kärnkraftverk – Nya Dagbladet

Rosatom: Drönare träffade kärnkraftverket i Zaporizjzja

Jan Sundstedt — Sun, 31 May 2026 10:09:11 +0000

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands statliga kärnenergibolag Rosatom uppger att en ukrainsk drönare på lördagen träffade kärnkraftverket Zaporizjzja, men att ingen kritisk utrustning skadades. Drönaren ska enligt Rosatom ha träffat turbinbyggnaden vid kraftverkets sjätte reaktorblock och exploderat tidigare under lördagen. Internationella atomenergiorganet, IAEA, har enligt uppgifterna informerats om attacken.

The IAEA has been informed by the ZNPP that a drone today struck a turbine building at the site, reportedly causing a hole in its wall. DG @rafaelmgrossi expresses serious concern about the reported incident which would endanger both the 7 indispensable pillars for ensuring… pic.twitter.com/WA7pxCVbvH
— IAEA - International Atomic Energy Agency ⚛️ (@iaeaorg) May 30, 2026

I ett uttalande på kraftverkets sociala medier beskrivs attacker mot kärntekniska anläggningar som "extremt oansvariga" och som ett allvarligt hot mot kärnsäkerheten. Enligt uttalandet kan varje attack mot ett kärnkraftverks infrastruktur få oförutsägbara följder och äventyra den regionala säkerheten. Kraftverket uppger samtidigt att inga människor skadades och att inga allvarliga materiella skador uppstod. Rosatoms generaldirektör Aleksej Lichatjov säger att det var den första riktade attacken mot ett kärnkraftverks kritiska utrustning som orsakade en explosion och skador på turbinbyggnadens konstruktion. Enligt honom styrdes drönaren via fiberoptiska länkar, vilket utesluter att det rörde sig om ett oavsiktligt anfall.

Anställd dödad i drönarattack mot Zaporizjzja-kärnkraftverket

Redaktionen — Tue, 28 Apr 2026 09:16:11 +0000

MOSKVA (Xinhua) — En anställd vid kärnkraftverket i Zaporizjzja dödades i en ukrainsk drönarattack mot anläggningens transportavdelning, meddelade kraftverkets ledning på måndagen. Attacken ska ha varit riktad mot transportverkstaden. Jevgenija Jasjina, kommunikationschef vid kärnkraftverket, sade till lokala medier att verkstaden, där den anställde dödades, ligger i ett industriområde utanför själva anläggningen. — Alla attacker mot kärnkraftverket i Zaporizjzja utgör ett hot mot såväl lokalbefolkningen som den regionala säkerheten. Sådana attacker hotar människoliv och vår gemensamma framtid, sade en företrädare för kraftverket.

Merz: Nedstängningen av kärnkraften var ett ”stort misstag”

Redaktionen — Fri, 16 Jan 2026 12:53:44 +0000

Tysklands beslut att stänga ned alla landets kärnkraftverk var ett "stort misstag" som kostat ekonomin dyrt, säger förbundskansler Friedrich Merz. Uttalandet har på nytt väckt debatten om landets långsiktiga energistrategi. Merz framförde kritiken under ett tal inför den tyska industri- och handelskammare i Dessau i går. — Det var ett allvarligt strategiskt misstag att fasa ut kärnkraften. Vi har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet för elproduktion, sade Merz. Enligt förbundskanslern är Tyskland nu beroende av statliga ingripanden för att hålla energipriserna på acceptabla nivåer. — För att återigen få acceptabla marknadspriser för energiproduktion skulle vi permanent behöva subventionera energipriserna från den federala budgeten. Det kan vi inte göra i längden, sade han.

Utfasningen påskyndades efter Fukushima

Tysklands kärnkraftsavveckling påskyndades efter kärnkraftskatastrofen i japanska Fukushima i mars 2011. Regeringen under dåvarande förbundskansler Angela Merkel beslutade att snabba på en avvecklingsplan som ursprungligen antagits år 2000. Syftet var att minska kärnkraftsriskerna och samtidigt driva på den så kallade Energiewende – Tysklands energiomställning med fokus på förnybara energikällor. Under 2010-talet stängdes successivt allt fler reaktorer. Utfasningen avslutades i april 2023 när de tre sista reaktorerna – Isar 2, Emsland och Neckarwestheim 2 – permanent togs ur drift, vilket satte punkt för omkring sex decennier av elproduktion från kärnkraft. Nedstängningarna skedde mitt under Europas energikris efter starten på kriget i Ukraina. Trots förnyad debatt om kärnkraftens roll för energisäkerheten förlängdes de återstående reaktorernas drifttid med endast tre månader innan de stängdes.

