Kärnkraft – Nya Dagbladet

Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049

Emil Fjellstedt — Fri, 18 Sep 2026 08:05:30 +0000

Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa. Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt. Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället: — Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.

Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret

Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år. Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut. Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.

EU-banken lägger 40 miljoner euro på finländsk kärnvärme

Emil Fjellstedt — Wed, 16 Sep 2026 11:36:50 +0000

EU:s egen bank, Europeiska investeringsbanken (EIB), går in med upp till 40 miljoner euro i det finländska bolaget Steady Energy. Pengarna ska driva fram en liten modulär reaktor som inte producerar el alls, utan hetvatten till fjärrvärmenät – bankens första satsning någonsin på SMR-teknik. Beskedet kom den 15 september, och beloppet är en del av ett större finansieringspaket med institutionella, strategiska och privatinvesterare. Enligt EIB:s pressmeddelande ska medlen gå till forskning och utveckling, tester och licensiering i Finland under åren 2026–2028, alltså till arbetet före den första kommersiella anläggningen. Någon reaktor i drift finns inte. Finansieringen är ett seniort lån utan säkerhet som kan omvandlas till aktier om bolaget börsnoteras. Banken beskriver det som långsiktigt tålmodigt kapital – i praktiken en position där EIB får möjlighet att bli delägare om satsningen lyckas. Operationen backas av EU-programmet InvestEU.

Värme i stället för el

Steady Energys reaktorkoncept LDR-50 har en effekt på 50 MW och använder vatten som både moderator och kylmedel, samma grundteknik som i dagens lättvattenreaktorer. Skillnaden ligger i trycket och i slutprodukten: konstruktionen med lägre tryck ger värme som huvudprodukt, som kan matas direkt in i fjärrvärmesystem – de rörnät som distribuerar hetvatten till bostäder, kontor och andra byggnader. Eftersom värmen inte först behöver omvandlas till elektricitet kan en betydligt större del av reaktorns termiska effekt användas, enligt EIB. Anläggningen är också tänkt att byggas under jord, vilket banken uppger ska höja säkerheten och skyddet. Bolagets vd pekar på var den stora energiposten faktiskt ligger. — Mer än 40 procent av den slutliga energianvändningen är värme. Merparten av värmen vi konsumerar kommer från fossila bränslen, säger Tommi Nyman. Han menar att bolagets lösning gör det möjligt att "ytterligare minska vårt beroende av importerade bränslen".

Från VTT-avknoppning till planerad notering

Steady Energy knoppades av från Finlands statliga forskningsinstitut VTT 2023. I Helsingfors byggs en icke-nukleär pilotanläggning där centrala säkerhetssystem ska testas inför tillståndsprövningen. Enligt EIB har 3North Partners och Steady Energy meddelat en planerad sammanslagning, där det kombinerade bolaget ska noteras på Nasdaq First North i Finland. World Nuclear News uppger att bolaget tecknat avtal om 15 reaktorer i Finland och siktar på första byggstart 2029. Den finländska strålsäkerhetsmyndigheten STUK sade 2025 i ett utkast till konceptbedömning att lösningarna kan utformas så att säkerhetskraven uppfylls. Utkastet utgjorde inget tillstånd.

Fortum söker statligt stöd för nya reaktorer i Oskarshamn

Emil Fjellstedt — Thu, 27 Aug 2026 10:54:12 +0000

Fortum har genom ett nybildat projektbolag ansökt om statligt stöd för att bygga nya kärnkraftsreaktorer på Ävrö i Oskarshamns kommun. Projektet kan få en elektrisk effekt på mellan 1 200 och 3 400 megawatt. Planerna omfattar alternativ med både små modulära reaktorer, SMR, och storskaliga reaktorer. Den tänkta platsen ligger strax intill det befintliga kärnkraftverket, skriver Regeringskansliet. Det är den femte ansökan om stöd sedan modellen öppnade i augusti 2025. Tidigare ansökningar har lämnats av Videberg Kraft, Blykalla, Studsvik och Nordic Baseload Power. Finansdepartementet ska nu granska ansökan och förhandla med bolaget om stödets villkor och omfattning. Därefter krävs en prövning enligt EU:s statsstödsregler. Stödet kan bestå av statliga lån för bygge och provdrift samt prissäkringsavtal för den framtida elproduktionen. Den samlade stödmodellen är begränsad till projekt på omkring 5 000 megawatt.

