jordbruk – Nya Dagbladet

Fler danskar vill se färre grisar

Jan Sundstedt — Mon, 28 Sep 2026 05:31:38 +0000

En växande andel danskar vill att grisproduktionen i landets jordbruk ska minska. Motståndet har tagit fart sedan folketingsvalet i våras. I en mätning som Epinion har gjort för DR Nyheder svarar 49 procent att Danmark bör producera mycket färre eller lite färre grisar. Inför valet den 23 mars var motsvarande andel 37 procent. Lantbrukshistorikern Peder Dam ser en tydlig acceleration i danskarnas motvilja. — Jag tror att diskussionen om natur och miljö och djurvälfärd tar allt större plats. Det har skett ett skred de senaste månaderna, eftersom debatten har varit så häftig, säger Peder Dam, lantbrukshistoriker vid Museum Odense, till DR. Han är ändå förvånad över att andelen som vill se färre grisar inte är högre. Debatten har rasat samtidigt som Folketinget den 3 september antog en ny gödsellag. Den skärper reglerna för jordbrukets kväveutsläpp och har mötts av protester från jordbruket. Inte heller branschen själv är överraskad. Jeppe Bloch Nielsen, ordförande för Danske Svineproducenter, säger att grisarna har fyllt medierna sedan valet. — I regeringsunderlaget står det en mängd saker specifikt om grisar, så det vore enligt min mening onormalt om det inte flyttade folks fokus, säger han.

De odlar maten – och förgiftas på jobbet

Markus Andersson — Thu, 10 Sep 2026 07:31:10 +0000

Bönderna och lantarbetarna som odlar världens mat hör till dem som skadas mest av de kemikalier som sprids över fälten. En ny global forskningsöversikt uppskattar att akut bekämpningsmedelsförgiftning drabbar en stor del av världens jordbrukare varje år. Forskare från det pesticidkritiska nätverket Pesticide Action Network (PAN) har gått igenom forskning kring akut bekämpningsmedelsförgiftning. De vetenskapliga artiklarna som granskats täcker 62 länder. Forskarna kompletterade sedan med WHO:s dödsorsaksstatistik från ytterligare 77 länder – totalt 139 länder. Resultaten, som publicerats i Frontiers in Public Health, visar att antalet fall av oavsiktlig akut bekämpningsmedelsförgiftning uppskattas till 402–433 miljoner per år, motsvarande ungefär 46 procent av världens jordbrukare. Siffran är inte direkt räknad: beräkningen bygger på nationella siffror och befolkningsdata för världens regioner, inte på mätningar i varje land. Det handlar om arbetsvillkor. Bördan bärs av dem som blandar, bär och sprider medlen på fälten, och studien pekar på förlorad arbetsförmåga och sämre livskvalitet som direkta följder. — Vi kan inte längre acceptera att de som arbetar på fälten och odlar vår mat utsätts för skadliga bekämpningsmedel och blir sjuka, säger Susan Haffmans, senior rådgivare vid PAN Germany.

Vård som aldrig nås

Många fall saknas i vårdens statistik, eftersom de drabbade inte alltid har råd eller möjlighet att söka vård. Den som blir sjuk kan sakna pengar och sjukförsäkring, ha långt till närmaste vårdinrättning eller inte kunna ta ledigt en dag utan att förlora lönen eller jobbet. Till det kommer att läkare kan tolka symptomen som tecken på andra sjukdomar. I vissa länder saknas dessutom krav på att rapportera förgiftningarna, eller ett gemensamt register där fallen samlas. Det största antalet icke-dödliga fall återfinns i södra Asien, följt av Sydostasien och östra Afrika. Det handlar om antal fall, inte om att andelen drabbade med säkerhet är högst där. Osäkerheten går åt båda hållen. Definitionerna av akut förgiftning varierar mellan studierna, i de flesta undersökningarna av jordbrukare bygger uppgifterna på självrapporterade symptom, och siffrorna räknar förgiftningsfall – inte unika personer. Samma bonde kan förgiftas flera gånger under en säsong. Forskarna betonar att jordbrukare behöver tillgång till alternativ till de särskilt farliga bekämpningsmedlen. — Nu när omfattningen av lidandet har blottlagts måste jordbrukare få stöd att få tillgång till säkrare alternativ, för att skydda sin egen och sina familjers hälsa, säger Sheila Willis, chef för internationella program vid PAN UK.

