julfirande – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 08 Jan 2026 12:32:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg julfirande – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Fler islänningar gick i kyrkan i jul https://nyadagbladet.se/norden/fler-islanningar-gick-i-kyrkan-i-jul/ Thu, 08 Jan 2026 12:32:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219477 Andelen islänningar som besökte en kyrka i samband med julen ökade i fjol, visar en ny Gallup-undersökning. Samtidigt fortsätter julkorten att minska dramatiskt – bara var tionde islänning skickade julhälsningar med posten. Enligt undersökningen Þjóðarpúls ökade andelen som besökte en kyrka före eller under julen från 17 till 23 procent jämfört med året innan. För fjorton år sedan var siffran 34 procent. Det är dock oklart om besöken gällde gudstjänster eller andra evenemang som konserter. Julkorten har däremot blivit en sällsynthet, rapporterar isländska statskanalen RUV. För femton år sedan skickade tre av fyra islänningar julkort med posten – idag gör bara var tionde det. Även digitala julhälsningar har minskat de senaste åren. Äldre och kvinnor skickar fortfarande julkort i högre utsträckning. [caption id="attachment_216961" align="alignnone" width="640"] Att skicka julkort blir alltmer ovanligt, även om många äldre fortfarande håller traditionen vid liv. Foto: arctic_portal/Instagram[/caption]

Konstgjorda granar allt vanligare

Nästan alla islänningar gav julklappar, pyntade hemmet och deltog i julfirande, i linje med tidigare år. 86 procent hade julgran – men valet av gran har förändrats. I dag har nästan två av tre en konstgjord gran, medan bara var fjärde väljer en äkta. Sex av tio islänningar uppgav att de såg fram emot julen, medan fem procent gruvade sig inför helgen. Närmare elva procent sade att de inte hade råd med julfirande – en siffra som dock sjunkit över tid. År 1993 var motsvarande andel 19 procent. Andelen som skänkte pengar till välgörenhet låg på drygt 60 procent, ungefär samma som de senaste två åren.]]> Julen: En uråldrig nordisk tradition https://nyadagbladet.se/kultur/jul-en-uraldrig-nordisk-tradition/ https://nyadagbladet.se/kultur/jul-en-uraldrig-nordisk-tradition/#comments Tue, 23 Dec 2025 14:02:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=88821 Redan i det förkristna Norden var julen en mycket viktig tradition med festligheter, mat och dryck och blotande åt gudarna. Även om julfirandet förändrats kraftigt under millenniernas gång bär också vårt moderna firande tydliga spår efter förfäders seder och traditioner.
Artikeln publicerades ursprungligen den 24 december 2023.
Det är dokumenterat att ”jul” i formen fruma jiuelis användes som namn av goterna på en av deras vintermånader redan på 300-talet. På 700-talet menade den engelske historikern och munken Bede att även anglosaxernas kalender innehöll vintermånaden giuli. Etymologin är något oklar, men ordet tros härstamma från urgermanskan och vara mycket gammalt. Noterbart är också att den gamle asaguden Oden enligt vissa källor även kallades ”julfadern” eller ”Julner”, och att det i skriften Ågrip från slutet av 1100-talet påstås att ordet jul eller iol kommer direkt från ett av Odens namn. Seriösa teorier har även framförts om att jul i själva verket härrör etymologiskt från ordet hjul och relaterar till solhjulets "nystart" eller "pånyttfödelse" i samband med midvintersolståndet. Red Ice TV, med svenske programledaren Henrik Palmgren, pekar också på att många moderna jultraditioner kan spåras till uråldriga hedniska anor, bland annat misteln som fortfarande används som julpynt i många hem. En mycket gammal sed relaterad till detta är exempelvis att par som står under misteln ska kyssa varandra för att få lycka och välgång. Man menar också att de traditionella julfärgerna röd, grön och gul som används än idag representerade blodet, tillväxten och att julen på många sätt kan ha varit en högtid för att högtidlighålla livet självt. Det lyfts också fram att de röda julkulorna som pryder granar och hem under högtiden ska symbolisera offerköttet som hängdes upp i träd och gavs till asagudarna under det fornnordiska firandet. Även Oden själv hängde sig enligt traditionen i världsträdet Yggdrasil som ett offer för att i utbyte få kunskap om runornas hemligheter.

