<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>klimatförändringar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/klimatforandringar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 27 Aug 2026 10:46:30 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>klimatförändringar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Global brandyta minskar kraftigt – 2026 mot rekordlåg nivå</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/global-brandyta-minskar-kraftigt-2026-mot-rekordlag-niva/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Aug 2026 11:45:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[bränder]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[skogsbränder]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238674</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots sommarens dramatiska rubriker brinner en betydligt mindre del av jordens landyta än tidigare. Satellitdata pekar mot att 2026 kan få den lägsta globala brandytan sedan mätningarna inleddes 2001, och möjligen den lägsta sedan 1900.</strong>

Den danske klimatdebattören Bjørn Lomborg har sammanställt uppgifter från EU:s globala brandövervakning. Fram till den 19 augusti låg den sammanlagda brandytan 41 procent under genomsnittet för åren 2012–2025. Samtliga kontinenter låg under sina respektive genomsnitt, medan Afrika, Nordamerika och Sydamerika noterade rekordlåga nivåer.

— <em>Att peka på förödande bränder i en del av en kontinent och samtidigt bortse från en planet som brinner betydligt mindre är inget annat än selektivt urval</em>, säger Lomborg enligt Bild.

Copernicus bekräftar den bredare nedgången. Under årets första sex månader låg de globala utsläppen från biomassabränder strax under 400 miljoner ton kol, den lägsta nivån i den 24-åriga mätserien.
<blockquote class="twitter-tweet" data-width="550" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="en">Alarmists: “World on fire!”</p>
Reality: By Aug 19, global burned area likely never lower than 2026

Disasters in France, Spain &#38; Canada are tragic—but climate is global. Cherry-picking isn’t science

Climate policy does near-nothing for fires

We need better fire policy (prescribed… <a href="https://t.co/lfUn2if0da">pic.twitter.com/lfUn2if0da</a>

— Bjorn Lomborg (@BjornLomborg) <a href="https://x.com/BjornLomborg/status/2090425736184095045?ref_src=twsrc%5Etfw">August 20, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Den globala nedgången är väl belagd</h3>
Utvecklingen är inte begränsad till ett enskilt år. En omfattande satellitstudie publicerad i Science fann att den globala brandytan minskade med 24,3 procent mellan 1998 och 2015. Minskningen var störst i savanner och drevs framför allt av jordbrukets expansion och intensifiering.

Our World in Data <a href="https://ourworldindata.org/wildfires" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> samma långsiktiga trend sedan början av 2000-talet. Den största nedgången finns i buskmarker, gräsmarker och jordbruksmark. Stora ytor som tidigare brändes återkommande används i dag för odling, bebyggelse eller annan markanvändning som begränsar eldens spridning.

Afrika och Asien står normalt för mer än tre fjärdedelar av världens utsläpp från bränd växtlighet. När savann- och jordbruksbränderna minskar där får det därför ett betydligt större genomslag på den globala totalsiffran än uppmärksammade skogsbränder i Europa eller Nordamerika.
<h3>Mediebilden styrs av regionala katastrofer</h3>
Bränderna i Frankrike, Spanien, Kanada och USA har orsakat svåra skador och stora evakueringar. De utgör däremot inte bevis för att världen som helhet brinner mer. Även AP <a href="https://www.ap.org/news-highlights/spotlights/2026/wildfires-are-more-extreme-in-europe-and-north-america-but-global-burning-is-oddly-decreasing/" target="_blank" rel="noopener nofollow">konstaterar</a> att rekordlåga globala siffror och regionalt extremare skogsbränder kan förekomma samtidigt.

Skillnaden blir tydlig när man skiljer mellan all branddrabbad mark och skogsbränder. Savann- och gräsbränder omfattar mycket större arealer globalt. Skogsbränder kan samtidigt bli intensivare, mer kostsamma och farligare i tätbefolkade områden utan att vända den globala nedgången.

Även tidsperiod och geografisk avgränsning påverkar jämförelsen. EU:s globala system GWIS räknar exempelvis in hela Ryssland i Europa och inkluderar avsiktliga jordbruksbränder. Den snävare EU-statistiken över skogsbränder visade därför höga nivåer i Västeuropa 2026 trots att den bredare kontinentala totalsiffran var låg.
<h3>Lomborg vill prioritera direkt brandskydd</h3>
Lomborg förnekar inte att högre temperaturer och torka kan skapa gynnsammare förhållanden för svåra skogsbränder. Han vänder sig däremot mot att enskilda katastrofer används som belägg för att all brandaktivitet ökar globalt.

Hans slutsats är att människor skyddas bättre genom skogsskötsel, kontrollerade bränningar, brandgator, snabbare släckningsinsatser och andra direkta förebyggande åtgärder än genom dyr klimatpolitik med långsamma och osäkra effekter på lokala bränder.

