<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kaffe &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kaffe/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 24 Aug 2026 05:38:36 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kaffe &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kaffedrickare hade mer muskler</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/kaffedrickare-hade-mer-muskler/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2026 05:38:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[koffein]]></category>
		<category><![CDATA[testosteron]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238290</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Personer som drack mest kaffe hade mindre kroppsfett, mindre fett kring de inre organen och större muskelmassa än personer med låg eller ingen kaffekonsumtion. Det visar en ny finsk studie – men forskarna betonar att resultaten inte bevisar att kaffet orsakade skillnaderna.</strong>

Studien genomfördes av forskare vid Uleåborgs universitet i Finland och omfattade 2 264 personer som föddes i norra Finland 1966. Gruppen ingår i en långvarig befolkningsstudie som följer deras hälsa över tid. Deltagarna var 46 år när uppgifterna samlades in. Forskarna delade in dem efter självrapporterad konsumtion: inget kaffe, en till två koppar, tre till fyra koppar samt fem eller fler koppar om dagen.

Trots att deltagarnas BMI var ungefär detsamma skilde sig kroppssammansättningen mellan grupperna. De som drack mer kaffe hade lägre andel totalt kroppsfett och mindre visceralt fett, samtidigt som deras skelettmuskelmassa var större, <a href="https://doi.org/10.1007/s00394-026-04038-z" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> studien som publicerades i European Journal of Nutrition i juli.

Forskarna analyserade också 164 ämnesomsättningsmarkörer samt markörer för blodsocker, insulin och könshormoner. Deltagarna hade fastat och avstått från kaffe och rökning inför provtagningen. Av de 2 264 deltagarna var 2 194 kaffedrickare och bara 70 drack inte kaffe.
<h3>Skillnader i insulinmarkörer och hormoner</h3>
Högre kaffekonsumtion var hos både män och kvinnor kopplad till lägre halter av grenade aminosyror i blodet. Långvarigt förhöjda nivåer av dessa aminosyror har i tidigare forskning satts i samband med insulinresistens och förhöjd risk för typ 2-diabetes.

Bland männen hade högre kaffekonsumtion även samband med en mer gynnsam glukos- och insulinprofil. Samtidigt var hormonbilden mer komplicerad: totalt och biotillgängligt testosteron samt könshormonbindande globulin, SHBG, låg högre, medan fritt testosteron och det fria androgenindexet var något lägre. Hos kvinnorna var sambanden färre och bestod främst av högre SHBG och lägre mått på fria androgener.

Huvudförfattaren Luca Verroest vid Uleåborgs universitet säger att hormonmönstret fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till BMI och livsstilsfaktorer.

— <em>Kaffe dricks av miljontals människor varje dag, men vi vet fortfarande förvånansvärt lite om hur det hänger samman med vår ämnesomsättning och våra hormoner. Det som stack ut i våra resultat var ett tydligt hormonmönster som fanns kvar även när vi tog hänsyn till BMI och livsstilsfaktorer, och flera av sambanden skilde sig mellan män och kvinnor</em>, säger Luca Verroest i universitetets <a href="https://www.oulu.fi/en/news/study-links-coffee-consumption-metabolic-health-and-sex-hormones" target="_blank" rel="noopener nofollow">presentation</a> av studien.

Uleåborgs universitet framhåller samtidigt att resultaten ännu inte kan användas som grund för nya kostråd.
<h3>Visar samband – inte orsak</h3>
Undersökningen är en tvärsnittsstudie, vilket innebär att kaffevanor och kroppsliga markörer mättes vid samma tidpunkt. Den kan därför inte avgöra om kaffet påverkade kroppssammansättningen, om personer med en viss livsstil drack mer kaffe eller om andra faktorer låg bakom båda delarna.

Konsumtionen var dessutom självrapporterad, gruppen som inte drack kaffe var liten och samtliga deltagare kom från en relativt enhetlig finsk årskull. Andra levnadsvanor kan också ha påverkat både hur mycket kaffe deltagarna drack och deras kroppssammansättning, <a href="https://www.news-medical.net/news/20260820/More-coffee-higher-testosterone-This-study-found-a-more-complicated-picture.aspx" target="_blank" rel="noopener nofollow">konstaterar</a> News Medical i en genomgång av studien.

