<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>katolska kyrkan &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/katolska-kyrkan/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 30 May 2026 10:10:22 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>katolska kyrkan &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Påven varnar för AI:s makt över människan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/paven-varnar-for-ai-makt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 30 May 2026 11:02:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Anthropic]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[demokrati]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[Påve Leo XIV]]></category>
		<category><![CDATA[Vatikanen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231980</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Påven Leo XIV:s första encyklika är en omfattande varning om artificiell intelligens. I <em>Magnifica humanitas</em> beskriver han AI som en teknik som kan hjälpa människan – men också koncentrera makt, försvaga omdömet, hota arbetet och göra krig lättare att föra.</strong></p>
<p>Påven Leo XIV undertecknade dokumentet den 15 maj, exakt 135 år efter att Leo XIII satte sitt namn under <em>Rerum novarum</em>, den katolska sociallärans klassiska text om arbete, kapital och industrisamhällets nya konflikter. Vatikanen publicerade encyklikan den 25 maj, <a href="https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2026-05/pope-leo-xiv-encyclical-magnifica-humanitas-ai.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Vatican News.</p>
<p>Den nya texten, som omfattar drygt 42 000 ord, bär titeln <em>Magnifica humanitas: Om värnandet av människan i den artificiella intelligensens tidsålder</em>. I centrum står frågan om vad som händer med människans värdighet, frihet och ansvar när algoritmer formar allt fler beslut, relationer och samhällsfunktioner.</p>
<p>”Tekniken är aldrig neutral, eftersom den präglas av dem som utformar, finansierar, reglerar och använder den”, skriver påven i <a href="http://www.vatican.va/content/leo-xiv/en/encyclicals/documents/20260515-magnifica-humanitas.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">encyklikan</a>.</p>
<p>Leo XIV förkastar inte tekniken som sådan. Han beskriver AI som en möjlig gåva som kan lindra lidande och öppna nya möjligheter. Men han varnar samtidigt för att teknisk utveckling som drivs av vinst, makt och militär konkurrens riskerar att göra människan till råvara, datapunkt eller produktionsenhet.</p>
<h3>Inte en fråga om ja eller nej</h3>
<p>I och med encyklikan skrivs AI-frågan in i samma tradition som kyrkans äldre sociala texter om industrialisering, arbete och social rättvisa. Påven skriver att den avgörande frågan inte är om samhället ska säga ja eller nej till teknik, utan vilken sorts samhälle tekniken ska bygga.</p>
<p>Han använder två bibliska bilder: Babels torn och Jerusalem. Babel står för teknisk makt utan ödmjukhet, där effektivitet och kontroll blir mål i sig själva. Jerusalem står för ett samhälle byggt på ansvar, gemenskap och respekt för människans gränser.</p>
<p>”Att avväpna betyder inte att avvisa tekniken, utan att hindra den från att dominera mänskligheten”, skriver Leo XIV.</p>
<p>Ett återkommande tema är hur artificiell intelligens kan efterlikna mänskligt tänkande och mänsklig omsorg utan att själv bära ansvar, ha förmåga till relationer eller äga ett samvete. Påven varnar särskilt för att sårbara människor kan börja förväxla chattbotar och digitala assistenter med verklig mänsklig närvaro.</p>
<p>Han skriver att inget beräkningssystem, hur avancerat det än är, kan skapa ”ett hjärta som ger sig självt” eller ”ett samvete som urskiljer gott från ont”.</p>
<h3>Risk för koncentrerad makt</h3>
<p>Ett av encyklikans skarpaste avsnitt behandlar maktkoncentrationen. Påven pekar på att de resurser som krävs för avancerad AI – datamängder, beräkningskraft, kapital och teknisk kompetens – i praktiken samlas hos ett fåtal företag och aktörer.</p>
<p>En mer ”moralisk” AI räcker inte, skriver Leo XIV, om det är ett fåtal som definierar vad denna moral ska vara.</p>
<p>Resonemanget knyter an till den växande politiska debatten om hur AI ska regleras vid exempelvis anställningsförfaranden, kreditprövningar, offentlig service, sjukvård och rättsväsende. Om besluten flyttas in i system som få kan förstå eller granska riskerar ansvaret att försvinna.</p>
<p>Påven efterlyser därför rättsliga ramar, oberoende tillsyn, informerade användare och politiker som inte överlåter samhällsutvecklingen åt marknaden eller teknikbolagen.</p>
<p>Enligt tidskriften Time <a href="https://time.com/article/2026/05/25/pope-leo-encyclical-ai-magnifica-humanitas/" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenterade</a> Leo XIV encyklikan i Vatikanen tillsammans med Christopher Olah, medgrundare av AI-bolaget Anthropic. Symboliken är tydlig: kyrkan vill tala direkt till den tekniska maktens centrum, inte bara kommentera utvecklingen från sidlinjen.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-dnt="true" data-width="500">
<p dir="ltr" lang="en">Pope Leo XIV: The Church and Anthropic, will work together to "find the way for humanity, in this time of artificial intelligence."<br />Pope Leo’s 1st encyclical “The Magnifica Humanitas” on AI is now available (link in comments)</p>
— The Honey Badger (@Nance726) <a href="https://x.com/Nance726/status/2058873488983933329?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">May 25, 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->

