https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 09 Apr 2024 15:55:51 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/kultur/lat-ropen-skalla-skogen-tillhor-alla/ https://nyadagbladet.se/kultur/lat-ropen-skalla-skogen-tillhor-alla/#comments Tue, 09 Apr 2024 15:55:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=148778 ag måste få vara i skogen. Hela mitt väsen längtar ständigt dit! Mina fötter vill gräva ner sig i mossan och låta sig kamoufleras av grönskans kolorit. Man kapar mina vänner låter furustammarna falla. Ska tjäna pengar på en tillgång som inte borde ägas av några få - utan av alla! Det är vår livsmiljö man har raserat där våra träd, svampar, blommor och djur skulle fått växa upp i ro och frid. Det är vårt hem man har raserat där varje fjäril och varje kotte förtjänar att få spendera sin tid! Vi förtjänar att få lyssna till bäcken som porlar och höra vinden spela mellan blad och grenar. Fyllas av frisk luft, solglitter och doft av mull mellan rötter och mossbeklädda stenar. Skogen tillhör dig och mig så vi behöver försvara den som en älskad vän. För om älgarna, hararna, rävarna, fåglarna och ekorrarna hade kunnat försvara skogen, så hade de gjort det för länge sen! Utan skog får vi svälta av rotlöshet, törsta efter skönhet och själva formas till att bli opersonliga, stela och alltför lika. Kapade vid fotknölarna faller vi handlöst mot marken, så vi får inte skogen, djuren och oss själva svika! För vem vill leva som en staplad furustam vid en landsväg utan familj, ursprung och tillhörighet? Redo att sågas till plankor, formas till sågspån och toapapper och hyvlas till staket?   Poetic Artstories]]> https://nyadagbladet.se/kultur/lat-ropen-skalla-skogen-tillhor-alla/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/ https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/#comments Fri, 21 Jul 2017 14:23:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=39073 Mats Hagner har publicerat en reviderad upplaga av sin Lärobok i Naturkultur. Den är på 227 sidor full av illustrationer och många vackra teckningar. Tyvärr finns den bara som E-bok på Libris söktjänst. Man kan också hitta boken på Föreningen Naturbruks hemsida, fsy.se, och sedan gå till rapporter. Den borde läsas av alla skogsintresserade och politiker för att ge en motvikt till dagens plantageskogsbruk och för att få handfasta råd för en naturligare och lönsammare skogsskötsel. Språket är enkelt och klart. Mats Hagner är sedan 1999 professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet i skogsskötsel. Han är dock utestängd från lokalerna och alla hans skrifter har blivit bortcensurerade. De provytor med skog han lagt ut följs inte upp. Som nyutbildad var han uppfylld av de nya skogsbruksidéerna. Hans svärfar sa till honom: ”Tydligen måste man bli jägmästare för att bli så dum som du”. Konflikten med SLU började när han 1973 fick en student som hävdade att ”det kan inte kan vara lönsamt att ta bort ett halvstort träd bara för att det står ett fullstort träd i närheten”. Han sökte motbevis men måste ge upp och ge studenten rätt. Skogsvårdslagen byggde på falska hypoteser, och så är det än i dag. Metoden Naturkultur för att få ett mer rimligt skogsbruk. I kalhyggesskogsbruket står plantorna till en början fritt, får mycket kvistar och växer snabbt. Snabbväxt trä ger plankor som kröker sig när det torkas. Vid slutavverkningen står träden så tätt i den att självsådda plantor inte kunnat gro. Bara överst på de stora träden finns det levande grenar. Stammen längst ned har invallade ruttna grenar. Vid beståndsskogsbruk huggs alla träd i ett område ner och man nyplanterar. I hyggeskanten blir det lätt stormfällning. Stamvolymen skall maximeras. Men det är inte stammarna som ger tillväxten, utan det är bladen och barren som fångar solen. Därför vill Hagner ha låg stamvolym. Plantageskogen är en monokultur utarmad på biologisk mångfald, svår att gå i och otrivsam som fritidsmark. I en naturlig skog är det tvärtom. Träden är av olika ålder. Man arbetar med trädgrupper, där ett stort träd som ännu inte är moget är dominanten får ljuset, vattnet och näringen och inte utsätts för konkurrens av ett annat