Kiev – Nya Dagbladet

Inbördesstrid och skottlossning i Ukrainas säkerhetsapparat

Jan Sundstedt — Sun, 06 Sep 2026 08:25:56 +0000

En skottlossning mellan Ukrainas säkerhetstjänst SBU och den militära underrättelsetjänsten HUR har vuxit till en öppen inbördesstrid i Ukrainas säkerhetsapparat. Nu misstänks företrädare för båda organen för brott, medan president Volodymyr Zelenskyj aviserar avskedanden inom respektive ledningar. Konfrontationen bröt ut natten till den 2 september på Jurija Sjumskoho-gatan i stadsdelen Dnipro i Kiev. SBU genomförde en husrannsakan inom en utredning om en påstådd rysk mordplan när personal från HUR dök upp på platsen. Bråket övergick i skottlossning mitt i bostadsområdet. Stepan Kaplunov, ställföreträdande befälhavare i Ryska frivilligkåren, ett förband av ryska medborgare som strider på Ukrainas sida och lyder under HUR:s specialenhet Timur, står i centrum för konflikten. Ryska frivilligkåren meddelade den 1 september att okända män hade fört bort Kaplunov från platsen utanför hans bostad. Advokaten Taras Borovskyj hävdar att SBU grep honom redan den 23 augusti och höll honom på hemlig plats utan att väcka åtal. Ukrainas statliga utredningsbyrå DBR meddelar att en SBU-anställd nu misstänks för makt- eller befogenhetsmissbruk. Åklagarna misstänker samtidigt en HUR-soldat för angrepp mot en brottsbekämpande tjänsteman. Utredningen omfattar också hot eller våld mot tjänsteman. DBR undersöker de vapen som användes, skottspår och annan bevisning för att avgöra vad som hände före och under uppgörelsen. Ukrainas parlamentsutskott för nationell säkerhet, försvar och underrättelsefrågor har hört företrädare för båda organen. Utskottet slår fast att båda sidor begick överträdelser och kallar användningen av skjutvapen i ett bostadsområde oacceptabel. SBU har efter skottlossningen lämnat en ny och mer långtgående förklaring till insatsen. Säkerhetstjänsten anklagar Kaplunov för kontakter med den ryska säkerhetstjänsten FSB och för att ha förberett ett attentat mot en rysk oppositionsledare som besökte Ukraina under självständighetsdagen. Källor inom det ukrainska rättsväsendet uppger att den påstådda måltavlan var Ahmed Zakajev, ledare för den tjetjenska exilregeringen. SBU har inte själv offentliggjort hans namn, men säger sig ha hittat meddelanden mellan Kaplunov och en företrädare för FSB i hans telefon. Enligt myndigheten gav den ryska säkerhetstjänsten honom även i uppdrag att döda ukrainska militärer mot betalning. Kaplunov ska ha erkänt kontakterna och lämnat uppgifter till utredarna.

VIDEO OF SHOOTOUT IN KYIV 🇺🇦 between SBU and GUR, which is roughly equivalent of FBI shooting against CIA.
It happened related to SBU detaining RDK Deputy Commander, Stepan Kaplunov. Kaplunov claims he was abducted and kept in secret prisons for 9 days without any official… pic.twitter.com/MpDNztcGCo — Joel The Dane 🇩🇰🇺🇦 Данський Козак #NAFO (@JoelTheDane) September 3, 2026

