Karolinska institutet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 18 Sep 2026 07:20:38 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Karolinska institutet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Cancer ökar bland unga i Norden https://nyadagbladet.se/vetenskap/cancer-okar-bland-unga-i-norden/ Fri, 18 Sep 2026 07:20:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240875 Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden. Risken är fortfarande låg jämfört med de äldre – men i de yngsta generationerna syns mönster som forskarna kallar särskilt oroande. Forskare vid Karolinska institutet har tillsammans med de nordiska cancerregistren analyserat registerdata via NORDCAN för vuxna i Norden åren 2003–2022. Resultaten, som publicerades i The Lancet Regional Health – Europe, visade att uppgången var störst för tjocktarms-, njur- och sköldkörtelcancer, med mer än 2 procent per år. Allra snabbast steg tjocktarmscancer bland dem under 35 år. Tjocktarms- och njurcancer ökade mer bland de unga än bland de äldre, medan sköldkörtelcancer steg ungefär lika i båda grupperna. Sammantaget handlar det om 9 174 extra tidiga cancerfall: från 47 491 under 2003–2007 till 56 665 under 2018–2022.

Diagnostiken förklarar en del – men inte allt

Forskarna är tydliga med att en del av uppgången handlar om att sjukvården letar och hittar mer, särskilt när det gäller sköldkörtel- och njurcancer. Samma förklaring räcker inte för tjocktarms- och bröstcancer i de yngsta. — Våra resultat visar ett tydligt mönster av ökande cancerförekomst bland unga vuxna. Även om cancerrisken bland yngre personer är mycket låg jämfört med den äldre befolkningen är dessa ökningar oroande, eftersom orsakerna bakom mönstren fortfarande är till stor del okända, säger Anna Johansson, cancerepidemiolog och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, som är studiens förstaförfattare. För tjocktarms- och bröstcancer såg forskarna de kraftigaste ökningarna bland unga vuxna under 35 år, liksom en högre förekomst i de yngsta generationerna. Johansson beskriver just det som särskilt oroande, eftersom dessa generationer sannolikt bär med sig sin högre cancerrisk upp i högre åldrar. Studien är observationell och kan inte visa vad ökningarna beror på. Forskarna har inga uppgifter på individnivå om riskfaktorer. — Eftersom våra data är observationella utan information på individnivå om riskfaktorer kan vi bara spekulera kring de bakomliggande orsakerna till dessa mönster. Ökande nivåer av fetma har föreslagits som en möjlig bidragande faktor, men flera riskfaktorer är sannolikt inblandade och varierar mellan olika tumörtyper, säger Johansson. Lungcancer och äggstockscancer minskade bland unga vuxna, och hudmelanom har gått ned under det senaste decenniet sedan 2013. Enligt Johansson ligger det i linje med minskad rökning och lägre solexponering i yngre generationer.]]> Kallelsen kan rädda liv – ändå missar många testet https://nyadagbladet.se/halsa/hemtest-tarmcancer-screening-dodlighet/ Tue, 01 Sep 2026 05:46:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239040 Ett litet prov som tas hemma kan bidra till att tarmcancer upptäcks innan sjukdomen hunnit sprida sig. En stor svensk studie visar att de som deltog i screeningen hade betydligt lägre dödlighet i sjukdomen. I Sverige erbjuds personer mellan 60 och 74 år att lämna avföringsprov vartannat år. Provet skickas in och analyseras för små mängder blod som inte syns med blotta ögat. Om blod upptäcks erbjuds personen normalt en koloskopi. Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har följt 376 511 personer i Stockholm och på Gotland i upp till 14 år. De publicerade resultaten i augusti i tidskriften JAMA Network Open. Att bli inbjuden till screening var förknippat med 26 procent lägre relativ risk att dö av tjock- och ändtarmscancer. Bland dem som faktiskt deltog var risken 43 procent lägre efter forskarnas statistiska justeringar.