Forskarna går nu vidare med försök för att undersöka om kaffe faktiskt driver förändringarna och vilka av dryckens många bioaktiva ämnen som i så fall är ansvariga. Först därefter kan interventionsstudier på människor visa om sambanden har praktisk betydelse.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Lagom med kaffe är bäst för måendet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/studie-lagom-med-kaffe-ar-bast-for-maendet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Apr 2026 04:34:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ångest]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227784</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Två till tre koppar kaffe om dagen kan vara bäst för den psykiska hälsan. Det visar en ny studie där både för lite och för mycket kaffe kopplades till högre risk för psykiska besvär.</strong>

I studien, som <a href="https://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2025.120992" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i tidskriften <em>Journal of Affective Disorders</em>, har forskare vid Soochow University i Kina analyserat uppgifter från omkring 460 000 personer i den brittiska databasen UK Biobank.

Resultatet visar ett så kallat J-format samband: personer som drack två till tre koppar kaffe om dagen hade lägst risk för bland annat depression, ångest och stressrelaterade besvär. Vid fem koppar eller mer om dagen steg riskerna igen.

Sambandet sågs främst hos dem som drack koffeinhaltigt kaffe, medan koffeinfritt kaffe inte verkade ge samma effekt.

Forskarna betonar samtidigt att studien visar ett samband, inte att kaffe i sig orsakar bättre psykisk hälsa. Bilden som träder fram är ändå att måttligt kaffedrickande kan vara mest gynnsamt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kaffe och te kan minska risken för demens</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/kaffe-och-te-kan-minska-risken-for-demens/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Mar 2026 10:53:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[demens]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Harvard]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[te]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223166</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Människor som dricker kaffe och te regelbundet har lägre risk att utveckla demens. Det visar en amerikansk långtidsstudie där över 130 000 personer följts i upp till 43 år.</strong>

Forskare från Harvard University har undersökt hur konsumtion av kaffe och te påverkar risken för kognitiv försämring och demens. Studien, som <a href="https://www.nature.com/articles/d41586-026-00409-y" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Nature, omfattade två stora grupper: 86 606 sjuksköterskor och 45 215 manliga anställda inom hälso- och sjukvården, totalt 131 821 deltagare.

Deltagarna rapporterade sina dryckesvanor vartannat till vart fjärde år genom enkäter. Under studietiden utvecklade 11 000 personer demens.
<h3>Tydligast effekt av koffeinhaltigt kaffe</h3>
Resultaten visar att de som drack 2–3 koppar koffeinhaltigt kaffe dagligen hade cirka 18 procent lägre risk att få demens jämfört med dem som inte drack kaffe. För te var motsvarande siffra cirka 16 procent lägre risk för dem som drack 1–2 koppar per dag.

Forskarna såg däremot ingen skyddande effekt av koffeinfritt kaffe.

Studien tog hänsyn till genetiska riskfaktorer för Alzheimers sjukdom, bland annat den så kallade APOE4-genen som ökar risken för att utveckla sjukdomen.

Sjuksköterskorna i studien genomgick också neuropsykologiska tester som visade ett långsiktigt positivt samband mellan kaffe- och tedrickande och kognitiv funktion.
<h3>Inte bara koffein</h3>
Resultaten tyder på att koffein kan ha en skyddande effekt mot kognitiv försämring. Men både kaffe och te innehåller många andra ämnen, bland annat polyfenoler och antioxidanter, vilka kan minska inflammation i hjärnan och ha positiva effekter på hjärt-kärlsystemet.

Forskarna betonar att det är viktigt att notera att kaffe och te inte passar alla. Personer med exempelvis sömnproblem, ångest eller som inte tål koffein bör vara försiktiga.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var femte vara dyrare trots stabila matpriser i januari</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/var-femte-vara-dyrare-trots-stabila-matpriser-i-januari/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Feb 2026 09:00:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[välfärden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220807</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Matpriserna steg minimalt i januari enligt Matpriskollen – men bakom genomsnittet döljer sig dramatiska prisökningar på enskilda vardagsvaror från stora livsmedelsproducenter.</strong>

Matprisstatistiken för januari visar en splittrad bild för svenska konsumenter. Den samlade prisökningen stannade vid 0,1 procent, men flera välkända märkesvaror har drabbats av kraftiga prishöjningar.

— <em>Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare</em>, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen i ett <a href="https://matpriskollen.se/2026/01/prischocken-i-januari-kedjorna-pressar-varandra" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Bland de kraftigaste ökningarna märks kokosfett som stigit med 40 procent på Hemköp och BOB:s aprikosmarmelad som ökat med 35 procent på Willys.

