Kiruna – Nya Dagbladet

Metallfynd i Sverige kan bli avgörande i kampen om framtidens teknik

Jan Sundstedt — Mon, 21 Jul 2025 13:54:13 +0000

Sverige kan spela en nyckelroll i Europas försök att minska sitt beroende av Kina för strategiskt viktiga metaller. LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna lyfts nu fram som en potentiell lösning på EU:s växande råvaruproblem. EU-kommissionen har nyligen gett LKAB-projektet status som "strategiskt" inom ramen för EU:s Critical Raw Materials Act, vilket innebär förenklade tillståndsprocesser och prioriterad handläggning, skriver Dagens Industri. Efter fördjupade undersökningar uppskattas nu mineralresurserna i vad man kallar Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,2 miljarder ton, med upp till 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller och höga halter järn och fosfor – vilket gör fyndigheten till den största i sitt slag inom EU. Sällsynta jordartsmetaller är avgörande vid tillverkning av bland annat elbilar, vindkraftverk och avancerad elektronik. I dag dominerar Kina produktionen, vilket har skapat oro för leveranskedjorna när efterfrågan ökar globalt. EU:s nya råvarulag syftar till att minst 10 procent av behovet ska kunna tillgodoses inom unionen till 2030.

LKAB:s fyndigheter i Per Geijer (Kiruna) och Malmberget/Luleå-industriparken innehåller enligt bolaget alla 17 sällsynta jordartsmetaller – inklusive de som EU klassificerat som särskilt strategiska:https://t.co/V1fvEJl5Zn
— ́ (@JohanLysen) June 12, 2025

Betydande steg – men lång väg till brytning

Trots de stora resurserna återstår omfattande prövningar innan utvinning kan inledas. LKAB har påbörjat miljöprövningar, tekniska undersökningar och ekonomiska analyser, men såväl bolaget som svenska myndigheter betonar att processen väntas ta flera år. – Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iPhones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström, VD för LKAB. Utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna ske parallellt med järnmalmsbrytningen, vilket ökar projektets lönsamhet och minskar beroendet av globala monopolliknande strukturer. – Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, menar Moström.

Politisk och industriell uppbackning

Både svensk regering och EU-kommissionen lyfter nu fram Kirunafyndigheten som ett viktigt steg mot ett mer självförsörjande Europa. Projektet förväntas bidra till den "gröna omställning" som kräver stora mängder strategiska metaller, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen och stärka svensk gruvnäring. Samtidigt återstår frågor om miljöpåverkan, samexistens med rennäring och lokal opinion – faktorer som redan fördröjt tidigare gruvprojekt i Sverige. Hur snabbt LKAB kan gå från prospektering till produktion avgör om Europa har möjlighet att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer i tid för nästa tekniksprång.

Kiruna får gatunamn på minoritetsspråk – ”svensktalande” uppmanas använda AI för att uttala namnen

Redaktionen — Fri, 11 Apr 2025 04:46:25 +0000

Njahcogáhtta, Sivakkakatu och Taimenkatu är tre av Kirunas nya gatunamn på minoritetsspråk som kommunstyrelsen i veckan klubbade igenom. Problematiken kring att många svenskar inte förväntas kunna uttala de nya namnen spelar ingen roll, enligt Irene Kuhmunen, ordförande för Kiruna sameförening – som istället föreslår att de börjar använda AI-tjänster för ändamålet. Under måndagen beslutade politikerna att gatorna i ett nybyggt bostadsområde i Kiruna ska få namn på samiska, mäenkieli och finska – istället för på svenska som brukligt är. – Det här visar på den verklighet vi har med språken runt omkring oss i Kiruna kommun som vi bör vara stolta över, förkunnade Samelistans Åsa Larsson Blind. Alla tyckte dock inte att de nya gatunamnen var någon särskilt bra idé – och pekar bland annat på att flera av dem var mycket svåra att uttala för den som inte tillhör respektive minoritetsgrupp, samt att det kan uppstå problem i kontakten med myndigheter och andra aktörer om det råder förvirring om vilken plats som egentligen åsyftas. – Måste vi alltid vara experimentkommunen, måste vi alltid vara först med att testa något nytt? frågade en irriterad Magnus Gustafsson från Centerpartiet.

"Till de svensktalande finns AI"

I slutändan blev det en form av ”kompromiss” där de två mest komplicerade namnen byttes ut till namn på minoritetsspråken som politikerna bedömde vara något enklare att uttala. Irine Kuhmunen, som leder Kirunas sameförening, är lyrisk över beslutet. – Äntligen får vi samiska namn i Kiruna. I Kiruna har redan alla berg, sänkor och myrar samiska namn och nu får vi också gator med samiska namn, konstaterar hon. Kritiken om att svensktalande inte kommer att kunna uttala de nya namnen tar hon med en klackspark – och uppmanar dessa att ta hjälp av tekniska lösningar och hjälpmedel. – Till de svensktalande finns det AI. Man kan använda AI, skrattar hon.

En död efter bråk på buss i Kiruna

Osignerad — Thu, 16 Jul 2020 07:45:34 +0000

Polisen larmades strax efter 21-tiden på onsdagskvällen efter ett bråk på en buss i Kiruna. Bråket resulterade i att en person dog och tre andra greps. Inledningsvis ville polisen inte kommentera ärendet, utan sa endast att ett ”grovt brott” hade begåtts. Under onsdagsnatten skrev polisen på sin hemsida att en person är ”konstaterat avliden” och att händelsen rubriceras som mord, alternativt dråp. Man skrev även att man ser detta som en isolerad händelse och det finns ingen anledning till oro för allmänheten. Enligt obekräftade uppgifter ska det röra sig om en knivskärning. Tre personer är anhållna i ärendet. I nuläget är ingen ytterligare misstänkt för att vara delaktig i brottet. Lokaltrafiken i centrala Kiruna kommer att vara inställd under torsdagen. Källa: Polisen

Kiruna flyttas – ger plats för gruvan

Osignerad — Fri, 02 Jun 2017 09:53:44 +0000

Den 24 maj inleddes flytten av den första, av totalt åtta, kulturbyggnader i Kiruna. Hela Kirunas centrum ska flyttas på grund av att gruvdriftskoncernen LKAB, som ägs av svenska staten, vill göra järnmalmgruvan större och djupare. Flytten av Kiruna kommer att kosta flera miljarder kronor. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet