Kamala Harris – Nya Dagbladet

Så kan opinionsmätningar användas för att styra opinionen

Markus Andersson — Sat, 03 Jan 2026 07:48:18 +0000

Artikeln publicerades ursprungligen den 15 november 2024.

Inför det amerikanska presidentvalet fick såväl inhemska väljare som den internationella publiken veta att valet skulle bli en oviss historia. Det påstods bland annat att Harris hade ”momentum” och goda chanser att besegra Donald Trump – där hon enligt flera opinionsinstitut till och med var klar favorit att vinna med flera procentenheter. Så blev det som bekant inte – alls. Trump segrade i samtliga sju vågmästarstater och vann 312 elektorer – jämfört med ynka 226 för Harris. Trump fick därtill, trots underläget i stora delstater som Kalifornien, också flest röster i det amerikanska valet (popular vote). Utfallet kan nog utan överdrifter beskrivas som en jordskredsseger för Trump. Efter valet har bortförklaringsförsöken varit många. Opinionsinstituten och aktörerna bakom mätningarna ”underskattade” Trumps väljare, hävdar vissa. Andra påstår att man misslyckades med att ”nå ut” till Trumps väljarbas, och att det var därför man hade så fel. Några argumenterar också något svepande för att syftet med undersökningarna aldrig varit att ge en exakt lägesbild eller förutspå valresultatet utan bara visa på "mönster", "attityder" och "mer eller mindre kvalificerade uppskattningar" – och att man därför heller inte bör reagera på att de i många fall givit en gravt missvisande bild av Harris och Trumps verkliga stöd hos det amerikanska folket.

Folk föredrar en vinnare

Sammantaget finns det mycket som tyder på en helt annan och mer bister förklaring till att opinionsinstituten bara ”råkat” ha fel om valutgången. Snarare kan det handla om att dessa, högst systematiskt dessutom, använt dem som ett aktivt verktyg för valpåverkan. Officiellt heter det förstås att man endast vill "undersöka" vad väljarna tänker rösta på. I praktiken har man bevisligen både överdrivit och vinklat dessa resultat på olika sätt till Demokraternas fördel, och fått det att framstå som att Kamala Harris varit på väg att vinna, trots att hon i själva verket var närmast chanslös. Skälet vore mycket enkelt och logiskt – att försöka forma opinionen för att få de mer politiskt osäkra massorna att gå ut och lägga sin röst på Harris – och samtidigt få mer moderata Trump-anhängare att känna uppgivenhet och hålla sig hemma - eftersom deras kandidat ju inte skulle kunna vinna den här gången heller. Rent psykologiskt är strategin inte svår att förstå. En kandidat som beskrivs som en vinnare eller befinner sig i stark medvind lockar fler anhängare än en kandidat som presenteras som en förmodad förlorare. Om väljarna uppfattar att deras kandidat inte har någon verklig chans att besegra motståndaren kommer många också att avstå från att rösta – samtidigt som många av de som är politiskt osäkra tenderar att ansluta sig till det ”vinnande tåget”.