Anställd dödad i drönarattack mot Zaporizjzja-kärnkraftverket

Redaktionen — Tue, 28 Apr 2026 09:16:11 +0000

MOSKVA (Xinhua) — En anställd vid kärnkraftverket i Zaporizjzja dödades i en ukrainsk drönarattack mot anläggningens transportavdelning, meddelade kraftverkets ledning på måndagen. Attacken ska ha varit riktad mot transportverkstaden. Jevgenija Jasjina, kommunikationschef vid kärnkraftverket, sade till lokala medier att verkstaden, där den anställde dödades, ligger i ett industriområde utanför själva anläggningen. — Alla attacker mot kärnkraftverket i Zaporizjzja utgör ett hot mot såväl lokalbefolkningen som den regionala säkerheten. Sådana attacker hotar människoliv och vår gemensamma framtid, sade en företrädare för kraftverket.

Första ansökan om ny kärnkraft på 50 år inlämnad – vill bygga i Valdemarsvik

Redaktionen — Mon, 23 Mar 2026 14:33:13 +0000

Kärnfull Next har lämnat in en ansökan till regeringen om tillstånd att bygga nya kärnreaktorer i Valdemarsvik – den första ansökan om ny kärnkraft på en ny plats i Sverige på omkring 50 år. Det är projektbolaget Refirm Målma AB, helägt av Kärnfull Next, som ligger bakom ansökan. Planen är att uppföra fyra till sex små modulära reaktorer med en sammanlagd effekt på 1 200–1 600 megawatt. — Regeringen har idag mottagit den första ansökan om ny kärnkraft i Sverige, på en ny plats och från ett nytt bolag, och det är därmed en historisk dag för Sverige, sade Johan Britz (L), tillförordnad klimat- och miljöminister, till skattefinansierade kanalen SVT. Ansökan ska nu prövas av regeringen, varefter kommunen måste godkänna projektet innan det går vidare till Mark- och miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten. Ett slutgiltigt investeringsbeslut väntas inte förrän i slutet av 2020-talet.

Regeringen öppnar för mer kärnkraft

Jan Sundstedt — Sun, 08 Feb 2026 10:50:58 +0000

Regeringen föreslår både en ny godkännandelag och fler möjliga etableringsplatser för kärnkraft, samtidigt som kommuner får ökat statligt stöd för planeringsarbete. Förslagen syftar till att underlätta investeringar och göra svensk elproduktion mer robust. Regeringen publicerade på torsdagen ett paket med åtgärder som ska göra det lättare att bygga ny kärnkraft i Sverige. Förslagen omfattar en ny lag om godkännande av kärntekniska anläggningar, utökade möjligheter att placera reaktorer längs kusten och större statliga bidrag till kommunal planering. – Nu öppnar vi upp för att fler aktörer, både gamla och nya, stora och små ska kunna investera i ny kärnkraft på fler platser runt om i landet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under pressträffen. Regeringen vill också att kommuner ska ha bättre förutsättningar att genomföra förstudier inför etableringar och har därför ökat bidragen till totalt 20 miljoner kronor per år fram till 2030. Åtgärdsplanen är tänkt att korta prövningstiderna och förbättra dialogen mellan kommuner, myndigheter och företag som planerar nya anläggningar.

