Jemen – Nya Dagbladet

Houthierna lovar skona all sjöfart i Bab el-Mandeb – utom Saudiarabiens

Emil Fjellstedt — Mon, 21 Sep 2026 08:03:29 +0000

Houthierna lovar att inte röra någon annan nations fartyg i Bab el-Mandeb – med ett enda undantag: Saudiarabien. Beskedet gavs av politbyråledamoten Mohamed al-Bukhaiti i en intervju med AP under söndagen, sedan rörelsen tagit hamnstaden Mocha och nyckelöar som Perim och därmed fått uppsikt över ett sund där omkring 12 procent av världshandeln normalt passerar. Efter framryckningen längs Jemens västkust tidigare i september kontrollerar houthierna det smala nålsöga som binder ihop Röda havet med Adenviken. Enligt al-Bukhaiti tog Washington kontakt när den framryckningen nådde själva sundet. Budskapet tillbaka var, som han beskriver det, ett löfte med en tydlig adressat. — Vi bekräftade att vi inte riktar oss mot USA, eller någon annan nation, i sundet, med det enda undantaget den saudiska fienden, sade han till AP i en Zoom-intervju från Sanaa. — Så förhåller det sig fortfarande. Det är ett politiskt bud lika mycket som en militär försäkran: håll er utanför kriget mot Saudiarabien, så lämnar vi övrig sjöfart i fred. Al-Bukhaiti beskriver operationerna som det motsatta av en avspärrning. — Målet med våra militära operationer är inte att stänga Bab el-Mandeb, utan att säkra fri sjöfart genom sundet för alla, inklusive Jemen, sade han.

Oman som kanal, utan detaljer

Donald Trump uppgav helgen dessförinnan att hans administration "haft diskussioner" med houthierna, utan att ange när. "Houthierna ringde oss, och de vill inte slåss med oss", sade presidenten enligt AP. "De skulle helst se att vi inte var inblandade, och de släpper igenom de flesta fartygen." Någon sådan direkt telefonlinje bekräftar al-Bukhaiti inte. Han talar enbart om indirekta kontakter med amerikanska företrädare via Oman, sultanatet som under lång tid varit medlare mellan parterna. AP har separat rapporterat att Oman stod värd för ett möte mellan amerikanska och houthiska representanter helgen dessförinnan, med hänvisning till en houthitjänsteman och ytterligare en person med insyn i samtalen – båda anonyma eftersom de inte hade tillstånd att uttala sig. Exakt vilken nivå kontakterna legat på, och vad som utlovats, är alltså inte klarlagt. Formen är i alla fall bekant. Det var Oman som 2025 förhandlade fram det eldupphör där USA avbröt sin flera veckor långa bombkampanj mot houthierna i utbyte mot att rörelsen slutade angripa amerikanska fartyg i Röda havet. Den uppgörelsen lämnade Saudiarabien utanför – och det är i den luckan houthierna nu opererar.

Blockad mot blockad

Mot Riyadh gäller raka motsatsen till försäkringarna i sundet. Houthierna har utropat blockad mot saudisk sjöfart i Bab el-Mandeb och Röda havet och angripit saudiskt kopplade fartyg och oljeanläggningar inne i kungadömet. Under lördagen bekräftade Saudiarabien att rörelsen försökt träffa huvudstaden med en ballistisk robot, som enligt den saudiledda koalitionen sköts ner. Anfallen ska enligt al-Bukhaiti fortsätta tills Riyadh häver sin blockad mot houthikontrollerade områden och släpper in fartyg till rörelsens hamnar vid Röda havet. Först därefter är man beredd att förhandla. Skulden för upptrappningen lägger han på Saudiarabien: utlösande var enligt honom en flygattack mot Sanaas internationella flygplats, tillskriven koalitionen, som hindrade ett iranskt plan med en houthidelegation från att landa. Varningen till omvärlden är lika uttalad som löftet. Rörelsen säger sig kunna föra krig på flera fronter "om någon nation blir inblandad i aggressionen mot Jemen vid Saudiarabiens sida". — I dag är Jemen i stånd att föra strid – inte bara en intern konflikt, utan även en internationell, sade al-Bukhaiti.

