<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>jorden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/jorden/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 25 Jul 2025 15:51:22 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>jorden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Jorden snurrar snabbare – nu kan en sekund tas bort</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/jorden-snurrar-snabbare-nu-kan-en-sekund-tas-bort/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Jul 2025 14:03:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[jorden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209997</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jordens rotation har oväntat ökat i hastighet – dygnen har blivit något kortare. Nu överväger experter att för första gången ta bort en skottsekund från världstiden.</strong>

En skottsekund är en extra sekund som ibland läggs till i världstiden (UTC) för att kompensera för att Jorden snurrar lite ojämnt och långsammare över tid. Det görs för att hålla våra klockor i takt med Jordens rotation. Skottsekunder har använts sedan 1972, och totalt har 27 sekunder lagts till.

Nu kan det dock bli aktuellt att för första gången istället plocka bort en sekund från tidräkningen eftersom Jorden under sommaren snurrat snabbare än vanligt. Det handlar om några millisekunder, men har trots det påverkat och gjort dygnen kortare. Eric Stempels, astronom vid Uppsala universitet, menar att någonting har hänt med planeten.

– <em>Sedan 2020 har det hänt något med Jorden. Exakt vad är inte tydligt, men det har förmodligen att göra med hur Jorden roterar på insidan, och det kan också ha att göra med avsmältning av isarna som gör att Jorden nu börjar rotera lite snabbare</em>, säger han till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jorden-snurrar-allt-snabbare-dygnet-blir-kortare" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Hittills har man endast lagt till skottsekunder och aldrig plockat bort någon, vilket kan bli problematiskt för de tekniska systemen, däremot är det ändå viktigt för tidräkningen att man använder sig av skottsekunder annars kan det i framtiden skapa större problem, menar Stempels.

– <em>Det handlar om att hålla ihop Jordens rotation och tidräkningen. Skulle man inte använda sig av skottsekunderna, skulle man efter 50–100 år kunna ligga flera minuter fel,</em> säger Stempels.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Plattjordanhängarna efter expeditionen till Antarktis: &#8221;Jorden är rund&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/plattjordsanhangarna-efter-expeditionen-till-antarktis-jorden-ar-rund/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/plattjordsanhangarna-efter-expeditionen-till-antarktis-jorden-ar-rund/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Jan 2025 16:09:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[antarktis]]></category>
		<category><![CDATA[jorden]]></category>
		<category><![CDATA[The Final Experiment]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=198286</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En grupp plattjordanhängare reste nyligen till Antarktis för att bevittna midnattssolen och utmana den moderna plattjordrörelsens teorier. Efter att ha sett solen cirkulera oavbrutet under 24 timmar tillstår flera av dem nu att man får omvärdera tesen att jorden är platt.
</strong>

Expeditionen, ledd av pastor Will Duffy från Colorado, samlade fyra plattjordanhängare och fyra som tror på en sfärisk (rund) jord med det gemensamma målet att en gång för alla avgöra debatten om jordens form. Resan, kallad "The Final Experiment", ägde rum den 14 december och kostade varje deltagare cirka 35 000 dollar.

Jeran Campanella, känd för sin YouTube-kanal "Jeranism" och tidigare förespråkare för plattjordteorin, deltog i expeditionen. Under en direktsändning från Union Glacier Camp i Antarktis medgav han:

<em>– Ibland har man fel i livet. Jag trodde inte på en 24-timmars sol, men jag hade fel</em>.

Plattjordanhängare har bland annat hävdat tesen att Antarktis i själva verket är en isvägg som omger världen och förhindrar att haven rinner över kanten.

De menar att om jorden vore platt skulle solen inte kunna vara synlig 24 timmar om dygnet på denna kontinent. Observationen av midnattssolen på Antarktis utmanar därför denna uppfattning och stödjer samtidigt teorin om en sfärisk jord.

[caption id="attachment_69158" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/11/jorden-vy.jpg"><img class="size-medium wp-image-69158" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2019/11/jorden-vy-640x328.jpg" alt="Jorden Earth sfärisk" width="640" height="328" /></a> Foto: NASA's Marshall Space Flight Center/CC BY-NC 2.0[/caption]
<h3>Viss skepsis återstår</h3>
Trots de övertygande bevisen kvarstår dock fortfarande vissa tvivel bland plattjordanhängare. Austin Whitsitt, en annan deltagare i expeditionen, uttryckte skepsis och menade att observationen inte nödvändigtvis bevisar jordens rundhet och betonade behovet av fortsatt undersökning och öppenhet för nya data.