Ändrade regler och nya platser

Ett centralt inslag i lagförslaget är att förbudet mot att uppföra kärntekniska anläggningar i vissa kustområden och skärgårdar tas bort. Det innebär att exempelvis delar av Bohuslän, Småland, Östergötland och delar av Gotland kan bli tillgängliga för ny kärnkraft, under förutsättning att enskilda tillstånd beviljas efter prövning. — Svensk energi har fått en ny start. Med dagens beslut skapar vi bättre förutsättningar för ny kärnkraft, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken kvarstår, och varje planerat projekt måste fortsatt genomgå granskning innan byggnation kan påbörjas.

Ringhalsförhandlingarna är igång! Regeringen och Videberg Kraft förhandlar nu om villkoren för ny kärnkraft.
Denna första ansökan är ett viktigt kvitto på regeringens arbete för ny kärnkraft. I dialog med andra aktörer förväntar vi oss fler ansökningar under 2026. pic.twitter.com/5lvOmIMiRy — Ebba Busch (@BuschEbba) February 5, 2026

Kritik och politisk debatt

Förslagen kommer samtidigt som debatten om kärnkraftens roll i svensk energipolitik hårdnar. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén har nyligen uttalat att partiet inte vill se ny kärnkraft byggas i Sverige, vilket sätter fokus på interna spänningar i det rödgröna blocket. Samtidigt har energibolaget Vattenfall och industrisamarbeten pekat på behovet av direkta statliga investeringar för att driva projekt framåt. Inte minst gäller detta byggandet av så kallade små modulära reaktorer (SMR), som kan vara en del av framtidens elproduktion. Regeringens lagförslag föreslås träda i kraft den 15 juli 2026 och är en del i en större energipolitisk omställning där målet är att säkra fossilfri elproduktion i takt med att efterfrågan på el ökar.

Merz: Nedstängningen av kärnkraften var ett ”stort misstag”

Redaktionen — Fri, 16 Jan 2026 12:53:44 +0000

Tysklands beslut att stänga ned alla landets kärnkraftverk var ett "stort misstag" som kostat ekonomin dyrt, säger förbundskansler Friedrich Merz. Uttalandet har på nytt väckt debatten om landets långsiktiga energistrategi. Merz framförde kritiken under ett tal inför den tyska industri- och handelskammare i Dessau i går. — Det var ett allvarligt strategiskt misstag att fasa ut kärnkraften. Vi har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet för elproduktion, sade Merz. Enligt förbundskanslern är Tyskland nu beroende av statliga ingripanden för att hålla energipriserna på acceptabla nivåer. — För att återigen få acceptabla marknadspriser för energiproduktion skulle vi permanent behöva subventionera energipriserna från den federala budgeten. Det kan vi inte göra i längden, sade han.

Utfasningen påskyndades efter Fukushima

Tysklands kärnkraftsavveckling påskyndades efter kärnkraftskatastrofen i japanska Fukushima i mars 2011. Regeringen under dåvarande förbundskansler Angela Merkel beslutade att snabba på en avvecklingsplan som ursprungligen antagits år 2000. Syftet var att minska kärnkraftsriskerna och samtidigt driva på den så kallade Energiewende – Tysklands energiomställning med fokus på förnybara energikällor. Under 2010-talet stängdes successivt allt fler reaktorer. Utfasningen avslutades i april 2023 när de tre sista reaktorerna – Isar 2, Emsland och Neckarwestheim 2 – permanent togs ur drift, vilket satte punkt för omkring sex decennier av elproduktion från kärnkraft. Nedstängningarna skedde mitt under Europas energikris efter starten på kriget i Ukraina. Trots förnyad debatt om kärnkraftens roll för energisäkerheten förlängdes de återstående reaktorernas drifttid med endast tre månader innan de stängdes.