Anklagar SBU för kidnappning och tortyr

Kaplunov avvisar SBU:s berättelse, hävdar att säkerhetstjänsten tvingade fram erkännandet och anklagar SBU för fysisk och psykisk press. Enligt honom ville förhörsledarna koppla HUR-befälet Dmytro Ivanov och den tidigare underrättelsechefen Kyrylo Budanov till FSB. Hans advokat hävdar att SBU spelade in erkännandet efter tortyr och dödshot. HUR har i sin tur varnat för en samordnad kampanj som enligt myndigheten försöker misskreditera dess stridande förband. Kaplunov befinner sig enligt uppgift på fri fot, men hans advokat har inte offentliggjort var han vistas. Parterna beskriver även själva skottlossningen på helt olika sätt. SBU uppger att en beväpnad grupp angrep dess utredare och blockerade deras fordon. Befälhavaren för Timur hävdar i stället att SBU öppnade eld mot obeväpnade HUR-män. Kaplunovs advokat uppger att kulorna träffade tre underrättelsemän och skadade två av dem svårt. Volodymyr Zelenskyj har kallat händelsen "fullkomligt skamlig" och krävt interna utredningar inom båda organen. Efter ett samtal med riksåklagaren meddelade presidenten att ställföreträdande chefer inom både SBU och HUR kommer att entledigas från nuvarande poster. Presidenten har ännu inte namngett dem som ska avskedas. Han har däremot redan entledigat Oleh Chramov, chef för SBU:s avdelning för skydd av statshemligheter och licensiering. Presidentdekretet anger ingen orsak och kopplar därför inte uttryckligen hans avgång till skottlossningen. Utredarna har ännu inte avgjort vem som sköt först, om SBU följde lagen när myndigheten frihetsberövade Kaplunov eller hur stark bevisningen om hans påstådda FSB-kontakter är. Zelenskyjs aviserade avskedanden visar möjliga tecken på att uppgörelsen kan vara början på en kris i Ukrainas säkerhetsapparat.

Ryssland slog mot Kievs drönarindustri i massiv nattattack

Emil Fjellstedt — Fri, 03 Jul 2026 08:37:48 +0000

Hundratals drönare och robotar sattes in när Kiev utsattes för en av de största attackerna mot staden sedan krigets början. Flera rapporter pekar samtidigt på att angreppet var inriktat mot Ukrainas drönar-, robot- och elektronikindustri.

Attacken natten till den 2 juli beskrivs av flera krigsbevakare som den mest omfattande mot Kiev sedan 2022. Enligt de siffror som cirkulerar efter angreppet användes omkring 570 luftmål, varav nära 500 drönare och drygt 70 robotar.

Kievs borgmästare Vitalij Klitsjko kallade attacken för den kraftigaste mot staden sedan krigets början. Ukrainska myndigheter har samtidigt uppgett att många mål sköts ned. Bostadshus skadades och räddningsarbetare sökte efter människor i rasmassorna.

Men analyserna pekar på en mer omfattande målbild än vad som ofta framgår i västlig rapportering. Angreppet tycks framför allt ha riktats mot logistik och infrastruktur bakom fronten: produktion av drönare och robotkomponenter, elektronik, logistiknav och bränsleförsörjning.

Fabriker och logistiknav pekas ut

Bland de anläggningar som pekas ut finns Antonov, Radionix, Atlon-Avia, Kievs radiofabrik och det stora logistikcentret MLP-Chaika väster om huvudstaden. Flera av dessa aktörer kopplas i rapporteringen till Ukrainas drönarprogram, robotstyrning, luftvärnskomponenter, flygelektronik och elektronisk krigföring.

Radionix beskrivs som en viktig producent av styr- och ledningssystem för robotar och drönare. Atlon-Avia pekas ut som en drönartillverkare, medan Kievs radiofabrik kopplas till elektronik, siktesutrustning och modernisering av militära system.

Även Antonov-anläggningen nämns bland anfallsmålen. Den ukrainska flygindustrins historiskt viktigaste företag har under kriget återkommande kopplats till utveckling och produktion inom drönarområdet.

Stora bränder vid lager och bränsledepåer

De tydligaste visuella bevisen är bilderna på flera stora bränder. Videomaterial från Kievområdet visar kraftiga rökpelare, omfattande lagerbränder och vad som i flera klipp beskrivs som sekundärexplosioner.

pic.twitter.com/1teaPJkrnf
— Breaking911 (@Breaking911) July 2, 2026

Särskilt MLP-Chaika framstår som ett av de hårdast drabbade målen. Lagerkomplexet har beskrivits som ett transport- och logistiknav där drönare, ammunition och komponenter kan ha lagrats. Bilder från platsen visar omfattande brandskador och förstörda lagerstrukturer.

Även en stor Nova Poshta-terminal i Obolon och flera bränsle- eller oljelager pekas ut i rapporteringen. Sådana mål är formellt civila verksamheter, men stora logistik- och bränslenav får i ett fullskaligt krig ofta en dubbel funktion när militär materiel, fordon och förnödenheter ska föras vidare mot fronten.