"Västkusten" som förhandlingskort

Samtidigt håller houthierna dörren på glänt. Mahdi al-Mashat, ordförande i rörelsens högsta politiska råd, sade under söndagen i ett tal på årsdagen av maktövertagandet i Sanaa 2014 att "vi har inte stängt dörren till fred". Al-Bukhaiti är samtidigt tydlig med varför tonläget nu kan vara både försonligt och kompromisslöst på en gång: med kontroll över Jemens västkust har maktbalansen enligt honom förskjutits till Sanaas fördel, och Saudiarabien har "förlorat sitt viktigaste kort: västkusten". Vad beskedet i praktiken är värt avgörs av två saker som ingen part ännu svarat på: om Washington nöjer sig med att stå utanför, och om Riyadh är berett att släppa in fartygen till houthiernas hamnar.

Här visar de segrande houthierna upp amerikanska vapen

Emil Fjellstedt — Sun, 13 Sep 2026 13:04:38 +0000

Sedan houthierna tog hamnstaden Mokha vid Röda havet den 10 september har segerbilderna strömmat ut från staden och ställningarna runt den. De visar amerikansktillverkad krigsmateriel – utrustning som skulle stoppa rörelsen – uppställd som houthiernas krigsbyte.

Videoklippen visar stora mängder kvarlämnad krigsmateriel: pansarfordon, beväpnade pickupbilar, artilleripjäser samt ammunition och handeldvapen som retirerande förband ur National Resistance och Giants Brigade uppges ha övergett. Vid Mokhas hamn är åtminstone ett amerikansktillverkat Oshkosh M-ATV dokumenterat, och ytterligare fordon står uppställda i hangar- och lagerliknande utrymmen.

Kontrasten är förödmjukande för både Riyadh och Washington. Den saudisk- och emiratstödda sidan lämnade staden – och kvar vid hamnen står ett amerikansktillverkat M-ATV i händerna på houthierna.

Los hutíes grabaron todo el equipamiento militar estadounidense que le secuestraron a Arabia Saudita después de derrotarlos. El nivel de humillación al que están sometiendo a Estados Unidos y a sus aliados no tiene precedentes. Como si fuera poco, el rebelde que filma, lo hace… pic.twitter.com/a7Hlfm53eu
— Martín Dandach (@MartinDandach) September 12, 2026

Mokha kontrollerades av styrkor lojala med Jemens internationellt erkända regering, med stöd från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, fram till reträtten den 10 september. Staden ligger omkring 80 kilometer från Bab el-Mandeb – sundet mellan Röda havet och Adenviken där normalt runt 12 procent av världens varor passerar. Kontrollen över kusten ger houthierna större möjligheter att påverka och hota sjöfarten i området.

Videos show the scale of equipment the Houthis captured during the western coast offensive.

The "booty" footage from Mokha and surrounding positions includes U.S.-made Oshkosh M-ATV mine-resistant vehicles, pickup trucks mounted with heavy weapons (technicals), armored… pic.twitter.com/n3VPyoSmHk
— Clash Report (@clashreport) September 11, 2026

Houthierna har stridit mot regeringen sedan 2014, då rörelsen tog stora delar av norra och centrala Jemen samt huvudstaden Sanaa. Saudiarabien gick in i kriget året därpå. Med västkustoffensiven är den relativa ro som följde på FN-vapenvilan 2022 definitivt bruten – och materielen som skulle stoppa rörelsen finns nu på dess sida av fronten.

Houthierna har tagit Mocha – nu står striden om Bab el-Mandeb

Emil Fjellstedt — Thu, 10 Sep 2026 14:11:21 +0000

Houthierna har tagit kontrollen över hamnstaden Mocha vid Röda havet, uppger fyra militära källor på den jemenitiska regeringssidan. Samtidigt angrips Hanishöarna och regeringstrupperna omgrupperar söderut mot Dhubab – orten som tillsammans med ön Perim avgör vem som behärskar Bab el-Mandeb, en av världens viktigaste farleder för olja och gods. Uppgifterna om Mocha, som rapporteras av Reuters, kommer från fyra källor inom den internationellt erkända regeringens militär. Enligt samma källor har rörelsen inlett angrepp mot Hanishöarna i södra Röda havet, medan regeringsstyrkorna och deras allierade flyttar söderut till Dhubab, som ligger direkt vid sundet mitt emot Perim. Kontroll över Dhubab och ön är nyckeln till ett grepp om själva passagen, enligt källorna. Någon genomförd blockad av sundet är inte belagd. Det som beskrivs är en förskjutning av positioner runt en av världens viktigaste flaskhalsar för sjöfart.