Många skickar inte in provet

Den högre siffran ska samtidigt tolkas försiktigt. Delar av kontrollgruppen bjöds senare in till screening, vissa inbjudna avstod och testmetoden ändrades under den långa uppföljningen. Forskarna har försökt kompensera för detta i sina beräkningar. — Trots att screening erbjuds kostnadsfritt och testet är enkelt att genomföra, är det ungefär en tredjedel som inte skickar in något prov, säger Johannes Blom, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.]]> Kroppen har en egen karta över kittlighet https://nyadagbladet.se/vetenskap/kroppen-egen-karta-kittlighet/ Wed, 26 Aug 2026 04:59:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238499 Armhålorna, magen och fotsulorna hör till kroppens mest kittliga områden. En ny studie visar att samma mönster återkommer hos unga vuxna från tre olika kulturer – och ger nytt stöd åt en idé som Charles Darwin lanserade redan på 1800-talet. De flesta känner igen reaktionen: ett finger mot fotsulan eller sidan av magen kan utlösa både skratt och en omedelbar vilja att komma undan. Men varför vissa kroppsdelar reagerar så starkt har länge varit något av en gåta. För att komma närmare svaret lät forskarna 448 personer mellan 18 och 30 år beskriva sina erfarenheter av kittling. Deltagarna hade kinesisk, nederländsk eller grekisk kulturell bakgrund och fick färglägga kroppskartor för att visa var de var mest kittliga. Resultatet var förvånansvärt samstämmigt. Halsen, armhålorna, magen och fotsulorna återkom som särskilt känsliga områden i alla tre grupperna. — Det som förvånade oss var inte bara att samma områden var kittliga, utan också hur starkt detta kroppsliga mönster återkom mellan kulturer och till och med mellan individer. Detta tyder på att kittlighet har en igenkännbar kroppslig organisation, säger Konstantina Kilteni, forskare vid Karolinska institutet och Radboud Universiteit, i ett pressmeddelande.

Kittlighet har ett eget kroppsmönster

Deltagarna fick också markera var på kroppen de var känsliga för vanlig beröring, smärta och njutning. När forskarna jämförde kartorna gick kittligheten att skilja från de andra upplevelserna. Armhålorna, sidorna av bålen och fotsulorna var särskilt viktiga för mönstret. När deltagarna beskrev kittling från en intim partner tillkom även ljumskarna och insidan av låren. Forskarna använde maskininlärning för att kontrollera om mönstret höll även när modellen testades på deltagare som inte ingått i träningen. Det gjorde det. Resultatet talar för att kittlighet inte bara är en starkare form av vanlig beröringskänslighet, utan en egen kroppslig upplevelse.

Darwins gamla idé fick stöd

I studien, som publicerats i Nature Human Behaviour, prövades fem olika förklaringar. Forskarna undersökte bland annat om kittlighet kunde kopplas till tunn hud, många känselnerver, kroppens mest sårbara områden eller platser som förknippas med njutning. Ingen av dessa förklaringar räckte på egen hand. Starkast stöd fick i stället Darwins tanke att kroppsdelar som sällan berörs tenderar att vara mer kittliga. En möjlig förklaring är att oväntad kontakt framkallar en kraftigare reaktion. Sambandet kan också förstärka sig självt: ett område kanske berörs mer sällan eftersom det är kittligt, samtidigt som den glesa beröringen gör det ännu känsligare. Forskarna bedömer därför att kittlighet sannolikt formas av flera saker samtidigt – kroppens känselsystem, tidigare beröring och det sociala sammanhanget.

