kameraövervakning – Nya Dagbladet

Ny övervakningsteknik skapar digitalt fingeravtryck av bilens enheter

Redaktionen — Sat, 08 Aug 2026 13:58:44 +0000

Amerikanska försvars- och säkerhetsbolaget Leonardo säljer en teknik som knyter mobiltelefoner, smarta klockor, bilens elektronik och Bluetooth-enheter till fordon i trafik – och skapar ett så kallat digitalt eller elektroniskt fingeravtryck även när registreringsskylten saknas eller dolts.

Produkten heter SignalTrace och ingår i Leonardos ELSAG-system för automatisk skyltavläsning, ALPR. Den beskrivs som ett komplement till vanliga skyltkameror: sensorer ska fånga upp identifierande radiosignaler från konsumentelektronik i och kring fordonet och koppla dem till tid, plats och i förekommande fall skyltnummer.

I bolagets egen produktbeskrivning är poängen inte bara att se vilken bil som passerar, utan vilken kombination av enheter som återkommande rör sig tillsammans. Det kan, enligt Leonardo, ge spår även om skylten bytts, täckts eller inte syns.

Tekniken har på senare tid uppmärksammats i svensk debatt efter att den bland annat lyfts i sociala medier och i en artikel som Dagens PS publicerade den 6 augusti. Där spekuleras bland annat kring hur liknande verktyg skulle kunna användas av säkerhetstjänst. I de offentliga källorna som granskats här finns dock ingen bekräftelse på att SignalTrace används av Säpo, Trafikverket eller annan svensk myndighet. Det som går att belägga är vad Leonardo säljer till brottsbekämpande kunder – främst i USA – och hur bolaget själva beskriver funktionen.

Så fungerar det digitala fingeravtrycket

Leonardo skriver att elektroniska enheter som mobiltelefoner, fitnessarmband, smartklockor, RFID-taggar och bilens egna system sänder ut signaler i luften. SignalTrace ska skapa ett elektroniskt fingeravtryck av grupper av signaler som systemet bedömer ofta sänds ut tillsammans.

Bolaget ger ett illustrerande exempel: många bilar kan innehålla en iPhone, men bara en specifik kombination av till exempel en viss telefonmodell, en Audi-radio, ett par Bose-hörlurar, en Garmin-sportklocka, en nyckelsökare och en given skylt utgör ett unikt mönster. När samma mix dyker upp vid flera mätpunkter kan den, enligt Leonardo, användas som spår i utredningar.

Signalerna ska enligt bolaget bara vara sådant som enheterna själva sänder ut öppet. Leonardo betonar att systemet varken dekrypterar eller läser meddelanden, samtal eller annat innehåll på enheterna. Jämförelsen som företaget själv använder är skyltkameran: den fångar en identifierare, inte bilens ”innehåll”.

Samtidigt är det just identifieraren – och kopplingen mellan flera enheter, bil och rörelsemönster – som gör tekniken känslig ur integritetssynpunkt. Det som lagras är inte bara att en anonym bil passerade, utan att en viss uppsättning personliga prylar, som ofta bärs av samma person eller sällskap, rörde sig längs en viss sträcka vid en viss tid.

ALPR blir personnära spårning

Automatisk skyltavläsning har redan blivit vanlig infrastruktur i USA och används i växande utsträckning även i Europa. SignalTrace tar nästa steg: från fordon till de människor och enheter som färdas i dem.

I en produktpresentation hos Leonardo framhålls bland annat att systemet kan:

identifiera rörelser hos elektroniska enheter och fordon,
lagra data på server för senare sökning och analys,
känna igen ett fordon via den elektroniska signaturen utan skyltnummer,
avslöja signaturer som ofta reser tillsammans, exempelvis konvojer,
användas även utan skyltkamera på varje plats, bland annat i miljöer som tunnelbana och köpcentrum.