Den senaste forskningen stödjer bilden av en tydlig global nedgång med regionala undantag. Ett vetenskapligt förhandsmanus om brandsäsongen 2025–2026 uppskattar att den globala brandytan låg 18 procent under genomsnittet. Samma år drabbades ändå Kanada och flera europeiska länder av extrema brandförlopp. Den globala trenden står alltså fast, även när enskilda regioner går i motsatt riktning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>GPS-märkt hare slog vandringsrekord i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/gps-markt-hare-slog-vandringsrekord-i-norge/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Jun 2026 06:38:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[GPS]]></category>
		<category><![CDATA[GPS-spårning]]></category>
		<category><![CDATA[hare]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Universitetet i Innlandet]]></category>
		<category><![CDATA[viltforskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233736</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ung hare i Trøndelag har överraskat norska forskare genom att ge sig ut på en ovanligt lång vandring efter att ha försetts med GPS-halsband. Haren ingår i ett forskningsprojekt som följer hur arten rör sig och använder sina livsmiljöer när klimat och naturförhållanden förändras.</strong>

Haren märktes i Tydal nära den svenska gränsen av forskare vid Universitetet i Innlandet och Norsk Institutt for Naturforskning, NINA. Fyndet, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://doi.org/10.1002/ecy.70414">Ecology</a>, gjordes inom ett projekt som använder GPS-halsband för att kartlägga hararnas rörelsemönster, bland annat under skiftet mellan vinter- och sommarpäls.

Första natten tog sig haren mer än 15 kilometer. Under elva dagar fortsatte den mot kusten innan den slog sig ned öster om Stjørdal, i ett område på ungefär 300 gånger 500 meter.

I luftlinje rörde sig haren 59 kilometer. Det är mer än tio gånger längre än den tidigare kända rekordnoteringen på 5,5 kilometer, enligt forskarna.

— <em>Det var verkligen överraskande. Den här haren krossade alla tidigare rekord. Det rubbar några av de etablerade sanningar vi har om haren</em>, säger Simen Pedersen, professor i viltbiologi vid Universitetet i Innlandet, till <a href="https://www.inn.no/om-universitetet/fakultet-for-anvendt-okologi-landbruksfag-og-bioteknologi/aktuelt-fra-alb/eventyrlysten-hare/">universitetets egen nyhetssida</a>.
<h3>Kan ge ny kunskap om harens liv</h3>
Harar betraktas vanligtvis som mycket platsbundna djur och kan ofta leva hela livet inom en eller två kvadratkilometer. I projektet har forskarna märkt 42 harar under tre år, men ingen annan har gjort en liknande långvandring.

Forskarna använder GPS-halsband för att studera hur harar rör sig och använder sina livsmiljöer när klimat och landskap förändras. En central fråga är hur snöfattigare vintrar påverkar ett djur som växlar mellan vinter- och sommarpäls.

Enligt Pedersen kan lättare GPS-sändare ge ny kunskap om mindre djur som tidigare varit svåra att följa över längre avstånd. Om harar flyttar sig mer än man trott kan det också påverka förståelsen av genetisk spridning mellan bestånd.

Forskarna vet ännu inte varför just den här haren gav sig av så långt, men hoppas att fortsatt forskning ska ge svar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”NE.se sprider felaktiga klimatsiffror till landets skolor”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/ne-klimatdesinformation-arktis-isminskning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 10 Mar 2026 20:45:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Arktis]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[klimatalarmism]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Nationalencyklopedin]]></category>
		<category><![CDATA[public service]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223906</guid>

					<description><![CDATA[Enligt NE.se minskar isen i Arktis med 13 % per år. En dramatiskt skrämmande siffra som tyder på kommande översvämningar och katastrof för vår planet. Men problemet är att det inte stämmer. Det gör inte heller uppgifter från FN om klimathotet.

Att inte alla källor går att lita på inser de flesta. Men att erkända institutioner som FN och Nationalencyklopedin överdriver och för vidare uppenbart oriktiga uppgifter om klimatkris är nog inte alla medvetna om.

Under fliken klimat på NE.se hittar man en stor rubrik för avsnittet Världens klimat:

"Varje år minskar istäcket i Arktis med i genomsnitt 13%." påstår NE. Men enligt NSIDC/NOAA, NASA och Copernicus Marine Service-data, <a href="https://climate.nasa.gov/vital-signs/arctic-sea-ice/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporteras</a> trenden som cirka 12,5 procent per decennium för sommarisen i Arktis.

För vinterisen är siffrorna mindre alarmerande. Här rapporterar NOAA/NSIDC siffran enbart 2.5 % per årtionde. Delar man upp det på 10 år får man alltså en siffra 0,25 % per år, vilket är väldigt långt från vad NE.se uppger. Att is minskar med 0,25% per år är inte dramatiskt om man befinner sig, som vi, i slutet av en istid, men alltså mer sant än 13 % per år.

[caption id="attachment_223989" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/ne-klimatet.jpg"><img class="size-medium wp-image-223989" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/ne-klimatet-640x342.jpg" alt="" width="640" height="342" /></a> Skärmdump från ne.se innehållandes den missvisande uppgiften.[/caption]

P1 Kalibers reportrar har i ett avsnitt från december 2024 <a href="https://www.sverigesradio.se/avsnitt/klimatkatastrofen-del-2-farligt-och-vilseledande" target="_blank" rel="noopener nofollow">granskat</a> hur FN:s generalsekreterare Guterres överdriver klimathotet. I ett tal på Samoa kopplade han översvämningar, stormar och tvångsförflyttningar till klimatförändringar.