Grupptrycket är verkligt

Trots att insynen i opinionsinstitutens och analysföretagens verksamhet och tillvägagångssätt ofta är helt obefintlig, åtnjuter de samtidigt en närmast sakral position i medierapporteringen – eller tolkas i stort åtminstone som neutrala, som aktörer utan baktankar. Denna syn får nog betraktas som naiv. Detta handlar inte om aktörer som drivs av rättspatos, utan av politiska ambitioner och monetära intressen, och det gäller förstås inte bara det amerikanska presidentvalet. Opinionsundersökningar kan i hög grad forma människors åsikter i många kontroversiella frågor – oavsett om det handlar om Natomedlemskap, migrationspolitik, statliga understöd till hbtq-lobbyn eller om svenska vapen ska skickas till Ukraina och Israel. Grupptryckets påverkan på människans agerande är högst verkligt. Att sticka ut och gå mot strömmen uppfattar många som något obehagligt – där riskerna kan omfatta att dra socialt stigma över sig på olika sätt. Det är en grundläggande psykologi som politiskt medvetna aktörer självfallet också är förvissade om och därför benägna att utnyttja till sin favör. Om en tveksam medborgare som lutat åt att rösta på Sverigedemokraterna samtidigt får läsa att 9 av 10 svenskar aldrig kan tänka sig att lägga sin röst på partiet, blir beslutet att verkligen göra det i praktiken psykologiskt svårare. I fallet med presidentvalet i USA tyder mycket på att stödet för Trumps kampanj – och kanske framförallt missnöjet med de styrande Demokraterna, av olika skäl varit så pass stort i de breda folklagren att det helt enkelt inte var möjligt att manipulera opinionen till hans nackdel i tillräckligt hög utsträckning för att kunna avgöra valets utgång. Det spelade uppenbarligen heller ingen roll att det samlade vänsterliberala medieetablissemanget år ut och år in gjort allt man kunnat för att utmåla Trump som brottsling, våldtäktsman, rasist, fascist, extremist eller generell irrationell galning. Förklaringen verkar av allt att döma vara att en växande skara anhängare helt enkelt inte bryr sig om dem – till stor del eftersom deras tillit till dem som fört ut sådana budskap redan är så kraftigt urholkad och att försöken till karaktärsmord på Trump därför inte varit tillräckligt effektiva. Opinionsinstitutens subtila inflytande är uppenbarligen därför inte på något sätt att betrakta som allsmäktigt, men för den medvetne betraktaren är de definitivt en faktor att ta i beaktande i hur opinionen faktiskt formas i praktiken. Markus Andersson

Biden och Harris blir av med säkerhetsklassning

Redaktionen — Sun, 23 Mar 2025 11:53:44 +0000

Under fredagskvällen drog president Donald Trump in säkerhetsklassningarna för Joe Biden, Kamala Harris, Hillary Clinton och ett antal andra tidigare amerikanska politiska makthavare. Trump motiverar draget med att det ”inte längre ligger i nationens intresse” att individerna i fråga har tillgång till hemligstämplad information. USA:s tidigare president Donald Trump har återkallat säkerhetsklareringar för flera tidigare demokratiska politiska motståndare, inklusive Kamala Harris och Hillary Clinton, samt personer kopplade till Joe Bidens administration och familj. Det framgår av ett memorandum publicerat fredagen den 24 maj. Beslutet följer Trumps uttalande i februari om att han "omedelbart" skulle dra tillbaka Joe Bidens tillgång till hemligstämplad information och stoppa den tidigare presidentens dagliga genomgångar av underrättelser. Dokumentet formaliserar nu återkallandet av säkerhetsbehörigheter för Biden, samt hans familjemedlemmar och flera tidigare tjänstemän som tidigare nämnts av Vita huset i sammanhanget. Bland de mer än dussinet personer som berörs av åtgärden återfinns tidigare utrikesminister Antony Blinken, den förre nationelle säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan, Bidens biträdande justitieminister Lisa Monaco samt två tidigare republikanska kongressledamöter – Liz Cheney och Adam Kinzinger – som ingick i representanthusets kommitté som undersökte Trumps påstådda inblandning i protesterna och ockupationen av Kapitolium den 6 januari 2021.

BREAKING: President Donald Trump just revoked access to classified information for people such as Hillary Clinton, Kamala Harris, Adam Kinzinger, Joe Biden and others. pic.twitter.com/nm0Jy56zVx
— Eric Daugherty (@EricLDaugh) March 22, 2025

Nekas "Obevakad tillgång" till statliga anläggningar

I memorandumet motiverar Trump beslutet med att han har "fastställt att det inte längre ligger i nationens intresse att följande individer har tillgång till hemligstämplad information". Enligt Trump har han instruerat chefer för statliga myndigheter att vidta alla nödvändiga åtgärder för att "återkalla alla aktiva säkerhetsklareringar för de nämnda personerna och omedelbart avsluta deras tillgång till hemligstämplad information". Det innebär att Biden, Harris, Clinton och övriga berörda inte längre kommer att kunna ta del av hemligstämplad regeringsinformation– eller få tillgång till klassificerad information från USA:s underrättelsemyndigheter. De kommer även att förbjudas "obevakad tillgång" till känsliga statliga anläggningar, enligt dokumentet. Trump har tidigare pekat på att Joe Biden länge varit mycket förvirrad - och argumenterat för att ex-presidenten inte ens när han var yngre och friskare var lämpad att anförtros känslig information. Den sittande presidentens motståndare betraktar beslutet som en slags hämnd för att Biden-administrationen drog in Trumps säkerhetsklassning efter händelserna vid Kapitolium i januari 2021.