Felix klassiska köttbullar har blivit 13 procent dyrare på Coop, medan Ekströms blåbärssoppa kostar 21 procent mer på ICA Kvantum.
<h3>Kött och kaffe fortsatt dyrt</h3>
Framför allt är det nötkött och kaffe som fortsätter att driva upp matpriserna.

Köttfärs steg med ytterligare 2,3 procent i januari på grund av brist på slaktdjur, en kris som väntas bestå. Kaffe blev 2 procent dyrare under månaden.

För kaffepriserna finns dock hopp om viss lättnad, då priserna på råkaffe har fallit tillbaka, något som förväntas få genomslag i butiksledet under våren.

[caption id="attachment_203707" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/04/Haller-kaffe.jpg"><img class="size-medium wp-image-203707" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/04/Haller-kaffe-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: Suzi Media Production/iStock[/caption]
<h3>Stor prisvariation mellan kedjorna</h3>
Trots den låga totala ökningen ändrades priserna på 19 procent av alla artiklar uppåt under januari, medan 27 procent prissänktes och 54 procent förblev oförändrade.

Lågpriskedjan Willys hade de största höjningarna, medan andra kedjor pressade priserna för att locka kunder i den hårda konkurrensen.

— <em>Vi möter nu januari- och februarisiffrorna för 2025 som var hela 2 procents ökning på två månader, vilket drev de årliga matkostnaderna uppåt med cirka 7 miljarder. Nu är det skönt att den ökningstakten avstannat och det är bra inför kommande momssänkning</em>, säger Ulf Mazur.

Jämfört med januari 2025 har matpriserna stigit med totalt 1,6 procent under det senaste året.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>I morgon chockhöjs svenska kaffepriser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/imorgon-chockhojs-svenska-kaffepriser/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 06 Apr 2025 07:28:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[Lindvalls]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=203706</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska kaffepriser har den senaste tiden sett prishöjning efter prishöjning, och i morgon blir kaffet återigen rejält mycket dyrare.</strong>

<strong><em>– Kaffet kommer att bli ungefär 20 kronor dyrare per paket</em>, bekräftar Ulf Lindvall, vd på Lindvalls kaffe, och berättar att det är den största prishöjningen han någonsin upplevt.</strong>

Efter tidigare höjningar innebär beskedet att ett vanligt paket kaffe i många butiker kommer att kosta någonstans runt 100-lappen, och skälet uppges vara att priset på råkaffe stigit kraftigt den senaste tiden.

<em>– Kaffeodlingar är otroligt beroende av stabilt väder. Det ska regna när det ska regna och det ska vara varmt när det ska vara varmt och det ska vara svalt när det ska vara svalt. Vädret blir bara osäkrare och osäkrare för varje år som går</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/kaffemakaren-lindvall-om-prisokningen-storsta-hojningen-jag-varit-med-om" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Ulf Lindvall till statstelevisionen SVT.

Han pekar på att dåligt väder lett till förstörda kaffeskördar i både Vietnam och Sydamerika, vilket påverkar världspriserna på råkaffe.
<h3>Aldrig sett något liknande</h3>
Ulf Lindvall har arbetat på familjeföretaget i över fyra decennier och har aldrig någonsin upplevt enskilda prishöjningar på denna nivå, och tillägger att man skulle gå med förlust om man inte själva höjer sina priser kraftigt.

<em>– Det måste vi göra för att gå runt. Råvarupriserna har gått upp så pass mycket att om vi inte justerar priset så går vi minus på varenda förpackning vi säljer.</em>

<em>– Det här är den största prishöjningen jag har varit med om någon gång under mina 40 år i branschen</em>, tillägger han.
<h3>Utesluter inte ytterligare höjningar</h3>
Lindvall noterar avslutningsvis att kunderna kan räkna med att kaffepriserna fortsätter skena – och detta beror just på väderförhållanden i andra delar av världen.

<em>– Kommer det regn i Brasilien nu så kommer priserna vika ner. Kommer det inte ordentligt med regn fram till mitten av maj här så kommer priserna gå upp ytterligare</em>, slår han fast.