Tomtens likheter med Oden

Jultomten bedöms även av många ha forngermanska anor och bygga vidare på guden Oden som med sitt långa vita skägg, sin hatt och sin åttafotade häst Sleipner, red över himlen på ett sätt som mycket liknar hur jultomten tar sig fram i modern tradition. Många barn satte också ut stövlar med hö till Odens häst – en tradition som inte är helt olik hur man sätter upp julstrumpor nära skorstenen och förväntar sig gåvor i dessa. Även kakor och mjölk som många familjer sätter ut till jultomten tros anspela på att de fornnordiska gudarna uppskattade att få gåvor från människorna. [caption id="attachment_90314" align="alignnone" width="720"] Den i Sverige mycket välbekante tomten och hans renar i Kalle Ankas jul kan ha vissa anor från Oden och hans Sleipner. (faksimil/Youtube)[/caption] Julbocken är en annan symbol som används än idag och som har anor till det förkristna och åskguden Tor, vars vagn drogs av två bockar. Innan jultomten började dela ut klappar till förmögna familjers barn fyllde julbocken denna funktion, något som levt kvar i betydligt högre grad i Finland där jultomten fortfarande har betydande konkurrens från julbocken som sannolik givare av eventuella julklappar. Att själv klä ut sig till julbock har tidigare varit en populär tradition, en sedvänja som efter kristendomens intåg dock avtagit, bland annat eftersom getter istället började förknippas med djävulen.

Julblotet

Den isländske historikern Snorre Sturlasson menar i verket Heimskringla att den kristne norske kungen, Håkon den gode, flyttade datumet för julfirandet. Från början tror man att julen inleddes efter midvinternatten i mitten av januari, men kungen reformerade systemet eftersom det var hedniskt och den påbörjades istället samtidigt som de kristna firade sin högtid i december. Sturlasson skriver också att julen, precis som flera andra återkommande årliga högtider, firades genom blotande – en offermåltid i form av gästabud som arrangerades av lokala mäktiga hövdingar och att man innan själva måltiden genomförde en speciell rituell slakt av de djur som skulle ätas. I Håkon den godes saga står det att alla bönder skulle komma till templet och ta med sig sina matförråd, boskap skulle slaktas och att alla skulle förses med öl. Blodet från de slaktade djuren skulle stänkas på såväl gästabudets deltagare som på templets väggar. ”Eldar skulle brinna midt på golvet i templet och kittlar hängas däröver; man skulle bära bägarna rundt omkring elden, men den som gjorde gästabudet och var hövding, skulle signa bägaren och all offermaten, först Odens bägare — den skulle man dricka för seger och makt åt sin konung, sedan Njords bägare och Frös bägare för god årsväxt och fred. Många plägade på den tiden att därnäst dricka Brages bägare; man drack också skålar för sina högsatta fränder, det kallades minnesskålar”, står det vidare att läsa. Enligt Ynglingasagan framkommer det att Oden ville ha ett tidigt vinteroffer för den växtlighet som varit, samt vid midvintern för god växtlighet det kommande året och även under försommaren för att de blotande skulle gå segrande ur kommande strider. Många stora offerfester ska ha arrangerats vid det mytomspunna templet i Uppsala. Från 900-talet och Torbjörn Hornkloves Hrafnsmál härstammar uttrycket ”dricka jul” och det står att krigarkungen Harald Hårfager föredrog att ha sitt juldrickande ute till havs. Även i Norrbotten och finska Österbotten vet man att särskilda offerfester arrangerades mitt i vintern. "Ute vill han jul dricka om han ensam får råda den högsträvande fursten, och höja Frejs lek". Under århundraden av kristet inflytande i Skandinavien har hedniska och kristna traditioner och ceremonier blandats. Vissa företeelser, exempelvis djuroffer, förbjöds av kyrkan när denna fick mer inflytande. Under de följande seklerna arbetade statsmakten aktivt för att minska julfirandet och för att få bort såväl upplevd extravagans som tydligt hedniska traditioner. Ännu idag firar moderna asatroende julblot, även om blodsoffer inte längre förekommer. Detta brukar dock göras i samband med vintersolståndet – med "solens återkomst" i centrum. Sist men inte minst tillönskas, från oss alla på redaktionen till er alla läsare där ute - en riktigt god jul.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/jul-en-uraldrig-nordisk-tradition/feed/ 10 Nyköping år 1317: Julfirandet blir en statskupp https://nyadagbladet.se/kultur/nykoping-ar-1317-julfirandet-blir-en-statskupp/ https://nyadagbladet.se/kultur/nykoping-ar-1317-julfirandet-blir-en-statskupp/#comments Mon, 22 Dec 2025 14:15:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=89774 Den svenska medeltiden var i mångt och mycket en våldsam tid med brödrafejder, tronpretendenter som tog upp vapen för att tillskansa sig kronan och inbördes- och invasionskrig av olika slag, där ätter och släktallianser stred om makten. Ett av de mest välkända, och måhända även mest misslyckade, svenska julfirandena ägde rum i december 1317 då kung Birger Magnusson, son till Magnus Ladulås, i en ökänd fejd lät fängsla sina bröder Erik och Valdemar i borgen Nyköpingshus – där dessa sedan fick sitta inlåsta tills de svalt ihjäl.