Gåtan är inte löst

Studien bygger på en nätbaserad enkät och självrapporterade kroppskartor. Forskarna kittlade alltså inte deltagarna i ett laboratorium. Gruppen bestod dessutom enbart av unga vuxna från tre kulturella bakgrunder, vilket gör att resultaten inte utan vidare kan överföras till alla åldrar och kulturer. Inte heller avsikt och samtycke undersöktes. Det är en viktig begränsning eftersom samma beröring kan uppfattas som lekfull i ett sammanhang och påträngande i ett annat. Liknande kittlingsbeteenden och skrattliknande läten har observerats hos människoapor. Det är förenligt med att reaktionen kan ha mycket gamla evolutionära rötter, men studien visar varken att kittlighet är medfödd eller vilken funktion den i så fall fyller. — Vi vet fortfarande inte exakt vilken funktion kittlighet har, men likheterna stöder tanken att den är en evolutionärt bevarad egenskap, säger Konstantina Kilteni.]]> Kvinnor och män upplever nattsömnen olika https://nyadagbladet.se/halsa/kvinnor-och-man-upplever-nattsomnen-olika/ Mon, 29 Jun 2026 06:11:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234165 Kvinnor och män tycks inte bara sova på olika sätt, utan också uppfatta natten olika. Ny forskning från Karolinska Institutet visar en tydlig skillnad mellan uppmätt och upplevd sömnkvalitet. Forskarna har undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors sömn, både genom självskattningar och objektiva mätningar. Studien omfattade 238 kvinnor och 238 män i åldern 29–85 år. Resultaten pekar på att skillnaderna även handlar om hur sömnen registreras och minns. Deltagarna fick registrera sin sömn under en natt i hemmet med polysomnografi, en metod som mäter bland annat hjärnaktivitet, andning och rörelser under sömnen. Morgonen efter fick de själva skatta sin sömnkvalitet. Resultaten, som publicerats i Sleep Advances, visar ett tydligt mönster. Kvinnor skattade generellt sin sömn som sämre än män, trots att mätningarna i flera avseenden visade bättre sömn. Kvinnorna hade bland annat färre uppvaknanden per timme, längre total sömntid, högre sömneffektivitet och mer djupsömn än männen, enligt Karolinska Institutet. — Det är en paradox, men vi har hittat en möjlig förklaring till varför sömnkvaliteten upplevs så olika, säger Torbjörn Åkerstedt, professor emeritus vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Män minns färre uppvaknanden

Enligt forskarna skattade kvinnor antalet uppvaknanden under natten betydligt närmare det som faktiskt uppmättes. Män underskattade däremot hur många gånger de hade varit vakna, vilket tyder på en skillnad i hur nattens avbrott uppfattas eller finns kvar i minnet. Män hade också i genomsnitt kortare vaken tid vid varje uppvaknande. Män med korta uppvaknanden skattade i regel sin sömn som god, medan kvinnor som grupp skattade sömnen som sämre oavsett om uppvaknandena var korta eller längre. Skillnaden framstår därmed inte bara som en fråga om faktisk sömn, utan också om hur kroppen och hjärnan tolkar nattens händelser. När forskarna tog bort män med korta, knappt märkbara uppvaknanden ur analyserna försvann skillnaden i självrapporterad sömnkvalitet mellan könen. — Våra resultat tyder på att mäns mer positiva bild av sin sömn delvis kan bero på att de inte uppfattar eller minns korta uppvaknanden under natten lika bra som kvinnor. Vi vet ännu inte vad detta beror på, säger Torbjörn Åkerstedt.

Skillnaderna ökade med åldern

Skillnaderna blev tydligare med åldern. Män fick då mindre djupsömn och fler uppvaknanden per timme, medan kvinnornas uppmätta sömn försämrades i lägre grad. Samtidigt fortsatte kvinnor att rapportera sämre sömnkvalitet än män. En begränsning är att sömnen bara mättes under en natt.]]> Bättre kondition kan ge friskare blodkärl senare i livet https://nyadagbladet.se/halsa/kondition-friskare-blodkarl/ Tue, 09 Jun 2026 04:50:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232779 Att hålla konditionen uppe redan i yngre vuxen ålder kan ha betydelse för blodkärlens hälsa långt senare. Det visar en ny studie från Karolinska institutet. När blodkärlen blir stelare ökar belastningen på hjärtat. Det är en förändring som ofta kommer med åldern och som kan hänga samman med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, däribland hjärtinfarkt och stroke. I studien, som publicerats i Scientific Reports, har forskarna använt material från en svensk långtidsstudie där 425 personer följts under flera decennier. Deltagarna testades i 30-årsåldern, i 50-årsåldern och på nytt när de hade fyllt 63 år. Vid de tidigare undersökningarna fick deltagarna bland annat genomföra cykeltester. Forskarna jämförde sedan resultaten med mätningar av blodkärlens elasticitet senare i livet.