<!-- wp:html --><!-- /wp:html -->
<h3>Arbete, sanning och demokrati</h3>
<p>Precis som <em>Rerum novarum</em> kretsar <em>Magnifica humanitas</em> kring arbetets värdighet. Påven varnar för att automatisering kan slå sönder arbetsmarknader och skapa vad han beskriver som ”påtvingad inaktivitet”, där människor inte bara förlorar inkomst utan också social delaktighet och mening.</p>
<p>”Jakten på större vinster kan inte rättfärdiga val som systematiskt offrar arbetstillfällen”, skriver påven enligt Time.</p>
<p>Påven varnar också för hoten mot sanningen. AI kan på några sekunder skapa texter, bilder, röster och videor som ser trovärdiga ut men är fabricerade. Encyklikan publiceras inför valrörelser i västvärlden, i ett informationsklimat där AI-genererat material redan påverkar politisk kommunikation, opinionsbildning och förtroendet för medier.</p>
<p>Leo XIV kopplar därför samman AI med demokratins grundvillkor. Om människor inte längre kan skilja verklighet från manipulation blir även den offentliga debatten sårbar.</p>
<h3>”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”</h3>
<p>Påvens skarpaste formuleringar rör AI i krigföring. Han varnar för att autonoma vapensystem och snabbare beslutsprocesser kan sänka tröskeln för våld.</p>
<p>”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”, skriver han.</p>
<p>Encyklikan varnar också för att teknik som gör det möjligt att angripa utan att se människans ansikte ökar avståndet mellan beslut och konsekvenser. Ju mer kriget framstår som ett tekniskt problem, desto lättare blir det att dölja det mänskliga ansvaret.</p>
<p>Budskapet riktar sig inte bara till katoliker. Dokumentet publiceras i ett skede när regeringar, företag och internationella organisationer försöker formulera regler för AI samtidigt som tekniken redan förändrar arbetsliv, utbildning, militär planering och politisk kommunikation.</p>
<p>Leo XIV konstaterar att mänskligheten inte står inför en renodlad teknikfråga, utan inför ett vägval som rör vår människosyn. AI kan tjäna människan – men bara om människan inte låter sig reduceras till det som tekniken kan mäta, sortera och ersätta.</p>
<!-- wp:html -->
<p><script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script></p>
<!-- /wp:html -->]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>En ohelig gryta av svek, ambitioner och oväntade vändningar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/recensioner/en-ohelig-gryta-av-svek-ambitioner-och-ovantade-vandningar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 Aug 2025 14:29:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Recensioner]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[filmtips]]></category>
		<category><![CDATA[Jan Sundstedt]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=205807</guid>