Perim och Dhubab avgör passagen

Bab el-Mandeb, "tårarnas port", är Röda havets södra utlopp mellan Jemen på Arabiska halvön och Djibouti och Eritrea på den afrikanska sidan. Här passerar råolja och bränsle från Gulfen mot Medelhavet via Suezkanalen eller SUMED-ledningen på Egyptens kust, liksom varor på väg till Asien, inklusive rysk olja. Houthierna kontrollerar Jemens mest befolkade områden och stora delar av norr, och en position vid sundet skulle ge dem hävstång över den trafiken. Att pressen på regeringssidan är verklig framgår av ett annat drag: en militär ledare allierad med regeringsstyrkorna uppgav på torsdagen att han beordrat sin grupp på västkusten att upprätta en alternativ kommandocentral på en säker plats. Instruktionen kom från Tarek Saleh, brorson till den mördade presidenten Ali Abdullah Saleh, vars National Resistance Forces trycks tillbaka från väst.

Över 20 000 fördrivna på två veckor

Hundratals kvinnor och barn lämnade Mocha på torsdagen för provinserna Lahj och Aden, som kontrolleras av den saudiskstödda regeringen, efter att ha förlorat anhöriga i striderna – det framgår av jemenitiska regeringsdata. I delar av provinserna Taiz och al-Hodeidah har mer än 20 000 människor fördrivits av strider under de senaste två veckorna. Anfallen går i båda riktningarna. Saudiarabien uppger att houthierna trappat upp attackerna mot kungariket och att 73 personer skadats, däribland kvinnor och barn, efter angrepp mot civila och ekonomiska mål i södra delen av landet. Houthierna hävdar i sin tur att saudiska anfall träffat provinserna Jawf, Marib och Saada vid gränsen samt Taiz i söder och al-Hodeidah vid Röda havet. Saudiarabien har inte bekräftat de anfallen. Fredsprocessen har aldrig kommit i mål. Den FN-förmedlade vapenvilan 2022 stoppade i huvudsak åratals krig men ledde inte till någon varaktig uppgörelse. Houthierna tog Sanaa 2014 och drev regeringen söderut mot Aden. Året därpå, 2015, inledde Saudiarabien sin militära intervention. De nya striderna hotar nu att föra Jemen tillbaka till fullskaligt krig. Angreppen mot sjöfarten och mot Saudiarabien återupptogs i år som svar på USA:s krig mot houthiernas nära allierade Iran. Kampen om Jemens hamnar och kuststräcka pågick långt innan Gaza och innan de amerikanska och israeliska anfallen mot Iran i februari. Prislappen märks långt utanför Jemen. Iran har i praktiken stängt Hormuzsundet – på onsdagen passerade sju fartyg, hälften av tiodagarssnittet – och Brentoljan ligger över 100 dollar per fat. Skulle även Bab el-Mandeb blockeras skulle Gulfens oljeproducenter skäras av från sina huvudsakliga sjöfartsleder.

Huthierna uppger sig ha angripit två saudiska oljetankrar

Emil Fjellstedt — Thu, 23 Jul 2026 11:26:49 +0000

Huthirörelsen i Jemen uppger att den har angripit två saudiska oljetankrar med robotar och drönare i Röda havet. Saudiarabien bekräftar att Encelia träffades och fattade eld, men har inte kommenterat uppgiften om den andra tankern Layla. Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav på onsdagen att tankfartygen Encelia och Layla hade angripits efter att de fortsatt sin färd trots rörelsens nyutropade blockad mot saudisk sjöfart. Enligt Saree användes ballistiska robotar, kryssningsrobotar och drönare i attackerna. Saudiarabiens statliga nyhetsbyrå SPA bekräftar att Encelia träffades under färd i Röda havet och att en brand bröt ut i fartygets för. Samtliga besättningsmän uppges vara oskadda. Någon motsvarande saudisk bekräftelse på attacken mot Layla har inte offentliggjorts. Den brittiska sjöfartsorganisationen UKMTO rapporterade samtidigt att en tanker träffats av en okänd projektil omkring 70 nautiska mil, cirka 130 kilometer, sydväst om den saudiska hamnstaden Al Shuqaiq. Projektilen orsakade en brand som besättningen bekämpade ombord. Inga personskador rapporterades.