Undersökning: Tre av fyra svenskar vill se Harris som president

Jan Sundstedt — Tue, 05 Nov 2024 11:04:55 +0000

Det amerikanska presidentvalet ser ut att bli en mycket jämn historia – även om Trump av många bedömare och spelbolag pekats ut som knapp favorit. Om svenska väljare fått bestämma valutgången hade det dock sett helt annorlunda ut, och nästan tre av fyra svenskar uppger att de valt att lagt sin röst på Demokraternas Kamala Harris. I svensk mediebevakning har Donald Trump frekvent porträtterats som en farlig galning, extremist, lögnare och brottsling som vill avskaffa demokratin och införa någon form av diktatur om han vinner valet. Även om det är svårt att avgöra exakt hur mycket denna typ av agendasättande journalistik har påverkat svenskarnas bild av den amerikanska politiken, står det klart att republikanernas kandidat inte är särskilt populär bland de svenska väljarna. Inför förra presidentvalet uppgav nästan fyra av fem svenskar att de föredrog Biden framför Trump, och i Desmkops/Aftonbladets undersökning inför detta val svarar 73 procent att de skulle ha röstat på Kamala Harris – jämfört med bara 14 procent på Trump. Det finns dock en väljargrupp som sticker ut – bland Sverigedemokraternas väljare föredrar 50 procent Donald Trump, vilket enligt Demoskops opinionschef, Johan Martinsson, sannolikt beror på att Trump vill ha en hårdare migrationspolitik.

Flest tror att Trump vinner

Noterbart är också att svenskarna främst känner oro, följt av frustration och rädsla när de tänker på det amerikanska presidentvalet – medan intresse kommer på fjärde plats. Inte heller här framgår det dock vilken påverkan etablissemangsmediernas ofta polariserande och alarmistiska valrapportering haft. – Det amerikanska valet påverkar stabiliteten och säkerhetsläget i världen, och de som helt enkelt ogillar Trump mest känner också mest oro inför att han skulle vinna. Jag tror att det är en bidragande faktor till resultatet, menar Martinsson. Även om svenskarna föredrar Harris som president tror de inte att hon kan komma att vinna valet – istället svarar 48 procent att Trump kommer att stå som segrare – jämfört med 32 procent för Kamala Harris. Undersökningen genomfördes mellan den 25 oktober och 1 november och 1027 personer intervjuades genom en webbundersökning.

Svenska spelare satsar på Trump som vinnare i presidentvalet

Jan Sundstedt — Fri, 01 Nov 2024 14:06:30 +0000

Med bara dagar kvar till presidentvalet den 5 november visar statistik från bland annat spelbolaget Unibet att svenska spelare tror på en seger för Donald Trump - i bjärt kontrast till spelmönster i länder som Storbritannien och Danmark. Under de senaste veckorna har oddsen hos Unibet svängt till Trumps fördel, med aktuella siffror på 1,57 för Trump mot 2,50 för Kamala Harris. Oddsen speglar en sannolikhet på 61,5 procent för Trump och 38,5 procent för Harris, vilket också tydligt syns i de svenska spelarnas val. Enligt spelbolaget har 63 procent av den totala insatsen från svenska spelare satsats på Trump, medan Harris endast står för 37 procent – en trend som även syns bland antalet lagda spel.