Att bostadshus skadas i en sådan attack betyder därför inte nödvändigtvis att bostadshusen var målet. Robotar kan missa, luftvärn kan skjuta ned mål över staden och splitter eller brinnande vrakdelar kan falla i tätbebyggda områden. När det gäller Kiev sammanfaller detta med att militärindustri och logistik ligger i eller nära storstadsbebyggelse. Ett 20-tal dödsfall har rapporterats från ukrainska myndigheter i samband med händelserna.

[caption id="attachment_234562" align="alignnone" width="640"] Röjningsarbetare arbetar vid platsen för ett robotnedslag i Kiev i Ukraina den 2 juli 2026. Foto: Peter Druk/Xinhua.[/caption]

Robotarna svårast att stoppa

En viktig uppgift i efterrapporteringen gäller skillnaden mellan drönare och robotar. Ukraina uppger vanligen höga nedskjutningstal för drönare, men flera genomgångar pekar på att en betydande del av robotarna nådde sina mål.

Military Summarys genomgång av attackens inledning anger att endast omkring 20 av 74 robotar ska ha stoppats, vilket i så fall innebär att drygt 50 robotar träffade eller nådde målområdet. Exakta siffror är svåra att kontrollera, men mönstret är tydligt: drönarsvärmar kan överbelasta luftvärnet, medan dyrare robotar används mot prioriterade anläggningar.

Attacken visar därmed inte bara Rysslands förmåga att genomföra omfattande anfall mot Kiev. Den visar också hur Ukrainas växande drönarindustri själv har blivit ett centralt mål i kriget.

Maria Malmer Stenergard vill byta namn på Kiev – till ”Kyjiv”

Jan Sundstedt — Thu, 02 Jul 2026 15:50:27 +0000

Utrikesdepartementet kommer framöver att vägra använda namnformen Kiev för Ukrainas huvudstad. I UD:s språkbruk ska staden i stället kallas "Kyjiv", enligt utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Det var Maria Malmer Stenergard som uttryckte önskemålet på regeringens sommarfika på torsdagen, enligt TT, som återges av bland andra Fria Tider. Ändringen innebär bland annat att Sveriges ambassad i Ukrainas huvudstad i fortsättningen ska benämnas "Sveriges ambassad i Kyjiv". – Att byta namnform är ett sätt att visa vårt stöd för Ukraina, säger Malmer Stenergard enligt TT.

Fler namnformer ändras

Enligt utrikesministern har Ukraina uppmanat andra länder att använda ukrainska namnformer för städer och regioner, i stället för former som kopplas till Rysslands koloniala arv. – Vi motverkar ryska försök att utplåna ukrainsk kultur, säger hon trots att namnformerna använts under lång tid. Fler namnformer ändras i UD:s språkbruk. Honorärkonsulatet i Odessa ska framöver heta honorärkonsulatet i "Odesa". Regionen Donbass ska av UD stavas "Donbas".

Ryssland genomför omfattande vedergällningsattack mot Ukraina

Redaktionen — Tue, 02 Jun 2026 11:29:21 +0000

MOSKVA (Xinhua) -- Ryssland genomförde under natten en omfattande attack mot ukrainska försvarsindustrianläggningar och militär infrastruktur som svar på tidigare ukrainska attacker, uppgav det ryska försvarsdepartementet på tisdagen. Enligt departementet använde ryska styrkor långdistansvapen med hög precision som avfyrades från luften, land och hav. Bland vapnen fanns hypersoniska aerobalistiska robotar och attackdrönare. Målen ska ha varit militära företag i Kiev, Zaporizjzja, Charkiv och Dnipropetrovsk samt i regionerna Poltava, Chmelnytskyj och Sumy, uppgav departementet i ett uttalande. Ryska styrkor angrep även bränsle- och transportinfrastruktur som används för att stödja Ukrainas väpnade styrkor, liksom militära flygfält. I ett annat uttalande uppgav departementet att ryskt luftförsvar under natten sköt ned och förstörde 148 ukrainska drönare med fasta vingar i flera regioner. Tidigare under dagen uppgav ukrainska myndigheter att minst tio personer dödades och flera dussin skadades i en omfattande rysk drönar- och robotattack mot Ukraina.

