Europas dystra framtid: Mearsheimers skarpa analys av Ukraina-kriget

Emil Fjellstedt — Fri, 13 Mar 2026 16:38:51 +0000

Medan Ukrainakriget fortsätter att kräva liv och de transatlantiska relationerna vittrar, ger statsvetaren John J. Mearsheimer en analys som utmanar den dominerande bilden: det är Västs eget agerande som lagt grunden för katastrofen. John J. Mearsheimer, professor i statsvetenskap vid University of Chicago och en av den realistiska skolans mest namnkunniga företrädare, ställer i sin nya bok de frågor som västerländska medier och politiker helst undviker: Vad är orsakerna till kriget i Ukraina? Vart är det på väg? Hur kommer det att sluta – och vilka blir konsekvenserna för Europa och den globala maktbalansen?

Väst skapade krisen

Mearsheimers svar på frågan om krigets orsaker är lika enkelt som obehagligt för den som vant sig vid etablerade förklaringsmodeller: NATO:s och EU:s expansion österut efter Sovjetunionens fall var den avgörande faktorn. Ryssland, menar han, reagerade precis som varje stormakt skulle göra när en rival tränger in i dess omedelbara intressesfär. Det är stormaktspolitikens logik – inte Putins personliga egenheter – som är nyckeln till att förstå kriget. Ukraina borde ha förblivit en neutral buffertstat. I stället förvandlades landet, med aktivt västerländskt stöd, till en frontlinje mot Ryssland. Resultatet, skriver Mearsheimer, var förutsägbart för alla som ville se.

Vart är kriget på väg?

Om krigets riktning är Mearsheimer dyster. Han ser inga tecken på en snar lösning och bedömer att konflikten riskerar att dra ut på tiden med fortsatt stort mänskligt lidande som följd. Hans analys pekar mot att varken Ukraina eller Ryssland kommer att uppnå sina maximala mål, men att Ryssland har det strategiska övertaget så länge Väst inte är berett att trappa upp engagemanget radikalt – något som i sin tur riskerar en upptrappning mot kärnvapenkonfrontation. I boken skriver Mearsheimer: "Ukrainskriget har fått katastrofala konsekvenser för Ukraina. Det har gjort Europa till en farligare plats. Det har vållat allvarlig ekonomisk och politisk skada i Europa och svårt sargat de transatlantiska relationerna. Detta väcker oundvikligen frågan: Vem är ansvarig för detta krig?"

Konsekvenserna för Europa

Kriget har, enligt Mearsheimer, redan åstadkommit skador som kommer att ta decennier att läka. Relationerna mellan Europa och Ryssland är förgiftade för överskådlig framtid. Europas ekonomier bär på kostnader som ännu inte fullt ut synliggjorts. Och det transatlantiska samarbetet – länge en grundpelare i europeisk säkerhetspolitik – präglas nu av djup osäkerhet. Donald Trumps tillträde har förstärkt den bilden. Mearsheimer konstaterade i september 2025 att Trump i allt väsentligt gjort sitt för att lämna Ukrainafrågan till Europa och ukrainarna själva. Med pågående fredsförhandlingar där Ryssland kräver att Ukraina förblir neutralt och inte Nato-medlem, ser vi konturerna av ett slut som liknar det Mearsheimer länge förespråkat – men till ett enormt pris.

En röst som inte kan ignoreras

Mearsheimer är ingen okänd röst. Hans YouTube-föreläsning "Why is Ukraine the West's Fault?" har över 30 miljoner visningar. På svenska utkom 2014 "Vems fel är Ukrainakrisen?" på Karneval förlag – en bok som fick förnyad aktualitet när det storskaliga kriget bröt ut 2022. Europas dystra framtid är i många avseenden dess uppföljare: ett försök att summera läget efter tre år av krig. Boken är kompakt – 98 sidor – men varje sida bär på ett perspektiv som utmanar den etablerade bilden. För den som vill förstå kriget bortom de föreställningar som dominerat svensk och europeisk rapportering är det en nödvändig läsning. Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.

John Mearsheimers brutala besked till EU: ”Åk till Moskva och kapitulera”

