klimat – Nya Dagbladet

Vad händer med klimatet?: Klimatforskaren som vägrar skräckretoriken

Emil Fjellstedt — Fri, 18 Sep 2026 13:39:53 +0000

Klimatdebatten har i åratal drivits framåt av slagord och undergångsretorik. Nu kommer meteorologen Lennart Bengtssons Vad händer med klimatet? i en tredje reviderad och utökad upplaga på Karneval förlag – en bok som enligt förlaget vill flytta samtalet tillbaka till erkända fakta, faktiska osäkerheter och energilösningar som faktiskt går att bygga. Den första upplagan kom 2019 och nominerades till Stora fackbokspriset. Efter en andra upplaga 2022 föreligger boken nu i ett tredje, omarbetat skick med undertiteln En klimatforskares syn på jordens klimat. Enligt förlaget har texten uppdaterats och nyanserats på ett hundratal punkter och kompletterats med efterord och appendix. Omfånget är 264 sidor i flexband med 32 illustrationer av Svante Ström.

Frågorna i stället för slagorden

Upplägget är osentimentalt. Boken tar sig an de frågor som i den offentliga debatten oftast förutsätts redan besvarade: Vad bestämmer jordens klimat? Vad är växthuseffekten? Är det möjligt att förutsäga klimatet? Hur ska jordens energiförsörjning lösas? Kan oönskade globala klimatförändringar motverkas – och vilken roll kan Sverige spela? Det är en frågelista som skiljer sig från kampanjspråkets tidsfrister. Författaren, professor i dynamisk meteorologi och tidigare chef för det europeiska vädercentret ECMWF i Reading, argumenterar för att man först måste förstå systemet: atmosfären, energibalansen och modellernas gränser. Klimatet kan inte observeras, bara bestämmas och beräknas; det vi ser är vädrets variationer. Riktningen kan anas, men inte varje avstickare. En av bokens poänger är att den också tar upp vad forskarna inte vet. Moln är ett sådant exempel: de både värmer och reflekterar solljus, och det är ännu oklart om de sammantaget bidrar till mer eller mindre uppvärmning. Okunskapen används inte som tillhygge mot allt, utan som en karta över var kunskapens gränser går.

Utsläpp, nederbörd och energi

Samtidigt slår boken fast växthusgasernas roll. Uppvärmningen av mänskliga utsläpp är ett problem. Bengtsson bekymrar sig särskilt för nederbörden: mer regn och snö där det redan faller mycket, mindre där det redan är torrt. Både översvämningar och torka kommer att förändra världen, och det är anledning nog att minska utsläppen. Sverige har tidigt haft ett fossilsnålt energisystem genom vattenkraft, kärnkraft och fjärrvärme. Den stora utsläppsminskningen skedde genom kärnkraftsutbyggnaden på 1970- och 80-talet; koldioxidskatt och andra klimatåtgärder har hjälpt till, men inte i närheten lika mycket. Vill Sverige driva på utvecklingen ska landet enligt Bengtsson producera kärnkraftsel för export. Förnybart utvecklas snabbt men är ojämnt, och då är det ofta fossila källor som fyller dalarna. På en avgörande punkt skiljer sig Bengtsson från många klimatskribenter. Han bedömer inte talet om tipping points som trovärdigt – att klimatet skulle riskera att skena i processer som inte går att hejda, till exempel genom metan från tinande tundra.

Ett lösbart problem

Widar Andersson skrev i Folkbladet den 29 juli 2024 att boken är "en befrielse att läsa". Poängen han fäster sig vid är densamma som löper genom boken: växthusgaserna är ett problem som går att hantera, inte ett skäl till undergångsretorik. Temperaturen stiger förhållandevis långsamt, och modern solenergi och kärnkraft kan enligt Bengtssons bedömning inom det närmaste halvseklet ersätta det mesta av den fossila produktionen. Förlaget återger också fysiknobelpristagaren Klaus Hasselmann, som kallar boken "En realistisk och optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ." I den nya upplagan ingår enligt förlaget efterord, appendix och klimatberäkningar. Bengtsson är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och har mer än 230 vetenskapliga artiklar bakom sig; enligt Andersson refererar IPCC till hans forskning. Man behöver inte skriva under på Bengtssons tes om mänsklig klimatpåverkan för att ha behållning av boken. Tvärtom är den extra användbar just då. Klimatpaniken vilar ofta på auktoritet, och här talar en forskare som inte kan avfärdas som outsider. Boken kan därför räckas till vänner som gripits av undergångsstämningen – inte som ett krav att byta övertygelse, utan som ett sakligt motgift mot skräcken. Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.