Det kan också nämnas att befolkningarna i de nordiska länderna tillsammans med Nederländerna är de som dricker allra mest kaffe i världen. Varje svensk dricker i genomsnitt mellan tre och fyra koppar per dag, och den svarta drycken betraktas av många som en nödvändighet vid frukostbordet, på kontoret eller under fikapausen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>AI skapar kaffe i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/ai-skapar-kaffe-i-finland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/ai-skapar-kaffe-i-finland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 May 2024 06:12:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179498</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett hantverksrosteri i Helsingfors har utvecklat en blandning av kaffe med hjälp av AI. Man hoppas att försöket på sikt ska leda till en lättare arbetsbörda inom kaffesektorn.
</strong>

Kaffa Roastery lanserade i veckan sin nya kaffeblandning "AI-conic", ett gemensamt projekt med rosteriet och det lokala AI-konsultföretaget Elev. Kaffeblandningen visades upp på Helsinki Coffee Festival, som gick av stapeln under april.

Rosteriet skickade över data om de bästsäljande kaffeblandningar AI-företaget sedan använde för att skapa blandningen och rosteriets "kaffeexperter" fick sedan till uppgift att testa kaffet som innehåller fyra olika bönor från Brasilien, Colombia, Etiopien och Guatemala, AI skapade även förpackningsetiketten till kaffet.

– <em>Med hjälp av modeller som liknar ChatGPT och Copilot fick AI:n i uppgift att skapa en blandning som skulle passa kaffeentusiasternas smak perfekt och tänja på gränserna för konventionella smakkombinationer</em>, säger Antti vid konsultföretaget, enligt <a href="https://apnews.com/article/artificial-intelligence-finland-coffee-blend-0cd12d5ae15a6d0e928c4cb4d7635b09" target="_blank" rel="nofollow noopener">AP</a>.

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/EZrn_g2eNSQ?si=ggBFx883N3-hMRhF" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"><span data-mce-type="bookmark" style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" class="mce_SELRES_start">﻿</span></iframe>

I Finland konsumeras omkring 12 kilo kaffe per capita årligen, vilket innebär att man i Finland dricker mest kaffe i världen. I Norge konsumeras omkring 9,9 kilo, i Danmark 8,7 kilo och i Sverige cirka 8,2 kilo, <a href="https://www.beansincup.se/nyheter-press/i-vilket-land-dricker-man-mest-kaffe" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Beans in Cup.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/ai-skapar-kaffe-i-finland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Barnarbete bakom &#8221;hållbar kaffeodling&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/barnarbete-bakom-hallbar-kaffeodling/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/barnarbete-bakom-hallbar-kaffeodling/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Feb 2023 12:01:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[barnarbete]]></category>
		<category><![CDATA[Etiopien]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=141773</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska forskare har i en ny studie kunnat konstatera att så kallad hållbar kaffeodling ofta i praktiken har negativa effekter som barnarbete och sämre skolgång.</strong>

I Etiopien odlas stora mängder ekologisk kaffe där man ofta låter kaffebönorna växa i sin naturliga miljö i skuggan av träd i skogen. Denna typ av odling beskrivs ofta som hållbar och viktig för bevarande av biologisk mångfald.

I en ny studie från Stockholms universitet, som <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0738059322001316?via%3Dihub" target="_blank" rel="noopener">publicerats</a> i <em>International Journal of Educational Development</em>, visas det dock att denna typ av kaffeodling även har mycket negativa konsekvenser eftersom odlingarna ofta är beroende av barnarbete.

I studien studerade man barn i åldrarna 5 till 17 år i både fattiga och rikare hushåll i landet för att se hur stor andel barn som arbetar med kaffeodlingarna. Då framkom att 90 procent av hushållen använde barn dels inom produktionen av kaffebönor, men också för att skydda grödorna från vilda djur. Främst var det i de fattigare hushållen som barnen tvingades arbeta.

Omkring hälften av barnen var ofta tvungna att vara hemma och arbeta istället för att gå till skolan.

Kaffeodlingarna i landet producerar mycket av det etiopiska kaffe som svenska kaffeföretag importerar, <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/ekologiskt-kaffe-ger-mangfald-i-etiopien/" target="_blank" rel="noopener">enligt</a> Naturskyddsföreningen. En stor del av dessa hushåll är beroende av kaffeodlingarna för sin huvudsakliga inkomst.

Forskarna konstaterar att barnarbete och brist på skolgång kopplat till kaffeodling i landet är ett utbrett problem. Däremot tror man att det behövs fler åtgärder än att enbart mildra barnarbete i landet eftersom detta också kan förvärra situationen för fattiga hushåll  och menar därför att man bör tackla fattigdomen i första hand.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/barnarbete-bakom-hallbar-kaffeodling/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska matpriser skenar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-matpriser-skenar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-matpriser-skenar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Aug 2022 12:17:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=129348</guid>

					<description><![CDATA[<strong>– Vi har inte sett en så här snabb prisökning på livsmedel sedan mitten av 1980-talet, konstaterar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.</strong>

Bara sedan juni i år har priserna på livsmedel ökat mer än under hela 2021 – en prisökning vars like svenskarna inte skådat på flera decennier. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har de svenska matpriserna i genomsnitt ökat med 13,5 procent under året och med över tre procent på bara en månad.