Det sista punkten är viktig. Tekniken säljs inte bara som en ”smartare fartkamera”, utan som ett bredare signalspaningslager kring vardagsrörelser. När sensorerna placeras strategiskt kan de, enligt bolaget, bygga upp databaser över vilka enheter som hör ihop – och därmed i praktiken vilka personer eller grupper som återkommande rör sig tillsammans.

Oberoende granskande medier har också lyft risken. 404 Media beskrev i juni 2026 hur SignalTrace kopplar enheter som regelbundet reser tillsammans till skyltdata, och hur ALPR-kameror därmed kan gå från att spåra bilar till att mer direkt spåra enskilda människor via telefoner, hörlurar och wearables.

Säkerhetsspråk möter massdata

Leonardo paketerar tekniken som utredningsstöd: att hitta fordon trots dold skylt, att bygga tips i brottsutredningar och att bara larma på en signatur när en utredare aktivt efterfrågar det. I bolagets formuleringar lagras data tills någon ställer en specifik fråga, och systemet sägs endast användas när brott har skett.

Sådana garantier är vanliga i övervakningsförsäljning. Problemet är strukturellt snarare än tekniskt. När väl sensorerna, datalagringen och analysverktygen finns på plats avgör lagstiftning, myndighetspraxis och politisk vilja – inte marknadsbroschyren – hur brett materialet får sökas, hur länge det sparas och vilka aktörer som får tillgång.

I Sverige har debatten om trafikövervakning hittills ofta handlat om hastighet, skyltplacering och kameravinklar. Trafikverket bygger ut fartkameror och har bland annat prövat placeringar med bättre överblick över körfält och inblick via vindrutan. Det är en annan teknik än SignalTrace, men riktningen är densamma: mer data ur trafikmiljön, mer automatisering och fler argument om säkerhet.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur EU samtidigt kräver avancerad distraktionsvarning i nya bilar, med kamera- och sensorbaserad förarövervakning i kupén. Tillsammans tecknar utvecklingen en bild där bilen allt mer blir en uppkopplad miljö: inifrån via förarsensorer, utifrån via skylt- och signalsensorer.

Vad som är belagt – och vad som inte är det

Att SignalTrace existerar som kommersiell produkt, och att Leonardo öppet beskriver hur elektroniska fingeravtryck byggs av enhetssignaler, är belagt i bolagets egna material. Att tekniken diskuteras som ett sätt att identifiera fordon utan skylt stöds av samma källor och av granskande rapportering.

Däremot saknas i det material som granskats här offentlig beläggning för att svenska myndigheter infört just denna produkt, eller att Säpo skulle använda digitala fingeravtryck från fartkameror mot ”vanliga medborgare”. Sådana påståenden bör därför behandlas som spekulation eller debattpåståenden tills de kan styrkas av upphandling, lagstöd, myndighetsbeslut eller oberoende rapportering.

Det gör inte tekniken mindre relevant. Tvärtom. Historien om övervakning visar att verktyg sällan stannar i det smala användningsfall där de först säljs in. När skyltdata, Bluetooth-identifierare, tidsstämplar och platsinformation kan slås ihop uppstår en infrastruktur för kartläggning av rörelsemönster – inte bara av fordon, utan av de människor vars enheter följer med i bilen, på bussen eller i köpcentret.

Kritiken mot tekniken handlar därför mindre om det smala brottsbekämpande argumentet och mer om att vardagens osynliga signaler – telefonen i fickan, klockan på handleden, hörlurarna i öronen – blir råvara för polisiära och i förlängningen politiska databaser, utan att medborgaren aktivt lämnar ifrån sig uppgifterna.