Artikeln publicerades ursprungligen den 25 december 2023.
Birger hade valts till tronföljare redan som fyraåring, men var tio år gammal när fadern Magnus Ladulås dog. Sverige styrdes av en förmyndarregering fram tills dess att Birger blev 22 år gammal och officiellt kunde krönas till kung. De yngre bröderna Valdemar och Erik hade istället fått hertigtitlar där Erik fick Södermanland och en del av Uppland och Valdemar fick Finland. Bröderna var underställda kungen i större utrikespolitiska frågor men kunde styra sina hertigdömen med viss autonomi. Tydligt är att man inte nöjde sig med detta. Under en konflikt mellan kungen och hans bröder började dessa plundra och bränna i Västergötland. Bland annat brändes hamnstaden Lödöse delvis ner och kungen svarade med att konfiskera stora delar av hertigarnas egendomar, skriver Populär Historia. År 1305 valde Erik och Valdemar istället att be kungen om ursäkt och svära honom sin trohet – och i utbyte fick de tillbaka sina hertigdömen. Istället lade de stor möda på att övertyga kungen om att han måste göra sig av med sin mångårige rådgivare Torgils, som länge varit en för kungen mäktig allierad. Exakt hur denna övertalningskampanj gick till eller hur man fick Birger att gå med på att göra sig av med sin rådgivare är oklart, men klart är att Torgils greps, dömdes till döden för majestätsförbrytelse och sedan avrättades genom halshuggning. Kungen hade genom avrättningen av marsken förlorat en viktig allierad, och för hans bröder var det nu enklare att intrigera ostört och själva närma sig kronan. Redan 1306 skulle de slå till. Kung Birger och hans drottning Märta befann sig på gården Håtuna den 29 september när hertigarna tillsammans med beväpnade soldater red in och bad om att få göra kungen sällskap. Detta accepterades och på natten stormade hertigarnas män in i kungens rum och fängslade honom och drottningen. Birger spärrades sedan in i Nyköpingshus, men avsattes inte officiellt, och hertigarna försökte styra landet i hans ställe. Statskuppen gick till eftervärlden under namnet ”Håtunaleken”. Kung Birger fick dock hjälp av den danske kungen Erik Menved, och efter två års stridigheter kunde han 1308 släppas fri mot en stor lösensumma. Han skulle också styra tillsammans med hertigarna och i mycket underkasta sig deras vilja. Hertigarna bestämde också vilka jordegendomar kungen skulle få tillbaka. Stridigheterna skulle dock fortsätta med såväl norsk som dansk inblandning fram till 1310, då fred slöts i Helsingborg och det svenska riket splittrades. Kungen skulle erhålla de östra delarna av Sverige samt Gotland och Viborgs län. Valdemar skulle få Uppland, Finland och Öland och Erik skulle få Västsverige och Kalmar län. Man beslutade också att indelningarna skulle gå i arv till sina respektive barn. I praktiken splittrades Sverige som rike i och med detta. Flera år senare, i december 1317, bjöd Birger in sina bröder för att "dricka jul" med honom. Bröderna tackade ja efter att Valdemar övertygat Erik om att Birger inte längre hyste någon ilska mot dem. Den 10 december anlände bröderna med sin livvakt och hälsades välkomna. Enligt Erikskrönikan hade kungen dukat upp ett storslaget gästabud med mjöd och vin i överflöd och Erik och Valdemar var övertygade om att kungen ville lägga allt gammalt groll åt sidan. Så var dock inte fallet. Några timmar efter att Erik och Valdemar med sällskap gått till sängs slog kungen till. Tillsammans med beväpnade vakter rusade han till kammaren och grep bröderna när de låg och sov. – Minns ni Håtunaleken? Jag minns den väl! Denna är ej bättre än den! ska Birger enligt Erikskrönikan glatt ha utbrustit under gripandet. Därefter gav kungen order om att hertigarna skulle föras till slottstornet och firas ner i samma fängelsehåla där han själv suttit inlåst nio år tidigare. Agerandet väckte dock anstöt bland stora delar av den svenska och norska aristokratin och väpnade styrkor samlades för att gå till angrepp mot kungen och befria hertigarna. De nådde också stora framgångar och kungen tvingades fly till Visby. Innan han flydde ska han dock enligt legenden ha kastat nycklarna till fängelsehålan i Nyköpingsån. Man vet att hertigarna fortfarande levde den 18 januari 1318 då de upprättade ett gemensamt testamente och skänkte stora summor till olika kyrkor och kloster. Man tror att de dog av svält kort därefter. Först i augusti 1318 kapitulerade vaktstyrkan på Nyköpingshus och fängelsetornet öppnades och hertigarnas kvarlevor kunde bäras ut och få en kyrklig begravning. Enligt sägnen hade Erik dött efter nio dagar utan tillgång till mat och dryck och Valdemar efter elva dagar med samma behandling. Kort därefter besegrades de sista av Birgers styrkor i landet och hans son och arvinge togs också till fånga. Istället valdes hertig Eriks son Magnus till svensk kung 1319 och det beslutades att kung Birger skulle förvisas ur riket tillsammans med sin familj. Många i Birgers krets avrättades också, däribland hans son (som även han hette Magnus). Birger Magnusson dog i landsflykt 1321 och hertig Eriks son Magnus regerade ända fram till 1364 – i nästan 45 år. Näst efter den nuvarande kungen Carl XVI Gustaf är Magnus Eriksson den kung som suttit allra längst på sin post.