					<description><![CDATA[Hur gör man ett kardinalmöte och val av en ny påve till en rafflande film? Enkelt: man doppar det heliga i en gryta av svek, ambitioner och oväntade vändningar. Vilket är precis vad regissör Edward Berger gör med långsamma dramathrillern <em>Konklaven</em>.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 16 maj 2025.</em>

<hr />

Filmen baseras på ansedde författaren Robert Harris roman med samma namn. Harris är ingen främling för dramatik och thrillers, med romaner som <em>Fatherland</em>, <em>Enigma</em>, <em>The Ghost</em> och <em>An Officer and a Spy</em> på sitt samvete.

Flera av hans böcker har blivit filmatiserade, däribland <em>The Ghost Writer</em> (2010) och <em>An Officer and a Spy</em> (2019), båda i regi av Roman Polanski.

Edward Berger, som tidigare regisserade den hyllade <em>På Västfronten Intet Nytt</em> (2022), skiftar med <em>Konklaven</em> fokus från skyttegravar till stenkorridorer, från skrik till viskningar. Intensiteten förblir emellertid intakt.

<em>Konklaven</em> är en film där tystnad bär mer tyngd än tusen repliker. Där ett höjt ögonbryn kan vara lika farligt som en dolk i ryggen och varje kommatecken vägs på våg. Actionsekvenserna består av långa monologer och intellektuella samtal - inte av biljakter och hisnande stunts.
<h3>Påven är död - länge leve påven</h3>
Efter den sittande påvens plötsliga död samlas kardinalerna i Vatikanen för att välja en ny ledare för den katolska kyrkan. I centrum står dekanen Thomas Lawrence (Ralph Fiennes), en stillsam men samvetsgrann man med ett förflutet han helst vill undvika att konfronteras med.

När han får i uppdrag att leda konklaven - det hemliga valet av ny påve - dras han in i ett nät av intriger, rivaliteter och farliga avslöjanden. Snart visar det sig att påvens död inte var så okomplicerad som det först verkade.

Ett hemligt brev blottlägger dolda sanningar som hotar att rita om hela det kyrkliga maktspelet. I takt med att omröstningarna fortskrider och tystnaden förtätas ökar pressen på Lawrence – inte bara att avgöra vem som ska bli nästa påve, utan också om sanningen får plats i en värld byggd på tro, lojalitet och tystnad.

[caption id="attachment_205839" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Konklaven-vit-rok.jpg"><img class="size-medium wp-image-205839" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/05/Konklaven-vit-rok-640x328.jpg" alt="Konklaven" width="640" height="328" /></a> Vit rök eller något mer ödesmättat, i "Konklaven". Foto: Imdb/Focus Features[/caption]
<h3>Kammarspel med hårda konsekvenser</h3>
<em>Konklaven</em> är ett kammarspel där varje detalj är noggrant avvägd för att skapa en tryckande, nästan klaustrofobisk atmosfär. Edward Berger regisserar med en kirurgs precision och låter rummet tala. Filmen saknar övertydliga effekter och snabba klipp; istället smyger den fram med långsamma, avvägda rörelser.

Här stängs dörrar långsamt, men konsekvenserna smäller hårt. Den lågmälda stilen stärker dramatiken och fördjupar filmens tematik av svek, skuld och försoning.

Intrigen river långsamt fram spänning och drama genom subtilt förräderi och inre slitningar. Vändningarna sker inte genom yttre hot eller plötsliga upptäckter, utan genom tvekan, ordval och obevekliga val. Det är ett spel av ord - där varje handling får viktiga konsekvenser.

Tematiskt utforskar filmen maktens många ansikten. Här döljer fromma fasader mörka strategier, och tro används både som tillflykt och vapen. Frågor om skuld, förlåtelse och sanningsbegrepp behandlas på ett eftertänksamt sätt utan att filmen blir predikande.