Kameror kan ersätta vårdpersonal i Finland

Markus Andersson — Mon, 20 Apr 2026 05:16:06 +0000

I Finland vill regeringen ersätta vårdpersonal med teknik – övervakningskameror, trygghetsarmband och läkemedelsrobotar. Men lagförslaget har nu kört fast, och fem av sex grundlagsexperter varnar för att det strider mot integriteten i hemmet. Förslaget går ut på att räkna in teknik som en del av personaltätheten på äldreboenden. På så sätt skulle personalstyrkan kunna minskas med upp till 0,04 anställda per boende. — Förslaget är skrivet så att det öppnar dörren för vilka tekniska lösningar som helst som utvecklas och som bedöms som nödvändiga, säger Pauli Rautiainen, grundlagsexpert som intervjuats av finska statskanalen Yle. Enligt förslaget krävs inte klientens samtycke för övervakning. I lagtexten konstateras till och med att tanken på samtycke inte lämpar sig som utgångspunkt inom socialvården. — Hemmet förvandlas till en anstalt. Jag ser det som en mycket problematisk väg att gå, säger Rautiainen. Förslaget skulle inte bara gälla äldre, utan alla klienter inom socialvården. Rautiainen pekar på att det för flyktingar, brottsoffer och personer i skyddat boende vore helt omöjligt med kameraövervakning utan samtycke. Frågan har nu skickats vidare till grundlagsutskottet. En omstart i beredningen skulle troligen betyda att lagen inte hinner i mål under den nuvarande mandatperioden.

Kristersson lovar storsatsa på massövervakning

Isac Boman — Wed, 26 Jun 2024 15:03:34 +0000

Det finns alldeles för få övervakningskameror i Sverige, menar statsminister Ulf Kristersson (M). Han lovar därför att ”dra igång en stor kameraoffensiv” och bygga ut övervakningsapparaten ”i hela landet”. – Inför höstens budgetförhandlingar så vill vi fördubbla kameramålet för polisen och bygga ut kamerorna i hela landet, meddelar han glatt under ett tal i Almedalen Kristersson avfärdar kritiker som menar att åtgärderna är allt för långtgående och integritetskränkande och menar att ”ingenting som är mer integritetskränkande än att bli utsatt för grova brott”. Därför vill han och hans regering också förändra lagstiftningen så att svenska regioner och kommuner enklare har möjlighet att sätta upp övervakningskameror utan att behöva särskilda tillstånd.

New York - förebilden

Även polisens ”kameramål” ska fördubblas – från 2500 till 5000 nya kameror runt om i landet. Dessutom ska polisen lättare än idag få tillgång till kameror som tillhör exempelvis myndigheter, företag och kollektivtrafiken. Kristerssons stora inspirationskälla är New York som är av Västvärldens mest kameraövervakade städer och där polisen flitigt använder just olika former av övervakningskameror i sitt dagliga arbete. – När mord förblir ouppklarade och vittnen inte vågar vittna, så kommer kamerorna göra livet tryggare för helt vanliga människor, lovar Sveriges statsminister. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att övervakningskamerornas ”preventiva effekt” måste framhållas och betonar att det begås färre brott där det finns kameror.

Norrköping vill satsa på kameraövervakning

Sofie — Wed, 17 Apr 2024 06:38:58 +0000

Polis och politiker i Norrköpings kommun vill utöka användningen av kamerabevakning i uttalat syfte att motverka brottslighet. Nu påbörjas en förstudie för att titta på vilka platser i Norrköping som kan vara aktuella att övervakas. Förslaget om utökad kamerabevakning i staden presenterades under en pressträff på måndagen. Polisen uppger att man testat en metod för övervakning i Malmö, som man nu vill pröva i Norrköping. – Vi har fått en förfrågan från polisen om att inleda ett samarbete kring kamerabevakning som vi ställer oss positiva till. Vi har redan idag flera etablerade samarbeten för att göra Norrköping till en trygg plats och det här är ett kraftfullt tillskott i det arbetet, säger Sophia Jarl, (M), kommunstyrelsens ordförande, i ett pressmeddelande. Förstudien ska färdigställas under våren där man kommer att titta på var i Norrköping det kan bli aktuellt att sätta upp kameror. Vidare kommer man att titta på tekniska lösningar som exempelvis hur kamerorna ska sättas upp och hur el- och fibernätsförsörjning tillgodoses. Det kommer att skrivas ett samverkansavtal mellan Norrköpings kommun och polisen.

