klimatavtal – Nya Dagbladet

Finland slopar miljöplaner för kommuner

Sofie — Wed, 20 Sep 2023 07:15:44 +0000

Efter maktskiftet avskaffar den nya finska regeringen de rödgrönas tidigare miljöplaner för Finlands kommuner. Det beräknas kunna bespara den finska staten utgifter på omkring 2,8 miljoner euro. I våras beviljades kommuner i Finland stöd på 2,6 miljoner euro i syfte att kunna skapa klimatplaner med åtgärder för att bland annat minska utsläpp. Stödet togs fram av den förra rödgröna regeringen och enligt finska miljöministeriet hade omkring 70 kommuner påbörjat en så kallad klimatplan förra året, samt att ytterligare 63 kommuner även påbörjat processen i år. Riksdagsvalet i april ledde till maktskifte i landet då det liberalkonservativa Samlingspartiet fick i uppdrag att bilda ny regering efter att ha blivit största parti. Nu slopar den nya regeringen klimatplanerna, rapporterar svenska Yle. Efter det statliga stödet i år kommer det inte att bli några fler. Det beräknas kunna spara in omkring 2,8 miljoner euro till nästa år. Reaktionerna från kommunerna är blandade, men de flesta uppger att man kommer att fortsätta med ett hållbarhetsarbete oavsett statligt stöd. I Korsnäs anser kommundirektör Christina Båssar att det är bra att man slutar styra kommunerna i allt. – Jag ser det här som ett led i att sluta styra kommunerna i allt och kräva en plan för allt möjligt. Jag är ingen vän av att man ska redovisa planer. Dessutom är vissa av dem knutna till statsandelarna, säger hon.

EU-parlamentet förbjuder fordon med förbränningsmotorer

Sofie — Wed, 15 Feb 2023 10:35:54 +0000

EU-parlamentet har röstat igenom det nya förslaget om att minska utsläppen från personbilar med 55 procent till år 2035 - och 100 procent till år 2050. I praktiken innebär det ett förbud mot nyproduktion av bilar med förbränningsmotorer. Fit for 55-paketet är en samling av diverse förslag inom EU för att kunna se över och anpassa klimatpolitiken. Syftet är att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030 och sedan att bli ”klimatneutralt” vid år 2050 - alltså inga utsläpp av växthusgaser överhuvudtaget. I oktober förra året enades man inom EU-parlamentet angående ett förslag som innebär att förbjuda alla koldioxidutsläpp från nya personbilar och skåpbilar från och med år 2035. Nu har parlamentet röstat igenom förslaget, med 340 röster för och 279 röster mot. – Denna förordning uppmuntrar tillverkning av fordon med inga och låga utsläpp. Målen skapar tydlighet för bilindustrin och stimulerar innovation och investeringar, säger parlamentets huvudförhandlare, den nederländske liberalen Jan Huitema enligt parlamentets pressmeddelande. Det innebär i praktiken att biltillverkare inte kommer att kunna släppa ut nya bilar med förbränningsmotorer på marknaden. Däremot får tillverkare med små volymer (1000 till 10 000 nya bilar per år) dispens fram till slutet av 2035. Tillverkare i ännu mindre skala, upp till 1000 bilar per år, får ett permanent undantag från åtgärden. Det handlar främst om dyra sportbilar. Fram till 2030 har man som delmål att minska personbilars koldioxidutsläpp med 55 procent och med 50 procent från skåpbilar. För att se till att detta följs och går i den riktning man vill kommer man från och med 2025 att utvärdera bland annat utsläpp från fordon och tillgång på fordon med låga utsläpp. Ministerrådet kommer nu att rösta för ett slutligt godkännande innan lagen tas i bruk.

Trumps krav på omförhandling av Parisavtalet kan utvecklas till hans största triumf