Kaliber pekar på att en stor tsunami som drabbade området 2009 var orsakad av en jordbävning – och att de dramatiska påståendena i talet inte stämmer med de faktiska omständigheterna. I talet från 2022 säger Guterres bland annat att antalet väder- och klimatrelaterade katastrofer ökat femfaldigt över de senaste 50 åren, vilket är fel.
<blockquote>I talet från 2022 säger Guterres bland annat att antalet väder- och klimatrelaterade katastrofer ökat femfaldigt över de senaste 50 åren, vilket är fel.</blockquote>
Men samtidigt har vissa röster på senare år visat tendens till en mer balanserad bild av klimathotet även i etablerade medier. Peter Alestig <a href="https://www.dn.se/varlden/peter-alestig-ja-vissa-av-klimatlarmen-var-overdrivna/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skrev</a> i DN 2026-02-26 artikeln ”Ja – vissa av klimatlarmen var överdrivna”. Alestig nämner att vissa kraftiga apokalypsvarningar i debatten kan ha varit överdrivna i förhållande till vad vetenskapen faktiskt visar. Ett värsta tänkbart klimatscenario är oroande men inte nödvändigtvis det mest troliga.

Public service håller ändå i stort fast vid sin klimatalarmism i nyhetsrapportering ännu, även om SVT citerat den danske forskaren Bjørn Lomborg som sagt att ”mycket av samtalet kring global uppvärmning är oerhört överdrivet”. I sammanhanget diskuterades mäns och kvinnors uppfattning om klimatet.

Men NE.se ses av många som vetenskapligt förankrad med många experter, och har inte ändrat sin nätsida. På sidan som används av många skolor sprider man fortfarande en skrämselpropaganda om 13% per år, vilket ligger långt från övriga vetenskapliga faktabaser. Dags att revidera?

&#160;

<em>Anna Vinterhed</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kallaste maj på 20 år i Stockholm</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vader/kallaste-maj-pa-20-ar-i-stockholm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 25 May 2025 13:07:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Väder]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[klimatalarmism]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206681</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Maj 2025 går till historien som den kallaste på två decennier i Stockholm, med rekordkyla och frost som än en gång utmanar bilden av en global uppvärmning. SMHI rapporterar om rekordkyla men hoppas på en varmare juni</strong>

Maj månad har präglats av extrem kyla över stora delar av Sverige, där Stockholm noterade den kallaste majmånaden på 20 år med en genomsnittstemperatur på bara 7,2 °C.

Detta slår det tidigare rekordet från 2005, då genomsnittet var 7,8 °C. Den 10 maj uppmättes -1,3 °C i Stockholm, den kallaste majnatten sedan 2005.

I norra och västra Sverige utfärdade SMHI snövarningar för områden som nordvästra Dalarna, västra Hälsingland, sydvästra Jämtland och Dalafjällen, där det föll mellan 5 och 15 cm snö under sena majdagar.

I skidorter som Vemdalen och Sälen rapporterades besvärligt väglag till följd av snön, vilket skapade problem trots att vintersäsongen borde vara över.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">5 grader i mitten av maj, det är fan klimatnödläge!!!</p>
— Nobody (@Iffy_giffy) <a href="https://twitter.com/Iffy_giffy/status/1925439127090032681?ref_src=twsrc%5Etfw">May 22, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Arktisk luftmassa</h3>
En arktisk luftmassa driven av en förskjuten jetström ligger enligt SMHI bakom det extrema vädret.

Den kalla majmånaden står i skarp kontrast till den ofta upprepade bilden om global uppvärmning, som hävdar att temperaturerna ständigt stiger.

Medan klimatforskare pekar på att extrema väderhändelser - inklusive kalla perioder - kan vara en del av klimatförändringar, ifrågasätter många om den ensidiga fokuseringen på uppvärmning verkligen stämmer.

I sociala medier har diskussionen blossat upp, där flera röster ironiserar över att Sverige verkar ha "glömts bort" i den globala uppvärmningens tidevarv.

SMHI:s prognos för juni inger visst hopp om en behaglig försommar med förväntade temperaturer på 15–17 °C i Stockholm, i linje med mer normala värden, men efter en majmånad präglad av frost och snö är det tydligt att vädret kan bjuda på överraskningar – en påminnelse om att klimatdebatten är mer komplex än vad som ofta framställs.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">För 20 år sen så sa "Klimatexperterna" att vi inte skulle ha någon snö 2025..</p>
Nu är det snart Juni, och det ska snöa i södra Sverige!

— Ubbe Lothbrok (@UbbeLothbrok17) <a href="https://twitter.com/UbbeLothbrok17/status/1925079501190394269?ref_src=twsrc%5Etfw">May 21, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Natolarmet: ”Klimatkrisen” hotar militärpaktens förmåga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/nato-larmet-klimatkrisen-hotar-militarpaktens-formaga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Mar 2025 10:37:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=202802</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nato står inför ett allvarligt hot, enligt James Appathurai, organisationens biträdande generalsekreterare för innovation, hybrid- och cyberfrågor.</strong>

<strong>Denna gång är det dock varken ryssar eller kineser som uppges hota den USA-ledda militärpaktens verksamhet – utan påstådda klimatförändringar.</strong>

Enligt den kanadensiske Nato-toppen har klimatet förändrats kraftigt på kort tid och Europas militära styrkor har ännu inte på ett tillfredsställande sätt lyckats anpassa sig till dessa nya förhållanden.