Oklart antal kameror

Polisen kommer att, enligt metoden man gjort i Malmö, ansvara för själva kamerorna och bevakningen, samtidigt som kommunen ska bidra med stolpar, el och fiber. – Det finns i nuläget ingen siffra på antalet kameror som kommer att tilldelas Norrköping men vår bedömning är att siffran, som i nuläget är 24, kommer att utökas kraftigt, säger Frida Braf, lokalpolisområdeschef. I stora delar av landet har polisen sedan tidigare arbetat med både kamerabevakning och även bevakning med drönare. Exempelvis förlängde man avtalet med drönarövervakning i Stockholm senast i januari i år.

Polisen övervakar Sandviken med drönare

Jan Sundstedt — Fri, 15 Mar 2024 06:03:59 +0000

Polismyndigheten har fattat beslut om att införa kamerabevakning med bland annat drönare i Sandviken. Åtgärden är enligt polisens utsago en del av deras brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, samtidigt som den vardagliga övervakningen av befolkningen får allt större fotfäste i samhället. Sandviken har under många år, likt ett stort antal kommuner i Sverige, brottats med och fått se konsekvenserna av årtionden med stor invandring. Inte minst kommunens skolor har oroande problem med niondeklassarnas skolresultat.

Den senaste tidens många skjutningar är ett annat mörkt moln på Sandvikens kommuns himmel. Under de senaste 15 månaderna har fyra personer avlidit till följd av skjutvåld. Kamerabevakningen är i dagsläget planerad fram till den 2 oktober 2024 i centrala Sandviken och till och med den 1 december i Björksätra Mitt. Enligt polisens egen hemsida är åtgärden avsedd att förhindra, upptäcka och lagföra allvarlig brottslighet. Även kommunens bostadsbolag använder kameraövervakning och Sandvikenhus är ett av de bostadsbolag som sedan en tid gör detta.

Polisen kommer även att ha möjlighet att använda drönare vid behov för att övervaka områdena. Bevakningen med drönare kommer huvudsakligen att ske från hög höjd för att ge en överblick över området. Skyltar kommer att sättas upp för att informera allmänheten om att kamerabevakning pågår.

Hongkong satsar på massövervakning

Isac Boman — Tue, 20 Feb 2024 14:11:40 +0000

2 000 nya säkerhetskameror som ska installeras i Hongkong i slutet av 2024 kan komma att utrustas med funktioner för ansiktsigenkänning, uppger stadens polischef. Regionens myndigheter har tidigare vägrat svara på frågor om övervakningsapparaten, hur många kameror som finns, var dessa är uppsatta eller om de har funktioner för automatisk spårning eller ansiktsigenkänning. I Hongkong kommer 615 nya CCTV-kameror att sättas upp redan i mars, som en del av polisens ansträngningar att utöka övervakningsapparaten för att upptäcka och förebygga brott, rapporterar regimkritiska Hong Kong Free Press. När den första omgången kameror installerats och finjusterats ska resten av de 2000 enheterna sättas upp, låter polischefen Raymond Siu meddela. Enligt honom är 2000 övervakningskameror ”verkligen relativt sett inte tillräckligt” – och han pekar på att det i Singapore finns 90 000 sådana och över sju miljoner i Storbritannien. – Vi tror att det kommer att finnas fler än 2 000 (övervakningskameror) i framtiden.