”Tålamodet är slut” – Moskva varnar Kiev

Emil Fjellstedt — Wed, 27 May 2026 08:43:38 +0000

Ryssland kommer att rikta in sig på underjordiska ledningscentraler i Kiev, uppger Andrej Kartapolov, ordförande i statsdumans försvarsutskott. Uttalandet kommer efter Moskvas varningar om nya angrepp mot militära och administrativa mål i den ukrainska huvudstaden. Kartapolov, som tidigare varit vice försvarsminister och generalöverste, säger i en intervju med Parlamentskaja Gazeta att målen inte i första hand är Ukrainas parlament eller presidentkansli. Enligt honom handlar Moskvas definition av ”beslutscentrum” i stället om skyddade och nedgrävda kommandopunkter för Ukrainas väpnade styrkor, olika försvarsgrenar, förband, säkerhetsstrukturer och delar av statsledningen. — Verchovna Rada är inte ett beslutscentrum – precis som statsduman i Ryssland inte är det, säger han i intervjun. Kartapolov hävdar också att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inte längre använder sitt kontor i Kiev och att det därför saknar militärt värde att angripa byggnaden. Det ryska utrikesdepartementet har uppmanat utländska medborgare att lämna Kiev och samtidigt varnat lokalbefolkningen för att vistas nära militära, industriella och statliga anläggningar.

”Tålamodet är slut”

Kartapolov kopplar den skärpta linjen till den senaste ukrainska drönarattacken mot en yrkesskola i Starobilsk i Luhanskregionen, där minst 21 personer dödades. De flesta offren var tonåriga flickor som sov i ett elevhem. — Det betyder att tålamodet är slut, säger Kartapolov om utrikesdepartementets varning. Han menar att Ukraina har övergått till vad han beskriver som ”öppen terrorism” mot rysk civilbefolkning. Moskva har tidigare uppgett att den ryska militären inte angriper rent civila mål, utan fokuserar på militära mål och anläggningar med både civil och militär funktion. EU avfärdar de ryska varningarna. EU:s talesperson i utrikesfrågor Anitta Hipper skrev på X att Bryssel kallat upp Rysslands chargé d’affaires och beskrev Moskvas utspel som en ”oacceptabel upptrappning”. Hon tillade att EU-delegationen stannar i Kiev.

Ryssland uppmanar utlänningar att lämna Kiev – nya anfall väntas

Markus Andersson — Mon, 25 May 2026 22:20:54 +0000

Det ryska utrikesdepartementet uppmanar utländska medborgare, diplomater och företrädare för internationella organisationer att lämna Kiev. Moskva uppger att man framöver ska genomföra systematiska angrepp mot militära och administrativa mål i den ukrainska huvudstaden. Varningen kommer efter en ukrainsk drönarattack mot ett elevhem i Starobilsk i Lugansk, där ryska myndigheter uppger att minst 21 personer dödades, främst tonårsflickor. RT rapporterar att utrikesdepartementet beskriver attacken som den utlösande faktorn för strategiändringen. Enligt departementet kommer ryska styrkor nu att genomföra systematiska angrepp mot delar av Ukrainas försvarsindustri i Kiev. Målen uppges vara platser för konstruktion, tillverkning, programmering och slutmontering av drönare. — Detta var droppen. Därför kommer de ryska väpnade styrkorna att inleda systematiska attacker mot Ukrainas försvarsindustri i Kiev, uppger departementet enligt RT. Moskva säger också att attackerna kan riktas mot ledningscentraler och kommandoposter. Utrikesdepartementet varnar därför boende i Kiev för att vistas nära militära och administrativa mål med koppling till Zelenskyjs regering.