Den något humoristiskt betonade expeditionen har väckt uppmärksamhet och debatt inom både vetenskapliga och allmänna kretsar. Från en mer allvarlig synvinkel ser många den som ett exempel på vikten av empiriska observationer och öppenhet för att ompröva sina övertygelser i ljuset av nya bevis.

För dem som är intresserade av att se mer om expeditionen och dess resultat finns det ett rikligt videomaterial tillgängligt på kanalen <a href="https://www.youtube.com/@The-Final-Experiment" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Final Experiment</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/plattjordsanhangarna-efter-expeditionen-till-antarktis-jorden-ar-rund/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Klimatet växlar sedan årmiljarder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/klimatet-vaxlar-sedan-armiljarder/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/klimatet-vaxlar-sedan-armiljarder/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tege Tornvall]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 17 Mar 2018 11:31:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[jorden]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Tege Tornvall]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=48266</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Klimat har planeter med atmosfär</strong> och vatten. Klimat är hur varmt eller kallt, torrt eller fuktigt, lugnt eller blåsigt det är över längre tid. Över kortare tid är det väder. Det växlar geografiskt och över tid.

När den unga Jorden fått en fast skorpa mot den kalla rymden, vräktes kol och syre från Jordens inre ut som koldioxid genom enorma vulkanutbrott och bildade Jordens första riktiga atmosfär. Is i nedfallande himlakroppar blev vatten.

I gynnsamt klimat kan liv uppstå – som på Jorden. I klimat över längre tid kan det utvecklas till mer komplexa arter med människan som – hittills – mest avancerad form.

<strong>Bra väder och klimat är varmt </strong>och jämnt med lagom mycket regn. Kallt med snö och is är mindre gynnsamt. I tempererade zoners växlande klimat med årstider gynnar varma somrar och milda vintrar växt- och djurliv – och även mänsklig verksamhet.

Snö och is även sommartid inleder istider och hämmar Jordens liv. Långa och djupa istider har sedan minst 2,5 miljarder år tillbaka flera gånger eliminerat eller kraftigt minskat olika livsformer på Jorden.

Efter lång vulkanism var nästan hela atmosfären koldioxid. Men kalla hav absorberar koldioxid. Fram till för ca 300 miljoner år sedan minskade långa istiders kalla hav undan för undan atmosfärens CO2-halt från 80-90 ned till 0,03-0,04 procent (300-400 ppm, miljondelar). Det är lika låg halt som på 1900-talet.

<strong>Varma hav gasar ut</strong> koldioxid. För ca 65-270 miljoner år sedan ökade varmare klimat CO2-halten tre till fem gånger med avbrott för istider, tills en stor himlakropp damp ned och ändade dinosauriernas tidsålder.

Frånsett en värmeperiod för runt 55-34 miljoner år sedan växlar klimatet sedan dess mellan istider och värmeperioder. Istäcket på Antarktis är 34 miljoner år gammalt.

Sedan 2,5 miljoner år har Jorden haft ett 40-tal nedisningar. Under den senaste miljonen år har åtta-nio 80-100 000 år långa nedisningar avlösts av 10-20 000 års värmeperioder, varav vi troligen lever i slutet av den senaste.

<strong>Den långsiktiga trenden </strong>går sedan fem miljoner år mot kyligare klimat, avläst i borrkärnor från Antarktis. Det stora hotet mot Jordens liv är inte välgörande värme utan dödande kyla.

När den danske ekonomen Björn Lomborg påpekade detta i SvD, kritiserade agronomen Johan Rockström SvD för att alls låta någon ifrågasätta FN:s klimatpanel IPCC och dess varningar för hotande fortsatt uppvärmning.

Men 1900-talets måttliga uppvärmning är en välkommen återhämtning efter Lilla istidens periodvis svåra kyla. Den samvarierar med växlande solmagnetism i samspel med inkommande kosmisk strålning från världsrymden.

<strong>Solen var särskilt passiv</strong> med få eller inga solfläckar och mindre solvind under Lilla istidens kallaste perioder. Året 1697 anses 100 000 människor ha dött av missväxt och svält i Sverige och 80 000 i grannlandet Finland.

Lilla istiden med lägre solaktivitet präglade Sverige ända in på tidigt 1900-tal. Sverige var ännu fattigt med de flesta boende på landet. Många barn var ett slags pensionsförsäkring – precis som i många av dagens fattiga länder.