<em>– Matprisinflationen skenar. Priserna steg med 3,2 procent jämfört med månaden innan, vilket är en mycket kraftig ökning</em>, <a href="http://–https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/RrJvx8/matpriserna-skenar-inte-sett-sadan-takt-sedan-1980-talet" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Isaksson.

Noterbart är att kaffet på ett år blivit 39 procent dyrare, gurkorna 37 procent dyrare och färsk lax 35 procent dyrare. Även produkter som hushållsmargarin, oljor, honungsmelon, kyckling och blomkål har sett en liknande prisutveckling.

Enligt SCB var inflationstakten för juli i år 8,0 procent jämfört med samma månad under 2021. Det är en liten nedgång från juni då inflationstakten var 8,5 procent.

<em>– Lägre priser för el samt drivmedel bidrog till att inflationstakten sjönk för första gången sedan januari</em>, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Det har också noterats att just maten blir dyrare betydligt snabbare än många andra varor, vilket kritiker menar beror på att livsmedelsbutikerna passar på att höja priserna mer än vad de egentligen behöver för att täcka sina ökade kostnader. Ica som dominerar den svenska matvaruhandeln har under det senaste kvartalet exempelvis både ökat sin omsättning och sin <a href="https://sverigesradio.se/artikel/7280925" target="_blank" rel="noopener">rörelsevinst</a>.

<em>– Vi följer löpande med den prisutveckling som sker, så sker det snabba korrigeringar på till exempel grönsaker så är det klart att det korrigeras också över tid ut i butikerna</em>, det är ofrånkomligt, hävdar Ica:s vd Per Strömberg.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-matpriser-skenar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skrev skämtuppsats om rasistisk mjölk i kaffet – hyllades av Stockholms universitet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/skrev-skamtuppsats-om-rasistisk-mjolk-i-kaffet-hyllades-av-stockholms-universitet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/skrev-skamtuppsats-om-rasistisk-mjolk-i-kaffet-hyllades-av-stockholms-universitet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Dec 2021 13:17:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[mjölk]]></category>
		<category><![CDATA[normkritik]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholms universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=114347</guid>

					<description><![CDATA[<strong>27-årige Arvid Haag skrev en oseriös skämtuppsats under en kurs i kritiska vithetsstudier vid Stockholms universitet, där han slog fast att det är rasistiskt att blanda vit mjölk i svart kaffe – en uppsats som också hyllades av de kursansvariga och fick betyget B (mycket bra). Nu uppmärksammas trollningen runt om i världen.</strong>

Arvid Haag berättar för <a href="https://www.friatider.se/arvid-27-skrev-uppsats-om-den-vita-mjolkens-rasism-mot-det-svarta-kaffet" target="_blank" rel="noopener">Fria Tider</a> att anledningen till att han överhuvudtaget sökte till ”Kritiska vithetsperspektiv på nordisk kultur” var att ”få ut något roligt” av att CSN under coronapolitiken tog bort fribeloppet och att han därmed fick en chans att läsa den hårt kritiserade kursen.

Kritiska vithetsstudier går i stort settt ut på att alla vita människor i någon mån är rasister och är en idéströmning som vunnit stor popularitet bland vänstern i USA. Haag konstaterar också att alla andra deltagare i kursen verkade tro på det som lärdes ut och inte tycktes särskilt intresserade av att ifrågasätta innehållet.

<em>– Det är ju en sak att det finns en kursansvarig i Sverige som tycker att det här är vettigt. Men alla som läste kursen verkade svälja det här med hull och hår.</em>

En del i kursen bestod av att skriva en uppsats på 10 000 tecken – vilket Haag gjorde under rubriken "Svarta och vita drycker" – en "redogörelse för vad som hänt från tidigt 1900-tal i kampen mellan kaffe och mjölk".