Det långsamma tempot, särskilt i filmens mitt, kan vara en utmaning för vissa tittare, och den intellektuella inramningen ger emellanåt filmen en något högtravande ton. Symboliken, även om den är intressant, kan ibland kännas överarbetad, vilket stundtals drar filmen mot det pretentiösa.
<h3>Magnifik ensemble</h3>
Ralph Fiennes är central i det tysta maktspelet. Som kardinal Lawrence ger han karaktären en kombination av gravitas och inre tvivel. Hans spel är återhållsamt, men varje nyans i hans blick avslöjar en man plågad av samvete, splittrad mellan sin tro och sin moral.

Fiennes bär huvudrollen med stor pondus, men det är samspelet med resten av ensemblen som verkligen lyfter filmen. Stanley Tucci är både charmig och kylig på sitt typiska vis, medan John Lithgow ger sin roll som kyrkans strateg extra tyngd och nerv.

Isabella Rossellini sticker ut som Syster Agnes - en av få kvinnor i den mansdominerade världen som är den katolska kyrkan - och hennes lågmälda men starka närvaro ger filmen en extra mänsklig dimension.

<iframe title="CONCLAVE - Official Trailer [HD] - Only In Theaters October 25" src="https://www.youtube.com/embed/JX9jasdi3ic" width="626" height="352" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"><span data-mce-type="bookmark" style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" class="mce_SELRES_start">﻿</span></iframe>
<h3>En stilla men skälvande storm</h3>
Edward Berger har skapat en ovanlig thriller, där dramatiken inte ligger i yttre explosioner utan i inre slitningar, och för den som söker en djupare och kanske något eftertänksam film torde <em>Konklaven</em> på goda grunder vara ett kraftfullt och engagerande drama.

<em>Konklaven</em> är en film som kräver fokus - men också belönar med något som få filmer lyckas förmedla: känslan av att ha blickat in i människans allra mest svåråtkomliga rum. Inte bara Vatikanens innersta helgedomar, utan också samvetets.

&#160;

<em>Jan Sundstedt</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finlands största katedral slutar med latinsk mässa på uppmaning av Vatikanen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finlands-storsta-katedral-slutar-med-latinsk-massa-pa-uppmaning-av-vatikanen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/finlands-storsta-katedral-slutar-med-latinsk-massa-pa-uppmaning-av-vatikanen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 26 Aug 2024 08:09:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[Sankt Henriks katedral]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=187390</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den latinska mässan kommer inte längre att firas i Sankt Henriks katedral utan istället flyttas till den betydligt mindre Mariakyrkan i Helsingfors.</strong>

<strong>Mässan flyttas på Vatikanens begäran och syftet påstås vara att betona ”<em>katedralens roll som förebild och symbol för enighet för hela den lokala kyrkan</em>” – där den traditionella mässan inte längre har någon självklar plats.</strong>

Beslutet har väckt oro och irritation bland många katoliker eftersom den tridentinska mässan firats regelbundet i katedralen sedan 2007 när påven Benedictus uppmuntrade till en bredare användning av den gamla liturgin och såg det som positivt att mässorna hölls på latin.

Den nuvarande påven, Franciskus, har sedan 2021 dock valt en annan väg och istället infört flera restriktioner för att begränsa användandet av den gamla riten. Exempelvis fick, enligt Vatikanens liturgiska kontor, endast 57 församlingar i världen tillstånd att erbjuda den traditionella mässan under 2022.

Vatikanens motivering till omlokaliseringen till den mindre Mariakyrken - med hänvisning till att den större katedralen ska fungera som en ”symbol för enighet”, vittnar också om de pågående spänningarna mellan kyrkan under påve Franciskus och de mer traditionella katolikerna som föredrar den äldre liturgin, där många redan tidigare gett uttryck för att de känner sig marginaliserade eller som främlingar under Franciskus mer liberala och ”moderna” ledarskap.
<h3>Finlands första biskop</h3>
”<em>Det exakta schemat för mässorna kommer att meddelas senare, men de kommer uppenbarligen att fortsätta att firas den första söndagen i månaden</em>”, skriver kyrkan i ett <a href="https://fides.katolinen.fi/vatikaanin-toive-vanha-messu-marian-kirkkoon/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Sankt Henriks katedral stod klar 1860, men invigdes inte förrän 1904 och dess syfte var initialt att betjäna ryska katoliker i armén och katolska köpmän. 1955 blev katedralen också domkyrka när Helsingfors katolska stift bildades.