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/nykoping-ar-1317-julfirandet-blir-en-statskupp/feed/ 2 Fattigdomen sprider sig – en tuff jul väntar för många hushåll https://nyadagbladet.se/inrikes/fattigdomen-sprider-sig-en-tuff-jul-vantar-for-manga-hushall/ https://nyadagbladet.se/inrikes/fattigdomen-sprider-sig-en-tuff-jul-vantar-for-manga-hushall/#respond Mon, 23 Dec 2024 09:32:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=196822 Minst en halv miljon svenskar lever i fattigdom och trycket ökar på organisationer som Stadsmissionen inför julen. Hjälpbehoven är rekordstora, vilket speglar en ökad utsatthet i hela landet. – De som tidigare kanske hade någon slags marginal har ingen marginal kvar, säger Anna Toll, biträdande direktor vid Stockholms Stadsmission. I Stadsmissionens julklappsbutik i Stockholm är trycket inför årets jul ovanligt högt, rapporterar bland andra Göteborgs-Posten. Sedan butiken öppnade kring lucia har det varit ett högt tempo. Julklapparna – som måste vara nya och oinslagna – doneras av både privatpersoner och företag. Syftet är att barn i utsatta familjer ska kunna få presenter som känns speciella och som de kan berätta om för sina vänner. – För tonåringar i utsatta familjer är presentkort särskilt eftertraktade. Att själv få välja ut något är värdefullt, säger Anna Toll. I Stockholmsbutiken delar Stadsmissionen i år ut 12 000 julklappar till omkring 5 000 barn. På nationell nivå räknar organisationen med minst 20 000 presenter. Samtidigt ser de ett växande behov av basvaror som hygienartiklar och vinterjackor. – Så här stor efterfrågan har vi aldrig sett tidigare. Jag har jobbat på Stadsmissionen i nästan 30 år. På 90-talet var det liknande, men inte riktigt på samma sätt som nu, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner. [caption id="attachment_196272" align="alignnone" width="640"]Jul Foto: iStock/Sergey Dementyev[/caption]

"Strukturellt problem"

Fattigdomen mäts på olika sätt, men alla indikatorer pekar åt samma håll – att den ökar. Jonas Wihlstrand pekar på strukturella problem som bidrar till utvecklingen. – När vi har mer än en halv miljon människor som inte har råd med näringsriktig mat och när tillgången till de allmänna försäkringssystemen blir allt sämre, då måste vi prata om det som ett strukturellt problem. Trots det minskar antalet svenskar som beviljas ekonomiskt bistånd – en utveckling som innebär att civilsamhället får ta ett större ansvar. Organisationer som Stadsmissionen och Röda Korset hjälper inte bara med mat och julklappar utan stödjer även utsatta personer i deras kontakt med myndigheter. – Vi älskar givetvis att hjälpa, det är ju därför vi jobbar med det här. Men vi har börjat visa röd flagg. Det kanske inte är meningen att civilsamhället ska stå för så här stora insatser, säger Jonas Wihlstrand. Med julhelgen runt hörnet kämpar organisationerna vidare för att möta behoven. Samtidigt riktas kritik mot ett samhälle där alltfler lämnas utan grundläggande ekonomisk trygghet.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/fattigdomen-sprider-sig-en-tuff-jul-vantar-for-manga-hushall/feed/ 0 Svenskar vill diskutera fritt kring julbordet https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-vill-diskutera-fritt-kring-julbordet/ https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-vill-diskutera-fritt-kring-julbordet/#respond Mon, 23 Dec 2024 07:11:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195913 Nästan hälften av svenskarna anser att samtal vid julbordet är viktiga, enligt en undersökning från magasin-appen Readly och IPSOS. Var fjärde svensk uppskattar dessutom om diskussionerna blir heta. Enligt undersökningen anser 65 procent av svenskarna att samtal är en naturlig del av julbordet med familjen. Dessutom tycker 47 procent att det är viktigt att diskutera med sina närstående, eftersom det bidrar till ökad förståelse för varandras perspektiv och stärker familjebanden genom en öppen dialog. – Att skapa tid och utrymme för meningsfulla samtal och diskussioner med familjen känns viktigare nu än någonsin. Att dela med sig av sina erfarenheter och saker man har läst om leder förhoppningsvis till både reflektion och nya perspektiv. Vi jobbar ständigt med att tillgängliggöra nyheter för att belysa olika ämnen – alltifrån mode till vetenskap och politik, säger Daniel Hamrin, Nordic Content Lead på Readly, i ett pressmeddelande. Samtidigt anser 44 procent att samtal vid julbordet inte är lika viktiga utan istället kan skapa konflikter och dålig stämning. Var femte person uppger att man aldrig diskuterar kring julbordet. En av tio svenskar uppger att man brukar lämna rummet om stämningen blir för överhettad, samtidigt som var fjärde person uppskattar hetsiga diskussioner.

