Jens Stoltenberg – Nya Dagbladet

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Isac Boman — Wed, 01 Oct 2025 09:03:49 +0000

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd. — Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen. Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna. Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare. Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet. Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan. Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden. — Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Norge tjänade pengar på Israels invasion

Redaktionen — Thu, 07 Aug 2025 10:43:45 +0000

Norska oljefonden har investerat i ett israeliskt bolag som servar stridsflygplan under den pågående invasionen av Gaza – något som nu bekräftas av företagets vd. Finansminister Jens Stoltenberg hävdar att han tar ansvar för beslutet. Bet Shemesh Engines Holdings levererar tjänster och produkter till både civila och militära flygplan, där den israeliska militären är en av de största kunderna. Bland annat underhåller och tillverkar delar till motorerna på israeliska stridsflygplan som används för att bomba Gaza. Under 2023 köpte norska oljefonden, eller Statens pensjonsfond utland, in sig i bolaget. — Fonden har inte funnits på någon svartlista, säger vd:n Nicolai Tangen till norska statskanalen NRK. Sedan krigets start i oktober 2023 har det israeliska bolaget ökat sexfaldigt i börsvärde. Fonden har sedan dess fortsatt att köpa in sig i bolaget och äger idag två procent. Oljefonden hävdar dock att man inte varit medveten om att företaget tjänat pengar på kriget. Tangen skyller köpet på politikerna eftersom det är upp till dem att bestämma vilka företag som ska exkluderas. — Stortinget har bestämt att vi ska investera i Israel, och det gör vi, säger Tangen till norska TV2.

Stoltenberg: Jag har ansvaret

Under onsdagen hade Oljefonden tillsammans med bland annat Norges bank och Norges finansminister Jens Stoltenberg, Natos tidigare generalsekreterare, ett krismöte angående saken. När han möter pressen efteråt tar Stoltenberg på sig ansvaret för investeringen, som också hävdar att han inte visste om bolagets kunder. — Det är jag som har ansvaret för att Oljefondets riktlinjer följs som avsett, säger han till norska E24. Stoltenberg har tidigare uttryckt att kriget i Gaza strider mot internationell rätt och menar nu att man är fast besluten att dra sig ur. — Vi är fast beslutna att dra oss ur företag som bryter mot internationell rätt. Det måste ske snabbt, säger han.

Jens Stoltenberg huvudperson i Nato-dedikerad dokumentär

Jan Sundstedt — Wed, 12 Feb 2025 16:28:35 +0000

Natos före detta generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har förärats en ny dokumentärfilm med titeln "Facing War". Dokumentären är tänkt att öppna Köpenhamns internationella dokumentärfilmfestival CPH:DOX. Festivalen pågår 19-30 mars och filmen uppges fokusera på den omdebatterade huvudpersonens sista år som generalsekreterare för militärpakten Nato. Den norske regissören och manusförfattaren Tommy Gulliksen har regisserat och skrivit manus till Facing War. År 2012 tilldelades Gulliksen en Golden Nymph Award för dokumentärfilmen Terror Island. Samma år mottog han, tillsammans med andra filmskapare, även utmärkelsen Gullruten i Norge. Arrangörerna av dokumentärfilmsfestivalen tycks inte ha sparat på krutet när det gäller marknadsföringen av filmen, och benämner Jens Stoltenberg som en "diplomatisk fyrbåk". "I en tid när nya världspolitiska kriser hopar sig och västvärldens försvarsallians verkar falla sönder betraktas Jens Stoltenberg som en av de stora diplomatiska fyrbåkarna", lyder ett officiellt uttalande från festivalledningen angående Facing War.

‘Facing War,’ Documentary on Former NATO Chief Jens Stoltenberg, to Open CPH:DOX https://t.co/Cb2QAbgCYd
— Variety (@Variety) February 6, 2025

Propagandafilm eller objektiv dokumentär?