Kyrkan har fått sitt namn efter Sankt Henrik – Finlands första biskop, som tillsattes under det svenska korståget mot Finland på 1150-talet och som enligt sägnen dräptes av bonden Lalli.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/finlands-storsta-katedral-slutar-med-latinsk-massa-pa-uppmaning-av-vatikanen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Påven redo att välsigna homosexuella par</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-redo-att-valsigna-homosexuella-par/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-redo-att-valsigna-homosexuella-par/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Oct 2023 09:02:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Franciskus]]></category>
		<category><![CDATA[homosexualitet]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[Vatikanstaten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=161737</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Påven Franciskus öppnar upp för katolska välsignelser av samkönade par - under förutsättning att dessa inte förväxlas med klassiska äktenskapsceremonier för män och kvinnor. Beskedet förväntas bli en vattendelare inom den globala katolska kyrkan.</strong>

Flera konservativa kardinaler har ställt frågan om påven och kyrkans syns på samkönade äktenskap och i ett öppet svar skriver påven att kyrkan står fast vid att äktenskapet är ”en exklusiv, stabil och olöslig union mellan en man och en kvinna” samt att han inte vill att ”något som inte är ett äktenskap erkänns som äktenskap”.

Han öppnar dock ändå upp för att katolska företrädare ska kunna välsigna homosexuella par framöver och hänvisar till den ”pastorala kärleken” som han menar ”måste genomsyra alla våra beslut och attityder”.

”<em>Försvaret av objektiv sanning är inte det enda uttrycket på denna omsorg, som också omfattar vänlighet, tålamod, förståelse, ömhet och uppmuntran. Vi kan därför inte vara domare som bara förnekar, förkastar, utesluter</em>”, <a href="https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2023-10/paven-svarar-pa-de-fem-kardinalernas-dubia.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> han.

”<em>Därför måste man med pastoral försiktighet på ett adekvat sätt urskilja om det finns former av välsignelse, begärda av en eller flera personer, som inte förmedlar ett felaktigt begrepp om äktenskap. För när du ber om en välsignelse uttrycker du en bön om hjälp från Gud, en vädjan om att kunna leva bättre, tillit till en Fader som kan hjälpa oss att leva bättre</em>”, fortsätter påven.
<h3>Får inte bli norm</h3>
Franciskus skriver vidare att han inte vill att välsignelser av homosexuella par ska ”höjas till en normnivå” och att ”ingen kyrklig struktur” officiellt ska ”möjliggöra” välsignelserna – men tillägger också att ”kyrkans liv flyter genom många kanaler, utöver de normativa”.

Angående frågan om huruvida kvinnor ska kunna vigas till präster inom den katolska kyrkan så hänvisar påven till förbudet som infördes 1994 av Johannes Paulus II och menar att detta ”måste accepteras av alla” och aldrig ”motsägas offentligt” – men han påpekar också att det inte rör sig om någon "dogmatisk definition" och att även denna fråga ”kan bli föremål för studier” framöver.

Redan i dagsläget genomförs samkönade vigslar i flera katolska stift i Tyskland och påvens besked välkomnas av hbtq-grupper och mer liberala katolska företrädare. Konservativa katolska företrädare är däremot mer kritiska och har de senaste åren uttryckt en oro för kyrkans liberalisering som man menar riskerar att leda till ännu mer splittringar och konflikter.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-redo-att-valsigna-homosexuella-par/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Påven kritiserar amerikanska katoliker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-kritiserar-amerikanska-katoliker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-kritiserar-amerikanska-katoliker/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 02 Sep 2023 07:12:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[konservatism]]></category>
		<category><![CDATA[påven]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158238</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Påve Franciskus uttrycker bekymmer över att den amerikanska katolska kyrkan håller på sina traditionella värderingar.</strong>

<strong><em>– D</em><em>et finns en mycket stark reaktionär attityd</em>, menar han.</strong>

Franciskus har under sin tid som påve blivit föremål för hård kritik från mer traditionella katoliker som kritiserat kyrkans fortsatta liberalisering, där han bland annat omfattat en mer positiv syn på hbtq-lobbyn, utomeuropeisk invandring och radikal klimataktivism.