Osignerad — Fri, 02 Jun 2017 11:29:01 +0000

Idag lämnade USA:s president som väntat beskedet att man drar sig ur Parisavtalet om klimatet i dess nuvarande form. Han menar att USA under Obama förhastat gått med på ett avtal som ensidigt missgynnar USA. Vid en hastig bedömning kan spelplanen för nya förhandlingar för USA tyckas ytterst oförmånlig, man har större delen av övriga världsledare emot sig. Parisavtalet ger i praktiken världens största miljöbov Kina fria händer att fortsätta öka sina utsläpp i minst 15 år till, vilket Trump menar ger dem en orättmätig konkurrensfördel visavi USA som under Obama lovat stora ogenomtänkta nedskärningar. Under de närmaste åren kan dock underlaget för den klimatpolitiska spelplanen komma att helt omkullkastas, varvid det inte alls är uteslutet att Trump i slutändan kommer att framstå som den klara vinnaren. Det är främst två viktiga faktorer som gör den klimatpolitiska spelplanen ytterst instabil. Larmen om klimatet och en skenande global uppvärmning bygger i huvudsak på teoretiska matematiska modeller som bara tar med växthusgasers inverkan på klimatet i beräkningarna. Modellerna har även inbyggt en obekräftad hypotes om förstärkningseffekter som stigande koldioxid påstås kunna ha på vattenångas växthuseffekt. Det politiska underlaget för Parisavtalet bygger helt på dessa modellberäkningar. Det finns ännu inga säkra observationer av klimatets faktiska utveckling som står i överensstämmelse med modellerna vilket framgår av denna figur. Allt tyder på att modellernas skrivbordsprodukter inte beskriver den faktiska verkligheten. Den globala medeltemperaturen har i stort sett legat stilla de senast 20 åren om man undantar de väderfenomenen som kallas El Ninio. Om antagandet om växthusgasernas dominerande inflytande över klimatet hade varit riktiga, så hade temperaturen stigit med den hela tiden stigande koldioxidhalten. Det har den inte. De matematiska modellerna ger med andra ord en falsk bild. De faktorer som styr klimatet är långt mer komplexa. Dessa är dock politiskt ointressant att studera eftersom det bara är människans påverkan som man kan göra politik av. Eftersom klimatet på jorden fluktuerat ganska kraftigt under planetens historia och långt innan människan började släppa ut växthusgaser, så måste det helt enkelt finnas andra faktorer som har långt större påverkan på jordens klimat. Det man ser om man går tillbaka i historien bara under det senaste årtusendet är att jordens klimat verkar ha följt solaktiviteten - alltså förekomsten av fler eller färre solfläckar. Vid hög solfläcksaktivitet har klimatet varit varmare och vise versa. Den lilla istiden som pågick av och till under några hundra år fram till mitten av 1800-talet, sammanföll med en period med låg solfläcksaktivitet. Den uppvärmning på ca. 1 grad C som skett sedan mitten av 1800-talet har på motsvarande sätt skett under en period med stigande solaktivitet. Fenomenet med solaktivitetens inverkan på jordens klimat har förklarats av den danske professorn Henrik Svensmark. När solaktiviteten är hög blir solens magnetfält starkt och det i sin tur inducerar ett starkt magnetfält kring jorden enligt fysikens grundläggande elektromagnetiska lagar. När jordens magnetfält är starkt utgör det en skyddande skärm mot inkommande laddade kosmiska strålar från rymden. Den kosmiska strålningen i atmosfären och på jordytan minskar därvid. Vid låg solaktivitet och ett svagt magnetfält kring solen försvagas även jordens magnetfält och dess förmåga att skärma av delar av den kosmiska strålningen försvagas. Det innebär att långt fler laddade högenergipartiklar tränger ner i atmosfären och kolliderar med gasmolekyler där. Det skapar elektriskt laddade kärnor runt vilka vattenånga lättare kan kondensera, för att på så sätt ge upphov till en ökad molnbildning. När jorden får ett tätare molnskikt ökar jordens albedo och mer av inkommande solstrålar reflekteras tillbaka till rymden, varvid solens uppvärmning av jorden minskar och klimatet blir kallare. Den period med hög solaktivitet som vi haft sedan 1800-talets mitt, verkar nu har kommit till ett slut och senare års solaktivitet visar en snabbt avtagande tendens. Prognoserna för de närmaste decennierna är att solaktiviteten kan sjunka tillbaka till något som liknar den lilla istiden, varvid allt talar för ett betydligt kallare klimat igen. Detta kan komma att visa sig de närmaste åren och det kommer sannolikt att radera ut den lilla uppvärmande effekten av fortsatt stigande koldioxidhalt. Vad ovanstående analys visar är att vi mycket väl kan få ett något kallare klimat redan till nästa amerikanska presidentval. En sådan utveckling kommer givetvis att helt underminera klimatalarmismen och få världens ledare att framstå som korkade och ovetenskapliga. Donald Trump som menat att klimatlarmen varit en politisk bluff, kommer att framstå som den ärligaste och mest vetenskapligt förankrade ledaren. Hans motstånd mot Parisavtalet och klimatalarmismen kan mycket väl göra honom till en store hjälte i hela världen. Den andra faktorn som jag tror kan medverka till att kullkasta den klimatpolitiska spelplanen är en förväntad teknisk utveckling som kommer att skapa ett massivt genombrott för mobil elanvändning för transporer och för lagring av intermittent elenergi från solceller. Många prognoser pekar redan idag på ett när förestående genombrott för övergång från tekniskt komplicerade bilar med fossilbaserade framdrivningssystem till ytterst okomplicerade elbilar. Detta väntade tekniska genombrott kommer på kort tid att helt ändra förutsättningarna i klimatpolitiken. Inom några få år kan en hel värld skratta åt dumma politiker som inte sett detta komma - och den som skrattar bäst blir då Donald Trump. Lars Bern Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene

Uppgifter: USA planerar dra sig ur klimatavtal

Osignerad — Sun, 28 May 2017 18:00:40 +0000

Enligt uppgifter i amerikansk press kommer USA att lämna Parisavtalet, det största internationella klimatavtalet någonsin. President Donald Trump kommer lämna det officiella beskedet i nästa vecka. I december 2015 kom sammanlagt 196 nationer överens om ett bindande avtal om utsläppet av växthusgaser. Avtalet var en del av FN:s klimatkonferens i Paris (COP21) därav namnet Parisavtalet. Nu ett och ett halvt år senare ser USA ut att dra sig ur avtalet. Källor med insyn uppger att presidenten meddelat flera av sina medarbetare, däribland Scott Pruitt som är chef för miljömyndigheten EPA, att man kommer lämna Parisavtalet, avslöjar Axios. Trump skrev under lördagen på Twitter att han kommer lämna ett officiellt besked huruvida USA kommer att dra sig ur eller inte under nästa vecka.

I will make my final decision on the Paris Accord next week!
— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) 27 maj 2017

Att USA skulle dra sig ur Parisavtalet var ett av Donald Trumps vallöften under presidentvalskampanjen.