Facing War beskrivs som ett drama om kriget mellan Ryssland och Ukraina, samt vilken roll den USA-kontrollerade militärpakten Nato hoppas spela i framtiden. Filmmakarna säger sig ha erhållit unik tillgång till Natos innersta krets och i synnerhet till Jens Stoltenberg. Jens Stoltenberg navigerade under sin tid som generalsekreterare för Nato bland annat i relationerna till Turkiets president Erdoğan och Ungerns premiärminister Orbán. Relationer som kan tänkas få gott om utrymme i dokumentären. Hur dokumentären står sig rent objektivt i myllan av dokumentärfilmer, givet ämnet och huvudpersonen, i motsats till att andas propagandaorgan för militärpakten Nato, återstår att se.

"Högst relevant"

Filmen är producerad av Dox Division i samarbete med nordiska TV-bolag och partner. Facing War kommer också att visas på biografer i Danmark som en del av initiativet DOX:DANMARK. Niklas Engstrøm, konstnärlig ledare för CPH:DOX, beskriver filmen som ”högst relevant”. – Vi är glada över att kunna inleda årets festival med världspremiären av en så högaktuell film, som tar oss djupt in bakom de diplomatiska förhandlingar och turer som följde - och fortsätter att följa - i kölvattnet av den ryska invasionen av Ukraina. I en tid när den regelbaserade världsordning som etablerades efter 1945 är under stark press är vikten av diplomati och stabila internationella allianser som upprätthållit den lika tydlig som någonsin.

Stoltenberg avgår som Bilderbergchef – blir Norges finansminister

Isac Boman — Tue, 04 Feb 2025 14:34:57 +0000

Nyligen utsågs Natos förre generalsekreterare Jens Stoltenberg till ordförande för den inflytelserika Bilderberggruppens styrkommitté. Nu lämnar den profilerade globalisten uppdraget och blir istället norsk finansminister. Nya Dagbladet uppmärksammade så sent som i december hur Stoltenberg presenterats som ny Bilderbergchef, och hur han då var mycket nöjd med sitt nya uppdrag. – I kombination med säkerhetskonferensen i München är detta en bra plattform för samarbete med ledare från politik, näringsliv och akademi. Det är också en viktig mötesplats för att stärka banden mellan Europa och USA. Jag ser fram emot att bidra till Bilderbergs arbete, uppgav han då. Nu lämnar han dock den posten – eftersom den inte anses vara lämplig att kombinera med en norsk ministerroll. – Jens Stoltenberg har på grund av sin utnämning till finansminister i den norska regeringen avgått som medordförande i Bilderberggruppen, bekräftar en talesman till norska E24. – Jag har frånsagt mig allt det andra jag skulle säga ja till, och har gett besked till alla på olika sätt, säger huvudpersonen själv och menar vidare att han är ”djupt hedrad över att ha blivit ombedd att hjälpa mitt land i detta kritiska skede”.

Regeringen kollapsade

Att Stoltenberg blir ny finansminister beror på att den norska regeringen kollapsade i veckan – någonting Nya Dagbladet också rapporterade om. Detta efter att Senterpartiet valt att lämna regeringssamarbetet i protest mot att man inte lyckats komma överens med statsminister Jonas Gahr Støres Arbeiderpartiet om EU:s fjärde energipaket och frågor kopplade till den norska elmarknaden. Jens Stoltenberg har länge pekats ut som en av de europeiska makthavare som mest hängivet drivit på för fortsatt upptrappning och krig i Ukraina – samtidigt som diplomati och dialog konsekvent avfärdats som orealistiska och orimliga alternativ. Även om han inte kommer att ansvara för utrikespolitiska frågor uttrycker kritiker därför också en oro för att hans återvändande till den norska politiken kan riskera att leda till ytterligare eskalering och polarisering i regionen. Stoltenberg har tidigare varit partiledare för just Arbeiderpartiet mellan 2002 och 2015 samt Norges statsminister mellan 2000 och 2001 samt även 2005 – 2013.