BIG: First Saudi oil tanker reportedly hit by Houthi missile near Yemen, engulfed in flames. pic.twitter.com/R3nG7FSdW1
— Clash Report (@clashreport) July 22, 2026

Första attacken efter blockaden

Attacken kommer två dagar efter att Huthirörelsen utropade en sjöblockad mot Saudiarabien. Rörelsen säger att omkring tio fartyg har ändrat kurs sedan blockaden infördes och beskriver åtgärden som ”en blockad för en blockad”. Huthierna anklagar Riyadh för att under närmare tolv år ha strypt områdena under rörelsens kontroll genom begränsningar mot hamnar och flygplatser. Saudiarabien avvisar att landet upprätthåller en belägring av den jemenitiska befolkningen. Blockaden utropades efter att styrkor knutna till Jemens Saudiarabien-stödda regering bombat Sanaas flygplats för att hindra ett iranskt plan med en huthidelegation från att landa. Händelsen har på nytt skärpt motsättningarna mellan Huthirörelsen och Saudiarabien efter flera år av minskade direkta strider.

Hotar viktig oljeled

Saudiarabien har försökt styra en större del av sin oljeexport genom Röda havet när sjöfarten genom Hormuzsundet störts av kriget kring Iran. Huthiernas nya blockad innebär att även rutten genom Bab al-Mandeb, mellan Röda havet och Adenviken, hotas. Sundet är bara omkring 29 kilometer brett på sitt smalaste ställe och utgör den södra infarten till handelsleden mot Suezkanalen. Om attackerna fortsätter kan fartyg tvingas välja den betydligt längre rutten runt Afrika, med högre frakt- och försäkringskostnader som följd. Huthiernas uppgifter om båda tankfartygen och vilka vapensystem som användes har inte verifierats oberoende. Den bekräftade branden på Encelia visar däremot att blockaden redan har övergått från hot till ett konkret angrepp mot saudisk sjöfart.

Huthierna utropar blockad mot Saudiarabien

Emil Fjellstedt — Tue, 21 Jul 2026 05:51:10 +0000

Huthirörelsen i Jemen har utropat en omedelbar sjöblockad mot Saudiarabien och hotar att stänga Bab al-Mandeb för saudiska fartyg. Beskedet motiveras som ett svar på en påstådd saudisk blockad mot Jemen, något Riyadh förnekar samtidigt som skyddet för fartyg i sundet förstärks. Blockaden tillkännagavs på måndagen av huthiernas militära talesperson Yahya Saree. Den Iranallierade rörelsen beskriver åtgärden som ett svar på vad den kallar Saudiarabiens mångåriga blockad av hamnar och flygplatser i de huthikontrollerade delarna av Jemen. — Vi svarar på blockad med blockad och på varje upptrappning med upptrappning, sade Saree i uttalandet. Nasruddin Amer, biträdande chef för huthiernas mediekontor, preciserade senare att rörelsen avser att stänga Bab al-Mandeb för saudiska fartyg. Det omkring tre mil breda sundet förbinder Adenviken med Röda havet och är den södra infarten till handelsrutten mot Suezkanalen.

Saudiarabien sätter in skyddsåtgärder

Saudiarabiens utrikesdepartement fördömde påståendet att landet belägrar Jemen och uppgav att Riyadh kommer att vidta ”alla nödvändiga åtgärder” för att skydda sina fartyg. Den saudiskledda koalitionen har enligt BBC börjat genomföra skyddsåtgärder för fartyg som passerar Bab al-Mandeb. Riskanalytikern Mohammed Albasha säger till Reuters att själva tillkännagivandet kan störa trafiken och skapa osäkerhet kring saudiska hamnar även om inget fartyg angrips. Den avgörande frågan är enligt honom om huthierna går från hot till direkta militära insatser.