Omfattande intresse

Raúl Valencia López, oddsexpert på Unibet, förklarar att intresset för Trump som vinnare fortsatt växer trots sjunkande odds. – Ju lägre oddsen blir desto lägre utdelning får den som spelar. Trots det har vi kunnat se att spelen på Trump ökat i popularitet den senaste veckan. Något som pekar på att både spelare och oddssättare lutar alltmer åt att han kommer att vinna det här valet, säger Valencia López. Intresset för att satsa på utgången av det amerikanska presidentvalet är omfattande i flera länder. Även i Finland, Norge och Belgien är mönstret likartat med majoriteten av spelen på Trump. Däremot avviker spelarna i länder som Storbritannien och Danmark, där det oddsen till trots satsas mer på Harris som nästa president, vilket också visar att spelarnas bedömningar kan skilja sig markant mellan olika marknader.

Trump stämmer tv-kanal efter manipulerad intervju med Kamala Harris

Markus Andersson — Fri, 01 Nov 2024 13:35:11 +0000

Republikanernas presidentkandidat stämmer amerikanska CBS på 10 miljarder dollar och anklagar tv-bolaget för att medvetet ha manipulerat en intervju med Demokraternas Kamala Harris, bara veckor innan presidentvalet i syfte att påverka valutgången. Intervjun med Harris genomfördes den 6 oktober i programmet 60 minutes. Trumps advokater menar att ansvariga för kanalen bedrar de amerikanska väljarna genom att på ett vilseledande och felaktigt sätt klippa ihop Harris svar på en fråga om varför Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inte lyssnar på USA. Efter att programmet sändes hånades Harris flitigt av konservativa och andra politiska motståndare för att ha gett ett svamligt och osammanhängande svar i intervjun – men när delar av intervjun senare sändes i kanalens valspecial hade hennes svar plötsligt klippts om och kortats ner och framstod därför som betydligt mer fokuserat. ”President Trump väcker denna talan för att gottgöra den enorma skada som orsakats honom, hans kampanj och tiotals miljoner medborgare i Texas och över hela USA av CBS bedrägliga sändningsbeteende”, heter det i stämningsansökan, och man kallar kanalens agerande för en ”bedräglig vilseledande manipulation av nyheter”.

#BREAKING: President Trump has filed a $10 BILLION lawsuit against CBS News for “deceptively doctoring” Kamala Harris’ 60 Minutes interview.
LET’S GO! In a letter to CBS News, Trump’s counsel said the network “intentionally misled the public by broadcasting a skillfully… pic.twitter.com/9oXipIy5U8 — Nick Sortor (@nicksortor) October 31, 2024

CBS vägrar släppa transkribering

Trumps advokater menar vidare att nyhetsorganisationer ”är ansvariga för att korrekt återge sanningen om händelser, inte för att förvränga en intervju för att försöka få sin favoritkandidat att framstå som sammanhängande och beslutsam, vilket Kamala absolut inte är”. Man pekar också på att CBS agerande innebar att tittarna inte själva fick möjlighet att höra vad Demokraternas presidentkandidat verkligen svarade på den i deras tycke mycket viktiga frågan – och att detta är särskilt allvarligt eftersom manipulationen skedde så nära inpå presidentvalet. Stämningsansökan lämnades in till en federal domstol i Texas, och CBS förnekar själva att de på något sätt manipulerat intervjun. Man kommer inte heller att släppa någon transkribering av denna.

Islänningar skulle rösta på Harris

Sofie — Wed, 18 Sep 2024 15:52:20 +0000

Kamala Harris stöds av mer än tio gånger så många islänningar som Donald Trump, enligt en opinionsundersökning. Endast nio procent av medborgarna uppger att de skulle rösta på Trump. Opinionsundersökningar pekar på att loppet mellan vicepresident Harris och tidigare presidenten Trump just nu är relativt jämnt i USA, där Harris generellt leder över Trump med liten marginal. Trumpkampanjen kan samtidigt glädjas av att islänningarna inte kan rösta, där Harris har ett betydligt större stöd att döma av undersökningen "National Pulse" av Gallup, enligt isländska statskanalen RUV. Så många som 91 procent på Island skulle rösta på vicepresidenten och blott nio procent på Trump. I åldersgruppen 50-59 år är Harris stöd allra störst, där 97 procent skulle ha röstat på henne. Trump har å sin sida mest isländskt stöd i åldersgruppen 40-49 år där 15 procent skulle ha röstat på honom. 96 procent av Islands kvinnor och 85 procent av männen skulle ha röstat på Harris. Även bland sympatisörer från olika isländska partier har Harris generellt ett större stöd, där exempelvis Trump inte har något stöd överhuvudtaget bland vänstergröna väljare.