Global brandyta minskar kraftigt – 2026 mot rekordlåg nivå

Emil Fjellstedt — Thu, 27 Aug 2026 11:45:21 +0000

Trots sommarens dramatiska rubriker brinner en betydligt mindre del av jordens landyta än tidigare. Satellitdata pekar mot att 2026 kan få den lägsta globala brandytan sedan mätningarna inleddes 2001, och möjligen den lägsta sedan 1900. Den danske klimatdebattören Bjørn Lomborg har sammanställt uppgifter från EU:s globala brandövervakning. Fram till den 19 augusti låg den sammanlagda brandytan 41 procent under genomsnittet för åren 2012–2025. Samtliga kontinenter låg under sina respektive genomsnitt, medan Afrika, Nordamerika och Sydamerika noterade rekordlåga nivåer. — Att peka på förödande bränder i en del av en kontinent och samtidigt bortse från en planet som brinner betydligt mindre är inget annat än selektivt urval, säger Lomborg enligt Bild. Copernicus bekräftar den bredare nedgången. Under årets första sex månader låg de globala utsläppen från biomassabränder strax under 400 miljoner ton kol, den lägsta nivån i den 24-åriga mätserien.

Alarmists: “World on fire!”
Reality: By Aug 19, global burned area likely never lower than 2026 Disasters in France, Spain & Canada are tragic—but climate is global. Cherry-picking isn’t science Climate policy does near-nothing for fires We need better fire policy (prescribed… pic.twitter.com/lfUn2if0da — Bjorn Lomborg (@BjornLomborg) August 20, 2026

Den globala nedgången är väl belagd

Utvecklingen är inte begränsad till ett enskilt år. En omfattande satellitstudie publicerad i Science fann att den globala brandytan minskade med 24,3 procent mellan 1998 och 2015. Minskningen var störst i savanner och drevs framför allt av jordbrukets expansion och intensifiering. Our World in Data visar samma långsiktiga trend sedan början av 2000-talet. Den största nedgången finns i buskmarker, gräsmarker och jordbruksmark. Stora ytor som tidigare brändes återkommande används i dag för odling, bebyggelse eller annan markanvändning som begränsar eldens spridning. Afrika och Asien står normalt för mer än tre fjärdedelar av världens utsläpp från bränd växtlighet. När savann- och jordbruksbränderna minskar där får det därför ett betydligt större genomslag på den globala totalsiffran än uppmärksammade skogsbränder i Europa eller Nordamerika.

Mediebilden styrs av regionala katastrofer

Bränderna i Frankrike, Spanien, Kanada och USA har orsakat svåra skador och stora evakueringar. De utgör däremot inte bevis för att världen som helhet brinner mer. Även AP konstaterar att rekordlåga globala siffror och regionalt extremare skogsbränder kan förekomma samtidigt. Skillnaden blir tydlig när man skiljer mellan all branddrabbad mark och skogsbränder. Savann- och gräsbränder omfattar mycket större arealer globalt. Skogsbränder kan samtidigt bli intensivare, mer kostsamma och farligare i tätbefolkade områden utan att vända den globala nedgången. Även tidsperiod och geografisk avgränsning påverkar jämförelsen. EU:s globala system GWIS räknar exempelvis in hela Ryssland i Europa och inkluderar avsiktliga jordbruksbränder. Den snävare EU-statistiken över skogsbränder visade därför höga nivåer i Västeuropa 2026 trots att den bredare kontinentala totalsiffran var låg.

Lomborg vill prioritera direkt brandskydd

Lomborg förnekar inte att högre temperaturer och torka kan skapa gynnsammare förhållanden för svåra skogsbränder. Han vänder sig däremot mot att enskilda katastrofer används som belägg för att all brandaktivitet ökar globalt. Hans slutsats är att människor skyddas bättre genom skogsskötsel, kontrollerade bränningar, brandgator, snabbare släckningsinsatser och andra direkta förebyggande åtgärder än genom dyr klimatpolitik med långsamma och osäkra effekter på lokala bränder. Den senaste forskningen stödjer bilden av en tydlig global nedgång med regionala undantag. Ett vetenskapligt förhandsmanus om brandsäsongen 2025–2026 uppskattar att den globala brandytan låg 18 procent under genomsnittet. Samma år drabbades ändå Kanada och flera europeiska länder av extrema brandförlopp. Den globala trenden står alltså fast, även när enskilda regioner går i motsatt riktning.