lika stort träd. Mindre träd med goda egenskaper lämnas dock kvar inom påverkansområdet på fem meter, och en av dem kan bli den framtida dominanten. De små träden hämmas i sin tillväxt och får få grenar nertill. Det ger ett högkvalitativt virke. De träden har i dagens skogsbruk setts som genetisk undermåliga vilka skall rensas bort. Men när de stora träden fälls får de full växtkraft. Sverige lagstiftade om kalhyggesbruk 1950. Det har inneburit sjunkande virkeskvalitet, lägre andel grovt virke och höga planteringskostnader. Bra virke är flera gånger mer värt än massaved. Angela Merkel förbjöd kalhyggesbruk i den tyska statsskogen när hon var miljöminister 1990. Det var av miljöskäl, men det resulterade i fördubbling av skogsbrukets rotnetto, vad som blir över när kostnaderna betalats. Det gäller också Sverige. Mats Hagner har beräknat att på 80 miljoner kubikmeter i årsavverkning kunde skogsägarnas vinst varit 80 miljarder kronor högre. Skogsindustrin skulle tjänat lika mycket till på bättre råvara. Skogsvårdslagen som sedan 1950 tvingat fram kalhyggesskogsbruk har fram till nu orsakat landet en förlust på över ettusen miljarder kronor. Gallringsskogsbruk är mer arbetsintensivt. För hela landet kunde det ge 50 000 fler sysselsatta. För Lycksele som idag har 12 000 invånare har Mats Hagner beräknat att, om hälften av skogsägarna och entreprenörerna bor där, kunde skogen ge 460 fler sysselsatta i kommunen. Lika många tillkommer som multiplikatoreffekt av att det behövs fler i service. Med de icke sysselsatta blir det dubbelt upp av boende igen. Naturskogsbruk skulle ge landsorten ett lyft. Därtill gynnas träindustrin och sågverken där när timmerandelen ökar och massavedsandelen minskar. Sådant skogsbruk kan också binda lika mycket mer koldioxid som hela Sverige släpper ut. Renbetesmarker skulle inte förstöras, och fornlämningar inte försvinna av markberedning. Rätt utförd gallring behöver inte vara mer än 20 procent dyrare än kalavverkning. Det är lönsamt att låta trädcertifierare välja ut vilka träd som skall gallras. Det kostar 4 000 kronor om dagen men ökar skogsägarens vinst med 15 000 kronor. Ovana eller slarviga maskinförare kan skada upp till vartannat träd som annars kunde blivit timmerträd. För att helt komma från kör- eller fällningsskador skulle Mats Hagner vilja ta ut träden uppifrån och frakta bort dem med ballong. Fem meter breda stickvägar var femtonde meter behövs inte. Han har arbetat med helikopter på Borneo, men med helikoptertransport blir det dyrt. Sist i boken lämnar han förslag till en ny skogsvårdslag liknande den i Kalifornien, liksom hur forskningsanslag skall fördelas för att forskningen bli oberoende av industriintressen och forskningsparadigm låsta vid det nuvarande systemet. Det saknas forskning i alternativt, naturenligt skogsbruk. Det behövs datormodeller och förståelse för multidimensionell analys.     Hans Sternlycke]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/ https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comments Wed, 21 Jun 2017 07:18:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=38336 Endast 5 promille 54 000 avverkningsanmälningar i Sverige stoppas. Det är bara om Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen meddelar förbud eller föreläggande om miljöhänsyn som en anmäld avverkning kan stoppas. Av Värmlands 1,3 miljoner hektar produktiv skogsmark är det bara 1,1 procent som har ett formellt skydd. Skogsbolagen, även miljöcertifierade, fortsätter hugga ner skyddsvärda skogar. Av riktigt gammal skog, alltså skog som är mer än 120 år gammal, återstår inte mer än 1,4 procent. – Det finns nästan inga länder i världen som har påverkat sitt egna skogsekosystem så allvarligt och så mycket som Sverige med vårt storindustriella kalhyggesskogsbruk, säger Sebastian Kirppu, naturinventerare vid Naturskyddsföreningen. Miljöcertifierade Mellanskog avverkade en skog med höga naturvärden mitt under pågående bildande av naturreservat. Den avverkade skogen var en del av ett område där Länsstyrelsen i Värmland identifierat 19 rödlistade, hotade arter.