Jordbruksverket – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 08 Sep 2026 06:25:26 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Jordbruksverket – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Färre gårdar ska bära svensk mjölkberedskap https://nyadagbladet.se/inrikes/mjolkgardar-forsvinner-livsmedelsberedskap/ Tue, 08 Sep 2026 06:25:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239633 Samtidigt som staten säger sig bygga upp livsmedelsberedskapen har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, medan besättningarna blivit allt större. Forskare vid Örebro universitet och SLU menar att finansiering och stödsystem passar de stora gårdarna bäst – och varnar för att koncentrationen kan göra livsmedelsförsörjningen mer sårbar. Sedan millennieskiftet har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, visar statistik från Jordbruksverket. År 2000 fanns 12 700 gårdar med mjölkkor. I juni 2025 var de färre än 2 500. De kvarvarande gårdarna har samtidigt blivit betydligt större. En genomsnittlig mjölkgård hade 33,7 kor år 2000 och 117,9 kor år 2025. Totalt fanns 292 900 mjölkkor år 2025, nästan 32 procent färre än år 2000. De 13,5 procent av gårdarna som hade fler än 200 mjölkkor höll omkring 40 procent av landets mjölkkor. På kort sikt gick antalet mjölkkor åt andra hållet. Mellan 2024 och 2025 ökade det med 1,2 procent. En robust livsmedelsförsörjning byggs redan i normalläge och vilar på lönsamma lantbruk och en fungerande animalieproduktion, betonar Jordbruksverket på sin sida om Sveriges livsmedelsberedskap. Däremot berör myndigheten inte vad koncentrationen till allt färre och större gårdar innebär – eller hur sårbarheten påverkas av var i landet produktionen finns.

Forskarna: mångfalden är själva beredskapen

Forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet medverkar i studien tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). — Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser. Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger hon i ett pressmeddelande. Forskarna nämner smittutbrott, långvariga strömavbrott och översvämningar som exempel där en koncentrerad produktion kan ge större konsekvenser. Studien, som publicerats i Journal of Rural Studies, bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar, uppdelade i mindre gårdar med högst 79 kor och större med 80 till 1 200 kor. Svaren analyserades i sex teman, från arbetsmiljö och generationsskifte till ekonomi och politik. Mönstren skiljer sig åt. Mindre gårdar lyfte oftare balansen mellan arbete och privatliv, generationsväxlingen och erkännandet av miljömässiga och kulturella värden. Större gårdar prioriterade arbetskraft, driftseffektivitet och mer flexibla regelverk. Lönsamheten var central för alla. Forskarna skriver att stödsystem och andra institutionella strukturer tycks passa större gårdars behov bättre och kan tränga undan mindre verksamheter. De menar att olika gårdsstorlekar behövs för en motståndskraftig och regionalt spridd mjölksektor. Studien mäter lantbrukarnas upplevda behov, inte hur gårdarna faktiskt klarar en kris.

Gårdar upplever att banker vill se fler djur

I en policy brief beskriver forskarna att mindre gårdar kan möta krav på expansion när de söker lån för att modernisera verksamheten, exempelvis genom att bygga ett nytt stall. De lyfter en gård i Jämtland med omkring 50 kor, där lantbrukaren uppger att banken uppmanade gården att bygga för 120 – trots att marken knappt räckte till 50. För gårdar som behöver modernisera eller ställa om till lösdrift utan att skaffa fler kor kan finansieringen därför bli svår. Det allmänna investeringsstödet ger normalt 30 procent, men myndighetens öppna information visar inte att varje nuvarande poängmodell premierar fler kor. — Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Ekman. Forskarna vill därför se bland annat statliga lånegarantier, beredskapsersättning, riktat stöd till lösdrift och mindre administration. Deras poäng är att en geografiskt spridd produktion måste finnas före krisen – den går inte snabbt att bygga upp när störningen väl kommer.