I <a href="https://www.nato.int/nato_static_fl2014/assets/pdf/2024/7/pdf/240709-Climate-Security-Impact.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">Nato-rapporten</a> <em>NATO Climate Change and Security Impact Assessment</em> förmedlas bland annat en bild av att kraftiga regn har ökat, vilket innebär svårigheter för radarsystemen att fungera som tänkt.

Andra problem som pekas ut är att varmare luft påverkar flygplanens funktion negativt och att högre vattentemperaturer gör det svårare att spåra fientliga ubåtar. Enligt James Appathurai är det därför hög tid för Nato-länderna att satsa på att klimatanpassa försvaret.

<em>– Vi behöver betrakta klimatet utifrån dess påverkan på militär effektivitet</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nato-klimatforandringar-forvarar-alliansens-militara-operationer" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> han till statstelevisionen SVT.
<h3>"Sverige kommer påverkas"</h3>
Sedan 2022 har den amerikanska armén arbetat aktivt med ”klimatanpassning”, vilket bland annat innebär att alla icke stridande militära fordon ska elektrifieras, och att sol- och vindkraft i hög utsträckning ska användas för att säkra energitillgången.

<em>– Vi tar fram nya material till militär materiel och uniformer. Vi förbättrar våra klimatmodeller med hjälp av AI, så att vi kan förutspå vilka temperaturförändringar som väntar i framtiden</em>, förklarar Appathurai, och pekar på att man också bygger lättare och mer effektivare flygplansmotorer, så att dessa kan transportera mer och förbruka mindre bränsle.

[caption id="attachment_202807" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/03/James-Appathurai5.jpg"><img class="wp-image-202807 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/03/James-Appathurai5-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> James Appathurai och generalmajoren Dimitrios Sigoulakis. Foto: Nato/ CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

<em>– Vi tittar på mycket ny teknik och bättre planeringsmodeller så att vi kan möta våra utmaningar och bibehålla vår militära slagkraft</em>, heter det, och man är noga med att betona att klimatanpassningen drivs på av rent militärstrategiska skäl, snarare än aktivistiska motiv.

Han betonar vidare att det är de enskilda medlemsländerna själva som måste fatta beslut om att klimatanpassa sin militär, men att man från ledningens håll hoppas kunna ”<em>skapa konsensus och ge icke-bindande riktlinjer till medlemsländerna</em>”.

<em>– Som jag har sagt så kommer Sverige att påverkas av detta</em>, slår han fast.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>2000 klimataktivister stämmer Schweiz regering &#8211; för klimatförändringar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/2000-klimataktivister-stammer-schweiz-regering-for-klimatforandringar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/2000-klimataktivister-stammer-schweiz-regering-for-klimatforandringar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 31 Mar 2023 11:01:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[klimataktivism]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Schweiz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=146496</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över 2000 äldre kvinnliga klimatalarmistiska aktivister menar att den schweiziska regeringens klimatpolitik kränker deras rätt till liv och hälsa – och har därför valt att dra regeringen inför Europadomstolen.</strong>

Under sex års tid har aktivisterna utan framgång försökt driva liknande fall i inhemska schweiziska domstolar. Enligt den brittiska statskanalen BBC är det nu första gången någonsin som ett fall om klimatförändringarnas påstådda påverkan på de mänskliga rättigheterna tas upp i Europadomstolen.

Aktivisterna hävdar bland annat att temperaturen i Schweiz ska stiga snabbare än det globala genomsnittet och att landet i och med detta också drabbas av fler värmeböljor än vad som är normalt, vilket man i sin tur härleder till att äldre kvinnor är hårdare drabbade än andra.

<em>– På grund av klimatförändringen har vi fler värmeböljor och äldre kvinnor drabbas hårdare. De dör oftare under dessa värmeböljor än de annars skulle ha gjort, </em>kommenterar Elisabeth Stern, som är en av de drivande i rättsprocessen.

De schweiziska kvinnorna som kallar sig för själva för ”Klubben för klimatseniorer” med en medelålder på 73 år, hävdar att klimatförändringarna försätter deras mänskliga rättigheter, hälsa och liv i fara och de menar att deras medicinska journaler och läkarutlåtanden kan bevisa detta.

<strong>Deras förhoppning är</strong> att Europadomstolen ska beordra Schweiz regering att ”arbeta hårdare” när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser.

<em>– En del människor säger: varför klagar du, du kommer att dö ändå. Men vi vill inte dö bara för att vår schweiziska regering inte har lyckats komma med en anständig klimatpolitik</em>, fortsätter Stern.

Såväl EU:s som Schweiz politiska ledning har länge hävdat att mänskligt orsakade klimatförändringar är ett verkligt fenomen och att dessa även utgör ett existentiellt hot. Schweiz regering anser dock inte att det finns någon belagd koppling specifikt till hälsan hos äldre kvinnor och att de kvinnliga klimataktivisterna därför heller inte har något fog för sina anklagelser.