Germany just blew up the cooling towers of the Grafenrheinfeld nuclear power plant, once a symbol of the country's energy independence. When your grandkids ask how the West was destroyed in World War III you can tell them that people lined up to inject poison in exchange for… pic.twitter.com/6rMXnzCPlz
— Jeff Berwick (@BerwickJeff) August 22, 2024

"Dyraste energiomställningen i världen"

Merz menar att Tyskland åtminstone borde ha behållit sin sista återstående kärnkraftskapacitet. — Vi genomför nu den dyraste energiomställningen i hela världen. Jag känner inte till något annat land som gör saker så dyra och komplicerade som Tyskland, sade han. Att återstarta permanent nedstängda reaktorer anses allmänt vara ogenomförbart. När reaktorer väl stängs ned avlägsnas bränslet, säkerhetssystem monteras ned och viktiga komponenter börjar försämras utan aktivt underhåll. De sista tyska kärnkraftverken har redan tömts på bränsle och delvis demonterats. Även regulatoriska hinder komplicerar en eventuell återstart. Drifttillstånd återkallas permanent när avvecklingen påbörjas, och nya godkännanden samt fullständiga säkerhetsgranskningar skulle krävas. Frankrike lyfts ofta fram som en kontrast – landet genererar omkring 65–70 procent av sin el från kärnkraft och planerar att bygga minst sex nya reaktorer till mitten av 2030-talet. Merz parti, kristdemokratiska CDU, har föreslagit att undersöka om de senast stängda reaktorerna tekniskt skulle kunna återaktiveras, men utan att presentera någon konkret plan.

Global kärnkraft kan fördubblas fram till 2050

Markus Andersson — Sat, 27 Dec 2025 09:17:33 +0000

Den globala kärnkraftskapaciteten kan mer än fördubblas de kommande 25 åren, enligt nya prognoser från FN:s atomenergiorgan IAEA. Utvecklingen drivs av växande elbehov, "klimatmål" och behovet av stabil elproduktion. Enligt IAEA:s databas PRIS kan den installerade kärnkraftskapaciteten nå mellan 561 och 992 gigawatt till 2050, jämfört med dagens nivå på 376 gigawatt. I slutet av november 2025 var 416 kärnkraftsreaktorer i drift världen över, skriver Energinyheter. USA är fortsatt den största kärnkraftsproducenten med 94 reaktorer som genererade nästan 782 terawattimmar el under 2024. Kina expanderar snabbt med 57 reaktorer i drift och ytterligare 29 under byggnation. I Europa befinner sig Frankrike i en klass för sig, där kärnkraften svarade för över två tredjedelar av elproduktionen förra året. Finland, Slovakien och Ungern har också hög andel kärnkraft i sina elsystem. Globalt byggs för närvarande 63 reaktorer som tillsammans väntas tillföra drygt 66 gigawatt ny kapacitet. Flera nya reaktorer har nyligen kopplats in i Frankrike, USA och Förenade Arabemiraten. Samtidigt etablerar länder som Egypten, Bangladesh och Turkiet sina första kärnkraftsprogram.

Genombrott kan ge Kina obegränsad kärnenergi

Redaktionen — Sat, 15 Nov 2025 10:14:31 +0000

Det kinesiska forskningsinstitutet Shanghai Institute of Applied Physics har lyckats omvandla thorium till uran i en experimentreaktor, vilket möjliggör en nästan obegränsad tillgång till kärnenergi. Den två megawatt stora smältsaltsreaktorn är världens enda fungerande anläggning av sitt slag. Experimentet har enligt Kinesiska vetenskapsakademin visat att thoriumbaserad teknik är tekniskt genomförbar i smältsaltsreaktorer och utgör ett betydande framsteg. Det är första gången forskare har kunnat samla in experimentdata från thoriumdrift i en sådan reaktor, rapporterade tidningen Science and Technology Daily. Reaktorn har producerat värme genom kärnklyvning sedan den nådde kritikalitet den 11 oktober 2023, enligt Li Qingnuan, partisekreterare och biträdande direktör vid institutet.