Germany just blew up the cooling towers of the Grafenrheinfeld nuclear power plant, once a symbol of the country's energy independence. When your grandkids ask how the West was destroyed in World War III you can tell them that people lined up to inject poison in exchange for… pic.twitter.com/6rMXnzCPlz
— Jeff Berwick (@BerwickJeff) August 22, 2024

"Dyraste energiomställningen i världen"

Merz menar att Tyskland åtminstone borde ha behållit sin sista återstående kärnkraftskapacitet. — Vi genomför nu den dyraste energiomställningen i hela världen. Jag känner inte till något annat land som gör saker så dyra och komplicerade som Tyskland, sade han. Att återstarta permanent nedstängda reaktorer anses allmänt vara ogenomförbart. När reaktorer väl stängs ned avlägsnas bränslet, säkerhetssystem monteras ned och viktiga komponenter börjar försämras utan aktivt underhåll. De sista tyska kärnkraftverken har redan tömts på bränsle och delvis demonterats. Även regulatoriska hinder komplicerar en eventuell återstart. Drifttillstånd återkallas permanent när avvecklingen påbörjas, och nya godkännanden samt fullständiga säkerhetsgranskningar skulle krävas. Frankrike lyfts ofta fram som en kontrast – landet genererar omkring 65–70 procent av sin el från kärnkraft och planerar att bygga minst sex nya reaktorer till mitten av 2030-talet. Merz parti, kristdemokratiska CDU, har föreslagit att undersöka om de senast stängda reaktorerna tekniskt skulle kunna återaktiveras, men utan att presentera någon konkret plan.

Dansk kritik mot nya kärnkraftsplaner i Barsebäck

Redaktionen — Thu, 23 Oct 2025 05:07:36 +0000

En ny utredning visar att nya kärnkraftverk kan byggas i Barsebäcksområdet, sedan en politisk majoritet i Kävlinge uttryckt en vilja att etablera kärnkraft där. Planerna väcker dock irritation hos det styrande danska Socialdemokratiet, som anser att detta vore "olyckligt". Barsebäcks kärnkraftverk bestod av två reaktorer som togs ur drift 1999 och 2005. Det började rivas 2016 och planen är att det ska jämnas till marken år 2030. Kävlinge kommun, där det nedlagda kärnkraftverket ligger, har tillsammans med markägaren enats om att platsen ska tillgodose utveckling inom fossilfria energilösningar som exempelvis solenergi. Den nya utredningen som tagits fram av kommunen med stöd från Naturvårdsverket visar dock att det också är möjligt att etablera ny kärnkraft i området. Däremot krävs det att man i så fall tar stark hänsyn till naturen i området. Främst pekar man mot att Barsebäcks mosse, Ulakärr, Lödde å och Salviken har höga naturvärden som behöver skyddas. – Vi är inte där att vi sätter spaden i marken. Men man har kommit fram till att i vissa områden går det bra, i andra områden säger utredningen att här tar naturintressena över, säger Annsofie Thuresson (M) till Sydsvenskan.

Närheten till Köpenhamn oroar

Regeringen har nyligen presenterat ett nytt lagförslag till ändringar i miljöbalken som skulle innebära att man kan etablera ny kärnkraft vid kusten. Barsebäcksområdet ligger nära Danmark, och de eventuella planerna på att bygga ny kärnkraft möter motstånd från danska socialdemokrater. ”Det är olyckligt att Sverige fortsätter på denna väg och planerar att bygga nya reaktorer nära Köpenhamn. Särskilt i en tid då vår säkerhet är under så mycket press", skriver partiets politiska ordförande Niels Bjerrum till danska tidningen Berlingske. Samtidigt är bland annat danska partiet Liberal Alliance positiva till att etablera ny kärnkraft och vill bland annat skrota vindkraft i Danmark för att istället satsa på fler kärnkraftsanläggningar.