Stoltenberg presenteras som ny Bilderbergchef

Isac Boman — Fri, 27 Dec 2024 13:41:47 +0000

Norske socialdemokraten Jens Stoltenberg ledde militäralliansen Nato i ett decennium innan han ersattes av holländaren Mark Rutte. Nu har Stoltenberg fått ett nytt uppdrag – som ordförande för det hemlighetsfulla och inflytelserika maktsällskapet Bilderberggruppen. Tillsammans med den kanadensiska miljardärskan Marie-Josée Kravis ska norrmannen leda gruppens årliga möten, som hålls bakom stängda dörrar och samlar några av världens allra mäktigaste och rikaste personer. Bilderberggruppen grundades för 70 år sedan och det officiella syftet påstods då vara att förbättra relationen och dialogen mellan Europa och USA. Varje år bjuds cirka 130 politiska ledare och representanter från näringslivet, finansvärlden, underrättelsetjänster, fackföreningar, den akademiska världen och massmedia in till mötet. Vad makthavarna faktiskt ägnar sig åt är dock högst oklart eftersom elitens diskussioner och samtal sker utan insyn från allmänhet eller journalistisk bevakning. Detta hemlighetsmakeri och bristen på insyn har lett till att gruppen anklagas för att ha ett mycket omfattande och destruktivt inflytande på världspolitiken. Enligt en uppdatering på gruppens hemsida har Stoltenberg, som deltog i sitt första Bilderbergmöte 2002, nu utsetts till ordförande för gruppens ”styrkommitté”, som beslutar om gruppens agenda och vilka makthavare som ska bjudas in för att delta på sammankomsterna.

Två Bilderbergveteraner

Stoltenberg, som bedöms ha spelat en nyckelroll i Natos inblandning i Ukrainakriget, har tidigare stoltserat med att militäralliansens medlemsländer under hans ledning genomfört ”den största förstärkningen av vårt kollektiva försvar på en generation” där ”försvarsutgifterna är på en uppåtgående bana i hela alliansen” och bedömare menar att många av hans vänner i Bilderberggruppen tjänat pengar eller inflytande på upprustningen. Den förre Natochefen kommer även att ta över ordförandeskapet för säkerhetskonferensen i München – ett forum som också samlar många av världens allra mäktigaste män och kvinnor, och Stoltenberg är själv mycket nöjd med sina nya uppdrag. – I kombination med säkerhetskonferensen i München är detta en bra plattform för samarbete med ledare från politik, näringsliv och akademi. Det är också en viktig mötesplats för att stärka banden mellan Europa och USA. Jag ser fram emot att bidra till Bilderbergs arbete, har Stoltenberg själv tidigare kommenterat sitt nya uppdrag. [caption id="attachment_154330" align="alignnone" width="640"] Även Mark Rutte har en mångårig bakgrund i Bilderberggruppen. Foto: WEF/CC BY-NC-SA 2.0[/caption] I sammanhanget kan nämnas att Natos nye generalsekreterare, Mark Rutte, precis som Stoltenberg har en lång bakgrund i just Bilderberggruppen, men också har deltagit på World Economic Forums konferenser i Davos.

Stoltenberg säger nej till Polens förslag att skjuta ner ryska robotar

Redaktionen — Mon, 15 Jul 2024 10:49:04 +0000

Polens utrikesminister, Radoslaw Sikorski, öppnade nyligen för att Natoländer bör engagera sig mer direkt i kriget och börja skjuta ner ryska missiler över ukrainskt territorium. Natos generalsekreterare, Jens Stoltenberg, förkastar dock förslaget och hävdar att man ”inte kommer att bli direkt inblandade” i kriget. Enligt Sikorski kan Polen komma att skjuta ner ryska robotar som befinner sig i ukrainskt luftrum om de rör sig mot den polska gränsen – men militäralliansens generalsekreterare ger inte sitt stöd till utspelet. – Nato kommer att stödja Ukraina, och vi har nu ökat vårt stöd ... Men Natos politik är oförändrad. Vi kommer inte att vara inblandade i denna konflikt. Vi kommer inte att bli en del av konflikten. Så vi stödjer Ukraina i förstörelsen av ryska flygplan, men Nato kommer inte att vara direkt inblandat, säger han, enligt ukrainska Pravda. Stoltenberg står fast vid att ”Ukraina har rätt att attackera legitima militära mål på det aggressiva landet Rysslands territorium” – men att det är Ukraina själva som ska utföra attackerna – även om vapnen och utbildningen har tillhandahållits av just Nato. Han välkomnade också amerikanernas besked om att Ukrainas får tillstånd att använda deras missiler för att angripa ryskt territorium nära gränsen mot Kharkiv.