Uppsala län öppnar en egen kassa

På ett håll har budskapet gått fram. Länsstyrelsen i Uppsala län utlyser 12 miljoner kronor mellan den 1 september och 31 oktober 2026 till stall och inhysningssystem för gårdar med högst 75 mjölkkor även efter investeringen. Det är ett län. Utlysningen visar att storleksfrågan har landat på en myndighets bord, inte att den nationella strukturomvandlingen har brutits. Om gårdarna fortsätter att bli färre riskerar också den geografiska spridning som forskarna kopplar till beredskapen att minska. — En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren.]]> Tre av fyra äldre lantbrukare saknar utsedd efterträdare https://nyadagbladet.se/inrikes/fa-redo-ta-over-aldre-lantbrukare-lamnar/ Fri, 24 Jul 2026 07:06:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235663 Svenskt lantbruk står inför ett omfattande generationsskifte. Bara 24 procent av lantbrukarna mellan 60 och 80 år har en efterträdare klar, samtidigt som mer än hälften planerar att lämna jordbruket inom fem år. Uppgifterna kommer från en ny undersökning från Jordbruksverket. Enkäten skickades till 2 013 jordbruksföretag som drivs som enskild firma, har en huvudbrukare mellan 60 och 80 år och har en standardiserad intäkt på drygt 100 000 kronor om året eller mer. Jordbruksverkets metodredovisning visar att 1 244 företag lämnade giltiga svar. Resultaten har sedan räknats upp för att ge en bild av målgruppen i hela landet. Skillnaderna mellan olika driftsinriktningar är stora. Bland mjölkföretagarna har lite mer än hälften en efterträdare utsedd, vilket är betydligt mer än genomsnittet för samtliga undersökta gårdar.

Familjen tar oftast över

När en efterträdare finns kommer personen i 88 procent av fallen från den närmaste familjen. Två procent kommer från den övriga släkten och tio procent kommer utifrån. Nästan sju av tio utsedda efterträdare arbetar redan i jordbruksföretaget. Utanför Knivsta driver Olle Linder en av gårdarna där ett generationsskifte förbereds tillsammans med sonen Joel. Familjen har brukat gården sedan 1930-talet och Joel håller nu på att ta över ansvaret, rapporterar Sveriges Radio. Joel Linder beskriver valet som mindre självklart än det framstod när han var yngre. Med tiden har han fått en tydligare bild av ansvaret, arbetsinsatsen och kraven som följer med att driva gården vidare.

Höga kostnader försvårar skiftet

Att det finns intresserade yngre personer innebär inte automatiskt att ett generationsskifte kan genomföras. Lantbruksfastigheter, maskiner och andra nödvändiga investeringar innebär stora kostnader, vilket kan göra det svårt för en ny ägare att finansiera övertagandet. — Jag tror att viljan att driva lantbruk finns, men det kan många gånger vara ett stort ekonomiskt hinder att komma över för att ta över en gård eller köpa en gård, säger Olle Linder till Sveriges Radio. Undersökningen visar därmed både hur många äldre brukare som närmar sig ett avslut och hur beroende generationsväxlingen fortfarande är av familjeband, finansiering och att efterträdaren redan har en praktisk anknytning till gården.]]> Jordbruksverket: Spannmålslager kan säkra matförsörjningen vid krig https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-spannmalslager-kan-sakra-matforsorjningen-vid-krig/ https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-spannmalslager-kan-sakra-matforsorjningen-vid-krig/#respond Thu, 04 Apr 2024 12:31:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177221 En större beredskapslagring av spannmål kan säkerställa att Sverige har mat vid krig eller annan kris. Det visar en utredning som Jordbruksverket lämnat till regeringen. Utredningen om beredskapslagring av spannmål är en av flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar som nu lämnas till regeringen. I den föreslår Jordbruksverket att lagring av spannmål kan vara ett enkelt sätt för Sverige att se till att det finns mat vid händelse av krig eller annan kris. Sverige har sedan länge varit en nettoexportör av spannmål, vilket enligt myndigheten innebär att det finns goda möjligheter att säkra tillgången på varan. – Spannmål är förhållandevis enkelt att lagra och har ett högt energi- och näringsinnehåll vilket gör att det är ett bra livsmedel för att stärka vår robusthet i händelse av kris eller krig, säger Saranda Daka, utredningsledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Viktigt med statlig kontroll