Zelenskyjs förre säkerhetsrådgivare varnar för Ukrainas domedagsplaner: ”De planerar att spränga kärnkraftverken”

Redaktionen — Wed, 02 Apr 2025 15:22:37 +0000

Oleksij Arestovych arbetade mycket nära Zelenskyj fram till januari 2023 då han avpolletterades efter att bland annat offentligt ha medgivit att ukrainsk militär bar skuld för att ett flerfamiljshus i staden Dnipro förstördes och 46 människor dödades, något som vid tillfället skylldes på Ryssland. Efter att han vid flera tillfällen kritiserat Zelenskyjs-administrationens beslut och kompetens under kriget föll han i ännu mer onåd och kände sig tvingad att fly landet av rädsla för att arresteras av landets underrättelsetjänst. Via sociala medier, intervjuer och i videoform har han fortsatt att kommentera krigets utveckling och i en färsk intervju med en ukrainsk journalist avslöjar han att den högste chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst – Kirill Budanov – har tagit fram en plan som riskerar att bli ödesdiger för hela Europa. Planen uppges gå ut på att alla Ukrainas kärnkraftverk – och eventuellt även några av Rysslands, ska sprängas om alla andra försvarsåtgärder misslyckas och kriget bedöms vara förlorat.

‼️ IMPORTANT: “(The Americans) perceive us as a monkey with a grenade!”
(The Americans) know about our plans to blow up all the nuclear power plants, if Ukraine loses. They are not taking away our property, but want to control the things that are dangerously to humanity.”… pic.twitter.com/uFK673JZxq — Lord Bebo (@MyLordBebo) March 22, 2025

Under amerikansk kontroll?

I dagsläget finns fyra aktiva kärnkraftverk med totalt 15 reaktorer i landet. Zaporizjzjas kärnkraftverk är det största i hela Europa, och ryska trupper tog kontroll över detta redan i mars 2022, kort efter att kriget inleddes. I Ryssland finns det därtill ytterligare 37 reaktorer fördelade på 11 kärnkraftverk. Exakt hur stor påverkan det skulle få för livet i regionen om alla eller någon av dessa reaktorer faktiskt sprängdes är svårt att avgöra - men konsekvenserna av en sådan händelse riskerar enligt bedömare att bli fullständigt förödande. Arestovych lyfte fram uppgifterna i samband med Trumps förslag att ukrainska kärnkraftverk ska ställas under amerikansk kontroll – ett förslag som USA:s president också ska ha diskuterat med sin ukrainska motsvarighet.

"En apa med en handgranat"

Officiellt skulle detta enligt Vita huset vara det ”bästa skyddet” för landets kärnkraftsinfrastruktur, men Zelenskyjs tidigare rådgivare menar att det i verkligheten snarare handlar om att Trump-administrationen känner till Kievs domedagsplaner och vill undvika att dessa realiseras. – De ser oss som en apa med en handgranat och vill helt enkelt ta kontroll över dessa farliga leksaker, menar Arestovych. – De känner till våra planer på att spränga alla kärnkraftverk om Ukraina förlorar, förklarar han vidare.

"Ta alla med oss"

Enligt Arestovych började idén dryftas bland det ukrainska ledarskapet redan för 1,5 år sedan, och det talades inte endast om att spränga de egna kärnkraftverken – utan även de ryska reaktorer man har kapacitet att nå med sina vapen. – Principen är att om vi ska dö så ska vi också ta alla med oss, fortsätter han, och beskriver Zelenskyj och dennes innersta krets som en ”grupp galningar”. Ex-rådgivaren berättar också att USA redan under Biden-administrationen mer försiktigt försökte ta kontrollen över ukrainska kärnkraftverk – men Trumps regering är mer explicita och tydliga i denna strävan. Han uppger även att ukrainska oligarker i dagsläget försöker samla in pengar i syfte att finansiera ett ukrainskt kärnvapenprogram.