Världens mest spelade artist lovar att rösta på Harris

Jan Sundstedt — Wed, 11 Sep 2024 10:13:53 +0000

Taylor Swift, som av många bedöms vara Västvärldens mest populära artist just nu, deklarerar efter gårdagens presidentdebatt inför sina 283 miljoner följare att hon kommer att rösta på Kamala Harris, och beskriver presidentkandidaten som en ”krigare” och ”begåvad ledare” som värnar om kvinnors rättigheter. ”Som många av er tittade jag på debatten ikväll. Om du inte redan har gjort det, är det nu en bra tid att göra din forskning om de aktuella frågorna och de ståndpunkter som dessa kandidater tar på de ämnen som betyder mest för dig. Som väljare ser jag till att titta på och läsa allt jag kan om deras föreslagna politik och planer för det här landet”, skriver Swift i ett inlägg på Instagram. Hon berättar att hon uppmärksammats på att någon skapat en falsk ”AI-version” av henne själv som stöttar Trump – och hävdar att detta är skälet till att hon nu väljer att istället komma ut offentligt som Harris-supporter. ”Det fick mig att inse att jag var tvungen att vara väldigt transparent angående mina faktiska planer för det här valet. Det enklaste sättet att bekämpa desinformation är med sanningen”. ”Jag röstar på Kamala Harris för att hon kämpar för de rättigheter och sakfrågor jag tror behöver en krigare som slåss för dem. Jag tycker att hon är en begåvad ledare med stadig hand och jag tror att vi kan åstadkomma så mycket mer i det här landet om vi leds av lugn snarare än kaos”, skriver hon vidare.

Oklar effekt på opinionen

Det ska framförallt vara Harris liberala syn vad gäller hbtq-frågor, aborträtt, provrörsbefruktningar och andra feministiska ställningstaganden som övertygat Swift. Även om popstjärnan inte uttryckligen ber sina hundratals miljoner följare att rösta på Harris utan uppmanar dessa att göra ”sin egen research” menar de allra flesta att syftet ändå är just detta – att mobilisera unga väljare och få dem att avstå från att rösta på Trump. Även om det inte är helt ovanligt att kändisar av olika slag kommer ut som anhängare till politiska partier eller representanter beskrivs fallet Swift som anmärkningsvärt på grund av hennes enorma räckvidd. Inte bara har hon närmare 300 miljoner följare på Instagram (och 95 miljoner följare på X). Hon var också världens mest spelade artist förra året – med över 26 miljarder spelningar bara på Spotify och också den mest spelade artisten på plattformen någonsin. Hon anses därför ha ett mycket stort inflytande över framförallt yngre amerikaner, och det spekuleras därför i huruvida hennes ställningstagande kan komma att påverka opinionssiffrorna – och kanske även det slutliga valresultatet.

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av Taylor Swift (@taylorswift)

Trump lovar avsluta krigen i Ukraina och Gaza

Isac Boman — Wed, 11 Sep 2024 08:54:03 +0000

Tonläget under presidentvaldebatten var minst sagt hätskt och fientligt. Donald Trump anklagade Kamala Harris för att "hata" både Israel och den arabiska befolkningen - och hävdade att hela Israel och dess närområden kommer att "sprängas i luften" om hon blir president - medan Harris påstod att om Trump varit president skulle Putin redan ha erövrat Kiev vid det här laget. Under presidentdebatten mellan Harris och Trump diskuterades en rad olika ämnen – inte minst krigen i Ukraina och Gaza. Vad gäller det förstnämnda uttryckte Trump en bestämd uppfattning om att ”kriget ska upphöra” och deklarerade att han ”vill rädda liv”. – Människor dödas i miljontals, utbrast presidentkandidaten, som också betonade att USA kommer att få betala 250 miljarder dollar eller ännu mer för kriget – och att det istället är de europeiska länderna som borde betala, eftersom det är de som tjänar mest på stödet till Ukraina. Enligt Trump har president Biden visat att han ”saknat modet” att kräva finansiering från EU för amerikanskt militärt stöd – till skillnad från Trump själv som tidigare deklarerat att han inte längre tänker ”skydda” de europeiska länderna om de inte ökar sina bidrag till Nato.