Jan Sundstedt — Mon, 01 Dec 2025 10:37:22 +0000

Den amerikanske statsvetaren John Mearsheimer, en av världens mest inflytelserika säkerhetspolitiska röster, målade i ett tal inför EU-parlamentet tidigare i november upp en dyster bild av Ukrainakriget. Ukrainakriget driver Europa mot irrelevans – militärt, politiskt och ekonomiskt – och en rysk seger är oundviklig, hävdar han. John Mearsheimer slog i sitt tal fast att kriget i Ukraina inte bara utgör en tragedi för det ukrainska folket, utan också markerar startskottet för en bredare europeisk nedgång. — Europa är i djupa problem i dag, framför allt på grund av Ukrainakriget, konstaterade han. Statsvetaren inledde talet med en historisk tillbakablick. Efter andra världskriget stabiliserade USA:s militära närvaro och Nato den europeiska kontinenten. Under den unipolära eran – från Sovjetunionens fall 1991/92 fram till omkring 2017 – dominerade USA som ensam supermakt medan Europa förblev relativt fredligt. Den tiden har passerat, menar Mearsheimer. Kinas uppgång och ett återuppståndet Ryssland har skapat en multipolär värld där USA varken kan eller vill bära Europas säkerhet på samma sätt som tidigare. Washington måste prioritera maktkampen med Kina i Östasien och samtidigt lägga stora resurser på sin "speciella relation" med Israel och konflikterna i Mellanöstern. Resultatet blir ett oundvikligt amerikanskt skifte bort från Europa.

"Ryssland är inte Wehrmacht"

Samtidigt gick Mearsheimer hårt åt den gängse västliga bilden av Ryssland som en expansiv stormakt på väg att erövra halva Europa. Ryssland är förvisso en stormakt, men varken ekonomin, demografin eller den militära kapaciteten räcker för att göra landet till en europeisk hegemon. — Den ryska armén är inte Wehrmacht, konstaterade han. Ryssland är varken Sovjetunionen under kalla kriget eller jämförbart med dagens Kina. Därmed faller också argumentet att USA måste stanna i Europa för att "hålla ryssen borta", menade han.

John Mearsheimer delivers an excellent speech at the EU about Europe's bleak future pic.twitter.com/IYtsQW94JY
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) November 20, 2025

Väst provocerade fram kriget

Den centrala tesen i Mearsheimers tal följde den linje han drivit i många år: väst – framför allt USA – orsakade kriget genom beslutet att föra in Ukraina i Nato. Vid toppmötet i Bukarest 2008 lovade alliansen Ukraina och Georgien framtida medlemskap. Ryska ledare har sedan dess beskrivit detta som ett existentiellt hot. Han hänvisade till dåvarande amerikanske ambassadören i Moskva, William Burns, som 2008 varnade för att ukrainskt Natomedlemskap utgjorde "den rödaste av alla röda linjer" för den ryska eliten. Angela Merkel har i efterhand beskrivit beslutet som något Putin kunde betrakta som en krigsförklaring, påminde han. Enligt Mearsheimer handlar det inte om att Vladimir Putin haft en sedan länge utstakad plan att erövra hela Ukraina. Rysslands ledning såg Natoexpansionen mot landets gränser som ett hot och agerade preventivt.

Ryssland vinner på slagfältet

Professorn beskrev konflikten som ett utdraget utmattningskrig där båda sidor försöker blöda ut varandra. I ett sådant krig vinner normalt den sida som har fler soldater och mer eldkraft – och där har Ryssland ett tydligt övertag. Moskva har större befolkning, fler soldater vid fronten, betydande artilleriövertag, fler drönare och en industribas som kan producera stora mängder ammunition. Ukraina å sin sida saknar både manskap och utrustning och är beroende av ett väst som inte kan matcha rysk produktion. Någon verklig fredsuppgörelse ser han inte som möjlig. Rysslands krav – neutralitet, nej till Nato, erkännande av annekteringarna och kraftigt begränsad ukrainsk militär – står i direkt konflikt med vad Kiev och Europa kan acceptera. Kriget, menar han, kommer inte att avslutas vid förhandlingsbordet, utan på slagfältet. Hans prognos: en "full rysk seger" där Ryssland kontrollerar 20–40 procent av Ukrainas territorium medan resten blir en svag reststat, permanent beroende av europeiskt stöd.

Ekonomisk nedgång för Europa

Konsekvenserna kommer dock inte att stanna vid Ukrainas gränser, sade Mearsheimer och kopplade kriget direkt till Europas bredare nedgång. De strypta ryska energiimporterna har skadat unionens stora ekonomier och slagit hårt mot industrins konkurrenskraft gentemot USA och Kina. Samtidigt riskerar en rysk seger att bli ett strategiskt bakslag för Nato, som öppet engagerat sig för att "besegra" Ryssland. Det kommer att utlösa en bitter diskussion om vem som bär skulden för "förlusten av Ukraina" och försvaga alliansen. På en publikfråga om vad Ukraina borde göra gav John Mearsheimer ett svar han själv beskrev som "extremt impopulärt". Ur ukrainskt perspektiv vore det rationella att åka till Moskva och acceptera förlusten – de annekterade områdena, formell neutralitet, inga västliga säkerhetsgarantier och en kraftigt reducerad armé. — Det är ett fruktansvärt utfall, men det minst dåliga. Alternativet är värre, sade han. Varken Kiev eller Europas politiska eliter är i dag beredda att välja den vägen. Kriget fortsätter tills Ukrainas militära uthållighet bryter samman – och Europa fortsätter under tiden att försvagas.

John Mearsheimer – Nya Dagbladet