Under ett möte i Lissabon med medlemmar av den jesuitorder påven själv tillhör, berättade en jesuit att han var ledsen för att han i USA mött många katoliker – ibland även biskopar, som mot den bakgrunden kommit att bli fientligt inställda till Franciskus ledarskap.

<em>– Ni har sett att situationen i USA inte är lätt: Det finns en mycket stark reaktionär attityd. Den är organiserad och formar människors sätt att vara, även känslomässigt</em>, <a href="https://www.dw.com/en/pope-francis-calls-us-catholic-church-reactionary/a-66647198" target="_blank" rel="nofollow noopener">svarade</a> påven.

<strong>Enligt Franciskus måste hans</strong> kritiker förstå att det är ”värdelöst” för kyrkan att vara ”bakåtsträvande” och att kyrkans läror inte ska betraktas som en ”monolit”. Påven drog även en parallell till att många katoliker historiskt stödde slaveriet och pekar på att även den allmänna synen på homosexualitet ”förändrats under historiens gång”.

<em>– Men vad jag verkligen ogillar mer generellt är när man tittar på köttets så kallade synder genom ett förstoringsglas, som människor gjorde under så lång tid</em>, fortsatte han och berättade också om hur han träffat transpersoner som han uttrycker särskild sympati för.

<em>– Det har blivit tydligt för mig att de känner sig avvisade, och det är verkligen svårt.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-kritiserar-amerikanska-katoliker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Påven kräver att lagar mot homosexualitet avskaffas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-kraver-att-lagar-mot-homosexualitet-avskaffas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-kraver-att-lagar-mot-homosexualitet-avskaffas/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Jan 2023 09:09:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[homosexualitet]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[Påve Franciskus]]></category>
		<category><![CDATA[Rom]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=141446</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den 86-årige påven Franciskus deklarerar i en intervju med AP att homosexualitet inte är brottsligt. Han lovar vidare att han och kyrkan ska arbeta för att avskaffa lagar som "<em>förbjuder homosexualitet</em>" och att de biskopar som inte delar hans syn måste "<em>genomgå en omvandlingsprocess</em>" och förändra sin inställning.
</strong>

<em>– Att vara homosexuell är inget brott.</em>

<em>– Det är inget brott, nej, men det är en synd. Låt oss skilja på en synd och ett brott. Det är också en synd att inte visa barmhärtighet gentemot varandra</em>, <a href="https://apnews.com/article/pope-francis-gay-rights-ap-interview-1359756ae22f27f87c1d4d6b9c8ce212?utm_source=apnews&#38;utm_medium=relatedcontentmodule" target="_blank" rel="noopener">tillägger</a> han.

I drygt en tredjedel av världens länder är homosexualitet eller homosexuella relationer kriminaliserade och i elva av dessa kan brottet åtminstone i teorin leda till dödsstraff.

Enligt Franciskus stöttar katolska biskopar i många länder de lagar som ”<em>kriminaliserar homosexualitet och som diskriminerar homosexuella</em>” – dessa biskopar måste enligt påven nu ”<em>genomgå en omvandlingsprocess</em>”.

<em>– Vi är alla Guds barn, och Gud älskar oss som vi är och för den styrka med vilken vi alla kämpar för vår värdighet</em>, fortsätter han.

<strong>Franciskus menar vidare</strong> att homosexuella måste välkomnas och respekteras och hänvisar till den katolska kyrkans katekes (trosläran).