Tydligt samband

De deltagare som hade bättre kondition tidigare i vuxenlivet hade i regel också mjukare och mer följsamma blodkärl vid 63 års ålder. Mönstret syntes även när forskarna vägde in andra faktorer som kan påverka hjärt-kärlhälsan, exempelvis rökning, vikt, blodtryck och kolesterol. Blodfetterna gav däremot inte samma vägledning. Varken vanliga kolesterolvärden eller mer detaljerade mått på HDL-kolesterolet kunde förutsäga vilka deltagare som senare skulle ha stelare kärl. — Våra resultat visar att god fysisk kondition tidigt i livet är kopplad till kärlhälsa senare i livet, oberoende av traditionella riskfaktorer, säger Andrea Tryfonos, postdoktor vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande. Forskarna tolkar resultaten som att träning och vardagsrörelse kan påverka kroppen på sätt som inte alltid syns i vanliga blodprover.

Fortsätter följa gruppen

Enligt Tryfonos talar studien för att det är viktigt att behålla en god kondition från tidig vuxen ålder, för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom längre fram. Forskarna vill nu fortsätta följa gruppen. Nästa steg blir att undersöka deltagarna vid 68 års ålder för att se hur förändringar i kondition över tid hänger ihop med blodkärlens hälsa.]]> Självmord bland flickor ökar https://nyadagbladet.se/inrikes/flickors-sjalvmord-okar/ Wed, 20 May 2026 05:59:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230826 Självmord bland unga flickor ökar i Sverige, enligt en ny studie från Karolinska institutet. Ökningen syns tydligast bland flickor i åldern 10–14 år. Forskarna har gått igenom dödsorsaksregistret för perioden 1980–2023. Materialet omfattar 878 självmord bland barn och unga i åldern 10–17 år, varav 205 i gruppen 10–14 år, enligt den publicerade preprint-studien. I absoluta tal handlar det fortfarande om få fall. Under den undersökta perioden dog i genomsnitt omkring 25 barn och unga mellan 10 och 17 år per år genom självmord. Utvecklingen skiljer sig däremot tydligt mellan könen. Pojkarnas nivåer har enligt forskarna varit relativt stabila, medan självmordstalen bland flickor har ökat gradvis. Anna Lundh, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och en av forskarna bakom studien, säger att ökningen inte kan förklaras med ett enskilt samhällsskifte. — Som barnpsykiatriker tänker jag att det beror på flera olika faktorer i vårt samhälle, som successivt ställer ökade krav på barn och ungdomar, i synnerhet flickor, säger hon till skattefinansierade kanalen SVT. Psykisk ohälsa har ökat markant de senaste åren, särskilt bland unga. Självmord har beskrivits som den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15–24 år i Sverige, enligt Region Stockholms folkhälsorapport. Folkhälsomyndighetens senaste statistik visar att självmord samtidigt står för nästan en tredjedel av alla dödsfall bland unga 15–29 år. Regeringen har tagit fram en nationell strategi för psykisk hälsa och självmordsprevention. En ny lag innebär också att varje misstänkt självmord ska utredas, för att klargöra hur dödsfallet hade kunnat förebyggas.]]> Dataspelsberoende på väg in som svensk diagnos https://nyadagbladet.se/halsa/dataspelsberoende-svensk-diagnos/ Tue, 19 May 2026 06:00:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230687 Dataspelsberoende är på väg att bli en diagnos i svensk sjukvård. Syftet är att lättare fånga upp personer vars spelande blivit svårt att kontrollera, tar över vardagen och leder till problem i skola, arbete eller socialt liv. Dataspel är vardag för många barn, unga och vuxna. Över hälften av alla 9–18-åringar spelar, liksom nästan hälften av svenskarna mellan 16 och 84 år. För de flesta handlar det om nöje, avkoppling eller social gemenskap. Men för en mindre grupp kan spelandet börja tränga undan sömn, skola, arbete och relationer. I WHO:s diagnossystem ICD-11 kallas tillståndet gaming disorder. Världshälsoorganisationen beskriver det som ett ihållande spelande där personen har svårt att sätta gränser, prioriterar spel framför andra aktiviteter och fortsätter trots negativa konsekvenser. För att diagnosen ska kunna ställas ska spelandet också leda till tydligt lidande eller försämrad förmåga att klara vardagen.