<em>– Jag tog ett ganska bisarrt ämne, som är ganska roligt, och drog till det ytterligare ett varv.</em>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Jag har wallraffat universitetsvärlden genom att läsa 7,5hp kritiska vithetsstudier under hösten. Läs gärna min "uppsats" som gav betyget B (mycket bra) och fundera på vad som i hela friden händer på våra förmenta bastioner för utbildning &#x1f921;</p>
Dela gärna! <a href="https://t.co/6etOG0rva1">https://t.co/6etOG0rva1</a>

— Arvid Haag (@arvidhaag) <a href="https://twitter.com/arvidhaag/status/1475448593809125382?ref_src=twsrc%5Etfw">December 27, 2021</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Han argumenterade bland anna</strong>t för att marknadsföringen av kaffet går ut på att det är svart och exotiskt men att mjölken är lokal och vit och han problematiserade även bruket att blanda mjölk i kaffe.

"<em>Frågan man kan ställa sig är ifall det verkligen är en försoning mellan mjölk och kaffe som genomförts eller om tillsättande av mjölk i kaffe är ett sätt att ta ifrån kaffet sina unika egenskaper och i stället påtvinga den svarta drycken vita egenskaper..Mjölk i kaffet kan med kritiska glasögon ses som en dryckesmässig kolonisering. Det heta och starka kaffet svalnar och rundas av smakmässigt med hjälp av mjölken, som därigenom kontrollerar och domesticerar kaffet</em>”.

Att uppsatsen skrevs på skämt och drev med hela kursen och de idéer den bygger på var inte någonting som kursansvarige förstod. Haags uppsats belönades med betyget B och ansvarig för kursen kallade det hela för ett ”spännande ämne” med ”kreativt tänk”.

<em>– Att det skulle vara ett skämt går över huvudet på honom. Hans enda kritik är att jag inte hade exakta källhänvisningar på mina bilder</em>, säger Arvid Haag som berättar att han i sin uppsats hänvisat till blogginlägg och böcker som han överhuvudtaget inte läst.

<em>– Jag fattar fortfarande inte vad kritiska vithetsperspektiv egentligen innebär och det verkar ju ingen kunna förklara</em>, konstaterar han.

<strong>Att kritiska vithetsstudier</strong> och Stockholms universitet håller en så låg nivå på sina utbildningar att en skämtuppsats kan hyllas och belönas med höga betyg har också <a href="https://www.friatider.se/arvid-haags-uppsats-om-rasistisk-mjolk-uppmarksammas-varlden-over" target="_blank" rel="noopener">uppmärksammats</a> i internationella medier i en rad olika länder.

<em>– Det är tydligt att det skrattas åt Sverige och vår akademi utomlands, särskilt utanför Europa och Nordamerika. Samtidigt som vi tyvärr kan konstatera att fenomenet inte är unikt för Sverige utan även högst aktuellt i exempelvis USA</em>, säger Arvid Haag till Fria Tider och tillägger att han hoppas att fler nu väljer att wallraffa olika vänsterutbildningar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/skrev-skamtuppsats-om-rasistisk-mjolk-i-kaffet-hyllades-av-stockholms-universitet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Koffein kan bromsa demens</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/koffein-kan-bromsa-demens/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/koffein-kan-bromsa-demens/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Jan 2017 12:54:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[demens]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[koffein]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=33338</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett högt intag av koffein hos kvinnor har kopplats till en minskad risk för att utveckla demens eller kognitiva nedsättningar, enligt en studie som publicerats i The Journals of Gerontology, Series A: Biological Sciences and Medical Sciences.</strong>

Ett intag på över 261 milligram koffein om dagen visade på en 36 procent mindre risk för demens under en tio års uppföljningsperiod. Det motsvarar två eller tre koppar kaffe eller fem till sex koppar svart te - eller sju till åtta burkar Coca-Cola.

<em>– De växande bevisen för att koffeinintag kan vara en skyddsfaktor mot kognitiva nedsättningar är spännande eftersom koffein är en lättmodifierad dietär faktor med få kontraindikationer,</em> säger studiens huvudförfattare Ira Driscoll, vid University of Wisconsin-Milwaukee.

– <em>Vi kan inte direkt koppla högt koffeinintag till lägre risk för kognitiv nedsättning och demens, men med mer studier kan vi bättre kvantifiera kopplingen till kognitiv hälsa.</em>

<strong>6 467 kvinnor över 65 års ålder</strong> har deltagit i studien, och deras koffeinintag har räknats ut med hjälp av frågor om deras intag av kaffe, te, och Coca-Cola, inklusive serveringsstorlek och hur ofta de dricker.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/koffein-kan-bromsa-demens/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