Förpackningarna driver upp butikernas matsvinn

Emil Fjellstedt — Fri, 21 Aug 2026 05:46:20 +0000

När ett enda bär, tomat eller vindruva blir dålig kasseras ofta hela förpackningen. Sampaketerad frukt och grönt står för upp till omkring hälften av svinnet på butikernas frukt- och gröntavdelningar, men enkla åtgärder kan både rädda maten och sänka butikernas kostnader. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE har undersökt problemet tillsammans med svenska dagligvarubutiker. De analyserade svinndata från omkring 60 butiker och testade olika åtgärder i fem av dem. I den ena butikskedjan svarade sampaketerade varor för 47 procent av svinnets vikt och 50 procent av försäljningsvärdet inom frukt och grönt. I den andra var motsvarande andelar 30 respektive 57 procent, visar forskningsrapporten. Tomater stod för den största förlusten, följda av bland annat potatis, citrusfrukter, druvor och bär. — Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare vid IVL, i ett pressmeddelande.

Svinnpåsar gav lägre kostnader

De högst rankade åtgärderna var att sälja obrutna förpackningar billigare eller lägga ätbara varor i svinnpåsar och lådor. Försäljning i lösvikt och användning i butikskök kan också rädda mat, men kräver mer administration och korrekt märkning. I en liten testbutik uppgick svinnet till 253 kilo frukt och grönt under två veckor. Kostnaden räknades upp till drygt 234 000 kronor på årsbasis. Svinnpåsarna beräknades ge en årlig nettovinst på drygt 63 000 kronor, motsvarande 27 procent av den uppskattade svinnkostnaden. Forskarna betonar att testperioderna var korta och att årssiffrorna är illustrativa. Utfallet kan variera med butikens storlek, sortiment, kundunderlag och arbetsrutiner.

Osäkerhet om regler bromsar arbetet

Butikerna uppgav att osäkerhet kring spårbarhet, ommärkning och brutna förpackningar gör att fungerande åtgärder väljs bort. Rutinerna skilde sig även inom samma kedja och arbetet var ofta beroende av enskilda engagerade medarbetare. Forskarna efterlyser därför tydligare praktisk vägledning och bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, butikskedjor och handlare. — Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi, säger matsvinnsexperten Elvira Molin på IVL.

Varmt i städer – behagligt utanför

Tege Tornvall — Tue, 30 Jun 2026 23:48:13 +0000

I dag är det 35 grader varmt mellan våra hus och vår garagelänga här i Leksand. Luften nästan dallrar i solvärmen. Men det gör den inte strax intill. På andra sidan husen mot älven råder 22–25 graders angenämt sommarväder med svalkande fläktar. Temperaturskillnaden är 10–13 grader inom mindre än 100 meter. På baksidan av husen står luften nästan helt stilla, och solen värmer asfalten. På framsidan med träd och älv råder i stället uppfriskande sommarvind. Fenomenet med den varma baksidan kallas på svenska värmeö och på engelska UHI, Urban Heat Island. Starkt solsken utan luftväxling eller skugga värmer marken. Nästan alla ”rekordtemperaturer” och annan ”extrem värme” mäts just i städer. Mätningarna där är enklast och billigast. Få mätstationer finns nu kvar ute på landet. Det visar förstås att det är varmt i städer, inte hur varmt det är utanför. Men om folk envisas med att trängas i städer, upplever de förstås besvärande värme. Den enklaste lösningen är att söka skugga, till exempel under ett träd i närheten. Ännu bättre kan vara att helt lämna bebyggelsen och ge sig ut i naturen i stället. Det gör många utländska gäster när de kommer hit. Tege Tornvall