Ryssland om drönarattacken mot Tjernobyl: ”Ukrainsk provokation”

Markus Andersson — Tue, 18 Feb 2025 09:45:52 +0000

Ryssland förnekar all inblandning drönarattacken mot Tjernobyls skyddsstruktur och beskriver händelsen som en iscensatt provokation från Kiev för att sabotera fredsförhandlingarna. Drönarattacken mot den skyddande sarkofagen runt reaktor 4 vid Tjernobylkärnkraftverket förra veckan har orsakat betydande skador, enligt ukrainska myndigheter. Den så kallade New Safe Confinement, som byggdes för att isolera resterna av den förstörda reaktorn efter 1986-olyckan, har enligt chefsingenjör Oleksandr Tytartjuk drabbats av funktionsstörningar. – Barriären som syftar till att förhindra spridning av radioaktiva ämnen har slutat fungera enligt sin ursprungliga design, säger Tytartjuk till Reuters. Enligt Ukraina träffade en drönare med en explosiv stridsspets konstruktionen vid tvåtiden natten mot fredag. Explosionen inträffade inuti skyddsstrukturen, men ingen ökning av strålningsnivåer har rapporterats. President Volodymyr Zelenskyj beskrev händelsen som en rysk attack och hävdade att skadorna är "betydande".

"Kievs senaste provokation"

Ryssland har dock entydigt förnekat alla anklagelser om inblandning. Kremls talesman, Dmitrij Peskov, uppgav under ett pressmöte att ryska styrkor aldrig riktar attacker mot kärnkraftsanläggningar, inklusive Tjernobyl. – Detta är den senaste provokationen iscensatt av Kiev. Det här är vad de älskar att göra, fortsatte Peskov. Renat Karchaa, en rysk kärnkraftsexpert och medlem av Zaporozjaregionens lagstiftande församling, beskriver attacken som en ukrainsk provokation. – Attacker mot kärnkraftsanläggningar är ett absolut tabu i ryskt tänkande. Jag kan med säkerhet garantera att detta var en provokation från den ukrainska regimens sida som syftade till att demonstrera deras ’aggressiva avsikter’ och, vilket är ännu värre, deras oansvariga inställning till kärnsäkerhet, sa Karchaa i en intervju med TV-kanalen Zvezda. Vladimir Rogov, ordförande för den ryska offentliga kammarens kommission för suveränitetsfrågor, patriotiska projekt och stöd till veteraner, hävdar att det inte finns några bevis för rysk inblandning. Han menar att ukrainska enheter själva sköt ner en drönare de skickat upp, och att incidenten filmades för att passa en politisk agenda. – Det här var Zelenskyjs hemmavideo, som släpptes exakt när han anlände till säkerhetskonferensen i München för att visa världen 'hemska ryssar' som plötsligt har beslutat att slå till mot kärnkraftverk just den dag då en säkerhetskonferens inleds och första gången en direkt dialog mellan vår nationella ledare och USA:s president inleddes, sa Rogov till radiostationen Komsomolskaya Pravda.

Ukrainians are claiming that a Russian drone struck the protective covering over the fourth power unit at the Chernobyl nuclear power plant and report that radiation levels are normal.
There’s literally no reason for Russia to do that. It’s an intelligence test at this point. pic.twitter.com/ACCqbsQ1oL — Lord Bebo (@MyLordBebo) February 14, 2025

Ingen ökad radioaktivitet

New Safe Confinement, färdigställd 2017, byggdes med internationellt stöd för 2,1 miljarder euro för att isolera reaktor 4 och förhindra läckage av radioaktivt material. Projektet anses avgörande för att skydda miljön och omgivande områden. Incidenten inträffade några dagar efter att USA:s administration, under president Trump, avfärdat möjligheten att Ukraina skulle bli Nato-medlem eller återfå alla sina anspråksområden i en eventuell fredsöverenskommelse med Ryssland – två mål Zelenskyj tidigare betonat som centrala för Ukraina. Ryska tjänstemän har upprepade gånger varnat för att Kiev kan genomföra "falsk flagg-operationer" för att säkerställa fortsatt västerländskt stöd. Trots skadorna på den yttre skyddsstrukturen har ingen ökning av radioaktivitet uppmätts. Det tyder på att den inre barriären, som omger det starkt kontaminerade kärnbränslet, fortfarande är intakt.