Stoltenberg förkastar Putins fredsvillkor: ”Deklaration om mer krig”

Isac Boman — Sat, 15 Jun 2024 08:51:32 +0000

Under gårdagen presenterade Rysslands president en kravlista för att inleda fredsförhandlingar som i korthet går ut på att Ukraina lämnar oblasterna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizhzhia och förbinder sig att förbli neutralt och inte ansluta sig till Nato. Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg menar att fredsförslaget i själva verket är en ”deklaration om mer krig” och lovar att Nato tänker fortsätta stötta Ukraina militärt. – Samma minut som de går med på det här kommer vi sluta skjuta och börja förhandla, sade Vladimir Putin.

Putin outlines Russia's conditions for a peace agreement: - The Istanbul agreement (restoring Ukraine's neutrality) plus the territories that Russia annexed https://t.co/rmOmuUNuiA pic.twitter.com/D0btPH8SWS
— Glenn Diesen (@Glenn_Diesen) June 14, 2024

Att Ukraina skulle avstå de fyra territorierna och ett Nato-medlemskap, har redan förkastats av regeringen i Kiev, och Stoltenberg menar även han att förslaget under inga omständigheter kan accepteras. – Det här är inte ett fredsförslag, det är en deklaration om mer krig och mer ockupation, och det visar att Rysslands mål är att kontrollera Ukraina och det har varit Rysslands syfte sedan början av detta krig, argumenterar han. – Det är inte för Ukraina att dra tillbaka sina trupper från ukrainskt territorium, det är Ryssland som måste dra tillbaka sina trupper, fortsätter Nato-toppen.

"Innebär att Rysslands mål blir verklighet"

Enligt Stoltenberg skulle ett accepterande av Moskvas fredsförslag innebära att ”den ryska målsättningen blivit verklighet”. – Förslaget innebär att Ryssland skulle få alla fyra territorium som de hävdar inte är ukrainska och att Ukraina ska ge upp signifikant mer land än vad de redan har tappat, fortsätter han. I helgen anordnas en fredskonferens i Schweiz där kriget i Ukraina är i fokus. Cirka 100 länder förväntas delta – men representanter från Ryssland har inte bjudits in, ett beslut som fått hård kritik, och beskrivits som märkligt, om syftet verkligen är att få till en varaktig fred i landet.

Agendan är tydlig – fortsatt krig till varje pris

Jenny Piper — Thu, 13 Jun 2024 15:11:08 +0000

Även om våra lismande politiker låtsas att de eftersträvar fred i Ukraina och vill undvika ett kärnvapenkrig, så visar deras handlingar på motsatsen och genom att fortsätta skicka pengar/vapen/ammunition ser man till att hålla igång kriget även fast bristen på manskap på den ukrainska sidan börjar bli akut. Någon som också öppet driver på för fortsatta strider istället för fredssamtal är Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Även fast upprinnelsen till konflikten är Natos utvidgning av sina gränser allt närmare Ryssland och att kravet från Rysslands sida i en eventuell fredsförhandling är att Ukraina förblir neutralt, fortsätter stollen att driva på för att Ukraina ska bjudas in i krigsalliansen. Inför toppmötet i Bryssel där försvarsministrarna förväntas preliminärt godkänna planen att ge Ukraina ett årligt militärt bistånd värt 40 miljarder dollar – leveranser som förväntas bli obligatoriska för alla Natos medlemsländer utom Ungern – sade Stoltenberg att Ukraina måste segra mot Ryssland om det vill bli medlem i Nato. – Jag förväntar mig att allierade faktiskt kommer att göra viktiga tillkännagivanden mellan nu och Natotoppmötet i juli vad gäller mer militär utrustning … vilket är brådskande att säkerställa så att Ukraina segrar som en suverän oberoende nation. Och utan det finns det naturligtvis ingen medlemsfråga att diskutera. Vi måste se till att Ukraina segrar – det är ett absolut minimum för att Ukraina ska bli medlem i alliansen. Det är som bäddat för eskalering och EU:s beslut att frigöra vinster från Rysslands ”immobiliserade tillgångar” och använda dessa för att stödja Kiev i kriget mot Ryssland lär inte svalka ned situationen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i tisdags att blocket hade gått med på ett nytt hjälppaket för Ukraina som inkluderar 1,9 miljarder euro från EU:s Ukrainafacilitet samt omkring 1,5 miljarder euro i oväntade vinster från de immobiliserade ryska tillgångarna. – Omkring 1,5 miljarder euro från oväntade vinster kommer att bli tillgängliga i juli: 90% av dessa medel kommer att gå till försvar, 10% till återuppbyggnad. Och senare i veckan, vid G7-toppmötet, kommer vi att diskutera vidare hur Ukraina kan dra ännu snabbare nytta av intäkterna från de immobiliserade ryska tillgångarna. Von der Leyen avfärdade farhågor om de potentiella konsekvenserna av flytten för det globala finansiella systemet och insisterade på att blocket har gjort det ”i linje med internationell lag samtidigt som de säkerställer stabiliteten på finansmarknaderna”. #vembetalar Jenny Piper