Om Europadomstolen dömer till aktivisternas fördel och håller Schweiz regering ansvariga för klimatförändringarnas påstådda hälsoeffekter kan detta enligt BBC sätta ett prejudikat för samtliga 46 medlemsstater.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/2000-klimataktivister-stammer-schweiz-regering-for-klimatforandringar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA ska &#8221;klimatförflytta&#8221; indianstammar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-ska-klimatforflytta-indianstammar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-ska-klimatforflytta-indianstammar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Jan 2023 06:15:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=138922</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s inrikesdepartement har beslutat att satsa initialt 75 miljoner dollar på att förflytta tre indianstammar från kustområden, eftersom de enligt regeringen hotas av klimatförändringar. Det är första gången federala pengar används till att finansiera ”klimatförflyttningar” av det här slaget.</strong>

Det är byarna Newtok och Napkiak i Alaska samt indiannationen Quinault i staten Washington som ska förflyttas. De får 25 miljoner dollar var för att finansiera flytten och bygga upp sina byar längre bort från havet. Ytterligare åtta indianstammar får fem miljoner dollar för att planera sin flytt.

Minst fem miljarder dollar kommer att behöva läggas på ändamålet under de kommande 50 åren, hävdas det.

<em>– Vi måste skydda indiansamhället från de intensifierade och unika effekterna av klimatförändringarna. Att hjälpa dessa samhällen att komma i säkerhet i sina hemländer är en av de viktigaste klimatrelaterade investeringarna vi kan göra,</em> <a href="https://www.cnbc.com/2022/11/30/feds-grant-75-million-to-move-three-native-tribes-away-from-rising-seas.html" target="_blank" rel="noopener">menar</a> USA:s utrikesminister Deb Haaland, som själv har indianskt påbrå.

Joe Bidens administration betonar vidare att stammar i Alaska riskerar att drabbas särskilt hårt av skador på infrastruktur från kusterosion, extremt väder och inträngande vatten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-ska-klimatforflytta-indianstammar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Storkapitalister och västpolitiker eniga om nya storsatsningar på &#8221;klimatet&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/storkapital-och-vastpolitiker-eniga-om-nya-storsatsningar-pa-klimatet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/storkapital-och-vastpolitiker-eniga-om-nya-storsatsningar-pa-klimatet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Nov 2021 11:48:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Jeff Bezos]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Rockefeller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=111332</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Storkapitalister och globalistiskt inriktade politiker har under lång tid varit eniga om att mer makt, och framförallt mer makt hos globala överstatliga institutioner, är önskvärd för att driva igenom klimatpolitik.</strong>

<strong>I samband med FN:s pågående klimattoppmöte Cop26 i skotska Glasgow konstateras bland annat att gigantiska finansiella institutioner, som motsvarar 40 procent av världens kapital, nu driver på för mer klimatpolitik.</strong>

Mellan den 31 oktober och den 12 november arrangeras FN:s 26:e klimattoppmöte i Glasgow under beteckningen COP26 ("Conference of the Parties”). Tanken var att mötet skulle ha ägt rum förra året – men ställdes då in på grund av nedstängningspolitiken. Över 21 000 delegater från nästan 200 länder deltar tillsammans med 4000 journalister och 14 000 observatörer.

Ett av de främst uttalade syftena med mötet har varit att förhandla kring hur det kontroversiella <a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/klimattoppmotet-cop26-i-glasgow" target="_blank" rel="noopener">Parisavtalet</a> ska genomföras praktiskt – ett avtal där en majoritet av världens länder ”beslutat” att ökningen av jordens medeltemperatur ska begränsas till under två eller allra helst under 1,5 grader jämfört med innan industrialiseringen.

Ett återkommande tema under mötet har varit att världens länder och ledare inte gör ”tillräckligt” och att ännu mer pengar och resurser måste läggas på att bekämpa förändringar av klimatet – pengar som i praktiken till mycket stor del ska komma från europeiska skattebetalare.

<strong>Hjärtefråga för västerländska politiker</strong>

I praktiken är klimatpolitiken framförallt en fråga som lyfts fram av det västerländska politiska etablissemanget. Varken Kina eller Ryssland deltar på mötet överhuvudtaget.

USA:s talman Nancy Pelosi deklarerar bland annat att man är ”fullt fokuserade” på att USA ska bli ”klimatneutralt” vad gäller utsläppsnivåer innan år 2050.

<em>– Vi har goda förhoppningar och är mycket optimistiska inför att uppfylla de här målen. Det är en prioritet och en hjärtefråga för president Biden</em>, hävdar hon.

Även Storbritanniens premiärminister Boris Johnson gick ut och lovade att man gör ”allt man förmår” för att nå uppvärmningsmålen.

EU:s klimatpolitiske chef Frans Timmermans ställer sig lika positiv till klimatpolitiken och utlovade på stående fot att medlemsländerna ska donera 100 miljoner euro till FN:s anpassningsfond som i sin tur ska fördela dessa vidare till fattigare icke europeiska länder för att användas till klimatpolitik.