Erika Bjerström pekar ut vita män som klimathot i DI

Jan Sundstedt — Wed, 27 May 2026 09:32:53 +0000

Dagens industris krönikör Erika Bjerström pekar ut vita män som ett särskilt "klimatproblem". Den tidigare SVT-profilen kopplar mäns resor, köttkonsumtion och högerröstande till den så kallade klimatkrisen – och lyfter fram individuella "koldioxidkvoter" kopplade till kreditkort som en möjlig väg att förändra beteenden. Erika Bjerström, som tidigare arbetade som global klimatkorrespondent för den skattefinansierade kanalen SVT, skriver i Bonniertidningen Dagens industri att vita män har "en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor". Krönikan bygger bland annat på en sammanfattande studie från 14 länder med titeln "Men, masculinities and the planet at the end of (M)Anthropocene". Bjerström skriver att studien analyserar hur så kallade klimatförändringar hänger samman med mäns beteendemönster. Hon hänvisar även till en fransk studie från 2025, som enligt henne visar att män orsakar 26 procent mer utsläpp av växthusgaser än kvinnor. Skillnaden beror framför allt på mer bilkörning och högre köttkonsumtion, skriver Erika Bjerström. En arbetsrapport från brittiska Institute for Fiscal Studies, som bygger på detaljerade konsumtionsdata från Frankrike, anger att kvinnor släpper ut 26 procent mindre än män från mat och transporter. Efter justering för socioekonomiska faktorer och konsumtionens omfattning återstår enligt rapporten en skillnad på åtta procent. I krönikan kopplar hon också "klimatfrågan" till svensk partipolitik, och lyfter en Verianmätning från april där 64 procent av kvinnorna uppgav att de tänkte rösta på det rödgröna blocket. Bland männen var motsvarande siffra 43 procent. "Vad beror det på?", frågar hon i texten. Bjerström svarar själv att kvinnor "av tradition tar på sig ansvaret för andra, för vård, välfärd och mänskliga relationer". Därefter lägger hon även "ansvaret för kommande generationer och planetens överlevnad" på kvinnornas sida av vågskålen. "Män har historiskt ansett sig stå över både naturen och kvinnan", skriver hon vidare i krönikan.

Vill slå mot plånboken

Krönikan mynnar ut i vad Bjerström beskriver som det mest effektiva sättet att förändra männens beteende. "Lösningen är att gå igenom det som kanske djupast talar till rika vita män – plånboken". Bjerström hänvisar därefter till ett förslag från den brittiska tankesmedjan New Economics Foundation om individuella "koldioxidkvoter" kopplade till kreditkort. En person som förbrukat sin kvot skulle i praktiken kunna få köpet nekat vid påstått hög klimatpåverkan. Hon målar upp ett exempel där "den köttätande mannen" vill flyga till Barcelona över helgen. Vid betalningen lyser kortet då rött med texten "transaktion nekad". Mannen får då, enligt Bjerströms exempel, köpa så kallade koldioxidkrediter av någon som inte använt sin kvot – "troligen en kvinnlig undersköterska som inte haft råd att semestra utomlands på år och dag". Hon avslutar med att ett sådant system skulle kunna leda till ändrade beteenden.

Manshat legitimeras alltmer

Krönikan ligger samtidigt i linje med en bredare samtidstendens där öppet förakt mot män – i synnerhet vita män – allt oftare legitimeras i offentligheten. Erika Bjerström har själv under lång tid varit tongivande för en sådan retorik, där kön, hudfärg och konsumtionsmönster vävs samman till en politisk förklaringsmodell. Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat den växande mansfientligheten i samhällsdebatten, med artiklar som visar hur pojkar väljs bort vid könsaborter, hur forskning som gynnar män ofta möts av negativa reaktioner och hur kritiker varnar för att rättssäkerheten urholkas i sexualbrottsdebatten, för att ta några exempel. Dagens industri understryker att krönikan publicerades som en fristående krönika och att analyser och ställningstaganden är skribentens egna.

”Hyggesfritt kan fördubbla koldioxidbindningen och tredubbla vinsten”

Osignerad — Wed, 20 May 2026 09:10:11 +0000

Den 15 juni röstar riksdagen om regeringens skogsproposition. Propositionen, som bygger på den hårt styrda utredningen Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk, öppnar enligt skribenten för total rovdrift från skogsindustrin, utan miljöhänsyn. SCA har blivit så ökänt för sitt skogsbruk att stora köpare vägrar ta emot dess produkter, trots att det marknadsförs som miljöcertifierat. Kyrkan, som är en stor skogsägare, presenterade en skogsbruksutredning som föreslog att en femtedel av skogen skulle skyddas, en tredjedel brukas hyggesfritt och resten skötas med miljöhänsyn. Förslaget röstades ner av anhängarna till dagens plantageskogsbruk förra året. För två år sedan utraderades all Mats Hagners forskning vid SLU, som om han aldrig hade funnits eller verkat som professor i skogsskötsel. Han var då 90 år gammal och hade under lång tid fått utstå förföljelse. Provområdena för att jämföra olika typer av skogsbruk var redan igenlagda.