Avfärdar integritetsaspekter

Det framgår dock inte hur många övervakningskameror som redan finns installerade på offentliga platser i regionen. Polisen och myndigheter som Leisure and Cultural Services Department och Food and Environmental Hygiene Department har sedan tidigare satt upp ett stort antal sådana. På frågan om övervakningskamerorna kommer att ha funktioner för ansiktsigenkänning uppgav Siu att han inte utesluter en sådan möjlighet. Han påstår vidare att polisen ännu inte ”beslutat” hur länge det inspelade materialet ska sparas, och att man kommer att jämföra med andra länder och regioner, och sedan fatta ett beslut. Polischefen avfärdar också farhågor om integritetsintrång och annan oro för att medborgarnas privatliv riskerar att kränkas, och pekar på att endast offentliga områden ska övervakas och att kamerorna ska hanteras i enlighet med gällande lagstiftning.

"Hoppas på noll brottslighet"

Det kan noteras att regionens brottsstatistik förra året sjönk till vad som klassas som en ”särskilt låg nivå” – men ändå bedöms det nödvändigt att installera tusentals övervakningskameror. I år syns dock en uppgång vad gäller bedrägerier och vissa våldsbrott. – Jag tror att alla laglydiga medborgare hoppas på noll brottslighet. De skulle inte tro att polisen kan slappna av eftersom (brottsfrekvensen) har sjunkit.

Ingen transparens

När den dåvarande lagstiftaren Charles Mok 2020 begärde ut uppgifter om de befintliga övervakningskamerorna i Hongkong och hur många dessa var och var de fanns fick han svaret att någon sådan statistik inte fördes. Inte heller fick han svar på om de hade funktioner för automatisk spårning eller ansiktsigenkänning – detta eftersom offentliggörande av information om kamerasystemen påstods vara en känslig ”säkerhetsfråga” som kunde underminera brottsbekämpande myndigheters arbete. Huruvida polisen försökt identifiera individer genom att begära tillgång till personuppgifter i databaser som hanteras av andra myndigheter, och jämfört ansiktsdrag som registrerats av övervakningskamerorna, fick han heller inte veta. "När det gäller den övriga information som efterfrågas i frågan är det inte lämpligt att lämna ut den, eftersom det kan äventyra polisens teknik och förmåga att förebygga och upptäcka brott", hävdades det.

Regeringen och SD vill underlätta för ökad massövervakning

Jan Sundstedt — Fri, 24 Mar 2023 15:22:04 +0000

Det ska bli enklare för svenska kommuner att övervaka sina medborgare om regeringen och Sverigedemokraterna får som de vill. Man föreslår nu att kommunerna inte längre ska behöva söka tillstånd för att sätta upp övervakningskameror på allmän plats. – Vi vet att kameraövervakning kan ha en trygghetsskapande effekt, hävdar Richard Jomshof (SD). – Kameror har mer än ett syfte, de gör nytta och är tyvärr något vi behöver och det är också någonting som efterfrågas, fortsätter han. En särskild utredning kommer att inledas för att analysera det nuvarande regelverket gällande kameraövervakning för att se om tillståndskravet som gäller för kommuner och regioner istället kan ersättas med en form av anmälningsplikt. Detta eftersom tillstånden uppges ta alldeles för lång tid att få. – Det här ska få riktig effekt ute i verkligheten, menar justitieminister Gunnar Strömmer (M). Enligt justitieministern är det viktigt att kommunerna får ”större handlingsutrymme” att själva besluta om kameraövervakning, redan idag kan exempelvis diverse privata aktörer och bostadsbolag filma och spela in medborgarna utan tillstånd. Att utökad kameraövervakning är nödvändigt och önskvärt tycks regeringspartierna och SD vara eniga om och man vill även underlätta polisens möjligheter till kamerabevakning ”i syfte att bekämpa brott, upprätthålla allmän ordning och säkerhet” – exempelvis genom att kameror sätts upp på fler allmänna platser än idag. Gunnar Strömner tar också lätt på oro över massövervakningens påverkan på medborgarnas personliga integritet utan menar att det är en större integritetsförlust att inte våga röra sig fritt ute på gator och torg. Det kan noteras att även Socialdemokraterna förespråkar en utökad kameraövervakning av medborgarna. De beklagade sig nyligen över att Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att Uppsala kommun enbart fick kameraövervaka de centrala delarna av staden nattetid – istället för hela dygnet.