"Ska föra dem samman"

Trump förkunnade vidare att han är rätt person att få slut på kriget – och att han känner såväl Zelenskyj som Putin sedan tidigare. – Jag känner Zelenskyj mycket väl och jag känner Putin mycket väl. Jag har en bra relation och de respekterar er president, okej? De respekterar mig. De respekterar inte Biden. Hur skulle du kunna respektera honom? Varför skulle du respektera honom? Av vilken anledning? Han har inte ens ringt ett samtal på två år till Putin. Har inte pratat med nån. De försöker inte ens göra det. – Det är ett krig som måste lösas Om jag vinner, när jag blir vald till president, vad gör jag då? Jag ska tala med den ena, jag ska tala med den andra. Jag ska föra dem samman. Det kriget skulle aldrig hända. Biden hade ingen aning om hur han skulle prata med honom (Putin). Han hade ingen aning om hur man skulle stoppa det, och nu har miljontals människor dött, och det blir bara värre. Detta kan leda till tredje världskriget, fortsatte Trump.

Donald Trump eats Kamala Harris' lunch on foreign policy, exposing her for a weak speech at the Munich Security Conference that led to Putin invading Ukraine 3 days later: Kamala Harris: "I actually met with Zelenskyy, a few days before Putin invaded." Trump: "She is a horrible… pic.twitter.com/111KdGNZ2p
— Eric Abbenante (@EricAbbenante) September 11, 2024

Enligt honom ligger det i USA:s intresse att kriget tar slut och att förhandlingar kommer till stånd. Han anklagade också Harris för att vara en dålig förhandlare och hävdade att Putin beslutat inleda en storskalig invasion av Ukraina kort efter att hon besökt Zelenskyj och att Biden-administrationen bär ansvar för kriget. Kamala Harris kritiserade i sin tur Trump för att inte vilja ge Ukraina sitt odelade stöd och hävdade att om Trump hade varit president idag så hade Putin vunnit kriget och erövrat Kiev vid det här laget.

Harris vill se tvåstatslösning

Även Israels invasion av Gaza debatterades, och här var tonen om möjligt ännu mer hätsk. Harris argumenterade för att kriget ”måste avslutas omedelbart” – med hänvisning till det höga antalet civila dödsoffer i Gaza, även om hon försäkrade att hon fortsatt stödjer Israels kamp mot Hamas. – Israel har rätt att försvara sig. Det skulle vi göra. Hur Israel gör det spelar roll, för det är också sant att alldeles för många oskyldiga palestinier har dödats - barn, mödrar. Vad vi vet är att det här kriget måste få ett slut. Det måste få ett omedelbart slut, sa hon. Någon plan för att få slut på kriget presenterade hon dock inte, utan hänvisade istället till Bidens tidigare utspel om att den kvarvarande gisslan måste frisläppas och ett ”avtal om eldupphör” – något hon uppger att man ”arbetar dygnet runt” med att få till stånd. – Vi måste ta ut en kurs mot en tvåstatslösning, och i den lösningen måste det finnas säkerhet för det israeliska folket och Israel, och lika mycket för palestinierna Men en sak kommer jag alltid att försäkra er om: Jag kommer alltid att ge Israel möjlighet att försvara sig, i synnerhet när det gäller Iran och det hot som Iran och dess ombud utgör mot Israel, fortsatte hon.