Hyggesfritt alternativ

I början av sin karriär var han lika präglad av kalhyggesbruket, men en elev fick honom på andra tankar och han utarbetade en metod för hyggesfritt som kallades Naturbruk. Det gällde att låta ett träd i varje trädgrupp dominera och bli stort, och att göra en kalkyl och bestämma vad man ville uppnå. Avverkningen blev 25 procent dyrare, men träden var grövre och man slapp markberedning och nyplantering. Hans slutsats var att vinsten kunde tredubblas och koldioxidbindningen fördubblas om man enbart avverkade mogna träd.

Vinsten kunde tredubblas och koldioxidbindningen fördubblas om man enbart avverkade mogna träd.

Det skulle skapa fler arbetstillfällen i glesbygden, förutsatt att råvaran inte fraktas direkt till industrin vid kusten. Industrin klarar sig med klent, snabbväxande virke, som kan produceras billigare i utlandet, medan dagens skogsbruk ger stor brist på grovt kvistfritt kvalitetsvirke. Att virket blir kvistfritt beror på att skogen i ett kontinuitetsskogsbruk står tätt under hela växtperioden, till skillnad från i planteringsskogen där det dröjer innan beståndet tätnar. Det ger också hög koldioxidbindning och ingen risk för stormfällning i hyggeskanterna. Skogen får en rik biologisk mångfald och blir lavrik, vilket gynnar rennäringen. Det ger en vacker och lättframkomlig skog som är attraktiv för turismen.

Regeringens linje

Kalhyggesbruket kom sent, på femtiotalet, men har helt förändrat skogens utseende. Det finns nästan ingen hyggesfri skog kvar – skog där man gallrar med trettioårsintervall och låter träden nå en ålder av minst 90 år. Nu vill regeringen göra förstörelsen total. Man struntar i att EU vill att nettoupptaget i svensk skog ska öka kraftigt för klimatets skull. I stället kommer det att minska. Hans Sternlycke

SMHI: Sommaren har nått Sverige

Emil Fjellstedt — Tue, 05 May 2026 12:44:32 +0000

Sommaren är här – åtminstone i meteorologisk mening. I delar av södra Sverige har dygnsmedeltemperaturen nu legat på minst tio grader fem dygn i följd. Det finns en skillnad mellan vanlig kalendersommar och meteorologisk sommar, enligt SMHI. Kalendersommaren är alltid juni, juli och augusti. Meteorologisk sommar handlar däremot inte om datum, utan om temperatur: när dygnsmedeltemperaturen har varit minst tio grader fem dygn i följd räknas sommaren som anländ. Nu har den meteorologiska sommaren anlänt till bland annat Östergötland, Västergötland, Småland, stora delar av Gotland och Skåne. [caption id="attachment_210949" align="alignnone" width="640"] Nu är det snart dags att ta fram badkläderna - den meteorologiska sommaren är här. Foto: iStock/Rolf_52[/caption] Längst upp i norr råder fortfarande vinter, men i övrigt har större delen av Sverige vår. Även när den meteorologiska sommaren har anlänt kan temperaturen sjunka igen. Årstiden räknas då inte tillbaka till vår, men vädret kan fortfarande kännas betydligt svalare än på sommaren.