Vidare föreslår man att beredskapslagring av spannmål i Sverige baseras på avtal med aktörerna i sektorn så att man kan använda befintlig infrastruktur. Däremot kan det innebära samordningsvinster om lagring av spannmål ska ske i redan befintliga anläggningar samt transporteras och hanteras inom ramen för befintlig infrastruktur, menar Jordbruksverket. Därför är det viktigt att lagringen utformas så att de inte utesluter någon från att teckna avtal. Det är dock viktigt att staten har full kontroll över beredskapslagren för att trygga livsmedelsberedskapen vid en kris. – Vi har i den här utredningen inhämtat underlag från flera olika branschorganisationer och har även haft kontakt med företrädare från bland annat Finland för att ta del av deras erfarenheter, säger Daka.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-spannmalslager-kan-sakra-matforsorjningen-vid-krig/feed/ 0 450 000 ton råvaror blev aldrig mat https://nyadagbladet.se/inrikes/450-000-ton-ravaror-blev-aldrig-mat/ https://nyadagbladet.se/inrikes/450-000-ton-ravaror-blev-aldrig-mat/#respond Wed, 14 Feb 2024 14:09:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=172875 Cirka 450 000 ton livsmedelsråvaror blev aldrig till mat årligen mellan 2020 till 2022, visar en rapport från Jordbruksverket. Exempelvis lämnade en tredjedel av de odlade morötterna aldrig gårdarna under 2020. Livsmedelsförluster innebär exempelvis grönsaker som inte kan skördas utan istället komposteras eller blir djurfoder, djur som inte slaktas eller fisk som kastas tillbaka i haven. En slutrapport, baserad på åtta delrapporter inom produktion av nötkött, griskött, mjölk, kvarnvete, potatis, morötter, jordgubbar, fisk och skaldjur i Sverige, visar att ungefär 450 000 ton livsmedelsråvaror inte lämnade gårdar, båtar, packerier, kvarnar och slakterier för att bli mat per år.  Den siffran beräknas dock vara ännu större eftersom de åtta produktgrupper som studerats endast står för omkring 50 procent av primärproduktionen. En tredjedel av morötterna som odlades under 2020, det vill säga 38 000 ton, lämnade inte gårdarna för att bli mat. Förlusten av nötkött på gårdar utgjorde åtta procent av nötköttsproduktionen, 13 000 ton i slaktad vikt. Även omkring hälften av de ätliga slaktbiprodukterna, som exempelvis blod, blev heller inte mat under 2020. Det kan räknas om till att 156 miljoner portioner blodpudding istället gick till avfall. – Livsmedelsförluster behöver få större fokus framöver. Vi vill i samverkan med branschen, myndigheter och andra aktörer jobba med åtgärdsförslagen för att få till en förändring, säger Karin Lindow projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/450-000-ton-ravaror-blev-aldrig-mat/feed/ 0 Jordbruksverket: Sverige inte ens självförsörjande på morötter https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-sverige-inte-ens-sjalvforsorjande-pa-morotter/ https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-sverige-inte-ens-sjalvforsorjande-pa-morotter/#comments Thu, 09 Apr 2020 05:01:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=76663 I praktiken är Sverige inte självförsörjande på några livsmedel alls, erkänner Jordbruksverket. Vid en krissituation där importen av drivmedel slutar fungera konstaterar man att vi inte ens kan producera våra egna morötter. Till skillnad från exempelvis Finland har den svenska regeringen därtill sedan tidigare avvecklat landets beredskapslager. Det påstås ofta att Sverige har en självförsörjning på omkring 50 procent, men de enda livsmedel där behovet täcks till 100 procent av inhemsk produktion är socker, morötter och spannmål. Även vad gäller dessa är vi samtidigt helt beroende av att handelsvägarna hålls öppna. – Det blir snett att prata om ett scenario av total avspärrning och att vi då kommer att kunna äta 50 procent av det vi äter i dag, men det är ju inte heller sant. Vi kan inte ens producera morötter utan exempelvis drivmedel, säger Catrin Molander, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet till TT. Man importerar också gödningsmedel, vitaminer och mineraler som behövs till foder, medicin till djuren och plasten till förpackningarna. Om handelsvägarna stoppas vid en allvarlig kris skulle i princip allting stanna. – Vi är så otroligt beroende av insatsvaror till produktionen. Det gäller både för jordbruket och de led i produktionen som kommer därefter. Vi kan inte säga att vi har någon självförsörjningsgrad alls egentligen. Det är en sanning för nästan alla länder i världen som har ett utvecklat jordbruk, fortsätter Molander. I Finland har man nyligen för första gången i samband med coronakrisen nu öppnat sitt beredskapslager. Där finns olika typer av förnödenheter som kan behövas för en krissituation. Sverige har dock inte längre något beredskapslager överhuvudtaget med nödproviant eller annan essentiell utrustning i större skala, utan dessa är sedan länge avvecklade. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har länge lobbat för att Sverige ska bli mer självförsörjande och menar att det är fullt möjligt att snabbt nå en självförsörjningsförmåga på omkring 80 procent – ungefär den nivå Sverige befann sig på på tidigt 90-tal. – Ska vi vända det här krävs det politiska insatser, men det är också helt avgörande att konsumenterna väljer svenskt när man handlar i butik. Gör vi det så kan vi producera mer i lantbruket och då kan vi tillsammans skapa en utveckling som går i rätt riktning. En utveckling som inte bara omfattar att mätta svenska munnar utan där vi också ser mot en ökad export av svenska livsmedel. De möjligheterna har vi i Sverige, säger Palle Borgström, riksförbundsordförande i LRF. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-sverige-inte-ens-sjalvforsorjande-pa-morotter/feed/ 18