Familj och nyheter

Vid julbordet diskuterar 54 procent personliga händelser och erfarenheter inom familjen, medan 43 procent pratar om lokala händelser. Dessutom talar 38 procent om nationella nyheter och 28 procent om jobb eller skolan. Omkring en fjärdedel diskuterar även tv-serier, filmer och sociala medier. Det som ofta leder till positiva samtal under julen är främst familjeangelägenheter följt av fritid, ekonomi, politik och relationer. När det gäller ämnen som ofta leder till konflikter står politik högst på listan följt av migration, religion, ekonomi samt sexuell identitet och klimatförändringar. Undersökningen genomfördes mellan den 11 och 13 oktober 2024 och inkluderade 1000 svenska medborgare över 18 år.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-vill-diskutera-fritt-kring-julbordet/feed/ 0 Så firar svenskarna jul https://nyadagbladet.se/kultur/sa-firar-svenskarna-jul/ https://nyadagbladet.se/kultur/sa-firar-svenskarna-jul/#respond Sun, 22 Dec 2024 13:13:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=195480 Två tredjedelar svenskar tittar fortfarande på Kalle Anka, 60 procent lägger klappar under granen och julklappsspelet har alltmer blivit en populär tradition. I en undersökning av PresentBolaget svarar 95 procent att de firar jul. Samtidigt ser 72 procent fram emot att fira, medan 12 procent fruktar högtiden. För att förbereda sig pyntar 62 procent med adventsljusstakar och 31 procent besöker julmarknader. Nära en fjärdedel följer en julkalender på tv. – Julfirandet är en stark svensk tradition, vilket våra siffror tydligt visar. Under december är det många som pyntar, går på julmarknader och förbereder inför julen, säger traditionsexperten Mattias Axelsson i ett pressmeddelande.

Kalle Anka och julskinka

Omkring 45 procent av de svarande uppger att religion spelar en viss roll i deras julfirande, men endast tio procent går i kyrkan och nio procent sjunger psalmer. Kalle Anka förblir populär, där 64 procent av svenskarna håller traditionen vid liv. Dessutom brukar 60 procent lägga klappar under granen. Över hälften av svenskarna äter julbord med familj och vänner. Julskinka och köttbullar är de viktigaste rätterna på julbordet, följt av prinskorv och Janssons frestelse. När det gäller julklappar planerar 44 procent att handla dem på nätet, medan 23 procent föredrar lokala butiker. Dessutom planerar 28 procent att köpa en julklapp till sitt husdjur.