Amsterdam förbjuder reklam för flyg, bensinbilar och kött

Jan Sundstedt — Tue, 05 May 2026 07:32:18 +0000

Amsterdam förbjuder reklam för fossila produkter och kött på allmänna platser. Från och med den 1 maj försvinner annonser för bland annat flygresor, kryssningar, bensin- och dieselbilar samt köttprodukter från stadens reklamytor. Förbudet omfattar reklam på allt från stortavlor till spårvagnshållplatser och tunnelbanestationer. Enligt BBC har annonser för hamburgare, bensinbilar och flygbolag redan försvunnit från delar av stadsbilden. Beslutet gör Amsterdam till den första huvudstaden i världen som förbjuder offentlig reklam för både kött och fossila produkter. Syftet är att stadens reklam ska stämma överens med de egna klimatmålen: Amsterdam vill bli klimatneutralt till 2050 och samtidigt halvera invånarnas köttkonsumtion. Enligt den nederländska nyhetssajten NL Times godkände kommunfullmäktige förslaget från GroenLinks och Partij voor de Dieren i januari. Reglerna har nu skrivits in i stadens lokala ordningsstadga (APV). Sedan 2020 har staden försökt begränsa denna typ av reklam genom frivilliga avtal.

Förbudet väcker kritik

Förespråkarna menar att kommunen inte bör tjäna pengar på reklam för produkter vars användning man samtidigt försöker minska genom klimatpolitiken. Berörda branscher är dock kritiska. Den nederländska köttindustrins branschorganisation kallar åtgärden ett oönskat sätt att påverka konsumenternas beteende, medan resebranschen varnar för inskränkningar i företagens kommersiella frihet. Även reklamjätten JCDecaux, som sköter stora delar av utomhusreklamen, varnade inför beslutet för långtgående ekonomiska och juridiska konsekvenser, enligt DeSmog. Amsterdam är inte den första nederländska staden som begränsar reklam för fossila produkter. Haag, Utrecht och Nijmegen har redan infört liknande regler. Utvecklingen följer en bredare europeisk trend där även städer som Edinburgh, Sheffield, Stockholm och Florens infört eller överväger liknande begränsningar.

Europas val av ekonomisk nedgång

Dan Ahlmark — Tue, 28 Apr 2026 15:01:57 +0000

Den av FN drivna klimatideologin orsakas av den felaktiga uppfattningen, att det är vetenskapligt bevisat, att koldioxidutsläpp leder till mycket allvarliga konsekvenser för världens länder i en snar framtid. Man tror nämligen på en kris orsakad av klimatet, vilken övertygelse dock inte har någon realism. Många skäl finns för att klimatet inte innebär den fara, som utmålats av FN. Solens roll har till exempel inte beaktats seriöst¹. Det viktigaste är dock den demolering av hela den nuvarande så kallade klimatvetenskapen, som de två amerikanska professorerna emeriti Richard Lindzen och William Happer genomförde med sin analys 2025 av de vetenskapliga grunderna för EPAs– Environmental Protection Agency's – helt grundläggande Endangerment Finding (EF) från 2009². Denna EF har ju varit grunden för klimatpolicies sedan dess i USA och många andra länder. Det som Lindzen-Happer påstår är då – som länge misstänkts – att det inte finns någon teoretisk och praktisk grund för världens åtgärder gällande klimatet. Man skriver om den grundläggande slutsatsen gällande faran med världens CO₂-utsläpp (enligt dagens klimatideologi) att det inte är baserat på vetenskap, utan på ovetenskapliga källor. Dessutom gäller att den misslyckas med att beakta motsägande forskning. Detta torde vara skälet till Trumpadministrationens reformer på klimatområdet. Att Europa inte ändrat sin inställning, beror troligen på att klimatåtgärderna hade annat syfte än att främst motverka förespådd klimatutveckling. Dessutom inverkar dock också den tröghet gällande ändringar av stora organisationers beslut.

Att Europa inte ändrat sin inställning, beror troligen på att klimatåtgärderna hade annat syfte än att främst motverka förespådd klimatutveckling.

Professorerna nämnda ovan är mycket rädda för konsekvenserna av en fortsatt tillämpning av nuvarande klimatideologi: "Vi upprepar att omedelbara åtgärder för att upphäva Endangerment Finding och andra statliga åtgärder baserade på den krävs, eftersom det är policyer som kommer att förstöra västliga ekonomier, försvaga den arbetande medelklassen, döma miljarder av världens fattigaste till fortsatt fattigdom och ökad svält, lämna våra barn förtvivlade över den påstådda avsaknaden av en framtid, och berika Västets fiender som njuter av åsynen av vår självmordsmarsch". Detta är de framtida följderna för EU-länderna och andra på grund av sina regeringars inkompetens och intellektuella brister. Mot den bakgrunden är regeringarnas ovillighet att ens på något vis pröva alternativa hypoteser obegriplig. Att – som skett – helt stoppa den offentliga finansieringen av annat tänkande belyser just risken med, att mycket forskningsfinansiering sker från offentliga resurser. Ljus har dock nu uppenbarat sig i det europeiska mörkret³. Den tyska energiministern Katharina Reiche⁴ kritiserade nyligen den nuvarande inriktningen av energipolitiken, och hennes statsminister hade tidigare visat liknande tvivel. Hur snabb en sådan omvälvning kan ske vet vi dock inte, även om allvaret i läget är uppenbart.