Färre gårdar ska bära svensk mjölkberedskap

Redaktionen — Tue, 08 Sep 2026 06:25:26 +0000

Samtidigt som staten säger sig bygga upp livsmedelsberedskapen har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, medan besättningarna blivit allt större. Forskare vid Örebro universitet och SLU menar att finansiering och stödsystem passar de stora gårdarna bäst – och varnar för att koncentrationen kan göra livsmedelsförsörjningen mer sårbar. Sedan millennieskiftet har antalet mjölkgårdar minskat kraftigt, visar statistik från Jordbruksverket. År 2000 fanns 12 700 gårdar med mjölkkor. I juni 2025 var de färre än 2 500. De kvarvarande gårdarna har samtidigt blivit betydligt större. En genomsnittlig mjölkgård hade 33,7 kor år 2000 och 117,9 kor år 2025. Totalt fanns 292 900 mjölkkor år 2025, nästan 32 procent färre än år 2000. De 13,5 procent av gårdarna som hade fler än 200 mjölkkor höll omkring 40 procent av landets mjölkkor. På kort sikt gick antalet mjölkkor åt andra hållet. Mellan 2024 och 2025 ökade det med 1,2 procent. En robust livsmedelsförsörjning byggs redan i normalläge och vilar på lönsamma lantbruk och en fungerande animalieproduktion, betonar Jordbruksverket på sin sida om Sveriges livsmedelsberedskap. Däremot berör myndigheten inte vad koncentrationen till allt färre och större gårdar innebär – eller hur sårbarheten påverkas av var i landet produktionen finns.

Forskarna: mångfalden är själva beredskapen

Forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet medverkar i studien tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). — Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser. Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger hon i ett pressmeddelande. Forskarna nämner smittutbrott, långvariga strömavbrott och översvämningar som exempel där en koncentrerad produktion kan ge större konsekvenser. Studien, som publicerats i Journal of Rural Studies, bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar, uppdelade i mindre gårdar med högst 79 kor och större med 80 till 1 200 kor. Svaren analyserades i sex teman, från arbetsmiljö och generationsskifte till ekonomi och politik. Mönstren skiljer sig åt. Mindre gårdar lyfte oftare balansen mellan arbete och privatliv, generationsväxlingen och erkännandet av miljömässiga och kulturella värden. Större gårdar prioriterade arbetskraft, driftseffektivitet och mer flexibla regelverk. Lönsamheten var central för alla. Forskarna skriver att stödsystem och andra institutionella strukturer tycks passa större gårdars behov bättre och kan tränga undan mindre verksamheter. De menar att olika gårdsstorlekar behövs för en motståndskraftig och regionalt spridd mjölksektor. Studien mäter lantbrukarnas upplevda behov, inte hur gårdarna faktiskt klarar en kris.

Gårdar upplever att banker vill se fler djur

I en policy brief beskriver forskarna att mindre gårdar kan möta krav på expansion när de söker lån för att modernisera verksamheten, exempelvis genom att bygga ett nytt stall. De lyfter en gård i Jämtland med omkring 50 kor, där lantbrukaren uppger att banken uppmanade gården att bygga för 120 – trots att marken knappt räckte till 50. För gårdar som behöver modernisera eller ställa om till lösdrift utan att skaffa fler kor kan finansieringen därför bli svår. Det allmänna investeringsstödet ger normalt 30 procent, men myndighetens öppna information visar inte att varje nuvarande poängmodell premierar fler kor. — Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Ekman. Forskarna vill därför se bland annat statliga lånegarantier, beredskapsersättning, riktat stöd till lösdrift och mindre administration. Deras poäng är att en geografiskt spridd produktion måste finnas före krisen – den går inte snabbt att bygga upp när störningen väl kommer.

Uppsala län öppnar en egen kassa

På ett håll har budskapet gått fram. Länsstyrelsen i Uppsala län utlyser 12 miljoner kronor mellan den 1 september och 31 oktober 2026 till stall och inhysningssystem för gårdar med högst 75 mjölkkor även efter investeringen. Det är ett län. Utlysningen visar att storleksfrågan har landat på en myndighets bord, inte att den nationella strukturomvandlingen har brutits. Om gårdarna fortsätter att bli färre riskerar också den geografiska spridning som forskarna kopplar till beredskapen att minska. — En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren.