IAEA fördömer attacker mot kärnkraftverk

Redaktionen — Mon, 08 Apr 2024 08:04:32 +0000

Rafael Grossi, chef för FN:s atomenergiorgan IAEA, fördömer en drönarattack mot en reaktor vid det ryskkontrollerade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina och varnar för att denna typ av attacker "avsevärt ökar risken för en större kärnkraftsolycka". ”Detta får inte hända”, deklarerar han på X och berättar att FN-organet kunnat bekräfta minst tre direkta träffar mot huvudreaktorns inneslutningsfunktioner. Grossi betonar att ”ingen kan tänkas dra nytta av eller få någon militär eller politisk fördel av attacker mot kärnanläggningar” och menar att denna typ av angrepp helt enkelt inte ska ske. Enligt IAEA-chefen är det första gången sedan slutet av 2022 som en kärnkraftsreaktor angripits i Ukraina och ryska tjänstemän vid anläggningen uppger att det är ukrainska militära drönare som använts vid angreppet.

As I said before the @UN Security Council #UNSC and the @IAEAorg Board of Governors, no one can conceivably benefit or get any military or political advantage from attacks against nuclear facilities. This is a no go.
— Rafael MarianoGrossi (@rafaelmgrossi) April 7, 2024

Normala strålningsnivåer

Ukrainsk underrättelsetjänst förnekar dock all inblandning och hävdar istället att ”ryska angrepp, inklusive imitationer, på det ukrainska kärnkraftverkets territorium ... har länge varit en välkänd kriminell praxis för inkräktarna”. Hittills har inga kritiska skador på anläggningen rapporterats och strålningsnivåerna ska också vara normala. Enligt Rysslands kärnkraftsmyndighet Rosatom ska dock tre personer ha skadats i anslutning till anläggningens matsal. Kärnkraftverket Zaporizjzja är det största i Europa.

Vattenfall fortsätter med förstudie kring minireaktorer

Sofie — Fri, 10 Mar 2023 10:46:50 +0000

Den förstudie som i somras påbörjades kring byggandet av två nya minireaktorer fortsätter nu, meddelar Vattenfall. Tanken är att den första reaktorn ska stå klar redan 2030. ─ Vi har redan en dialog med flera potentiella teknikleverantörer, säger Desirée Comstedt. Det var i juni som Vattenfall inledde en förstudie gällande möjligheten att bygga två nya så kallade SMR-reaktorer, det vill säga minireaktorer, vid Ringhals kärnkraftverk. Anledningen är att man "behöver hitta en väg framåt för att kunna möta det ökade behovet som finns", något som Nya Dagbladet rapporterade om. Nu går vi vidare med förstudien, skriver elbolaget i ett pressmeddelande. Där menar man sig nu ha initierat kontakter med potentiella leverantörer av minireaktorer samt att fältstudier snart kommer att påbörjas vid Ringhals. ─ Det är framför allt tre saker som händer härnäst. Vi har redan en dialog med flera potentiella teknikleverantörer och kommer senare i år att gå vidare med en eller flera av dem för att få konkreta förslag på reaktorer, säger Desirée Comstedt, affärsutvecklingsansvarig för kärnkraft inom Vattenfall. Vi drar också igång arbetet som krävs för en miljökonsekvensbeskrivning, vilket bland annat innebär fältstudier och markundersökningar i området runt Ringhals, och vi förbereder oss för att efter sommaren bjuda in till lokala samråd för att diskutera med berörda parter. Ambitionen är att ha den första reaktorn i drift redan 2030 och förstudien beräknas vara klar vid årsskiftet 2023/2024. Förstudien är också en central del för tillståndsansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen som krävs för att kunna bygga nya kärnkraftsreaktorer. Vattenfall fortsätter också att investera i de redan befintliga fem kärnkraftsreaktorerna vid Ringhals och Forsmark, där man bland annat tittar på eventuella effekthöjningar.