22 länder samt EU-kommissionen meddelar vidare att man ska investera i ”ren energiteknik” för att minska koldioxidutsläppen och fokusera på att producera förnybara bränslen. Exakt vilka pengar man ska satsa på detta är dock oklart.

Skottlands försteminister Nicola Sturgeon fanns som så många andra makthavare på plats och menade att ”klimatförändringarna är en feministisk fråga” och att mer fokus måste läggas på att ”beakta kvinnor och flickors erfarenheter” när klimatåtgärder ska införas. Även FN har tidigare varit inne på att kvinnor och flickor ska drabbas mer negativt än män och pojkar av klimatförändringar.

USA:s tidigare president Barack Obama bidrog även han till den alarmistiska stämningen när han hävdade att världen inte ”gjort i närheten av vad vi borde för att uppmärksamma den här krisen” och att det är bråttom att agera.

Han kritiserade även Kina och Ryssland samt republikanska politiker i USA för att inte närvara på mötet.

<em>– Vi har inte råd med hopplöshet, vi måste använda medborgarnas passion och aktivism för att driva på regeringar, företag och alla andra att möta denna utmaning, </em>uttryckte Obama.<em>
</em>

Ett fåtal aktörer på plats har ställt sig kritiska till domedagsretoriken och radikala åtgärder, bland annat Australiens minister Keith Pitt som säger att landet inte kommer att stänga varken kolgruvor eller kolkraftverk.

Även Israels premiärminister Naftali Bennett fanns på plats, han lade dock huvudfokus på att försöka <a href="https://www.iranintl.com/en/20211102653638" target="_blank" rel="noopener">övertala</a> andra världsledare att inta en tuffare linje mot ärkefienden Iran med ambitionen att ”förändra Irans beteende”.

Bennett krävde bland annat att inga ekonomiska sanktioner mot Iran lyfts eller lättas på innan en tydlig plan tagits fram som förhindrar Iran från att skaffa kärnvapen.

&#160;

[caption id="attachment_111337" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/Rockefeller-bezos.jpg"><img class="wp-image-111337 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/Rockefeller-bezos-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Jeff Bezos th. Foto: Ikea/Rockefeller Foundation/Daniel Oberhaus/CC BY 2.0[/caption]

&#160;

<strong>Enormt stöd från storkapitalet</strong>

FN:s klimatambassadör Mark Carney menar att de omfattande och extremt storskaliga klimatsatsningarna kräver att just privata aktörer går in med stora summor pengar och att det inte är möjligt för stater att på egen hand ta fram de ekonomiska medel som krävs.

Till Carneys glädje har storbanker, riskkapitalister och investerare med förmögenheter på över 130 000 miljarder dollar, lovat att sätta ”kampen för klimatet” högst på agendan och stödja gröna investeringar och innovationer.

Enligt Reuters är finansiella institutioner som motsvarar hela 40 procent av jordens kapital nu ”<a href="https://www.reuters.com/business/cop/wrapup-politicians-exit-cop26-130tn-worth-financiers-take-stage-2021-11-03/" target="_blank" rel="noopener">engagerat</a>” i klimatfrågor som att få bort fossila bränslen från planeten.

Vissa av de privata aktörer som är villiga att satsa pengar ”på klimatet” är mycket kontroversiella. Det handlar bland annat om världens officiellt rikaste man Amazonägaren Jeff Bezos och den ökända ultraglobalistiska stiftelsen <a href="https://www.rockefellerfoundation.org/blog/igniting-an-era-of-transformative-progress-at-cop26/" target="_blank" rel="noopener">The Rockefeller Foundation</a>.

Den sistnämnda stiftelsen har offentliggjort att man tillsammans med Ikea foundation har <a href="https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-11-01/ikea-rockefeller-foundations-pledge-10-billion-for-climate" target="_blank" rel="noopener">planer</a> på att skapa en ”global energiallians” i syfte att få ”rika regeringar och rika människor” att effektivt skänka pengar till u-länder. Initialt kommer man själva att gå in med 10 miljarder dollar men hoppas snart kunna tiodubbla investeringarna.

Jeff Bezos ”The Bezos Earth Fund” har lovat att gå in med 500 miljoner dollar i projektet initialt och lägga ytterligare en miljard dollar på projekt för att återskapa skog och gräsmarker.

Exakt hur mycket pengar den finansiella eliten menar kommer att krävas för att ”rädda klimatet” är oklart, men enligt Joseph Curtin på Rockefellers energi- och klimatgrupp handlar det om åtminstone många tusentals miljarder dollar.

<em>– Även om rika länder når 100 miljarder dollar så är det inte ens i närheten av de biljoner som behövs. Vi vill skapa möjligheter för den privata sektorn att investera i en massiv skala.</em>

<strong>Inga bensinfordon och mer skattepengar från Väst till Afrika</strong>

Stort fokus lades på diskussioner kring hur världssamfundet ska samarbeta för att diesel- och bensinfordon helt ska ”fasas ut” och hur detta ska genomföras i praktiken. Samma sak gäller kolkraft och ”andra fossila bränslen”.