Nyckelväg för saudisk olja

Hotet kommer i ett känsligt läge för energimarknaden. Sedan trafiken genom Hormuzsundet strypts under kriget med Iran har Saudiarabien lett om mer än 70 procent av sin normala råoljeexport till hamnen Yanbu vid Röda havet. Omkring fyra miljoner fat per dag har under de senaste veckorna skeppats från Yanbu, jämfört med knappt en miljon fat om dagen för ett år sedan. Den totala mängden petroleum som passerade Bab al-Mandeb uppgick i juni till 7,4 miljoner fat per dag, motsvarande omkring sju procent av världens oljeproduktion. En fullständig stängning av sundet skulle enligt Reuters kunna minska den globala oljetillförseln med sju procent. Fartyg på väg mellan Asien och Europa skulle samtidigt tvingas till den betydligt längre rutten runt Afrika. Blockadbeskedet följer på förra veckans kraftiga upptrappning. Jemens internationellt erkända regering tog på sig ett angrepp mot Sanaas flygplats och uppgav att målet var att hindra ett iranskt flygplan från att landa. Huthierna lade ansvaret på Saudiarabien och svarade med ballistiska robotar mot flygplatsen i Abha. Den saudiskledda koalitionen uppgav att robotarna stoppades. Angreppet bröt den nära fyra år långa vapenvilan mellan parterna, vilket Nya Dagbladet tidigare rapporterat. Huthierna har tidigare visat att de kan störa sjöfarten i området. Efter Israels invasion av Gaza 2023 angrep rörelsen handelsfartyg med robotar, drönare och mindre båtar, vilket fick flera stora rederier att välja omvägen runt södra Afrika. Enligt Al Jazeera har trafiken genom sundet ännu inte återhämtat sig till tidigare nivåer.

Huthierna angriper Saudiarabien – fyraårig vapenvila bruten

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Jul 2026 07:21:07 +0000

Huthierna har avfyrat robotar mot Saudiarabien efter att den jemenitiska regeringen uppgett sig ha angripit landningsbanan vid Sanaa flygplats. Därmed har den fyraåriga vapenvilan mellan parterna brutits. Den saudiskledda militärkoalitionen uppgav att den hade skjutit ned robotar som var på väg mot landets södra region. Huthiernas militära talesperson Yahya Saree sade att rörelsen hade riktat in sig på flygplatsen i Abha i södra Saudiarabien. Det är första gången sedan den informella vapenvilan trädde i kraft i mars 2022 som huthierna har uppgett sig ha angripit Saudiarabien, enligt Reuters rapportering via Yahoo. Huthierna, som kontrollerar norra Jemen och huvudstaden Sanaa, anklagade tidigare på måndagen Saudiarabien för att ha angripit flygplatsen i Sanaa. Rörelsen kallade angreppet en uppenbar aggression och hotade med vedergällning.

Angrepp mot Sanaa flygplats

Den internationellt erkända jemenitiska regeringens försvarsdepartement tog på sig angreppet mot landningsbanan. Departementet hävdar att syftet var att förhindra ett iranskt flygplan från att landa i Sanaa, vilket man menar skulle ha skett i strid med Jemens suveränitet. Regeringen uppgav att fientliga flygplan som kränker landets luftrum ska mötas med alla tillgängliga medel och lade ansvaret på Iran. En talesperson för de jemenitiska väpnade styrkorna sade senare att planet i stället landade på den huthikontrollerade flygplatsen i Hodeidah, omkring 15 mil sydväst om Sanaa. Det är oklart om någon försökte stoppa landningen där.

Konflikt som åter trappas upp

Jemen har präglats av inbördeskrig sedan huthierna tog kontroll över Sanaa och den internationellt erkända regeringen flyttade söderut. Den saudiskledda koalitionen ingrep i kriget 2015. Vapenvilan från 2022 har i stort sett hållit, trots återkommande regionala spänningar, fram till de nya angreppen.