Överlägsen tillgång på bränsle

Thorium finns i mycket större mängder och är mer lättillgängligt än uran. En enda gruvavfallsplats i Inre Mongoliet uppskattas innehålla tillräckligt med thorium för att försörja hela Kina med energi i över tusen år. Den nya tekniken bygger på en process där naturligt förekommande thorium-232 omvandlas till uran-233 inne i reaktorkärnan. Thorium-232 absorberar en neutron och blir till thorium-233, som sedan sönderfaller till protaktinium-233 och slutligen till uran-233 – ett klyvbart ämne som kan upprätthålla kärnreaktioner. Thoriumet löses upp i ett fluoridsalt som bildar en högtempererad smält blandning vilken fungerar som både bränsle och kylmedel. Systemet skapar en självförsörjande cykel där reaktorn "avlar" bränsle samtidigt som den producerar energi.

Behöver ingen vattenkylning

Till skillnad från konventionella reaktorer kräver thoriumreaktorn inget vatten alls för kylning, vilket gör att den kan placeras i torra inlandsområden. De smälta fluoridsalterna överför effektivt värme vid atmosfärstryck och extrema temperaturer. Säkerheten är enligt utvecklarna betydligt högre än i traditionella reaktorer eftersom systemet arbetar vid atmosfärstryck, vilket eliminerar risken för högtrycksexplosioner. Vid eventuellt läckage skulle det smälta saltet rinna till en passiv uppsamlingstank där det stelnar. Reaktorn uppnådde full effekt i juni 2024, och i oktober samma år genomfördes världens första experiment med att tillsätta thorium till en smältsaltsreaktor. Kina bygger nu en 100 megawatt stor demonstrationsreaktor i Gobiöknen med målet att bevisa att tekniken är kommersiellt gångbar runt år 2035.

Vindstilla och kärnkraftsstopp – elpriset skenar i söder

Redaktionen — Tue, 14 Oct 2025 12:25:22 +0000

När vindkraften står still och flera kärnkraftsreaktorer är avstängda når priset 5,70 kronor per kilowattimme i Götaland och Svealand under tisdagen. Onsdagen väntas ge viss lättnad, men priserna förblir höga.

Hushåll med kvartsprisavtal – där elpriset fastställs var femtonde minut – får räkna med kraftigt höjda kostnader under tisdagen och onsdagen.

Bakom prischocken ligger en kombination av faktorer: stiltje som lamslår vindkraften, begränsad solkraft och omfattande underhållsstopp i kärnkraften. När förnybar energi inte räcker till måste dyrare fossilkraft kompensera, vilket pressar upp kostnaderna.

För närvarande är två och en halv av Sveriges sex kärnkraftsreaktorer avstängda. Senast stoppades Ringhals 4 efter att en läcka upptäcktes i en av kraftverkets generatorer, och trots att återstart beräknas ske under tisdagen tar det tid att uppnå full produktionskapacitet.

Samtidigt råder nästan total vindstilla, både i Sverige och Tyskland. Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia, konstaterar att fossil kraftproduktion därför träder in som reserv, vilket medför betydligt högre priser.

Tyskland påverkar svenska priser

De höga tyska elpriserna slår direkt igenom på den svenska elmarknaden, särskilt i södra delarna av landet där den egna produktionen också är begränsad.

Elområdena 3 och 4 får betala i genomsnitt 1,90 kronor per kilowattimme under tisdagen, enligt Nord Pool. Under de mest belastade kvartarna skjuter priset upp till 5,70 kronor. Norra Sverige klarar sig väsentligt bättre med dygnspriser mellan 18 och 30 öre per kilowattimme.

Onsdagsmorgonen bjuder på en ny pristopp, dock lägre än tisdagens – maximalt 3,50 kronor per kilowattimme. Dygnssnittet beräknas landa på 1,20-1,40 kronor när vindproduktionen återhämtar sig och Ringhals 4 når full drift.

Till börspriserna tillkommer elskatt, moms och nätavgifter på drygt en krona per kilowattimme.

Majoriteten av elkunderna har rörligt månadspris och påverkas i mindre utsträckning av de tillfälliga pristopparna.