Julklappsspelet

Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade deltar i nyare traditioner som julklappsspelet. En liten andel har även anammat traditionen att bära en så kallad ful jultröja, vilket är aningen fler än de som dansar runt granen. – Julklappsspelet går ut på att alla deltagare köper ett paket för en viss summa och sedan slår man tärning om paketen, vilket gör att någon kan få väldigt många och någon kan bli helt utan paket. Julklappsspelet introducerades i Sverige för mindre än tjugo år sedan, i början av 00-talet. Men det är först de senaste dryga femton åren som man kan säga att det slagit igenom brett, säger Axelsson. 1830 svenska medborgare deltog i undersökningen.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/sa-firar-svenskarna-jul/feed/ 0 Nu är julen här på Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se/redaktionellt/fran-oss-alla-till-er-alla-en-riktigt-god-jul/ https://nyadagbladet.se/redaktionellt/fran-oss-alla-till-er-alla-en-riktigt-god-jul/#comments Fri, 22 Dec 2023 13:22:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=90383 Nya Dagbladets redaktion kommer nu att varva ned fram till omkring 3 januari för att fira jul och ladda batterierna. En och annan nyhet lär det fortfarande bli, men framförallt har vi förberett ordentligt med julgodis och smällkarameller från vårt digra arkiv för er läsare att ta del av. Vi vill passa på att rikta ett hjärtligt tack till alla våra läsare för allt ovärderligt stöd till tidningen under året med generösa gåvor, hjälp med att sprida artiklar och annat stöd till redaktionen. I natt klockan 04.27 svensk tid vände solen på himlen från sin lägsta punkt, ett ögonblick som sedan urminnes tider setts som heligt och egentligen också är juletidens självklara mittpunkt. För oss som lever idag är det nu dags att vända oss inåt och, för de som har den möjligheten, tillfälligt logga ut och så gott det går och vända vår uppmärksamhet till kära vänner och familj för att fira jul enligt tusenårig tradition. Den 2 januari är vi tillbaka igen med en normal bevakning, men det kommer att finnas rikligt med läsning att ta del av till glöggen även över jul och nyår. Det blir en del "gamla godingar" från Nya Dagbladets arkiv - både allvarligt och lättsamt, och förstås något litet extra filmtips ... Glöm för all del inte att nyttja sökrutan för att ta del av vårt unika arkiv - som i nuläget har över 13000 artiklar. Med det sagt vill vi önska en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År från alla oss på redaktionen!]]> https://nyadagbladet.se/redaktionellt/fran-oss-alla-till-er-alla-en-riktigt-god-jul/feed/ 4 Håll julgranen säker – från katten https://nyadagbladet.se/miljo/sa-haller-du-julgranen-saker-fran-din-katt/ https://nyadagbladet.se/miljo/sa-haller-du-julgranen-saker-fran-din-katt/#comments Tue, 19 Dec 2023 08:27:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=90300 Även katter uppskattar julen – särskilt då julgranen som sällan får vara ifred. Här kommer några tips på hur man kan hålla sin julgran mer kattsäker. De flesta kattägare har nog kommit hem till en fallen gran i vardagsrummet mer än en gång. Trots oskyldiga kattögon krävs ingen större detektivförmåga för att förstå vem som ligger bakom. Faktum är dock också att julgranen kan vara farlig för katten om oturen råkar vara framme. Om en julgranskula går sönder kan den skada både tassar och mun på katten. Glitter eller snören kan orsaka allvarliga mag- och tarmproblem. Om katten exempelvis fått ett snöre i halsen kan det vara svårt att spotta ut det eftersom de har en väldigt sträv tunga med hullingar som riktas nedåt mot matstrupen. Land har listat några tips på hur man säkrar julgranen från våra små vänner, och även säkrar dem från julgranen. 1. Kattsäker plats för granen Sunt förnuft kanske, men placera om möjligt granen på en plats dit katten inte alltid har tillgång, till exempel med dörrar som går att stänga. Om det inte går så är det bäst att välja ett hörn där det inte finns klättervänliga möbler intill. 2. Spänn fast granen Fäst ett snöre runt toppen av granen och fäst med en krok eller knut på ett passande ställe. 3. Pynta smart Har man pynt man är särskilt rädd om, eller pynt som är mer intressant för katten än annan pynt – sätt denna högt upp i granen. Undvik glitter och kulor längst ner. 4. Testa något klibbigt Om inget av ovanstående fungerar kan man testa att lägga ut lite flugpapper med den klibbiga sidan uppåt under granen. Katter ogillar verkligen att trampa i klibbiga saker. 5. Inget ätbart Ha absolut inga ätbara saker i granen, som till exempel choklad, det kan locka både hundar och katter att försöka komma åt. 6. Inga långa snören Undvik långa band, snören eller glitter i granen som dina djur kan tugga i sig.