Enligt påven ska och bör den katolska kyrkan arbeta aktivt för att få länder runt om i världen att avskaffa lagar som kriminaliserar homosexualitet – någonting FN också länge verkat för. Franciskus beskriver vidare denna typ av lagar som "<em>orättfärdiga</em>".

Det är inte första gången Franciskus kommer med hbtq-vänliga utspel. Redan under sitt första år som påve svarade han ”<em>vem är jag att döma</em>” när han fick en fråga om en homosexuell präst. Hittills har han dock hållit fast vid den traditionella uppfattningen att äktenskapet är en union mellan en man och en kvinna – något som vållat stor ilska bland hbtq-aktivister och organisationer.

Påvens senaste utspel har däremot hyllats av hbtq-rörelsens lobbygrupper som ”<em>historiskt</em>” och som ”<em>ett tydligt budskap till världsledarna och miljontals katoliker runt om i världen att hbtq-personer förtjänar att leva i en värld utan våld och fördömanden</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/paven-kraver-att-lagar-mot-homosexualitet-avskaffas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>New York-rappare blir USA:s yngste biskop</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-rappare-blir-usas-yngste-biskop/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-rappare-blir-usas-yngste-biskop/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 05 Feb 2022 08:34:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[rappare]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=116367</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I New York City hittar man Joseph A. Espaillat - en man med en minst sagt udda kombination av intressen i livet. Han är rappare, driver en podcast och har nyligen utsetts till USA:s yngste biskop.</strong>

Den 45-årige dominikanen Espaillat bor i stadsdelen Bronx i New York City. 2003 blev han prästvigd och arbetar som kyrkoherde vid St. Anthony of Padua Parish. Han är ofta klädd i huvtröjor med stora kedjor som halsband som representerar hans andra sida utöver prästyrket - musiken och rappandet. Father J, som han ofta kallas online, är nämligen känd för sin musik där han rappar om prästskapet.

– <em>Jag är annorlunda, jag är inte en vanlig präst</em>, säger Espaillat i ett <a href="https://www.youtube.com/watch?v=1BxDo6m3o_c&#38;t=29s" target="_blank" rel="noopener">reportage</a>.

Den 25 januari i år utsågs han till hjälpbiskop vid ärkestiftet New York av påven Franciskus. Han kommer att bli en av fem hjälpbiskopar som tillsammans med kardinal Timothy Dolan leder stiftet, skriver ärkestiftet på sin <a href="https://archny.org/pope-francis-appoints-two-new-auxiliary-bishops-for-the-archdiocese-of-new-york/" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a>. Han blir därmed bland de yngsta någonsin att vigas till biskop och den yngsta i USA.

– <em>Jag trodde aldrig att jag skulle bli biskop. Det är overkligt, </em>säger 45-åringen.

Utöver biskopsämbete och rappande driver han också en podcast som heter <em>Sainthood in the city</em>. Den startades i april förra året och tar upp ämnen som tro, mode, sport samt kändisar som Kanye West och Kim Kardashian.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/new-york-rappare-blir-usas-yngste-biskop/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Påve Franciskus rådgivare misstänks för pedofili</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/pave-franciskus-radgivare-misstanks-pedofili/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/pave-franciskus-radgivare-misstanks-pedofili/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Jun 2017 13:26:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[George Pell]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[Påve Franciskus]]></category>
		<category><![CDATA[påven]]></category>
		<category><![CDATA[pedofili]]></category>
		<category><![CDATA[Sexuella övergrepp]]></category>
		<category><![CDATA[Vatikanen]]></category>
		<category><![CDATA[Vatikanstaten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38487</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kardinal George Pell, den tredje mäktigaste mannen inom den katolska kyrkan, ska ställas in för rätta för påstådda sexuella övergrepp på minderåriga.</strong>

Det är polisen i Victoria, Australien, som meddelar att George Pell ska infinna sig i rätten den 18 juli. Anklagelserna som riktas mot George Pell, som beskrivs som den mäktigaste personen inom den katolska kyrkan i Australien, gäller sexuella övergrepp på minderåriga, som George Pell påstås ha gjort sig skyldig till på 1970-talet, rapporterar <a href="http://www.abc.net.au/news/2017-06-29/cardinal-george-pell-charged-sexual-assault-offences/8547668" target="_blank" rel="noopener">ABC News</a>.

