft och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära. Förutom i Sverige, där kärnkraft rankades ungefär i mitten. Koldioxid- och fossila bränsleskatter var de minst omtyckta åtgärderna när det gällde klimatskatter. Forskarna menar att det handlar om ett lågt politiskt förtroende, att man helt enkelt inte litar på att politikerna kommer att använda skattepengarna rätt. — När människor har lågt politiskt förtroende är de mer benägna att överskatta kostnaderna för klimatpolitiken, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi, i ett pressmeddelande och fortsätter: — Detta förklarar det särskilt låga stödet för skatter på fossila bränslen eller koldioxid – en politik som många ekonomer anser vara den mest kostnadseffektiva klimatpolitiken av alla, men som paradoxalt nog är minst populär bland allmänheten.

Saknas kommunikation

Bland de mer välsedda klimatåtgärderna fanns bland annat regleringar, såsom energieffektivitetskrav för bilar och byggnader, och ökat naturskydd. Enligt studien kan det bero på att dessa åtgärder helt enkelt kostar mindre, och forskarna betonar att politikerna bör utnyttja sådana åtgärder i större utsträckning. Om politikerna vill få ett större stöd till exempelvis klimatskatter bör de vara mer ärliga kring hur de pengarna kommer att användas. — Klimatpolitikens framgång beror inte bara på ekonomisk effektivitet, utan också på allmänhetens stöd. Det finns strategier som är mer lovande för politiker att följa. Man skulle kunna göra mer för att helt enkelt kommunicera att många klimatåtgärder, inklusive koldioxidskatter, har lägre kostnader än många tror och är mer effektiva. Om politikerna kan kommunicera det kommer människor att vara mer positivt inställda, säger Fairbrother.

Slumpmässigt utvalda svenskar ska ”lösa klimatomställningen”

Redaktionen — Mon, 11 Mar 2024 14:07:49 +0000

I forskningsprojektet ”Fairtrans” ska 60 slumpmässigt utvalda svenskar med olika bakgrunder och politiska åsikter ta fram fem förslag på hur Sverige ska gå tillväga för att minska utsläpp och genomföra den så kallade ”klimatomställningen”. I slutet av maj ska deras slutsatser sedan presenteras för riksdagspartierna, som får ta ställning till dessa. – Vi har samlat 60 personer till vad vi kallar ett medborgarråd om klimatet, och det är 60 personer som är slumpvist utvalda för att spegla hela det svenska samhället. De ska träffas och diskutera lösningar och i slutändan kommer fem olika förslag på hur Sverige ska kunna sänka utsläppen i enlighet med Parisavtalet, förklarar Daniel Lindvall, forskare vid Uppsala universitet och en av de som ligger bakom projektet, till skattefinansierade SR. Projektet är en satsning från flera svenska universitet och i slutet av maj är tanken att deltagarnas förslag ska presenteras riksdagens partier. – Vi har ju ett ganska polariserat samhälle där vi kanske inte möts och där vi inte har samtal mellan olika grupper i samhället. Jag tror att det är väldigt viktigt för olika människor att se varandras perspektiv och ta del av varandras erfarenheter, fortsätter Lindvall.

"Hamnar i filterbubblor"

Teresa Rydberg är en av de som valts ut att delta och hon tycker också att det är viktigt att människor med olika åsikter och uppfattningar diskuterar med varandra. – Det tror jag är ett jätteproblem att folk bara pratar med likasinnade och man hamnar i sina filterbubblor, så det är lite lyxigt att få sitta med personer som har helt andra tankar och perspektiv på saker. Deltagarna presenteras som ”vanliga svenskar” och det framgår inte om de har några tidigare kunskaper om klimatfrågan, däremot ska de under våren ”lyssna på 15 av Sveriges mest framstående klimatforskare” och efter detta presentera egna lösningar och förslag.

Norska forskare oroliga för riskerna med vädermanipulation

Jan Sundstedt — Sat, 09 Mar 2024 14:13:51 +0000

Norska forskare höjer nu ett varningens finger och ser allvarliga potentiella risker med vädermanipulation som exempelvis Solar Radiation Modification (SRM) - föreställningen om att manipulera solens strålar för att mildra det påstådda klimathotet. SRM diskuteras nu som en reell och realistisk åtgärd i förment syfte att kyla ner jorden. Klimatexperter, inklusive den framstående norske klimatologen Jan Fuglestvedt, uttrycker dock allvarliga farhågor om de hittills okända konsekvenserna. – Det är stor anledning att vara orolig för okoordinerad storskalig användning av detta som en åtgärd mot uppvärmning, säger Fuglestvedt i en intervju med norska statsfinansierade NRK. I takt med att det påstådda klimathotet fortsätter att genomsyra diskussionen om jordens framtid har norska forskare lyft fram oroande aspekter kring farhågorna med mänsklig vädermanipulation. Inte minst gäller detta så kallad Solar Radiation Modification (SRM). En metod som kortfattat kan beskrivas som att man med hjälp av partiklar i atmosfären försöker blockera solens strålar och på sätt sätt kyla ner jorden. Ett tankegods som hos många klimatalarmister och aktivister väcker stort intresse. Inte minst hos globalister och profitörer som Bill Gates.