Hönsens vardag direktsänds vid ägghyllan

Markus Andersson — Wed, 02 Sep 2026 10:19:12 +0000

Kunder vid ägghyllan på Ica Kvantum Liljeholmen kan följa höns på en småländsk gård i direktsändning. Försöket ska visa om större insyn i djurhållningen kan öka intresset för småskaligt producerade grönbetesägg. Bakom satsningen står nätbutiken Gårdens, som säljer äggen, och den fristående producenten Alvas Naturbete utanför Mönsterås. En kamera vid gårdens mobila hönshus sänder hönsens vardag till en skärm i Stockholmsbutiken. Samma direktsändning går även att följa på nätet. Sex ägg kostar 49 kronor. Tanken är att kunderna ska få se vad som skiljer produktionen från billigare alternativ, i stället för att enbart mötas av några rader på en förpackning. — Vi vet inte svaret ännu, och det är precis därför vi gör testet, säger Oskar Karlsson, medgrundare och operativ chef på Gårdens, i ett pressmeddelande som återges av Jordbruksaktuellt. Hönsen vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete. En tid efter att gårdens kor har betat på en yta släpps hönsen dit för att krafsa efter bland annat gräs och insekter. Gårdens samlar mat från småskaliga svenska producenter och säljer bland annat kött, mejerivaror, ägg, grönsaker och skafferivaror med hemleverans. Alla förädlade livsmedel i Gårdens sortiment är Ä-märkta, enligt konsumentföreningen Äkta vara. Föreningen uppger att Gårdens är den första svenska butiken med ett sådant sortiment. Ä-märket används för livsmedel utan tillsatser, fejkade aromer och industriella ingredienser. Märket används inte på oförädlade råvaror som ägg.

Stor bondeprotest väntas i Danmark – ministern står fast

Markus Andersson — Mon, 31 Aug 2026 04:33:04 +0000

Omkring 3 000 danska bönder och företrädare för livsmedelsföretag väntas samlas till ett stort protestmöte i Odense på måndagen. Missnöjet riktas mot regeringens nya kväveregler – men ansvarig minister står fast vid att utsläppen ska minska. Protestmötet arrangeras av branschorganisationen Landbrug & Fødevarer och hålls på Odense Congress Center. Bakgrunden är en ny lag som skärper gränserna för hur mycket kväve jordbruket får släppa ut, skriver Berlingske. Lagen väntas antas i september, medan de slutliga utsläppsgränserna blir färdiga först senare under hösten. Bönderna måste därför så nästa års grödor utan att känna till de fullständiga villkoren.

Varnar för dyrare matproduktion

Frukt- och grönsaksodlare befarar att de drabbas särskilt hårt. De kan tvingas köpa mer mark för att uppfylla kraven på hur stora arealer som ska läggas i träda. — Regeringen är på väg att göra det dyrare och besvärligare att producera livsmedel i Danmark. Det kommer att skada både jordbruket, landsbygden och Danmark som livsmedelsland, säger Landbrug & Fødevarers ordförande Søren Søndergaard. Konflikten har också fått flera jordbruksrepresentanter att pausa arbetet i de lokala gröna treparterna, där markägare och myndigheter ska komma överens om lokala miljöåtgärder.

Ministern står fast

Christian Rabjerg Madsen, minister för djur och djurskydd, säger att han förstår böndernas frustration och tänker lyssna på deras invändningar. Samtidigt håller han fast vid den överenskomna minskningen av kväveutsläppen. — Jag vill lyssna på jordbruket, föra en dialog och hitta lösningar. Men det blir lösningar inom ramen för att vi ska genomföra den minskning av jordbrukets kväveutsläpp som vi har avtalat både politiskt och med jordbruket självt, säger han. Ministern hoppas att arbetet i de lokala treparterna kan återupptas när de slutliga utsläppsgränserna och ersättningarna är klara i slutet av september eller början av oktober.

Svenska grönsaker tränger undan finska – odlare slår larm

Emil Fjellstedt — Wed, 26 Aug 2026 05:32:58 +0000

Finska odlare slår larm om att sallad, morötter och kål blir kvar på åkrarna när butikerna fortsätter sälja importerade grönsaker. Flera odlare i Svenskfinland har drabbats när handeln prioriterat utländska grönsaker under den finska skördesäsongen, uppger Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC. Följden har blivit att färdiga grödor inte kunnat säljas och i vissa fall fått plöjas ner. En odlare som drabbats är Anders Abrahamsson på Kimitoön, som tvingades plöja ner sin isbergssallad. Han uppskattar förlusten till tiotusentals euro. — Det var den enskilt största ekonomiska smällen under de elva år jag odlat isbergssallad. Det känns fortfarande bittert att vi var tvungna att plöja ner salladen då både S-kedjan och Kesko importerat för mycket svensk sallad, säger han till Svenska Yle. Producentorganisationen MTK har också varnat för att isbergssallad, kinakål och morötter riskerar att bli kvar på åkrarna. Kostnaderna för odling, arbete och förpackningar är då redan tagna, medan inkomsterna kan utebli helt.