Analyser: Iran förändrar Israels spelregler

Markus Andersson — Thu, 11 Jun 2026 08:36:38 +0000

Professor Seyed Mohammad Marandi säger i en intervju med norske professorn Glenn Diesen att Iran nu har ändrat spelreglerna i konfrontationen med Israel och USA. Enligt Marandi handlar den senaste upptrappningen inte bara om vedergällning för attacker mot Iran, utan om att Teheran vill förändra spelplanen i Libanon, Gaza, Persiska viken och Röda havet. Marandi, professor vid Teherans universitet och tidigare rådgivare till Irans kärnförhandlingsteam, intervjuas av Glenn Diesen med anledning av den senaste tidens attacker mellan Iran och Israel. Samtalet kretsade kring Israels attacker mot Libanon, Irans svar mot Israel, Donald Trumps försök att framstå som medlare och Jemens besked om att begränsa israelisk sjöfart i Röda havet. Intervjun publicerades på Glenn Diesens kanal och spelades in medan Marandi befann sig i Teheran. Han säger att vardagen i den iranska huvudstaden fortsatte som vanligt på vissa håll trots flyganfallen, men att hans bedömning är att Israel och USA redan befann sig i ett sämre strategiskt läge än de vill medge. — Min uppfattning, efter samtal med vänner som är bättre informerade än jag, är att Iran har övertaget och att Israel inte klarar sig särskilt bra. De iranska robotattackerna har varit mycket effektiva, säger Marandi.

Iran accepterar inte det tidigare säkerhetsläget

En central del av Marandis analys är att Iran inte längre accepterar ett läge där Israel kan slå mot Libanon eller Iran och sedan själv definiera villkoren för en vapenvila. Han menar att USA och Israel har försökt hålla konflikten på en kontrollerad, lågintensiv nivå, där Iran långsamt skulle pressas genom blockad, sanktioner och begränsade attacker. Den strategin fungerar inte längre, hävdar han. Enligt Marandi svarar Iran nu genom att visa att varje försök till lågintensiv nednötning kan övergå i ett betydligt bredare krig som USA inte har råd med. — Amerikanerna tror att de genom belägringen kan svälta iranierna och tvinga dem på knä, men det är uppenbarligen ett tveeggat svärd, eftersom de stryper den globala ekonomin, säger han. Han pekar särskilt på energimarknaden, brist på strategiska råvaror och trycket mot den internationella sjöfarten. Enligt Marandi har Jemens agerande i Röda havet och Irans agerande i Persiska viken förändrat de ekonomiska riskerna för USA och dess allierade. — Röda havet är delvis stängt nu. Men det är en signal om att om ni pressar hårdare, då kommer Röda havet att stängas helt, säger Marandi.

Libanon blir en ny röd linje

Marandi lägger stor vikt vid situationen i Libanon. Han hävdar att Israels attacker mot Beirut och södra Libanon visar att den tidigare vapenvilan i praktiken inte respekteras. Reuters rapporterade den 8 juni, med hänvisning till Libanons försvarsminister Michel Menassa, att Israel enligt libanesiska uppgifter hade genomfört 3 491 flyganfall och raserat hundratals byggnader mellan den 17 april och den 7 juni, trots den USA-förmedlade vapenvilan. I intervjun säger Marandi att Iran nu har markerat att attacker mot Libanon kan mötas med iranska attacker mot Israel. Det innebär, enligt honom, att Irans avskräckningsförmåga nu omfattar ett större område. — Iran har ändrat spelreglerna genom att säga att ni inte får angripa Libanon. Från och med nu vet Israel att Iran menar allvar, säger han. Han hävdar att Israel inte längre kan räkna med att angripa Beirut utan konsekvenser. Enligt Marandi har detta också betydelse för Hizbollahs position, eftersom Israel enligt honom har haft svårt att vinna på marken och i stället förlitat sig på massiva flyganfall. — Iran kommer inte att tillåta att Libanon faller under några omständigheter, säger Marandi. [caption id="attachment_232992" align="alignnone" width="640"] Israeliska säkerhets- och räddningsstyrkor arbetar vid platsen för ett iranskt anfall i Tel Aviv den 15 mars 2026. Foto: Gil Cohen Magen/Xinhua[/caption]