George Pell har bestämt förnekat anklagelserna, men säger i ett uttalande att han välkomnar rättegången så att han kan få upprättelse.

<strong>George Pell är kardinal</strong> och den tredje mäktigaste personen inom den katolska kyrkan. Han ansvarar även för Vatikanens finanser och är en av påve Franciskus närmaste män. Om George Pell bedöms som skyldig kommer han med största sannolikhet att få avtjäna sitt straff i hemlandet Australien, även om Vatikanstaten tidigare vägrat utlämna personer inom den katolska kyrkan på grund av deras diplomatiska immunitet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/pave-franciskus-radgivare-misstanks-pedofili/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Arborelius blir förste svenske kardinalen i katolska kyrkan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/arborelius-blir-forste-svenske-kardinalen-katolska-kyrkan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/arborelius-blir-forste-svenske-kardinalen-katolska-kyrkan/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 21 May 2017 12:19:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Arborelius]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[Påve Franciskus]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[romesk-katolska kyrkan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=37271</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, har utnämnts av påve Franciskus till ny kardinal. Det är första gången en svensk blir kardinal i katolska kyrkan.</strong>

Det var i samband med en bön på Petersplatsen som påve Franciskus annonserade att kommer att utse fem nya kardinaler, däribland Anders Arborelius.

<em>"Vi gratulerar biskop Anders och försäkrar honom om våra förböner",</em> skriver Stockholms katolska stift i ett pressmeddelande.

Arborelius kommer officiellt att utses till att bli en av över 200 kardinaler den 28 juni. Kardinalatet rankas som det näst högsta ämbetet inom den katolska kyrkan efter påven.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/arborelius-blir-forste-svenske-kardinalen-katolska-kyrkan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Omfattande sexövergrepp inom katolska kyrkan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/omfattande-sexovergrepp-inom-katolska-kyrkan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/omfattande-sexovergrepp-inom-katolska-kyrkan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Feb 2017 18:03:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[katolska kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[pedofili]]></category>
		<category><![CDATA[Sexuella övergrepp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=34302</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sju procent av alla romersk-katolska präster i Australien kan ha gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp på minderåriga. Nu har det omfattande pedofilnätverket avslöjats.</strong>

Det handlar om sammanlagt 4 444 barn i Australien som ska ha blivit sexuellt förgripna av katolska präster sedan 1950-talet. Omkring sju procent av alla katolska präster i Australien misstänks dessutom för att ha utfört sexuella övergrepp på minderåriga, fastslår en kommission som arbetat på uppdrag av den australiensiska staten.

Men även om det sexuella nätverket av katolska pedofiler är omfattande tror många att mörkertalet är stort.

–<em> Det är fortfarande inte sammanlagda antalet, det finns långt många fler människor som inte vågar berätta,</em> säger Vlad Selakovic, som tidigare blivit sexuellt utnyttjad och är medlem i gruppen Care Leavers Australasia Network, till <a href="https://www.theguardian.com/australia-news/2017/feb/06/victims-say-catholic-church-data-on-child-abuse-underestimates-scale-of-offending" target="_blank">The Guardian</a>.

För bara en <a href="https://www.theguardian.com/world/2017/jan/15/catholic-church-not-done-enough-to-tackle-abuse-claims-new-book" target="_blank">månad sedan</a> publicerade en italiensk journalist en bok om den katolska kyrkan där han bland annat skriver att påve Franciskus "knappt gjort någonting" för att ta tag i problemet med sexuella övergrepp inom kyrkan.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/omfattande-sexovergrepp-inom-katolska-kyrkan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