"Israel kommer sprängas i luften"

Trump repeterade sin tidigare ståndpunkt om att Hamas attacker den 7 oktober aldrig skulle ha inträffat under hans ledning på grund av de sanktioner han infört mot Iran, som sägs finansiera Hamas. Han lovade vidare att ”lösa” kriget – ”och det snabbt” – ett resonemang som dock inte utvecklades närmare. Däremot gick han till attack mot Harris och hävdade att ”hon hatar Israel” samt upprepade påståendet att Israel kommer att gå under om hon blir president. Han kritiserade också sin motståndare för att inte ha deltagit när Netanyahu talade inför kongressen i somras - och insinuerade att det visade att hon inte var intresserad av vad han hade att säga. – Om hon blir president tror jag att Israel inte kommer att existera inom två år från nu, och jag har varit ganska bra på förutsägelser, och jag hoppas att jag har fel om den här. – Samtidigt, på sitt eget sätt, hatar hon den arabiska befolkningen, eftersom hela stället kommer att sprängas i luften, araber, judar, Israel kommer att vara borta, fortsatte han.

Donald Trump: "She hates Israel."
ABC's Linsey Davis to the rescue!: "VP Harris, he says you hate Israel." Kamala: He's trying to divide and distract from the reality that he is weak and wrong on national security. He wants to be a dictator! pic.twitter.com/iCGts6OdMq — Media Research Center (@theMRC) September 11, 2024

Kamala Harris förnekade dock konsekvent att hon hatar Israel och bedyrade att hon ”under hela min karriär och hela mitt liv stöttat Israel och det israeliska folket”.

Konkurrerande konflikter

De två krigen drabbar USA ekonomiskt och det finns också ett missnöje i olika led. Många unga eller mer vänsterorienterade demokrater är trötta på det villkorslösa amerikanska stödet till Israels krigsförbrytelser i Gaza, och vill att finansieringen och hjälpen dras in och att Netanyahus regerings agerande fördöms. Samtidigt har ett flertal republikaner uttryckt ovilja att fortsätta finansiera Zelenskyjs Ukraina och menar att USA redan lagt alldeles för många miljarder på den konflikten utan att det gett några resultat att tala om. Bedömare har pekat på att de båda konflikterna på ett sätt ”konkurrerar” med varandra eftersom det finns en uppfattning att man inte kan finansiera flera krig samtidigt – och även pekat på att den eskalerade situationen runt Taiwan dränerar USA på militära resurser.

Trump: ”Om Harris blir president kommer Israel att gå under”

Jan Sundstedt — Sun, 08 Sep 2024 11:49:37 +0000

Amerikanska judar måste rösta på Donald Trump – annars kommer Israel att gå under för alltid, deklarerade den republikanske presidentkandidaten under torsdagen. – Jag kommer att arbeta med er för att se till att Israel finns med oss i tusentals år… Ni kommer inte att ha något Israel om hon (Harris) blir president... Israel kommer inte längre att existera. Israellobbyn är mycket inflytelserik i USA och många amerikanska politiker uttrycker med jämna mellanrum starka lojalitetsförklaringar till Israel, som för utländska betraktare kan framstå som märkliga och främmande. Donald Trump är heller inget undantag i den frågan. När han satt i Vita huset beskrevs han ofta som den mest ”Israelvänlige presidenten någonsin” och nu varnar han amerikanska judar för att en röst på Demokraternas Kamala Harris riskerar att leda till Israels undergång. – Jag förstår inte hur någon kan stödja dem, och jag säger det hela tiden. Om du ger dem ditt stöd och du är jude så borde du få huvudet undersökt, deklarerade han under Republican Jewish Coalitions årliga konferens i Las Vegas.

"Kommer aldrig överleva"

Noterbart är dock att cirka 75 procent av de judiska väljarna röstade på Biden förra valet. Enligt en opinionsundersökning som gjordes under sommaren (innan Biden hoppade av) uppgav bara 24 procent av de amerikanska judarna att de var villiga att rösta på Trump. – Jag har gjort mer för Israel än någon annan. I år kommer vi förmodligen att ligga runt 50 procent, hävdade Trump. – Ni kommer aldrig att överleva om de kommer in, och vårt land Amerika kommer aldrig att överleva om de kommer in… Om Kamala Harris vinner kommer terroristarméer att föra ett oupphörligt krig för att driva judar ut ur det heliga landet, fortsatte han.