Elevhemmet i Starobilsk

Bakgrunden är attacken mot en skolbyggnad och ett elevhem vid Lugansks statliga pedagogiska universitet i Starobilsk den 22 maj. I ett uttalande från det ryska utrikesdepartementet, som återges av GlobalSecurity.org, uppges det att fyra drönare av flygplanstyp användes mot skolans byggnader. Dödssiffran har därefter reviderats uppåt, enligt ryska uppgifter. RT uppger, med hänvisning till ryska myndigheter och den ryska människorättskommissionären Jana Lantratova, att 21 elever dödades och omkring 60 personer skadades. Ukraina har inte kommenterat uppgifterna. Det ryska utrikesdepartementet hävdar att attacken inte var ett misstag och kallar den ett riktat angrepp mot civila. Moskva anklagar även västländer för att bistå Kiev med underrättelser och målutpekning. Ryssland genomförde en omfattande attack mot ukrainska militära mål under söndagen. Enligt RT använde Moskva bland annat Oresjnik-systemet, Iskanderrobotar samt hypersoniska Kinzjal- och Zirkonrobotar. Det ryska utrikesdepartementet gick ut med en liknande uppmaning tidigare i maj inför befarade angrepp mot Kiev. Flera västländer avfärdade då varningen och meddelade att de inte tänkte minska sin närvaro i den ukrainska huvudstaden.

Ryssland genomför massiv vedergällningsattack efter elevhemsbombning

Markus Andersson — Sun, 24 May 2026 07:48:12 +0000

Ryssland genomförde under natten till söndagen en av de största samordnade robot- och drönarattackerna mot Kievområdet på senare tid. Angreppet kom bara dagar efter den ukrainska attacken mot ett elevhem i Starobilsk, där tonåringar och elever dödades.

Attacken mot Ukraina beskrevs i Moskva och av flera militärbloggare som ett svar på händelsen i Starobilsk. Ukrainas myndigheter och västmedier rapporterar samtidigt om omfattande skador i Kiev och närliggande områden, där bostadshus, infrastruktur och flera stadsdelar drabbades efter en natt med upprepade flyglarm.

Reuters rapporterade att minst en person dödades i den massiva attacken mot Kiev, medan The Kyiv Independent uppgav att minst 24 personer skadades i Kiev och regionen. The Kyiv Independent uppgav också att fler än 50 robotar och ett mycket stort antal drönare användes under natten, varav merparten riktades mot Kievområdet.

Attacken mot elevhemmet blev tändgnistan

Bakgrunden till nattens attack är den ukrainska attacken mot Starobilsk i Luhanskregionen några dagar tidigare. Orten har varit under rysk kontroll sedan 2022. Där träffades ett elevhem kopplat till en skola där omkring 90 elever och studenter uppges ha befunnit sig.

Antalet döda har successivt stigit från de första uppgifterna om sex döda till senare uppgifter om 16–21 döda och ett stort antal skadade eller saknade. Offren beskrivs som tonåringar och unga studenter, många av dem i 14–18-årsåldern. Ukraina har beskrivit målet som en militär anläggning eller en drönarenhet i området.

President Vladimir Putin beskrev attacken som ett terrordåd och signalerade att militären skulle förbereda ett svar. Nattens anfall sågs därför som något mer än bara ännu en rysk attackvåg: det var ett politiskt och militärt svar på en attack mot barn och studenter.

— Spetsnaℤ 007 🇷🇺 (@Alex_Oloyede2) May 23, 2026

Robotar, drönarsvärmar och uppgifter om Oresjnik

Under natten rapporterades larm över stora delar av Ukraina. I Kievområdet talade ukrainska myndigheter om flera vågor av drönare, ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Angreppet riktades enligt ryska myndigheter och militärbloggare mot militärindustriella anläggningar, logistik och mål kopplade till Ukrainas krigsförmåga.

Flera konton och militäranalytiker uppgav att Ryssland använde en blandning av Geran-2-drönare, Iskanderrobotar och modernare ballistiska system. Särskilt uppgifterna om Oresjnik, en rysk medeldistansrobot med mycket hög hastighet, fick stor spridning. Exakta vapentyper, antal träffar och skador väntas kunna klarläggas först när mer material från natten har granskats.

Det stora antalet drönare och robotar användes för att överbelasta luftvärnet, sätta press på Kievs försvarssystem och kombinera ett stort antal äldre vapensystem med mer avancerade robotar i samma anfallsvåg.

Skador i Kiev och bränder utanför huvudstaden

Enligt ukrainska uppgifter skadades samtliga stadsdelar i Kiev, med rapporter om skador på över 40 platser i huvudstaden. Bland de rapporterade skadorna finns bostadshus, skolor, infrastruktur och rester av nedskjutna robotar och drönare. Bilder från natten visar kraftiga explosioner, bränder och aktivt luftvärn.