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sa-haller-du-julgranen-saker-fran-din-katt/feed/ 1 EU ångrar försök att censurera den ”kränkande” julen – efter kritik https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-angrar-forsok-att-censurera-den-krankande-julen-efter-kritik/ https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-angrar-forsok-att-censurera-den-krankande-julen-efter-kritik/#comments Wed, 08 Dec 2021 11:15:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=113206 Den trettiosidiga guiden om hur man använder ett mer könsneutralt och hbtq-vänligt språk i EU-kommissionen presenterades i oktober. Där föreslogs bland annat att man skulle ta bort användandet av ordet "jul" samt flera andra uttryck som ansågs vara "förolämpande". Guiden fick dock inte det väntade mottagandet utan möttes istället av massiv kritik. Bryssel har tvingats till en lätt pinsam u-sväng efter att man föreslagit ett förbud mot användandet av ordet ”jul” - då det kan uppfattas som ”kränkande”. I ett av EU-kommissionens interna dokument författat av kommissionären Helena Dalli – och på söndagen publicerat i italienska kvällstidningen II Giornale - listas vissa uttryck som uppges vara ’förolämpande’ eller ’inte tillräckligt inkluderande’ - och därför måste tas bort. ”Stigmatisering måste undvikas” Det som ”jämlikhetskommissionären” Dalli här lanserar har beskrivits som en ”intern guide för inkluderande kommunikation”. I skrivelsen bannlyses ett antal språkliga uttryck som bedöms ”stigmatisera utifrån genus, sexuell identitet, etniskt ursprung eller kultur”. Här hävdas att det standardiserade användandet av ord betecknande kön i allmänhet - och manligt sådant i synnerhet - måste upphöra. ”Mina damer och herrar” ska till exempel ersättas med ”Kära kollegor”. Termer med en generaliserande könsbeteckning ska istället tilldelas en könsneutral sådan, i analogi med den i flera språk redan genomförda förändringen talesman – talesperson. Det var sedan på tisdagen som kommissionen nödgades backa efter att dess guide för intern kommunikation anklagats, dels för att utgöra ett försök att avskaffa julen, dels för att strida mot sunt förnuft. Den trettiosidiga guiden över hur man kan använda ett mer könsneutralt och hbtq-vänligt språk i kommissionen presenterades av Dalli i slutet av oktober. Detta interna dokument plockades alltså sedan upp av tabloiden Il Giornale – något som sedan publiceringen i söndags har orsakat en störtflod av hånfulla kommentarer på sociala medier, till exempel från en äldre tjänsteman i Vatikanstaten, ett antal högerpolitiker och en före detta EU-kommissionär. Som ett resultat av detta såg sig kommissionären Dalli nödgad att ta tillbaka sitt förslag. Dokumentet är del av en plan, sjösatt av kommissionens president Ursula von der Leyen, som syftar till att implementera en ”jämlikhetsunion” och säkerställa att ”var och en värderas och får erkännande i allt vårt material oavsett kön, rasligt eller etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell orientering”. Västerländsk tradition ett hot Den mest kontroversiella föreskriften i Dallis dokument har visat sig vara den att ”undvika att anta att alla är kristna”. ”Alla firar inte kristna högtider, och alla firar dem inte på samma dagar”, står det i dokumentet, som råder personal att undvika meningar som ”Jultider kan medföra stress” för att istället använda till exempel ”Högtidsdagar kan medföra stress”. De upprättade riktlinjerna har sedan i söndags kritiserats och hånats från olika håll. Vad kardinalen Pietro Parolin, Vatikanstatens utrikesminister, beträffar så är hans kritik i Vatican News något svävande, och det kan tolkas som att han riktar den mot den kristna traditionen i sig: ”Vi vet naturligtvis att många bidrag har lämnats till Europas existens och identitet, men vi kan förvisso inte glömma att en av dess huvudbidrag, om inte själva huvudbidraget, har varit kristendomen själv”. Skoningslös kritik från ”högerkanten” Politiker i mainstreammedier, vanligtvis definierade som tillhörande ”högerkanten”, har uttryckt sig tydligare än kardinalen Parolin: ”Europakommissionen tillkännager i ett internt dokument att man ser julfirandet som otillräckligt inkluderande”, skriver Giorgia Meloni, ledare för partiet Italiens Bröder på sin Facebooksida. Hon fortsätter: ”I en dyster ideologis namn vill man undertrycka ett folks kultur. Vår historia och vår identitet kan inte stängas ned, de måste respekteras”. Matteo Salvini, ofta beskriven som ”den italienska yttersta högerns främsta röst”, kallade kommissionens föreskrifter för ”dårskap” och hånade vid ett senare tillfälle dess innehåll. ”Maria, modern. Johannes, fadern. Länge leve den heliga julen … Jag hoppas att ingen kommer att kränkas i Europa”, skrev han på Twitter. Även en tidigare Europakommissionär har anslutit sig till belackarna. Antonio Tajani, en nära allierad till den förre italienske premiärministern Silvio Berlusconi och Europaparlamentets före detta president, skrev nämligen på Twitter