Nato: Ungern häver Ukraina-veto

Jan Sundstedt — Thu, 13 Jun 2024 09:32:23 +0000

Nato kan nu gå vidare med sina planer på utökat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina efter det att Ungern meddelat att de inte längre kommer att blockera stödet. Beskedet kom efter ett möte i Budapest tidigare i veckan mellan generalsekreterare Jens Stoltenberg och Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Efter mötet i Budapest kunde Jens Stoltenberg meddela att Nato nu står redo att "intensifiera sitt stöd till Ukraina" utan att Ungern står i vägen. – Det finns ingen Natoskyldighet att delta i alla insatser eller aktiviteter. Vad premiärministern och jag kommit överens om i dag är att Ungern inte ska blockera andra länder från att gå med på ett löfte om ekonomiskt stöd till Ukraina, och en ledande roll för Nato i att samordna stödet, sade Stoltenberg på presskonferensen. Ungerns premiärminister Viktor Orbán uttryckte sitt godkännande av den överenskommelse som nåtts. – Ungern har givits de garantier som vi behövde. Vi har en rättvis uppgörelse, försvarade Viktor Orbán sitt och den ungerska regeringens beslut att inte längre blockera stödet.

Important meeting today with NATO Secretary General @jensstoltenberg. We made an agreement that Hungary will not be forced to take part in NATO’s activities related to the war in Ukraine. Neither with funds, nor with personnel. Hungary continues to advocate for a swift #ceasefire… pic.twitter.com/J4oS4YnoLl
— Orbán Viktor (@PM_ViktorOrban) June 12, 2024

"Ukraina måste segra"

Beslutet löser två av de mest komplicerade frågorna inför sommarens stora Nato-toppmöte i Washington. Stoltenberg har betonat att han vill se ett fast åtagande från Natoländerna om ekonomiskt stöd till Ukraina motsvarande minst 40 miljarder euro om året. Jens Stoltenberg hoppas dessutom att Nato kan ta över delar av den militära samordningen som i dagsläget hanteras av USA genom Ramstein-gruppen, även känd som "Kontaktgruppen för Ukrainas försvar". Ungern har länge motsatt sig båda dessa initiativ, men har nu erhållit försäkringar som gör att de accepterar att andra länder går vidare med planerna utan ungerskt deltagande. – Ingen ungersk personal kommer att delta i de här aktiviteterna och inga ungerska pengar kommer att användas, förklarade Stoltenberg. Han förväntar sig att alliansens försvarsministrar i stort sett ska kunna enas om stödet till Ukraina redan vid mötet i Bryssel under torsdagen och fredagen. Vid mötet kommer även diskussioner att föras om vad Stoltenberg beskriver som en rysk "kampanj" av "fientliga attacker mot Natomark". – Det sker i form av sabotage, våld, cyberattacker och desinformation. Medlemsländerna vidtar beslutsamma åtgärder, gör gripanden och inleder juridiska processer. Vi ökar på vårt skydd av viktig infrastruktur, uttryckte Stoltenberg i samband med en presskonferens i Bryssel på onsdagskvällen.