Många gårdar kunde inte försörja alla barn. Åren 1850-1930 utvandrade en och en halv miljon svenskar främst till USA för att söka en bättre framtid - liksom finländare, polacker, irländare, italienare och andra.

<strong>Många kunde kallas </strong>klimatflyktingar, men inte från värme utan från kyla. Även dagens välståndsländer har klimatflyktingar, likaså från kyla till värme. Fler flyttar till varmare trakter än till Kolahalvön.

Det är historielöst att i klimatdebatten bortse från tidigare kallare klimat. Genom att i efterhand sänka 1930-talets och höja senare års temperaturer ger anslagsberoende amerikanska klimatinstitut intryck av nuvarande rekordvärme och hotande fortsatt uppvärmning.

Varmast sedan senaste istid var dock Holocen optimum för ca 9-5 000 år sedan. Minst lika varma som nu var även bronsåldern, romartiden och sen medeltid. Kallare var antiken, tidig medeltid och Lilla istiden. Det samvarierar helt med växlande solaktivitet.

<strong>Under 1900-talet var </strong>Solen ovanligt aktiv. Atmosfären har tillförts mer koldioxid både från varmare hav och från ökad mänsklig verksamhet. Sedan Lilla istidens slut för 100-150 år sedan har det globalt blivit någon grad varmare, och CO2-halten har ökat.

Det har gynnat växtlighet och skördar. Sedan 1930 har skördarna ökat mer än fem gånger, medan befolkningen bara ökat 3,5 gånger. Färre lider nöd. Fler har fått det bättre.

Allt detta har FN:s klimatpanel IPCC tillgängligt i basrapporter om Jordens klimat. Men det framgår inte i de rapporter som IPCC sedan skriver för världens beslutsfattare och som i den offentliga debatten tas som vetenskaplig sanning.

<strong>Det framgick inte heller </strong>i Svenska Dagbladets reportage från den <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/klimatforskare-varnar-kallare-klimat/" target="_blank" rel="noopener">klimatkonferens</a> som nätverket Klimatsans och den norska föreningen Klimarealistene höll i Mölndal den 16-17 februari.

Varför?

&#160;

&#160;

<em>Tege Tornvall, redaktör för nätverket Klimatsans</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/klimatet-vaxlar-sedan-armiljarder/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Verkliga hot mot Jordens liv</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/verkliga-hot-mot-jordens-liv/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/verkliga-hot-mot-jordens-liv/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tege Tornvall]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Oct 2017 11:12:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[jorden]]></category>
		<category><![CDATA[Tege Tornvall]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=42207</guid>

					<description><![CDATA[<strong>FN:s klimatpanel IPCC skapades 1988 för att visa antagen mänsklig klimatpåverkan. Inte för att undersöka om människan alls har någon nämnvärd påverkan utan för att specifikt visa att människan genom sin blotta existens och verksamhet påverkar klimatet.</strong>

Detta är ett klassiskt cirkelbevis: att utgå från det man skall bevisa. Men det passar föreställningen om människan som störande inslag i en annars idealisk natur med alla djur och växter i harmonisk balans - som på Noaks ark.

Det återknyter även till det bibliska syndafallet, där Eva och Adam smakade kunskapens frukt. Det symboliserar att människan övergick från oskyldig naturvarelse till att själv på gott och ont skapa sina livsvillkor. Det är hon ensam om bland Jordens alla varelser. Det gör henne till varg i veum (förbrytare i helgedomen) för dem som sätter Naturen före människan. Denna tankemodell styr nu mycket av Sveriges och västvärldens offentliga liv och politik.

<strong>Modellen är enkel:</strong> Människan tillför atmosfären mer koldioxid. Samtidigt har det blivit något varmare. Förhastad slutsats: Alltså värmer ökad CO2-halt atmosfären.
Men detta förväxlar orsak med verkan. I själva verket har uppvärmning (återhämtning) sedan Lilla Istiden ökat atmosfärens CO2-halt. Varmare hav har gasat ut koldioxid. Därtill kommer nu tillskott från människans förbränning av kolhaltiga ämnen.

Men medan 1900-talets CO2-halt tycks stadigt ha ökat, har temperaturen både ökat och minskat. Borrkärnor från Antarktis visar också att CO2-halten följer temperaturen, inte tvärt om. Varmare hav ökar atmosfärens CO2-halt genom utgasning.