The fire in Kyiv is growing
— AMK Mapping 🇳🇿 (@AMK_Mapping_) May 24, 2026

Även områden utanför huvudstaden drabbades. I Tjerkasy, söder om Kiev längs Dnepr, visade videomaterial ett flerbostadshus i brand efter ett angrepp av vad som uppges vara en rysk Sjahed- eller Geran-drönare. Räddningstjänsten arbetade med stegbilar och evakuering vid ett svårt skadat niovåningshus.

Moskva beskriver Starobilsk som ett angrepp mot sovande barn och studenter. Ukrainska företrädare beskriver nattens ryska angrepp som en terrorbombning av civila bostadsområden, medan uppgifter från rysk sida pekar på en precisionsattack mot krigsindustri och militär infrastruktur.

För Moskva blev attacken i Starobilsk en symbol för ukrainsk hänsynslöshet. Attacken mot Kiev blev det svar som Kreml hade signalerat efter elevhemsbombningen.

Rutte vill tredubbla stödet till Ukraina

Emil Fjellstedt — Thu, 14 May 2026 07:36:01 +0000

Natos generalsekreterare Mark Rutte vill enligt uppgift att medlemsländerna lägger 0,25 procent av sin BNP på stöd till Ukraina. Förslaget skulle enligt Natos egna beräkningar innebära att det årliga stödet ökar till omkring 143 miljarder dollar. Rutte tog upp frågan under ett stängt möte med Natoambassadörer i slutet av förra månaden, enligt diplomatiska källor som Politico Europe hänvisar till. Summan blir särskilt tydlig jämförd med Ukrainas egen ekonomi. Landets nominella BNP uppgick före kriget, 2021, till cirka 200 miljarder dollar enligt Världsbankens statistik. Förslaget motsvarar därmed omkring 72 procent av Ukrainas BNP före krigsutbrottet. Bakgrunden uppges delvis vara missnöje med att bördan i dag anses ojämnt fördelad. Flera allierade, däribland Frankrike och Storbritannien, ska samtidigt motsätta sig förslaget.

Korruptionsskandaler pressar Kiev

Diskussionen om utökat stöd till Ukraina förs medan landet skakas av nya korruptionsanklagelser. Ukrainas högsta antikorruptionsdomstol väntas ta ställning till om president Volodymyr Zelenskyjs tidigare stabschef, Andrij Jermak, ska häktas i ett ärende som rör penningtvätt. Misstankarna rör mutor i energisektorn och investeringar i lyxiga fastighetsprojekt utanför Kiev. Den väststödda antikorruptionsmyndigheten Nabu hävdar enligt uppgift att de misstänkta, däribland den tidigare vice premiärministern Oleksij Tjernysjov, tvättat omkring nio miljoner dollar genom investeringar i bostadsprojektet Dinastia. I utredningen nämns även ett tidigare avslöjat upplägg värt omkring 100 miljoner dollar, där Timur Minditj – en tidigare affärspartner till Zelenskyj – påstås ha haft en central roll. Minditj ska ha lämnat landet för att undvika att gripas, samtidigt som flera högt uppsatta tjänstemän, däribland två ministrar, har avgått. Om Rutte får gehör för sitt förslag skulle stödet till Ukraina gå från återkommande nationella beslut till en fast modell med BNP som grund. Motståndet från flera stora medlemsländer visar att förslaget ännu inte är förankrat.

Ryssland varnar diplomater i Kiev inför segerdagen

Emil Fjellstedt — Thu, 07 May 2026 08:45:35 +0000

Ryssland har uppmanat utländska beskickningar och internationella organisationer att evakuera sin personal från Kiev inför det ryska segerdagsfirandet den 8–9 maj. Moskva varnar för att ett ukrainskt angrepp mot firandet kan leda till omfattande ryska vedergällningsattacker mot den ukrainska huvudstaden. Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, uppger att Moskva formellt har informerat beskickningarna och organisationerna om risken för ryska vedergällningsangrepp mot Kiev. Enligt Zacharova har utrikesministeriet skickat en diplomatisk not där mottagarna uppmanas att ta varningen på ”största allvar” och se till att personal vid ambassader och andra beskickningar, liksom civila, lämnar Kiev i tid. Bakgrunden är att det ryska försvarsministeriet tidigare i veckan utlyste en två dagar lång, ensidig vapenvila den 8–9 maj, för att högtidlighålla minnet av andra världskrigets slut i Europa. Moskva uppmanade samtidigt Kiev att ansluta sig till vapenvilan och varnade för vedergällning om Ukraina försöker störa segerdagsfirandet. Den ryska sidan hänvisar till uttalanden från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som Moskva tolkar som hot mot den ryska huvudstaden under firandet.