Lagar som skadar välfärden

För att bemöta den "fara" från klimatet, som regeringarna i EU under lång tid syntes tro existera och som ledde till Parisavtalet, har dessa regeringar i sina länder infört många nationella lagar, som skadar ländernas utveckling och deras befolkningars välfärd. Den värsta konsekvensen gäller just den ändrade energipolitiken, som syftar till att minska CO₂-utsläpp genom bland annat ett dramatiskt lägre utnyttjande av fossilt bränsle. För en region som Europa, vars länder verkligen tillämpar internationellt överenskomna klimatregler, ökar därmed kostnadsnivån kraftigt i näringslivet och särskilt för energiintensiva, det vill säga ofta tunga industrier. Men även viss lätt industri kan ha högt energiutnyttjande, till exempel tillverkning av elektroniska kretsar. En ändring av energipolitiken leder då till, att många lagar och regelsystem måste ändras igen. Huruvida regeringarna kan genomföra reträtten utan att alltför mycket visa för allmänheten hur fel man haft är oklart. Men troligen försöker man att så mycket som möjligt dölja denna reträtt. Totalt leder dagens klimatregler och därav orsakade energipriser långsamt till en avindustrialisering av Europa, medan länder som Kina och Indien fortfarande årligen bygger ett stort antal kraftverk, som just bygger på råmaterial – kol och andra fossila bränslen – som kan innebära stora utsläpp av koldioxid. Detta möjliggör för dem att överta bland annat tung industri från Europa. Särskilt ironiskt blir detta, när på grund av konflikten Ukraina–Ryssland billig rysk naturgas hindras exporteras till Europa, vilket medför, att viss tysk kemisk industri flyttar till Kina för att just kunna utnyttja den energikällan.

Totalt leder dagens klimatregler och därav orsakade energipriser långsamt till en avindustrialisering av Europa.

De höga miljökraven i Europa byts då mot de i praktiken lägre kraven i Kina, vilket medför, att flytten totalt i världen skapar större utsläpp av CO₂. Europeiska länder hade redan på grund av utvecklingsländernas industrialisering en sjunkande andel av världens BNP. Europas andel har på 35 år sjunkit från 25 procent till 14 procent⁵. Sedan har på en redan pågående nedgång lagts bördor på grund av klimatet, och som man okunnigt accepterat, vilkas konsekvenser är mycket allvarliga för Europas befolkningar. Detta gäller bland annat nivån i framtiden för deras levnadsstandard.

Misslyckade storsatsningar

Ett nytt inslag i Europas ekonomier är dessutom stora projekt, vilka är direkt orsakade av klimatreglerna och offentliga makthavarnas gillande, vilka därför fått en mycket betydande offentlig finansiering. Dessa kommer generellt att misslyckas, såsom Northvolt och Stegra i Sverige, och då ytterligare försämra de offentliga finanserna. Arbetslösheten kommer att stiga, och de direkta konsekvenserna för människors standard på en rad områden kommer att vara negativa. Den välfärd, som bilen representerar för Europas invånare, minskas nämnvärt genom allehanda kostnadsökningar, och totalkostnaderna förknippade med elbilar är dramatiskt höga. Tron att elbilar övertar en stor del av persontransporterna utan större svårigheter är illusorisk. Så inverkan av energipriser och av klimatlagstiftning orsakar effekter på vår välfärd, som är nämnvärda. Detta läggs till Europas redan existerande stora problem beroende på massinvandring, byråkratiska "välfärds"stater och så vidare. Levnadsutsikterna för kommande generationer syns i många avseenden dyster, så länge klimatideologin tillåts påverka ekonomierna.