Däremot följer temperaturen Solens växlande magnetiska aktivitet. Den märks som cykliskt växlande solvind i samspel med inkommande kosmisk strålning. Detta påverkar molnbildning och nederbörd. Mindre solvind släpper in mer kosmisk strålning. Då bildas fler moln med kylande nederbörd.

<strong>Nu är Solen åter lika passiv</strong> som periodvis under Lilla Istiden. Då var det besvärande kallt med nöd och svält. Frånsett ovanligt varm El Niño-ström 1997/98 och 2015/16 har det knappast blivit varmare sedan 1996. El Niño värmer Stilla Havets ytvatten från Peru till Australien och Nya Guinea och ökar den globala medeltemperaturen påtagligt. Påstådda rekordtemperaturer de senaste åren har justerats upp av USA:s anslagsberoende vädertjänst NOAA och rymdorgan NASA, som samtidigt också justerat ned 1930-talets värme för att ge intryck av fortsatt uppvärmning.

NOAA-forskaren John Bates har visat hur hans chef Thomas Karl manipulerat temperaturer. Detsamma har också noterats av norskdanske professorn Ole Humlum och svenske prof. em. Wibjörn Karlén.
Men måttlig uppvärmning sedan slutet av 1800-talet har tillsammans med högre CO2-halt, växtförädling och bättre metoder ökat världens växtlighet och skördar. Satelliter visar 11 procent ökad växtlighet de senaste 30 åren. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Nära två miljarder har lyfts ur nöd och svält. Fler har fått det bättre. Värme och koldioxid gynnar nämligen växtlighet och skördar. Detta lärs ut på lantbruksskolor.

<strong>Solen är nu åter lika passiv</strong> som periodvis under lilla istiden. Det tyder på kyligare klimat framöver. Den stora risken för Jordens liv är nämligen inte värme utan kyla och olika naturkatastrofer.

En lista över sådana katastrofer omfattar:
<ul>
 	<li>Meteornedslag, vulkanutbrott, jordbävningar, stora ras under vatten och spänningar mellan kontinentalplattor.</li>
 	<li>Återkommande istider som följd av cykliska ändringar i jordmagnetismen, lutning och pendling på jordaxeln, avstånd till Solen, form på Jordens bana runt Solen samt kosmiska stoftmoln.</li>
</ul>
&#160;

<strong>Med tanke på risken</strong> för stora katastrofer borde världens politiker sluta bekymra sig över människans marginella och svårbevisade påverkan på klimatet. I stället för att försöka minska nyttiga CO2-tillskott till atmosfären borde de stödja forskning kring klimatets naturliga processer och drivkrafter och planera för troligt kyligare klimat framöver.

&#160;

&#160;

<em>Tege Tornvall, nätverket Klimatsans</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/verkliga-hot-mot-jordens-liv/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nasa upptäcker asteroid – som är på väg mot jorden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-upptacker-asteroid-som-ar-pa-vag-mot-jorden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-upptacker-asteroid-som-ar-pa-vag-mot-jorden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 12 Jan 2014 14:11:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[2013 YP139]]></category>
		<category><![CDATA[jorden]]></category>
		<category><![CDATA[Nasa]]></category>
		<category><![CDATA[NeoWise]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15143</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Det amerikanska rymdorganet Nasa har spårat upp asteroiden 2013 YP139, belägen 43 miljoner kilometer från jorden. Forskare spår att asteroiden passerar jorden om cirka 100 år.</strong></span>

2013 YP139 upptäcktes av Nasas "Near-Earth Object Wide-field Infrared Survey Explorer" (NeoWise) i december förra året efter att ha startats igång från sitt viloläge. Den uppenbarade sig när man letade efter variationer av stjärnor och galaxer, skriver <a href="http://www.huffingtonpost.co.uk/2014/01/09/nasa-asteroid-threat-earth_n_4566658.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Huffington Post</a>.

Asteroiden uppges mäta 650 meter i diameter, vilket är mer än tillräckligt att orsaka skada i fall om den träffar jorden. Enligt Nasa är det ingenting som man behöver oroa sig för eftersom asteroiden kommer att missa jorden med ungefär 480 000 kilometer – nästan samma avstånd som det är mellan månen och jorden.

Nasa välkomnar fyndet av 2013 YP139 och säger att det kan ge dem ökad kunskap om asteroider i helhet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-upptacker-asteroid-som-ar-pa-vag-mot-jorden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