"SRM snart i bruk"

Trude Storelvmo, meteorologiprofessor vid Universitetet i Oslo, understryker vikten av att agera och kommenterar i en intervju med statsfinansierade NRK, "Vi kan inte längre ignorera detta och låtsas som att det inte existerar". – Det är en ganska allmän uppfattning att [SRM] är relativt troligt att det kommer att tas i bruk inom de närmaste årtiondena, varnar hon vidare. Samtidigt flaggar Jan Fuglestvedt, en av världens mest framstående klimatforskare, i samma intervju för potentiella risker med denna teknik. – Det är stor anledning att vara orolig för okoordinerad storskalig användning av detta som ett åtgärd mot uppvärmning, säger Jan Fuglestvedt.

Bill Gates finansierar forskning

Diskussionen om småskaliga tester av solstrålningsmodifikationer pågår för närvarande, men Fuglestvedt betonar behovet av försiktighet. – Det är vad vi kallar termineringseffekten. Om man förlitar sig på SRM och det plötsligt går sönder eller om man stoppar det, får man en mycket snabb uppvärmning. Förmodligen mycket snabbare än den uppvärmning som annars skulle ha skett. De pågående samtalen om SRM öppnar också upp för kommersiellt intresse, med globalisten och vaccinförespråkaren Bill Gates som en noterbar finansiär av forskning inom området.

”Riktiga forskare är av naturen skeptiska”

Osignerad — Fri, 15 Nov 2019 14:36:29 +0000

Därmed måste även jag vara klimatskeptiker. Innebär det att jag tror att klimatet inte finns eller inte ständigt har förändrats sedan miljarder år av geologisk aktivitet? Knappast! Denna skepsis krävs nämligen för att uppfylla kraven på alla elementära vetenskapliga metoder och det gäller oavsett om man arbetar efter kvalitativa, kvantitativa metoder eller en blandning av dessa två. Datainsamling, empiri och teori föregår kritisk analys enligt tydligt redovisade modeller. Detta skapar underlag som kallas fakta. Studier av dessa fakta och de slutsatser av hypoteser som avsågs studeras medför ett så kallat kunskapsbidrag i en rapport. Detta är allt som kan begäras av den vetenskapliga metoden. Den kan eller ska inte bevisa någonting. Den kan endast bekräfta eller dementera en sannolikhet om hypotesens riktighet. Om det kvarstår frågetecken ska man rekommendera vidare studier men hålla sig till den ursprungliga hypotesen. Därefter får man omforma sin hypotes, ändra variabler och sakligt dokumentera detta och målet med forskningen i form av en låst hypotes. IPCC:s mandat är baserat i ”Att bevisa människans påverkan på klimatet”. Det är ett politiskt uppdrag utan hypotes, som om syftet vore att vilseleda dem som saknar förståelse för den vetenskapliga metoden. Förstår utomstående inte detta finns det skäl att misstänka att de saknar förmågan till en faktabaserad debatt om ämnet. Tyvärr även förekommande bland högt uppsatta politiker som har till uppgift att besluta i sakfrågorna. För att uttrycka detta i ordvalet av en av vår tids största och mest namnkunniga forskare vill jag citera fysikern, nobelprisvinnaren för sitt arbete inom quantum-elektrodynamik, Richard P. Feynman (1918-1988) ur dennes TV-sända föreläsning om den vetenskapliga metoden 1964; ”Oavsett hur smart en person är, oberoende av hur elegant deras hypotes, om den inte stämmer överens med experimenten, så är den fel.” I samma rigorösa och skeptiska anda vill jag nu att du som läser detta frågar dig själv; Om ingen påstådd klimatmodell lyckas förutse klimatet men istället förevisas med en sådan spridning att vad som helst kan vara korrekt, kan vi då säga att modellerna är korrekta? Svaret på den frågan är givetvis nej. Vad värre är att modellerna är beroende av inmatning av data vilka allt oftare ”justeras” för få modellen att passa verkligheten. Detta är i folkmun ett bedrägeri i forskningssammanhang. Har klimataktivister inte förståelse för detta elementära faktum, att vad som publiceras som ”fakta” är en fråga om pseudovetenskap. Då kan ingen hjälpa dem utan de måste inse sig olyckligt okunniga om den värld de lever i och att de enbart är medlöpare i den av vår tids största bedrägeri mot mänskligheten som astrofysikern professor emeritus Richard Lindzen påpekat. Låt oss hoppas, när klimathysterin har lagt sig, att någon kan införa en saklig och faktabaserad vetenskaplig metodik med kritisk analys i grunden redan i grundskolan. Mikael Jörgenstam Nybro