Ica installerar kameror på kortläsare

Isac Boman — Thu, 08 Dec 2022 05:32:29 +0000

Under 2022 har ett stort antal Ica-butiker runt om i Sverige satt in nya betalterminaler. Kritiker ställer sig dock frågande till varför terminalerna är utrustade med kameror och vad syftet med detta är - något som personalen inte ens själva kan svara på. Redan i våras startades en uppmärksammad tråd på forumet Reddit där en användare frågade personalen på sin lokala butik varför den nya kortläsaren är utrustad med kamera – och fick då svaret att butikspersonalen själva inte visste vad anledningen var. Spekulationer som florerat har handlat om kartläggning av kunder, identifiering av eventuella kortbedragare, att bereda mark för framtida biometriska betalningar eller om det är ett sätt att enklare kunna scanna kvitton och id-handlingar. Roger Åberg på sajten Feber menar i en genomgång att ”kameran finns där och fungerar, men inte alls är till för att fotografera dig när du betalar din falukorv eller dina snabbmakaroner”. Istället menar man att terminalen, som heter A30 och tagits fram av företaget PAX, använder kameran för att läsa av koder ”så att du till exempel kan blippa pantkvittot, QR-koden som visar att du är medlem eller rabattkuponger”. Nya Dagbladet har sökt Icas pressavdelning för en kommentar men de har ännu så länge undvikit att kommentera saken. Enligt Åberg har man tidigare menat att funktionen finns där för att användas längre fram. ”Ica säger att den kan komma att användas för streck- och QR-koder i framtiden men just nu är den helt avstängd och används inte”, menar Åberg. Alla är samtidigt inte lika betryggade över Ica:s försäkran om att kamerorna för tillfället inte används eller påståenden om att kamerorna inte är installerade för att kunna fotografera kunder, bland annat mot bakgrund av att de riktas mot betalande kunder och att de 0,3 megapixel som ska finnas i kameran motsvarar 640x480 i upplösning, vilket bedöms vara tillräckligt även för ansiktsigenkänning.