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/feed/ 9 https://nyadagbladet.se/debatt/lak-moder-jord-och-klara-klimatet/ https://nyadagbladet.se/debatt/lak-moder-jord-och-klara-klimatet/#comments Fri, 04 Dec 2015 09:55:31 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=24959 "Vi kan inte stå över naturens lagar. Men om vi inte skadar jorden mer kan hon själv reglera klimatet." Hans Sternlycke skriver om klimatmötet och andra vägar än minskat koldioxidutsläpp. Klimattoppmötet i Paris har mest handlat om koldioxidutsläpp och hur de skall minskas men mindre om hur den redan utsläppta koldioxiden skall bindas tillbaka till jorden. De klimatlöften som kommit in från länderna skulle begränsa temperaturhöjningen till 2.7 grader till nästa sekelskifte. Det är långt från målet två grader, som många anser farligt nära att överskrida tröskeln för ett skenande klimat. Även om så inte sker blir stora delar av jorden obeboelig av höga temperaturer. Havet försuras. Polarisen smälter. Havsnivån stiger. Vi borde ta hjälp av Gaias, Moder Jords, självläkande krafter. Om man inte skadar henne mer kan hon själv reglera klimatet. Vi kan inte stå över naturens lagar. Teknik utan hänsyn till biologi och fysik har lett oss till återvändsgränder som vi måste ta oss ur. Vårt moderna jordbruk bygger på konstgödsel. Den kräver stora mängder energi att framställa och ger med det stora koldioxidutsläpp. Den hämmar mikrolivet i marknaden. Mullen försvinner. Där har funnits stora mängder kol bundet. Med ekologiskt jordbruk skulle mullen kunna återbildas och koloxid bindas ner i marken. Marken blir bördigare och ger mer växtlighet som tar upp koldioxid. Nu sker det tvärtom. Samtidigt som vi blir fler förstörs åkermarken. Mark hård som betong som inte suger upp regnet och ger översvämning. Konstbevattning som ger försaltning. Försandning och ravinlandskap. Allan Savory har visat hur man med styrd betesdrift kan återgrönska torrmarkerna. Där är det bara boskapsskötsel som kan ge folket mat. Djuren ger gödning och deras tramp och bete stimulerar gräset att skjuta nya skott, men inte om det betas till roten. Djuren måste flyttas runt. Det sker naturligt för det vilda på savannen. Djuren sluter sig ihop i flockar och är i ständig rörelse för att skydda sig mot rovdjuren. Prärien fick mångmeterdjupa mullager, som nu är på väg att försvinna och avge koldioxid. Med Savorys metoder kan växtligheten öka 50 procent redan första året och därmed binda lika mycket mer koldioxid. I dag hotas två tredjedelar av jordens landyta av ökenutbredning. I dag har vi kalhyggesskogsbruk. Det ger dyra kostnader för plantering, och en lång period där växtligheten inte är maximal. I karga områden kanske plantorna dör. Om man stället bara avverkar mogna träd med gallring i ett kontinuitetsskogsbruk kan man få bättre och grövre virke. Det kräver mer arbete därför att trädmärkare behöver märka vilka träd som skall tas så att det skogsbestånd som blir kvar förbättras. Ändock har Mats Hagner, professor em i skoglig ekonomi i sin forskning visat att det ger dubbla förtjänsten för skogsägaren mot för med kalhyggen. Anders Lindroth, professor i naturgeografi i Lund har beräknat att med kontinuitetsskogsbruk i stället för kalhyggen skulle lika mycket mer koldioxid bindas i skogen som Sverige släpper ut i dag. De tropiska skogarna skulle än mer behöva kontinuerliga skogsbruksmetoder i stället för att avverkas för palmoljeplantager eller för boskapsuppfödning. I skogen finns långt större värden att hämta än med det. Mats Hagner föreslår ballong för skogsbruket för att slippa bygga vägar. I skogen finns nästan allt organiskt innehåll i träden och inte i marken. Huggs skogen ner försvinner det som koldioxid och djungeln riskerar bli öken. Som i Amazonas. Visst, vi behöver minska våra koldioxidutsläpp, men det tar en tid tid som vi kanske inte har. Om vi brukade jorden med hänsyn skulle det snabbare kunna rädda klimatet. Men det är inte något som kommit upp på agendan. Vetenskapliga inlåsningar och kapitalintressen ställer fortfarande hinder i vägen. Kan vi lösa upp dem finns det gott hopp om att kunna överlämna den blå planeten till våra barn utan att hota deras framtid.   