Under mötet har flera länder och biltillverkare bland annat lovat att alla nyproducerade bilar ska vara ”utsläppsfria” innan 2040 – ett löfte som skrivits under av Volvo, Ford, General Motors och Mercedes. Volkswagen och BMW har dock valt att inte skriva under och så inte heller de ekonomiska stormakterna USA, Kina och Tyskland.

Man har också tagit fram ett utkast till ett framtida <a href="https://alwaysfreshnews.com/news/world/115175/cop26-final-draft-document-reduce-co2-emissions-by-45-by-2030/" target="_blank" rel="noopener">slutdokument</a> för COP26 som publicerades av FN under onsdagen – ett dokument som just nu är sju sidor långt och fokuserar framför allt på utfasning av olja och kol och hur europeiska länder ska ge ”klimatbistånd” till bland annat Afrika.

Industriländer uppmanas att donera ”mer än 100 miljarder” till utvecklingsländer och de länder som bedöms som rika uppmanas även att ”dubblera sina bidrag”.

Det första utkastet av dokumentet får samtidigt kritik av den globalistiskt inriktade lobbyorganisationen Greenpeace för att inte vara tillräckligt omfattande och kommer förmodligen att revideras i takt med att förhandlingar om utsläppsrätter och ”klimatbistånd” blivit färdiga.

"<em>Det är inte en plan för att stoppa klimatkrisen, det är en överenskommelse om att vi alla ska hålla tummarna och hoppas på det bästa (...) Det räcker inte</em>", skriver Greenpeace aktivistorganisations internationella generalsekreterare Jennifer Morgan på Twitter.

Enligt FN:s miljöprogram UNEP duger inte de löften som världens regeringar har avgett under COP26 och om dessa genomförs kommer de ändå bara att ha en minimal påverkan på temperaturen och den påstådda uppvärmningen.

<em>– Det visar att vi gör alldeles för lite. Det är särskilt viktigt att skärpa målen till 2030, de är inte tillräckligt skarpa</em>, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén som menar att även Sverige gör alldeles för lite.

I övrigt har mer än 100 länder enats om att avskogningen ska stoppas innan 2030 och 80 länder att man ska minska utsläppen av metangas.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/storkapital-och-vastpolitiker-eniga-om-nya-storsatsningar-pa-klimatet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tre procent orörd natur kvar i världen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/tre-procent-orord-natur-kvar-i-varlden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/tre-procent-orord-natur-kvar-i-varlden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 25 Apr 2021 06:38:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=99397</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie visar att endast tre procent av orörd landyta finns kvar på jorden. Vissa forskare menar att resultaten är skrämmande och djupt oroväckande, men studien får också viss kritik.
</strong>

Endast tre procent av världens yta består av orörd natur, visar en ny <a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/ffgc.2021.626635/full" target="_blank" rel="noopener">studie</a> publicerad i <em>Frontiers in Forests and Global Change</em>. Med orörd natur betyder det att det finns livskraftiga populationer av alla de djur som tros ha levt i området för 500 år sedan.

Dessa områden med orörd natur finns framför allt i norra Kanada, östra Sibirien, Amazonas, Kongo samt i Saharaöknen.

<strong>Forskarna för studien</strong> tror dock att man skulle kunna öka ytan om man återinförde en liten andel av vissa djurarter som till exempel vargar eller elefanter. Då skulle man kunna öka ytan upp till 20 procent.

Tidigare analyser har visat att procenten i själva verket skulle kunna vara mellan 20 och 40 procent, enligt satellitbilder. Forskarna ansvariga för den nya studien menar dock att även om ytorna ser intakta ut från ovan är det inte sällan en annan historia på marken, då viktiga arter ofta saknas.

Studien har kartlagt 7000 arter, det flesta däggdjur men även fiskar, fåglar, groddjur, växter och reptiler. Studien inkluderade inte Antarktis.

Bevarandebiologen Andrew Plumptre vid Cambridgeuniversitetet säger att det är ”<em>det visar hur sällsynta sådana intakta platser är</em>”.

– <em>Det är skrämmande hur lite världen ser ut som den gjorde för 500 år sedan</em>, säger han.

<strong>Studien har fått kritik</strong> för att bland annat inte tagit klimatförändringar i åtanke, skriver <a href="https://www.theguardian.com/environment/2021/apr/15/just-3-of-worlds-ecosystems-remain-intact-study-suggests" target="_blank" rel="noopener">The Guardian</a>. Pierre Ibisch, vid <em>Eberswalde University for Sustainable Development</em> i Tyskland menar att “<em>klimatförändringar är ett pågående hot mot ekosystem</em>”.

– <em>Hur dåtidens däggdjur klarade sig säger knappast mycket om hur ett ekosystem fungerar idag</em>, menar han.

Professor James Watson vid University of Queensland i Australien säger att studien faktiskt undervärderar många ansträngningar som tidigare gjorts av ekoforskare.