Polishelikoptrar övervakar medborgarna – nu är filmerna på vift

Markus Andersson — Thu, 11 Nov 2021 09:56:24 +0000

Den senaste tiden har amerikansk polis fått hård kritik för att använda drönare för att övervaka de egna medborgarna. Drönare är dock inte det enda som används för att kontrollera och ha koll på befolkningen – även polishelikoptrar har satts in för just detta syfte och nu har 1,8 terabyte inspelat material läckt ut på internet. Det handlar om läckta övervakningsbilder som kommer från helikoptrar tillhörande Dallas polisdistrikt i delstaten Texas samt liknande bilder från polisen i Georgia. Att läckan kommit till allmänhetens kännedom beror på att aktivistgruppen Distributed Denial of Secrets (DDoSecrets) som arbetar för ökad transparens i offentligheten publicerat materialet på sin hemsida. Källan som försåg aktivistgruppen med materialet konstaterar att polisen lagrat de potentiellt ytterst integritetskränkande övervakningsbilderna på en mycket osäker molntjänst och att det inte var några problem för obehöriga att komma över bilderna. Wired som gått igenom bilderna noterar att ett stort antal privatpersoner syns i materialet – inklusive människor som står i sina egna trädgårdar eller uteplatser eller sitter i sina bilar och man menar att läckan tydligt visar de stora riskerna som finns med att samla in och lagra känsliga bilder. – Det här är exakt en av de saker som människor hela tiden varnar om, särskilt när det kommer till regeringens övervakning och företags datamining. Inte bara är övervakningen problematisk och oroande i sig själv, men informationen behandlades inte heller på det sätt som vi har blivit lovade, säger Emma Best från DDoSecrets. Polisen i Dallas bekräftar att de läckta bilderna kommer från deras helikoptrar. Man vill samtidigt inte ge några kommentarer i övrigt om hur man hanterar och lagrar den känsliga information som man samlar in – eller hur länge denna sparas, något som genererat skarp kritik. – Det här är ett kristallklart exempel på hur massövervakning gör vårt samhälle mer osäkert – inte mer säkert. Både företag och regeringar är fruktansvärt dåliga på att skydda den känsliga data som de samlar in, säger Evan Green från den digitala rättighetsgruppen Fight for the Future. Wired noterar också att de bilder som tagits av polishelikoptrarna är mycket skarpa och detaljerade och hur en helikopter högt upp i luften mycket noggrant kan följa och dokumentera vad som sker nere på marken. Emma Best tror inte heller att allmänheten förstår att helikoptrarna används för massövervakning. – Folk tror att polishelikoptrarna är trafikhelikoptrar, men de är mycket mer än så. De är utrustade med teknologi som låter polisen övervaka människor som inte har någon aning om att de blir övervakade. Det är viktigt för allmänheten att förstå vad polisens teknologi redan idag kan användas till och vad den kan användas till snart. Annars kan inga informerade diskussioner genomföras eller beslut tas. Wired skriver vidare att det på flera av filmklippen ser ut som att helikoptrarna inte söker efter något särskilt att filma eller fotografera utan att det i många fall tycks handla om att dokumentera allt och alla i området, något som oroar Evan Green och Fight for the Future. – Det är inte förvånande men det är alarmerande, menar han och påpekar att det i en urban miljö med många människor är särskilt viktigt för polisen att bara filma sådant som är av relevans, exempelvis pågående brott.

Ansiktsigenkänning ska användas ”i jakten på smittade”

Markus Andersson — Mon, 05 Jul 2021 12:56:21 +0000

Myndigheter i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten har placerat ut särskilda kameror i köpcenter och bostadsområden som med hjälp av artificiell intelligens ska scanna och känna igen människors ansikten. De styrande motiverar själva den totalitära åtgärden med att man måste kunna "upptäcka nya fall av coronaviruset". ”Teknologin ska enligt uppgift detektera viruset genom elektromagnetiska vågor som i vissa fall ändras på grund av närvaron av RNA-partiklar i en infekterad persons kropp”, skriver Reclaim the Net. Arablandets regering hävdar att ett test där 20 000 människor deltog och övervakades med tekniken var mycket framgångsrikt och att kamerorna hade 93,5 procent träffsäkerhet när det kom till att identifiera en smittad person. Enligt EDE Research Institute som tagit fram tekniken så kommer kamerorna att användas i både köpcenter och bostadsområden under en provperiod men också vid gränsövergångar och flygplatser i en påstådd förhoppning att hindra smittspridningen av covid-19 och ”etablera en trygg zon”. Paul Joseph Watson på Summit News är mycket kritisk och menar att Förenade Arabemiratens agerande är ytterligare ett exempel på hur pandemin har utnyttjats av regeringar för att mycket snabbt införa en totalitär polisstat under förevändningen att man bara vill bromsa virusets spridningen. ”Som vi uppmärksammade förra veckan så har oron för viruset också hjälpt till att popularisera en tjänst som erbjuds av en skönhetssalong i Dubai där man injicerar minimala mikrochipp under naglarna på kunderna som kan användas för att lagra personlig data och vaccinationshistorik”, konstaterar han. Noterbart är att Förenade Arabemiraten väljer att införa de totalitära och integritetskränkande åtgärderna trots att landet globalt ligger i det absoluta toppskiktet när det kommer till hur stor del av befolkningen som vaccinerat sig, vilket enligt kritiker tyder på att syftet med övervakningen inte alls är att bekämpa viruset utan att enklare kontrollera medborgarna.