Amerikansk kritik

EU:s starka betydelse och medverkan i genomförandet av klimatpolitiken och därmed sitt ansvar för dess konsekvenser, väcker frågor om den organisationens funktion, svagheter och även existensberättigande. När industriländerna i Asien i framtiden enligt avtal ska minska sina utsläpp, torde detta inte ske, på grund av att den obevisade hypotesen om koldioxid som allvarlig orsak till värmeökning i världen då inte längre syns trovärdig. Och beträffande världens ekonomiskt ledande nation – USA, som lämnat Parisavtalet – sker där idag stora satsningar just på produktion av fossila bränslen, vilket man redan är den ledande producenten av. Hela den amerikanska ekonomin är dessutom i stark tillväxt på grund av Trumpadministrationens policies. De låga energipriserna i landet och dess i övrigt goda förutsättningar för företagande gör, att dess ekonomiska läge dramatiskt skiljer sig från Europas. Detta kommer så småningom att utgöra ett stort politiskt problem för EU-ländernas ledare, när Europas befolkningar börjar se konsekvenserna av sina politikers felaktiga beslut och jämföra sin situation med amerikaners. Dagens politikers roll för den ändrade klimat- och energipolitiken, som leder till Europas avindustrialisering och en stagnerande – och på vissa områden fallande – standardutveckling för invånarna i många länder, får troligen politiska följder. Det kommer bland annat att leda till framgångar för nya politiska partier – och kanske ideologier. USA:s negativa syn på klimatideologin är klar, och man har lämnat Parisavtalet. Landet bryter mot dagens syn på CO₂:s farlighet genom stark expansion av produktion av fossila bränslen och eliminering av klimatregler på många områden. Den amerikanska nationella säkerhetsstrategins omdöme om Europas ekonomiska beteende och regionens avindustrialisering är kritisk⁵. Man tar upp regimen av regleringar, som undergräver kreativitet och arbetsamhet, och talar med rätta om Europas misslyckade fokus på regulatorisk kvävning. Säkerhetsstrategins omdömen är rättvisande. Dan Ahlmark

Referenser: ¹ Solens dominerande inverkan på jordens klimat – Klimatupplysningen ² Lindzen & Happer – Comment on EPA Endangerment Finding (2025) ³ Tysklands energiminister ger tummen ned för förnybar energi – Klimatupplysningen ⁴ Cracks appear in climate consensus as Germany's energy minister admits renewable energy is ruining the country – Watts Up With That (2026-04-18) ⁵ 2025 National Security Strategy – The White House, sid. 25

Ortodoxa kyrkan växer bland unga

Emil Fjellstedt — Sun, 12 Apr 2026 10:04:50 +0000

Medan Svenska kyrkan fortsätter att tappa tiotusentals medlemmar årligen rapporterar landets ortodoxa kyrkor om en växande medlemsström – särskilt bland unga som söker sig bort från en institution de upplever som för politiserad. Isabelle Kaldén var 21 år när hon lämnade Svenska kyrkan. I en intervju med skattefinansierade SVT förklarade hon att hennes kunskap om kristendomen växte i takt med att Svenska kyrkan kändes allt mindre kristen. Övergången till en ortodox kyrka blev starten på en ny fas i hennes tro.

"Får höra mer om klimat än om evangeliet"

Även Mikael Fälthammar, präst i Kristi uppståndelses ortodoxa församling i Göteborg, vittnar om trenden. Fälthammar – som liksom sin far är präst – kom i kontakt med den ortodoxa kyrkan under sina teologistudier och valde att stanna. — De som kommer till oss har ofta hittat kristendomen på nätet och gått till närmaste kyrka, ibland Svenska kyrkan eller en frikyrka. Men ibland upplever de att de får höra mer om klimat än om evangeliet, säger Fälthammar. Han menar att många söker sig till den ortodoxa kyrkan på grund av en upplevd brist på mening i det sekulariserade samhället. Kyrkans fasta tradition – med oförändrade liturgier och ritualer genom århundradena – framstår som ett alternativ till Svenska kyrkans anpassning efter samtiden. Enligt Fälthammar har flera ortodoxa församlingar märkt av en ökad tillströmning, och trenden är särskilt märkbar bland yngre som söker sig bort från institutioner de upplever som för politiserade. Svenska kyrkans medlemsras har pågått i flera år. Årligen förlorar statskyrkan tiotusentals medlemmar – en utveckling som accelererat i takt med att kritiker pekat på en ökad politisk och kulturell aktivitet inom kyrkan.