”Ett tydligt ställe att vända sig till”

Philip Lindner, docent och forskargruppsledare vid Karolinska institutet samt psykolog inom beroendevården i Stockholm, välkomnar utvecklingen. — Att dataspelsberoende nu även formellt klassas som ett beteendeberoende, talar för att beroendevården framöver får ett tydligare ansvar för behandlingen och gör att det finns ett tydligt ställe dit man kan vända sig, säger han i ett pressmeddelande. Sverige inför nu ICD-11. Socialstyrelsen publicerade den första officiella svenska versionen i januari 2026, och myndighetens mål är att systemet ska användas i hälsodataregistren från den 1 januari 2028. I den svenska versionen kallas diagnosen preliminärt ”beroendebeteende med gejming”. Lindner betonar att diagnosen inte handlar om exakt hur många timmar någon spelar. — Men det går inte att sätta en tidsgräns eftersom det varierar mellan individer hur mycket tid man behöver till annat i sin vardag, säger han.

Pengar och slumpmoment oroar

Omkring en till två procent av befolkningen uppskattas ha ett problematiskt dataspelande. Problemen är vanligast bland män, enligt KI. Lindner oroas av att pengar fått en större roll i spelen. Spelare kan betala för fördelar, slumpmässiga belöningar eller virtuella föremål, så kallade ”skins”. Sådana inslag kan likna mekanismer i hasardspel. — I takt med att det här blir vanligare och lockar till sig barn och ungdomar i allt yngre åldrar tror jag att symtomen hos dem som har problem framöver riskerar att utvecklas snabbare och bli värre än vi sett tidigare, säger Lindner. Han pekar också på en förhöjd risk att senare utveckla spelberoende kopplat till pengar om man spelar väldigt mycket dataspel.

Behandling kan minska spelandet

Behandling av dataspelsberoende bygger ofta på KBT. Målet är vanligtvis inte att sluta spela helt, utan att minska spelandet och återfå kontroll över vardagen. Det kan handla om att kartlägga när och varför man spelar, sätta tydliga gränser eller använda tekniska spärrar. Personer med problematiskt spelande kan vända sig till exempelvis vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatri eller beroendevård.]]> Friska prover ingen garanti för barn med fetma https://nyadagbladet.se/halsa/barn-obesitas-normala-prover-skyddar-inte/ Fri, 27 Mar 2026 05:45:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225741 En ny studie från Karolinska Institutet visar att barn med obesitas löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som vuxna – även om de har normala blodvärden vid en undersökning. Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics den 23 mars 2026, följde drygt 7 200 svenska barn mellan 7 och 17 år som hade påbörjat obesitasbehandling – och följde upp dem till 30 års ålder. Barnen delades in i två grupper: de med metabolt hälsosam obesitas – det vill säga normala blod- och levervärden samt normalt blodtryck – och de med obesitas som redan visade påverkade riskmarkörer. Resultaten jämfördes med jämnåriga utan fetma.

Kraftigt förhöjd sjukdomsrisk

Siffrorna är talande. Vid 30 års ålder hade 9 procent av dem med normala provresultat som barn fått typ 2-diabetes – jämfört med 0,5 procent i kontrollgruppen. Bland dem med redan påverkade värden var siffran hela 17 procent. Högt blodtryck drabbade 11 respektive 18 procent av dem med obesitas, mot 4 procent bland jämnåriga utan fetma. — Det har funnits en diskussion om att barn med normala blod- och levervärden och normalt blodtryck kanske inte behöver behandling för sin obesitas. Vår studie visar att detta antagande inte stämmer, säger Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet. Studien visar också att ett framgångsrikt behandlingssvar under barndomen minskar risken för sjukdom senare i livet – med lika stor effekt oavsett om barnet hade påverkade riskmarkörer eller inte. Det tyder på att tidig insats gör skillnad, men att den måste erbjudas alla. — Våra resultat tyder på att alla barn med obesitas har behov av behandling, även om de förefaller helt friska vid undersökning, säger han.]]> Sociala medier försämrar barns fokus – kan bidra till ökning av adhd-diagnoser https://nyadagbladet.se/halsa/sociala-medier-forsamrar-barns-fokus-kan-bidra-till-okning-av-adhd-diagnoser/ Mon, 08 Dec 2025 13:00:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218093 Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis sämre koncentrationsförmåga, visar en ny studie från Karolinska Institutet och Oregon Health & Science University i USA. Enligt forskarna kan det eventuellt förklara en del av ökningen av adhd-diagnoser. Skärmanvändning och digitala medier har ökat kraftigt de senaste 15 åren, samtidigt som antalet adhd-diagnoser har ökat i Sverige och flera andra länder. Nu har forskare undersökt om det finns ett samband mellan olika skärmvanor och adhd-relaterade symptom. Studien, som publiceras i tidskriften Pediatrics Open Science, omfattade 8 324 barn i USA i åldern 9–10 år som följdes under fyra år. Barnen rapporterade hur mycket tid de ägnade åt sociala medier, tv- och videotittande samt datorspel, medan föräldrarna bedömde barnens uppmärksamhet och hyperaktivitet. Resultaten visar att sociala medier som Instagram, Snapchat och TikTok sticker ut negativt. För tv- och videotittande eller datorspel sågs inget liknande samband. — Vår studie tyder på att det är just sociala medier som påverkar barns koncentration. Sociala medier innebär ofta snabba växlingar mellan innehåll och ständiga distraktioner i form av meddelanden och notiser. Det påverkar förmågan att hålla fokus och skulle kunna förklara sambandet, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