–<em> De använder kartläggning för arter som i grunden är gissningar, vilket betyder att många ekosystem faktiskt kanske är mer intakta än studien visar</em>, menar Watson.<em>
</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/tre-procent-orord-natur-kvar-i-varlden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Vi behöver ett uppror&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/vi-behover-ett-uppror/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/vi-behover-ett-uppror/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 05 Mar 2021 14:09:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[frihet]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[politiker]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=96509</guid>

					<description><![CDATA[<strong>20/2 hade Nya Dagbladet en artikel</strong> om <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/kontroversiellt-solexperiment-genomfors-i-kiruna/" target="_blank" rel="noopener">detta</a>: "<em>Att på artificiell väg dämpa solens strålning genom att släppa ut partiklar i atmosfären har på senare tid lyfts fram som ett alternativ för att ”kontrollera” jordens temperatur och motverka påstådda klimatförändringar</em>.<em> Noterbart är att Svenska rymdaktiebolaget SSC godkänt testflygningen som planeras genomföras i juni. Om experimentet bedöms som lyckat så kommer fler testflygningar genomföras under 2021 eller 2022.</em>

<em>Organisationer som Greenpeace och Naturskyddsföreningen misstänker nämligen att experimentet kan leda till att man börjar använda solenergiteknologi för att ”kyla ner” jorden – något organisationerna menar är mycket farligt, kan skada ozonlagret och förstöra naturens ekosystem, skriver The Guardian.</em>

<em>Frank Keutsch leder forskargruppen och hävdar att experimenten måste tillåtas för att vi bättre ska förstå hur tekniken fungerar och vilka effekter den kan ha.</em>

<em>– Riskerna av att inte forska på det här överväger riskerna av att genomföra forskningen. Jag är väldigt orolig för den värld vi är på väg mot. För mig är det en anledning att forska på hantering av solstrålning, hävdar han och förklarar vidare att man måste testa ”alla alternativ” för att få bukt med klimatförändringarna.</em> "

<strong>Just det. Vad är det för värld vi är på väg mot?</strong> Finns det andra syften som döljs bakom det så kallade syftet att motverka påstådda klimatförändringar? Den som är intresserad av samhällsutvecklingen och utvecklingen i världen vet att det finns klaner (brödraskap) av människor som vill skaffa sig allt mer makt över människor och jordens resurser. Planen är klar och den är i full gång med att genomföras. De som styr det hela vet att det är bråttom.

Vår planet (Tellus) tar ständigt emot kosmiska energier. Dessa energier växlar och förändras under olika tidsintervaller (tidsperioder). Den tidsperiod, med de energier som nu verkar, innebär för människan en unik möjlighet att höja medvetenheten till högre ideal. Därmed kan vi ta oss ut ur den lägre känslomässiga fångenskap som klanerna håller oss fast i. De som styr planen, mot ett allt mer totalitärt styre, vet hur de kosmiska energierna fungerar och de är livrädda för att mänskligheten ska vakna upp och inse den manipulation som de utsätts för.

Kosmiska energier är grunden för all aktivitet. Solen är den transformator som sänder energier till oss här på moder jord. Solens strålning kan attraheras av olika föremål som gör att strålningen bryts från sin räta linje och tar en annan väg. Genom att på artificiell väg dämpa solens strålning är ett försök att blockera dessa speciella energier och därmed försvåra mänsklighetens fortsatta uppvaknande. Ett uppvaknande som vi idag kan skåda då människor världen över protesterar mot idiotin som förstör livet för mångfalden av växter, djur, människor, samhällen och länder.

<strong>Idiotin stannar inte vid att försöka dämpa solens</strong> strålning genom artificiell väg. Ann Wright tidigare anställd på utrikesdepartementet i USA ägnar sig numera åt fredsrörelsen. Hon är specialist på drönare som transporterar bomber, missiler som släpps långa sträckor från en central många mil därifrån. I sina protester mot denna idioti greps hon av polismyndigheten.

De idiotiska angreppen på människor slutar inte där. Redan i dag finns det underlag till autonoma vapen som exempelvis drönare, mördarrobotar etcetera. Drönare som släpper bomber och missiler fordrar en människas identifiering av målet och en knapptryckning. Autonoma vapen är förprogrammerade av människan för att vapnet själv ska kunna avgöra vem eller vad som ska förintas.

Fler länder forskar fram autonoma vapen vilket förmodligen bidrar till en mer orolig och oförutsägbar framtid. Ett effektivt sätt som de makthungriga klanerna använder sig av för att skapa rädsla hos människor. När rädslan är stor nog utger de sig för att komma med lösningar som skapar falsk trygghet hos befolkningen. Ett effektivt sätt att vinna förtroende för att kunna fortsätta styra sin makt över människor och jordens resurser.

<strong>Det behövs ett uppror för att ta kontroll över de makthavare</strong> som styr utformningen av vem eller vilka som ska få vara fullvärdiga människor och medborgare i världen. Denna resa startar och har startat genom att allt fler vaknar upp inför den idioti som befolkningen världen över utsätts för. Utifrån frihetens grund kan vi genom tal, skrift, handling etcetera sprida denna grund. När vi blir tillräckligt många som släpper rädslan och vågar talar ut, samt slutar göda människor, politiker, politiska partier, andra auktoriteter som ingår i eller stödjer klanernas hemliga sällskap, kan vi skapa förändring i det rådande systemets livsinnehåll.

&#160;

<em>Krister Lind</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/vi-behover-ett-uppror/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