efter Dallis u-sväng: ”Länge leve det sunda förnuftets Europa”! Även en nuvarande tjänsteman i Kommissionen, som vill vara anonym, tilldelar Dalli och hennes dokument en känga: ”Kommissionären Dalli kompenserar sin totala avsaknad av vikt i kollegiet [bland kommissionärer] genom att ur sin hatt frambesvärja ”inkluderande föreskrifter” som nedmonterar de mest elementära regler … Vi håller på att bli galna. Med Dalli, upplever vi surrrealism”. Europaparlamentet och Europarådet har båda utfärdat liknande rekommendationer till kommissionen, men de är mindre explicita i sina exempel än vad Dallis föreskrifter är. Det var i januari 2018 som Europarådet utfärdade riktlinjer för att främja användandet av ”könsneutrala substantiv och pronomen som inte medför något antagande om huruvida det rör sig om en man eller kvinna som utför ett visst arbete eller innehar en viss roll”. Inte bara i EU – även i Sovjetunionen När det kommer till den mest kontroversiella föreskriften i Dallis dokument, den om att ”undvika att anta att alla är kristna” samt att ”avskaffa det kränkande begreppet jul”, kan konstateras att även inom ett annat globalistprojekt - nämligen Sovjetunionen - såg makten familjehögtiden jul som ett hot, vars firande man på rättslig väg sökte stävja - då man ansåg att den gav medborgarna ”fel fokus”. Det officiella julfirandet avskaffades i samband med oktoberrevolutionen 1917 och återupptogs först 1992 – och då i Ryssland.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-angrar-forsok-att-censurera-den-krankande-julen-efter-kritik/feed/ 2 ”Experternas” jultips: Sätt på dig munskydd och träffa inte familjen https://nyadagbladet.se/inrikes/experternas-jultips-satt-pa-dig-munskydd-och-traffa-inte-familjen/ https://nyadagbladet.se/inrikes/experternas-jultips-satt-pa-dig-munskydd-och-traffa-inte-familjen/#comments Mon, 21 Dec 2020 17:46:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=88854 Framträdande "coronatyckare" har under flera veckors tid krävt att svenskarnas julplaner ställs in. Istället ska en så kallad ”coronasäker” jul firas – där svenskarna bär munskydd, inte träffar sin familj och alltid håller två meters avstånd från varandra - även inomhus. Dessutom uppmanas det svenska folket att fira jul med varandra via distans och använda "digitala lösningar" istället. De hårda begränsningarna motiveras med en påstått ökande smittspridning och etablissemangsmedia har flitigt lyft fram reportage och artiklar om sätt som svenskarna kan fira en ”trygg” jul på. Folkhälsomyndigheten har tidigare gått ut med att de hårda coronarestriktionerna kommer att vara kvar i minst ett år, vilket också får effekter på den kanske mest folkkära högtiden av alla – julen. I en intervju med TV4 uppmanar den massmedialt flitigt anlitade läkaren Björn Olsen, som kallat covid-vaccinet för "en välsignelse", menar att människor att ”hålla avstånd till varandra” även inomhus och vill dessutom ha munskydd på svenskarna – även det inomhus. – Det blir som en barriär för viruset, och det vet man internationellt att det fungerar, hävdar han. Smittskyddsläkaren Maria Rotzén Östlund från region Stockholm menar enligt Bonniertidningen Expressen istället att svenskarna bör ”tänka igenom om det är värt risken” att träffa familjen i jul och uppmanar människor att istället fira jul via distans med telefonen eller surfplattan. – Kan man använda digitala hjälpmedel så är det en fantastisk idé. Och om man på något sätt ändå kan låta sina äldre familjemedlemmar vara en del av det hela. Hon påpekar också att om man ska träffas så ska man alltid hålla två meters avstånd och absolut inte pussa eller krama varandra. Just ”digitala lösningar” lyfts på allt fler ställen fram som det självklara valet under årets julfirande och sajten Må Bra skriver bland annat att det är ”toppen” att prata via Facetime med sin familj istället för att umgås med dem i verkligheten. För människor som inte har denna typ av videoappar så rekommenderas istället att man ringer en stund till dem. Detta lyfts fram som ett rimligt alternativ till ett fysiskt julfirande. Noterbart är också att regeringen rekommenderar att maximalt åtta personer får samlas tillsammans under julafton, vilket i praktiken innebär att familjemedlemmar och nära släktingar i många fall utesluts från julfirandet. Barn undantas heller inte från ”åttapersonersregeln”. – Vi behöver hitta nya lösningar. Kanske fira utomhus i varma kläder eller samla släkten i ett digitalt kalas, kommenterar socialminister Lena Hallengren (S) till skattefinansierade SVT. Experter har tidigare varnat för att den hårda coronarepressionen, ensamheten och de omfattande restriktionerna leder till en ökad psykisk ohälsa bland befolkningen, något som riskerar att bli ännu värre under julen. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/experternas-jultips-satt-pa-dig-munskydd-och-traffa-inte-familjen/feed/ 53