Handeln pekar på pris och tillgång

Den finländska detaljhandelskoncernen Kesko, som står bakom K-kedjan, säger att import behövs när det inte finns tillräckligt med finska varor och framhåller att priset är viktigt för kunderna. S-gruppen uppger att sortimentet styrs av bland annat tillgång, kvalitet, säsong, pris och efterfrågan. De två kedjorna har samtidigt en mycket stark ställning. S-gruppen och K-gruppen hade tillsammans 82,5 procent av den finska dagligvarumarknaden 2025, enligt branschens egen statistik. För odlarna är tiden knapp. Om en färdig skörd inte når butikerna under den korta säsongen kan månader av arbete snabbt förvandlas till svinn och ekonomisk förlust.

Norge kan stå utan frön – och utan mat

Emil Fjellstedt — Wed, 19 Aug 2026 05:24:13 +0000

Norge importerar nästan alla sina grönsaksfrön. Om importen stoppas kan många producenter snabbt få svårt att upprätthålla produktionen, enligt en ny rapport om fröberedskapen. Den nya FNI-rapporten Uten frø – ingen matberedskap har publicerats av Fridtjof Nansens Institutt, ett oberoende norskt forskningsinstitut. Den redovisar ett fröberedskapsprojekt som genomfördes i Innlandet 2025–2026 med stöd via Landbruksdirektoratet. Syftet var att samla kunskap om tillgången till och användningen av fröer och förökningsmaterial, samt undersöka hur lokalt anpassade grödor kan stärka lokal självförsörjning och matberedskap. Underlaget består av kartläggning, en enkät, intervjuer och ett seminarium med regionala aktörer. Rapporten pekar på att det saknas en samlad strategi för lokal produktion, lagring och distribution av fröer och annat förökningsmaterial. — Det finns några få initiativ från enskilda företag och nätverk, men det finns inget systematiskt arbete med planering och strategi för fröberedskap i Norge, säger Regine Andersen, seniorforskare vid Fridtjof Nansens Institutt, till NRK. Sårbarheten bedöms vara störst för grönsaker, där importberoendet är högt, hybridsorter dominerar och norsk växtförädling i praktiken saknas.

Beroendet av import

Norge importerar 99,6 procent av de grönsaksfrön som används i landet. Beroendet gör grönsaksodlingen särskilt sårbar om handel och transporter bryts i en allvarlig kris. För spannmål och potatis beskrivs läget som mindre sårbart, bland annat eftersom Norge har egen sortutveckling och certifierad utsädesproduktion. Men även där är beredskapen beroende av lager, frörensning, torkning, växtskydd och fungerande utrustning. Forskarna understryker att beredskap inte enbart handlar om att ha säckar med frön i lager. Om fröerna inte kan förökas, kvalitetssäkras, lagras, distribueras och odlas lokalt är tillgången ändå osäker. Rapporten rekommenderar därför att fröberedskap förs in i nationell, regional och kommunal beredskapsplanering. — Fröerna finns kanske på lager, men om bönderna stängs av från utsäde utifrån är det viktigt att kunna producera och distribuera frön lokalt, säger hon.

Finland har fått sitt första fall av afrikansk svinpest

Emil Fjellstedt — Sun, 02 Aug 2026 10:09:39 +0000

Finland har för första gången upptäckt afrikansk svinpest. Viruset har påvisats hos tre döda vildsvinskultingar nära den ryska gränsen – och myndigheterna har inrättat en smittzon. Fyndet gjordes i Vaalimaa i kommunen Virolahti i sydöstra Finland. En privatperson hittade de tre döda kultingarna nära varandra och lämnade in dem för undersökning. Den finländska livsmedelsmyndigheten uppger att preliminära provsvar den 30 juli visade förekomst av viruset. Resultatet ska nu verifieras av EU:s referenslaboratorium för afrikansk svinpest i Spanien. Det är första gången sjukdomen har upptäckts i Finland, skriver den finländska livsmedelsmyndigheten. Afrikansk svinpest drabbar tamgrisar och vildsvin och kan få allvarliga följder för djurhållning och handel med griskött. Viruset smittar däremot inte människor.