ICYMI: President @realDonaldTrump's historic full remarks at the #RJCSummit. We must return the most pro-Israel President back to the White House, and stop Iran-appeaser Kamala Harris from getting anywhere near the Oval Office. https://t.co/w2G8tei7IT
— RJC (@RJC) September 5, 2024

"Ett eller två år"

I ett annat anförande i veckan i Wisconsin deklarerade Trump att Israel är ”dödsdömt” om Kamala Harris vinner. – Israel kommer att försvinna. Ett år, två år. Israel kommer inte längre att existera. Det är bäst att jag vinner, annars kommer ni att få problem som vi aldrig tidigare haft, sa han då. En talesman för Kamala Harris kampanj har kommenterat utspelen och menar att Trump ”öppet förnedrar judiska amerikaner” – eftersom han påstås ha kopplingar till ”nynazister” och ska ha skojat om att de enda som han vill ska räkna hans pengar är ”korta killar med kippa”. Istället hävdas det att Kamala Harris är den största Israelvännen och har ”under hela sitt liv stöttat staten Israel som ett säkert demokratiskt hemland för det judiska folket”. ”Hon har ett orubbligt engagemang för Israels säkerhet och kommer alltid att stå upp för dess rätt att försvara sig självt”, heter det.

Spelbolagen pekar ut Harris som knapp favorit

Redaktionen — Tue, 13 Aug 2024 12:29:31 +0000

Att spela för pengar på det amerikanska presidentvalet är olagligt i samtliga delstater i USA, men av de internationella spelbolagens odds att döma är Demokraternas Kamala Harris nu knapp favorit att väljas till nästa president. Där Biden av många betraktades som förvirrad, och såväl fysiskt som mentalt inkapabel att leda USA, tycks Harris tre veckor långa kampanj redan ha gett visst resultat bland osäkra väljare. Stödet för henne ska också ha ökat något i samband med att hon reste runt tillsammans med sin vicepresidentkandidat Tim Walz och besökte så kallade ”vågmästarstater”. Bet365, Betfair Exchange, Bovada, BetOnline och Oddschecker pekar alla ut Harris som knapp favorit – även om mycket fortfarande kan hända och siffrorna kan svänga snabbt. – De senaste tre veckorna har visat att hon trotsar förväntningarna om och om igen, och spelarna får allt större förtroende för att hon på ett trovärdigt sätt kan utmana Trump i november, hävdar Sam Rosbottom, talesman för Betfair Exchange. – Kommer hon att behålla sitt momentum hos spelarna? Det får tiden utvisa, fortsätter han. Det bör noteras att spelbolagens tydliga favoriter endast förlorat presidentvalet vid två tillfällen – 1948 då Harry Truman vann över Thomas Deewy, samt 2016 då en viss Donald Trump besegrade oddsen och slog Hillary Clinton. [caption id="attachment_186492" align="alignnone" width="640"] Oddsen hos Bet365 13/8. Foto: faksimil/Bet365[/caption]

"Är hon svart eller inte?"

Bet365 hävdar i ett uttalande att Trumps uttalanden om etniska minoriteter, Kamala Harris etniska tillhörighet och valet av JD Vance som vicepresidentkandidat, kan ha bidragit till att Harris nu betraktas som favorit. – Jag visste inte att hon var svart förrän för ett antal år sedan när hon råkade bli svart och nu vill hon bli känd som svart. Så jag vet inte - är hon indier? Eller är hon svart?, sa Trump om sin motståndare förra veckan, och detta påstås alltså vara ett av de utspel som inte tagits väl emot av mer osäkra väljare. Kamala Harris far, Donald J. Harris, kommer från Jamaica och modern Shyamala Gopalan (död 2009) var från Madras, Indien. Kamala har själv valt att fästa stor vikt vid sin etniska härkomst under sin politiska karriär och har av anhängare och medarbetare frekvent lyfts fram som den som ska bli "USA:s första svarta kvinnliga president" tillsammans med liknande hyllande beskrivningar.