Kan delvis förklara diagnosökning

Effekten på den enskilda individen är liten men kan ha betydelse på befolkningsnivå. Sambandet påverkades inte av socioekonomisk bakgrund eller genetisk risk för adhd. Forskarna såg dock ingen koppling till ökad hyperaktivitet. — Högre konsumtion av sociala medier skulle eventuellt kunna förklara en del av ökningen av adhd-diagnoser, även om adhd ofta är förknippat med hyperaktivitet som inte ökade i vår studie, säger Klingberg. En viktig slutsats är att barn som redan hade koncentrationssvårigheter inte började använda sociala medier mer än andra. Det talar enligt forskarna för att sambandet går från användning till symptom – inte tvärtom. Studien visade att barnens genomsnittliga tid på sociala medier ökade från 30 minuter per dag vid 9 års ålder till 2,5 timmar vid 13 år – trots att många plattformar har en åldersgräns på 13 år.]]> Kraftig ökning av apor i djurförsök efter covid https://nyadagbladet.se/vetenskap/kraftig-okning-av-apor-i-djurforsok-efter-covid/ Tue, 21 Oct 2025 05:05:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215444 Fler apor används i svenska djurförsök sedan coronakrisen. Makaker har spelat en central roll i utvecklingen av de experimentella covidvaccinen, men forskare spår nu att behovet av apor kommer att sjunka – och att artificiell intelligens kan ersätta vissa djurförsök i framtiden. I Sverige, vid Karolinska Institutet, finns Nordens enda primatforskningsanläggning. Vid den forskar man kring cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi och global hälsa. De senaste fem åren har användningen av apor i svenska djurförsök ökat med 88 procent, jämfört med femårsperioden innan. — Totalt har vi just nu 51 stycken primater, säger veterinären Maria Averstad till skattefinansierade SR. Vi har 15 rhesusapor och 36 krabbmakaker. Inom EU är det förbjudet att använda så kallade människoapor, exempelvis schimpanser, i djurförsök. Just makaker är dock också väldigt lika människan genetiskt och därför används dessa ofta inom forskning.

Hoppas på AI-lösning

Anledningen till att användningen av apor ökat inom den svenska forskningen beror på coronakrisen, menar vaccinforskaren Karin Loré. I ett stort antal länder, inklusive Sverige, är det lag på att nya läkemedel och även vaccin måste testas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor. — Förklaringen är pandemin. Makaker var extremt viktiga i utvecklingen av covidvaccin, säger hon. Loré tror dock inte att djurförsöken med apor kommer att öka i Sverige, utan troligen gå ner till nivån innan coronakrisen eller lägre än så. Inom EU strävar man efter att minska djurförsök generellt och vaccinforskaren tror att AI kan komma att ersätta en del av djurförsöken i framtiden. AI skulle kunna bidra med exempelvis information kring huruvida ett vaccin sannolikt skulle ge vilken typ av effekter och biverkningar. — Så jag sätter ändå min förhoppning på att AI kan hjälpa, om inte fullt ut i alla fall en bit på vägen och reducera djurförsök, säger Loré.]]>