Snabbare kärnkraft med mindre reaktorer

Tege Tornvall — Thu, 10 Nov 2022 16:33:31 +0000

Många vill lösa Sveriges växande energibehov med ny och mer kärnkraft. Men det tar tid och kostar pengar med långa besluts- och tillståndsprocesser. Snabbare och kanske billigare kan små modulära kärnkraftverk (SMR, Small Modular Reactors) byggas. Sådana kan byggas nära sina kunder och alltså lösa regionala eller lokala energibehov. Själva byggandet kostar mindre. Beslut och tillstånd kan snabbas på av regioner, kommuner och företag, som gemensamt kan finansiera byggena. Både SMR-verk och större verk kan utnyttja såväl använt kärnbränsle som höganrikat uran. SMR-verkens fördelar är litet format, små investeringar och billigare drift. Men de har även nackdelar. Nationell elproduktion bör utnyttja redan befintliga platser och samla produktion på en plats. Att sprida anläggningar ger totalt högre fasta kostnader. Flera små SMR-verk kan kräva mer personal än några få stora. De kan också kräva högre totala investeringar för viss produktion. Varje producerad kilowattimme (kWh) kan bli dyrare. Det blir svårt att samordna och integrera produktion och distribution i det nationella kraftnätet. Regionala eller lokala ägar- och brukarkonflikter kan uppstå. Det kan också bli svårt att finna kompetent personal. 1987 års tankeförbud mot vidare utveckling av kärnenergi återkommer nu med stängda kärnkraftverk. Därför måste ansvariga politiker och aktörer noga väga höga investeringar mot låga driftskostnader – och lägre investeringar mot högre driftkostnader. Samt samhällsnytta mot kostnader över tid. I Sverige är pilotprojektet Blykalla en liten SMR-reaktor med 55 MW effekt. Det är 4-5 procent av vad en stor, traditionell reaktor ger. Projektets budget är 250 miljoner kronor. I serieproduktion skulle 5-10 SMR-reaktorer kunna producera lika mycket som ett stort, traditionellt kärnkraftverk. Ett spritt, större antal SMR-verk kan komplettera men knappast ersätta stora verk. Däremot kan de snabba på övergång till ny och mer kärnkraft – och ersätta vind- och solkraft, som bara fungerar när det blåser lagom och är tillräckligt med sol. Tege Tornvall

Ökad hotbild mot svenska kärnkraftverk

Redaktionen — Thu, 29 Sep 2022 08:28:08 +0000

Efter explosionerna vid Nord Stream 1 och 2 bedömer Säkerhetspolisen att ”hotbilden mot Sverige har breddats och fördjupats”. Kärnkraftverken Ringhals och Forsmark höjer nu beredskapen, men exakt vilka säkerhetsåtgärder som vidtas är ingenting som kommenteras utåt. Sprängningarna av gasledningarna har av flera europeiska ledare pekats ut som attentat snarare än olyckshändelser och händelserna har fått Ringhals och Forsmarks kärnkraftverk att gå in i vad som kallas för ”skärpt uppmärksamhet”. – Vi gick upp med det i dag med anledning av omvärldsläget och bland annat det som hänt i Östersjöområdet, säger Karin Swanson, ställföreträdande presschef vid Ringhals. Hon hävdar att kärnkraftverken alltid har god beredskap men att ”skärpt uppmärksamhet” innebär att man på olika sätt ökar vaksamheten och rapporteringen av eventuella avvikelser – men några detaljer kring detta vill hon inte gå in på. – Vilka säkerhetsåtgärder vi vidtar eller vilket skydd vi använder oss av kommenterar vi inte. Swanson påpekar vidare att det inte är hennes uppdrag att spekulera kring vem som ligger bakom explosionerna vid Nord Stream och att man istället fokuserar på säkerheten kring kärnkraftverken. Roger Strandahl, kommunikationsdirektör på Uniper, som gemensamt med Fortum äger Oskarshamns kärnkraftverk, vill överhuvudtaget inte kommentera eventuella förändrade säkerhetsåtgärder. – Vi följer myndigheters rekommendationer kring sådana här skeenden. Just säkerhetsrutiner på våra anläggningar kommenterar vi inte av naturliga skäl. Även om Säkerhetspolisen konstaterar att det säkerhetspolitiska läget i Europa och Sverige nu har försämrats vill man inte avslöja om det rekommenderats några specifika skärpningar av säkerheten vid de svenska energianläggningarna. ”Säkerhetspolisen går inte in på hotbilden mot specifika verksamheter. Med det sagt är det generellt viktigt att fler verksamheter prioriterar säkerhetsskyddet för att kunna skydda Sverige och stärka totalförsvaret”. Under natten mot måndagen upptäcktes läckage i Nord Stream 2 och under tisdagen även i Nord Stream 1. Under gårdagen upptäcktes ytterligare ett läckage och seismiska mätningar visar att explosioner ägt rum i området kort innan läckorna upptäcktes.