"Nous devons veiller à ce que l'Ukraine l'emporte", a déclaré mercredi le secrétaire général de l'OTAN, Jens Stoltenberghttps://t.co/Fd5Zf3HLCF
— TVL (@tvlofficiel) June 13, 2024

("Vi måste se till att Ukraina segrar", sade NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg på onsdagen).

Stoltenbergs efterträdare

En öppen fråga som återstår är huruvida Ungern också kommer att släppa sitt veto mot att Nederländernas avgående premiärminister Mark Rutte efterträder Stoltenberg som den USA-ledda militäralliansens generalsekreterare. Ämnet berördes inte under presskonferensen, och Stoltenberg själv hävdar att han inte är involverad i förhandlingarna om hans efterträdare. För närvarande stöds Rutte av minst 29 av 32 Natoländer. Den enda övriga kandidaten är Rumäniens avgående president Klaus Iohannis. Jens Stoltenbergs mångåriga mandatperiod avslutas den 30 september i år.

”Nato: Fredsduva eller en ulv i fårakläder?”

Osignerad — Mon, 13 May 2024 08:03:16 +0000

Nato bildades 1949 efter att Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien valde att bilda Brysselpakten för gemensamt självförsvar och ekonomiskt samarbete. I samarbete med USA och Kanada bildades Atlantpakten. Denna pakt innebar att USA kunde få mer kontroll över Europa och över hotet från, som det påstods, Sovjetunionen. Nato skulle framstå som en försvarsallians. I grunden är Nato en politisk organisation med stort inflytande från USA, Storbritannien och Bilderberggruppen. Värt att veta är att finansimperierna Rothschild och Rockefeller har genom Bilderberggruppen stort inflytande över Nato. Bilderberggruppen är ett forum för USA:s och Europas ledande politiker, media, folk inom finansvärlden och vi får inte glömma de som styr Natoländernas försvarsmakter med flera. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har talets förmåga fyllt med vackra ord och löften som går hem hos flertalet, samtidigt som de flesta tror att de handlar efter egen vilja. Om vackra ord och löften inte räcker för att övertyga är hot ett bra vapen för att få som man vill. Hot om krig är ett bra vapen för att skapa rädsla. Om det inte hjälper är det som i fallet med "hotet" från Ryssland bra genom att starta krig med Rysslands granne Ukraina. Om det inte får Ryssland att foga sig utökas hoten så att hela Europa drabbas. I det här spelet om makten är Natoländernas "auktoriteter" ett bra redskap för att förvränga sanningen och därmed manipulera medborgarna. Ett bra exempel är detta: Natoförespråkare menar att Ryssland utför det första kriget mot ett land i Europa sedan 1945. Det är ett försök att skriva om historien. 1999 inledde Nato, med USA:s goda minne, bombningar över Jugoslavien. Utan något beslut i FN:s säkerhetsråd och utan något Jugoslaviskt angrepp på Nato. Alltså ett brott mot folkrätten. Något som Natoförespråkare inte vill kännas vid. Natoländerna öppnar sina dörrar för Bilderberggruppens och USA:s inflytande över Europa; ett stort misstag som innebär att varje Natoland förlorar allt mer makt att fatta egna beslut. I Europa flyttas makten till Europeiska unionen. När allt centraliseras till stora handelsblock, en valuta och centralbank, central armé och fri världshandel sitter exempelvis varje svensk medborgare fast med skägget i brevlådan. Så och de politiker som sålde sin själ för att få sitta en stund vid det dukade bordet. Nato är en täckorganisation för att centralisera makten till ett fåtal händer. Det är hög tid att vi medborgare intresserar oss för vad som håller på att ske med begreppet frihet. Det är lätt att förlora sig i nöjen, spel och dobbel, alkohol och droger, olika slags tävlingar med mera. Men det är viktigare att mota ulvarna i fårakläder innan det är försent. Ska vi se Nato, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och USA som en fredsduva eller som en ulv i fårakläder? Därom tvistar den allmänna opinionen. Krister Lind