Hans Sternlycke]]> https://nyadagbladet.se/debatt/lak-moder-jord-och-klara-klimatet/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/miljo/tva-stora-skogsagare-valjer-kalhyggesfritt/ https://nyadagbladet.se/miljo/tva-stora-skogsagare-valjer-kalhyggesfritt/#respond Mon, 24 Jun 2013 18:25:42 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=5363 Oslo motiverar sin övergång med det stora fritidsvärdet hos skog. Har man inte kalhyggen blir det en lättare och trevligare skog att gå i med träd av olika ålder och slag. Mängden och mångfalden av växter och djur ökar. Men det kan också motiveras av ekonomiska skäl. Den första gallringen blir en femtedel dyrare än med kalavverkning. Men drivningsnettot blir detsamma, eftersom virket man tar ut blir grövre. Och hälften av den stående virkesmassan blir kvar och ger återväxt. Den andra gallringen därefter ger dubbelt netto. Vid kalhygge får man vänta länge innan man kan återvända. Marken riskerar urlakas, och svampar i symbios med träden och viktiga för bördigheten försvinner. Mikroklimatet på kalhyggen blir hårt. Tillväxten över tid blir densamma för skogsbruk som sker kontinuerligt eller med trakthyggen (kalhyggen). Vid det sista har man en lång period med låg tillväxt, när plantorna är små. Vid det första har man hela tiden en bladmassa som fullt utnyttjar solstrålningen. Det ger ett koldioxidupptag hos skogen som är 50 procent upp till dubbelt så stort som med kalhyggen, eftersom koldioxidnettot då blir negativt de första 15 åren, och det dröjer 30 år av skogens hundra år innan koldioxidbalansen återställs, enligt professor Anders Lindroth, institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys i Lund. Det är lika mycket eller mer än alla Sveriges koldioxidutsläpp ihop. Enligt rapporter från kontinenten får skogsägaren 3,6 gånger bättre rotnetto med kontinuitetsskogsbruk än med kalhyggesskogsbruk. Mats Hagner, skogsprofessor emeritus, räknar med dubbla rotnettot i Sverige, 100 kronor mer per kubikmeter och lika mycket till för skogsindustrin. Det är visserligen arbetsintensivare, vilket skulle gett 50.000 fler arbetstillfällen för hela landet, men man får grövre virke av bättre kvalitet och slipper det mesta av återplanteringen, eftersom man till stor del kan lita på naturlig återväxt. Vid kontinuitetsskogsbruk som har flerskiktad skog (träd av olika åldrar) är det de dominerande träden som får det mesta av tillväxten, medan de övriga är undertryckta med få grenar nertill. Då de får chansen att växa till, när de stora träden tas ned, blir de en skog av hög kvalitet med liten kvistighet. Vid kalhyggesskogsbruk däremot står plantorna fritt och får mycket kvistar. Striden har stått hård mellan Skogsstyrelsen och SLU och företrädare för kalhyggesfritt skogsbruk. Harald Holmberg åtalades för sitt skogsbruk. Mats Hagners vetenskapliga rapporter har censurerats bort från de svenska universitet- och forskningsbibliotekens söktjänst Libris. En del finns nu under rapporter FSY naturbruk. Där finns också en Lärobok i Naturkultur under omarbetning. Han undervisade själv om kalhyggen, men eleverna protesterade, och han kom till att han byggt på felaktig analys och feltolkning av data. En serie med tolv försöksområden anlades 1990 med medel från en stiftelse, som nu ger intressanta resultat. Men prestigen sitter hård hos etablissemanget, där till och med forskningsfusk används för att styrka teserna. Oslo står för en intressant utveckling av rationellt skogsbruk genom att skanna marken från luften med Lidar (light detection and ranging) och sedan använda fotoanalys. Då kan man kartlägga skogsbeståndet med grovlek, sorter och antalet sågstockar. Men det måste kompletteras av en trädmärkare på marken som bedömer trädens kvalitet och i sin handdator tillfogar det. Programmet räknar sedan ut vilka träd som skall fällas, beroende på vilket avkastningskrav man har, så att man får dominerande träd kvar med ungefär fem meters radie runt om sig. De träd som skall avverkas behöver inte märkas ut på marken som tidigare, utan maskinföraren kan gå efter den digitala positionen på kartan. Den gör det också lätt att ge anbud på en avverkning.   Hans Sternlycke]]> https://nyadagbladet.se/miljo/tva-stora-skogsagare-valjer-kalhyggesfritt/feed/ 0