Smittzon har inrättats

Myndigheten har upprättat en smittzon runt fyndplatsen. Förflyttningar av grisar inom området har begränsats, med syftet att kartlägga hur utbredd smittan är bland vildsvinen och hindra fortsatt spridning i landet. Ytterligare restriktioner för verksamheter i området väntas enligt den finländska rapporteringen. Bakgrunden är att vildsvin kan förflytta sig över stora avstånd, vilket gör att myndigheterna försöker begränsa risken att smittan sprids utanför den berörda regionen. Utbrottet kan även få ekonomiska konsekvenser. Förutom riskerna för djuruppfödningen kan konstaterad afrikansk svinpest påverka exporten av finländskt griskött till marknader utanför EU.

Tre av fyra äldre lantbrukare saknar utsedd efterträdare

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 07:06:04 +0000

Svenskt lantbruk står inför ett omfattande generationsskifte. Bara 24 procent av lantbrukarna mellan 60 och 80 år har en efterträdare klar, samtidigt som mer än hälften planerar att lämna jordbruket inom fem år. Uppgifterna kommer från en ny undersökning från Jordbruksverket. Enkäten skickades till 2 013 jordbruksföretag som drivs som enskild firma, har en huvudbrukare mellan 60 och 80 år och har en standardiserad intäkt på drygt 100 000 kronor om året eller mer. Jordbruksverkets metodredovisning visar att 1 244 företag lämnade giltiga svar. Resultaten har sedan räknats upp för att ge en bild av målgruppen i hela landet. Skillnaderna mellan olika driftsinriktningar är stora. Bland mjölkföretagarna har lite mer än hälften en efterträdare utsedd, vilket är betydligt mer än genomsnittet för samtliga undersökta gårdar.

Familjen tar oftast över

När en efterträdare finns kommer personen i 88 procent av fallen från den närmaste familjen. Två procent kommer från den övriga släkten och tio procent kommer utifrån. Nästan sju av tio utsedda efterträdare arbetar redan i jordbruksföretaget. Utanför Knivsta driver Olle Linder en av gårdarna där ett generationsskifte förbereds tillsammans med sonen Joel. Familjen har brukat gården sedan 1930-talet och Joel håller nu på att ta över ansvaret, rapporterar Sveriges Radio. Joel Linder beskriver valet som mindre självklart än det framstod när han var yngre. Med tiden har han fått en tydligare bild av ansvaret, arbetsinsatsen och kraven som följer med att driva gården vidare.

Höga kostnader försvårar skiftet

Att det finns intresserade yngre personer innebär inte automatiskt att ett generationsskifte kan genomföras. Lantbruksfastigheter, maskiner och andra nödvändiga investeringar innebär stora kostnader, vilket kan göra det svårt för en ny ägare att finansiera övertagandet. — Jag tror att viljan att driva lantbruk finns, men det kan många gånger vara ett stort ekonomiskt hinder att komma över för att ta över en gård eller köpa en gård, säger Olle Linder till Sveriges Radio. Undersökningen visar därmed både hur många äldre brukare som närmar sig ett avslut och hur beroende generationsväxlingen fortfarande är av familjeband, finansiering och att efterträdaren redan har en praktisk anknytning till gården.

Israeliska attacker har orsakat miljardförluster i Libanons jordbruk

Redaktionen — Sat, 11 Jul 2026 05:31:23 +0000

BEIRUT (Xinhua) -- Israeliska attacker har orsakat förluster på mer än 1 miljard dollar i Libanons jordbrukssektor, enligt jordbruksminister Nizar Hani. Nästan en fjärdedel av landets jordbruksmark uppges ha skadats.

Hani gjorde uttalandet under ett besök i Nabatieh-guvernementet i södra Libanon, rapporterar Libanons nationella nyhetsbyrå.

— Jordbrukssektorn hörde till de hårdast drabbade, sade Hani.

Enligt ministern har omkring 22,5 procent av Libanons jordbruksmark, motsvarande cirka 56 000 hektar, skadats.

Preliminära bedömningar från Libanons nationella råd för vetenskaplig forskning och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har höjt uppskattningen av jordbrukets förluster och skador till över 1 miljard dollar. Vid slutet av 2024 beräknades summan till omkring 800 miljoner dollar.

Ministeriets prioritet är att ge direkt stöd till jordbrukare genom kontantstöd och arbetsinsatser. Olivlundar, plastväxthus och bikupor hör till de hårdast drabbade delarna av sektorn, enligt Hani.

Ministern meddelade också att projekt ska inledas för att återställa 1 500 växthus i drabbade områden och anlägga 50 soldrivna vattenbrunnar för att bidra till att återuppta jordbruksverksamheten.