Trump framstår som försvagad

Ett annat centralt tema i samtalet var Donald Trumps roll. Diesen tog upp Trumps påstådda försök att medla mellan Israel och Iran, samtidigt som USA enligt Marandi fortsätter att ge Israel militärt stöd. Marandi menar att detta gör Trump sårbar: antingen framstår han som medansvarig för Israels agerande, eller som en president utan verklig kontroll över sin närmaste allierade. Han kommenterar uppgifter om att Trump försökt hindra Netanyahu från att fortsätta attackerna, men att Israel ändå gått vidare. — Det ser inte bra ut för Trump att säga: Jag sade åt honom att inte göra det. Han kan inte göra någonting utan min tillåtelse – och så gör han det ändå. Det får Trump att framstå som en nolla, säger Marandi. Marandi spekulerar samtidigt i att delar av det proisraeliska etablissemanget i USA kan vilja försvaga Netanyahu snarare än Israel som stat. Han betonar dock att han inte såg någon verklig spricka mellan USA och Israel i själva krigspolitiken. — Jag ser ingen spricka mellan Trumpadministrationen och Israel, säger han.

Hoten vidgas till Persiska viken

I slutet av intervjun beskriver Marandi en upptrappning där Irans hot inte längre enbart riktas mot israeliska mål. Han hänvisar till iranska uttalanden om att energianläggningar i Persiska viken som är kopplade till USA eller Israel kan bli mål om attackerna fortsätter. Det skulle, enligt Marandi, innebära att tidigare föreställningar om konfliktens gränser inte längre gäller. Han menar att Iran nu är berett att se amerikanska fartyg och installationer i regionen som en del av samma konflikt, om Washington fortsätter att stödja Israels militära operationer. — De gamla antagandena gäller inte längre. Det råder ingen tvekan om att Iran kommer att vara mycket mer självsäkert, säger Marandi. Diesen sammanfattar läget som en kamp om övertag i eskaleringen, där USA tidigare har kunnat öka pressen mot sina motståndare utan att mötas av direkta och oförutsägbara motreaktioner. Mot Iran, menar han, tycks denna modell fungera sämre eftersom Teheran visar en vilja att svara oproportionerligt. Marandis avslutande bedömning är att konflikten inte kommer att sluta väl för USA eller Israel om den fortsätter. Han varnar för att varje ny attack mot Libanon, Iran eller regional infrastruktur riskerar att föra kriget närmare en större ekonomisk och militär kris. — Jag tror inte att detta kommer att sluta väl för USA eller Israel, säger han.

Huthirörelsen öppnar ny front – avfyrar robot mot Israel

Emil Fjellstedt — Sat, 28 Mar 2026 10:35:05 +0000

Huthirörelsen i Jemen – även känd som Ansar Allah – gick på lördagen in i kriget mot Israel med en robotattack mot södra Israel. Roboten ska enligt det israeliska luftförsvaret ha skjutits ned utan att orsaka skador eller dödsfall. Flyglarmet gick i Beersheba och i Negevöknen. Angreppet bekräftar att den iranstödda axeln nu breddas ytterligare – huthierna ansluter sig till Hizbollah och iranallierade miliser i Irak, som båda redan deltar i operationer mot Israel. Attacken kom mot bakgrund av USA:s och Israels gemensamma militära kampanj mot Iran, som inleddes i mars 2026. Detta är den faktor som Ansar Allah länge angett som skäl för att ingripa.

"Fingret på avtryckaren"

Varningssignalerna hade kommit i förväg. Den 27 mars uppgav Ansar Allahs militäre talesperson Yahya Saree att rörelsen stod redo att agera – om andra länder anslöt sig till kampanjen mot Iran, eller om Röda Havet användes för anfall mot den iranska staten. — Vi har fingret på avtryckaren, sade Saree. Huthiledaren Abdul Malik al-Houthi hade under mars 2026 betonat att rörelsen inte betraktar sig som neutral i konflikten: — Vi är inte neutrala. Vår ståndpunkt grundar sig i vår tillhörighet till islam och den muslimska världen, sade al-Houthi, och tillade att gruppen stod beredd att slå till när som helst. Redan i november 2025 hade al-Houthi varnat för en ny fas i konflikten: — Vår rörelse rör sig oundvikligen mot en konfrontation med Israel, sade huthiledaren.