Hotar med angrepp mot ledningscentraler

Zacharova hävdar att ryska angrepp kan riktas mot ledningscentraler i Kiev om Ukraina genomför vad Moskva kallar för ”terrorplaner”. Hon anklagar även västländer för att, genom sitt militära stöd till Ukraina, vara delaktiga i Kievs planer. Ukraina har ännu inte gett något tydligt besked om landet kommer att acceptera den ryska vapenvilan. Zelenskyj har avfärdat utspelet som ”orättvist” och hävdat att Kiev inte fått något officiellt förslag. Den ukrainske presidenten utlyste därefter en egen vapenvila med start natten mellan den 5 och 6 maj och uppgav att Ukraina skulle svara på Rysslands agerande.

Fortsatta strider trots vapenvilor

Moskva har inte formellt svarat på Zelenskyjs besked. Enligt medieuppgifter har intensiteten i långdistansangreppen från båda sidor minskat, men striderna fortsätter. Zelenskyj anklagade samtidigt Ryssland för att ha brutit den utlysta vapenvilan nästan 2 000 gånger under onsdagen. Båda sidor har tidigare utlyst vapenvilor i samband med större helger, men dessa har återkommande följts av ömsesidiga anklagelser om brott mot överenskommelserna. I samband med den ryska påskvapenvilan i april hävdade Moskva att Ukraina brutit mot den över 6 500 gånger på bara 32 timmar.

Ryssland utlyser vapenvila inför Segerdagen – varnar Kiev

Emil Fjellstedt — Tue, 05 May 2026 08:11:09 +0000

Rysslands försvarsministerium meddelar att landet inför en två dagar lång vapenvila den 8–9 maj i samband med Segerdagen, då slutet på andra världskriget i Europa uppmärksammas. Samtidigt varnar Moskva för att försök att angripa firandet i den ryska huvudstaden kan mötas av omfattande motåtgärder mot Kiev. Moskva uppmanar Kiev att respektera vapenvilan, men varnar samtidigt för att försök att störa firandet – inklusive angrepp mot Moskva – kan leda till omfattande motåtgärder. Ministeriet hänvisar särskilt till uttalanden från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i samband med Europeiska politiska gemenskapens möte i Jerevan på måndagen. Enligt Moskva innehöll uttalandena hot om att angripa den ryska huvudstaden under Segerdagsfirandet. Enligt uppgift ska Zelenskyj ha sagt att Moskva fruktar att ukrainska ”drönare kan surra över Röda torget”. Det ryska försvarsministeriet svarade att de ryska väpnade styrkorna kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra firandet. — De ryska väpnade styrkorna kommer att genomföra ett omfattande vedergällningsanfall mot centrala Kiev, uppgav ministeriet. Moskva hävdar att man hittills avstått från sådana åtgärder av humanitära skäl. Ministeriet uppmanade samtidigt invånare i den ukrainska huvudstaden och utländska diplomater att lämna staden ”i god tid”.

Zelenskyj avfärdar vapenvilan

Under måndagen avfärdade Zelenskyj den två dagar långa vapenvilan som ”orättvis” och hävdade att inget officiellt förslag lämnats till Kiev. Han sade också att Moskva bara hade diskuterat en eventuell vapenvila med USA. Bakgrunden är ett telefonsamtal i slutet av april mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump, där Putin enligt uppgift informerade den amerikanske presidenten om planerna på vapenvila under Segerdagen. Kort efter det ryska försvarsministeriets besked skrev Zelenskyj på X att Ukraina ensidigt skulle införa vapenvila från midnatt natten mellan den 5 och 6 maj. Han uppgav samtidigt att Kiev därefter skulle besvara ryska angrepp, trots att det enligt honom saknades ett officiellt ryskt förslag. Ryssland har vid flera tidigare tillfällen utlyst vapenvila i samband med högtider under kriget i Ukraina.