Vapenvilan bruten

Huthierna hade sedan oktober 2023 genomfört upprepade attacker mot Israel och sjöfart i Röda Havet i solidaritet med Gaza. Attackerna upphörde i praktiken i samband med vapenstilleståndet i Gaza i oktober 2025 och det bilaterala avtalet om eldupphör med USA i maj 2025. Det sistnämnda avtalet omfattade dock inte Israel – en punkt som gav Ansar Allah utrymme att återuppta angrepp mot den israeliska staten utan att formellt bryta mot vapenstilleståndet. Med lördagens attack är huthierna återigen aktiva. Tillsammans med Hizbollah och irakiska miliser utgör de nu en splittrad men koordinerad front – driven av gemensamma mål snarare än en enhetlig befälsstruktur.

Houthierna hotar att blockera Bab el-Mandeb till stöd för Iran

Redaktionen — Fri, 20 Mar 2026 11:11:17 +0000

MOSKVA (Xinhua) — Houthi-rörelsen i Jemen överväger att blockera Bab el-Mandeb-sundet för fartyg från länder som angriper den så kallade motståndsaxelns medlemmar. Det uppger Mohammed al-Bukhaiti, medlem i Houthi-rörelsens politbyrå, enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. Al-Bukhaiti förtydligade att en eventuell stängning av sundet enbart skulle riktas mot fartyg tillhörande stater som angriper Iran, Libanon, Palestina och Irak. Han uppgav också att rörelsen överväger alla möjliga scenarier för att stödja Iran i konflikten med USA och Israel. Bab el-Mandeb-sundet – som förbinder södra Röda havet med Adenviken – är en av världens viktigaste handelskorridorer, särskilt för olje- och gastransporter mellan Europa och Asien.

Huthiernas premiärminister dödad i israelisk attack

Jan Sundstedt — Sun, 31 Aug 2025 12:20:11 +0000

Jemens huthirebeller bekräftar att deras premiärminister Ahmed Ghaleb Nasser al-Rahawi i veckan dödades i en israelisk flygräd i huvudstaden Sanaa, tillsammans med flera högt uppsatta politiker inom huthirörelsen. Enligt den israeliska militären beskrivs attacken som en precisionsbombning mot ett militärt mål som tillhörde den huthikontrollerade regeringen. Huthirebellerna har uppgett att attacken skedde under ett möte torsdagen den 28 augusti, då ledande företrädare hade samlats för att utvärdera det gångna årets verksamhet. Ahmed al-Rahawi tillträdde som premiärminister i augusti 2024. Trots sin höga position har han främst haft en symbolisk roll snarare än aktivt deltagande i militära beslut. Alexander Atarodi, Mellanösternexpert, framhåller att det ännu inte går att säga vilka följder huthirebellernas förlust får. – Det är bara knapphändig information som sipprar ut. Det var omfattande attacker, och gruppen bekräftar nu att premiärministern och andra viktiga personer har dödats. Mycket mer än så vet vi inte. Om den här informationen stämmer är det en stor förlust för huthierna, säger Atarodi till statskanalen SVT.

Israel killed Yemen's Houthi Prime Minister Ahmed Ghaleb Nasser al-Rahawi and several ministers in an airstrike on Sanaa. The Houthis confirmed his deaths, naming deputy PM Muhammad Ahmed Miftah as successor, while top leader Abdul-Malik al-Houthi survived. pic.twitter.com/uT0IckgnIn
— News 92Times (@News92Times) August 30, 2025

Oro för eskalering

Sedan kriget i Gaza utbröt har huthirebellerna avfyrat flera robotattacker mot Israel, ofta riktade mot städer som Tel Aviv. Israel har som svar genomfört en rad flygangrepp mot Huthi-kontrollerade områden i Jemen, inklusive Sanaa, med mål att stoppa raketbeskjutningen. Attacken mot premiärministern och andra högt uppsatta riskerar att påverka både ledarskap och strategi för huthirebellerna. Mellanösternexperter menar att detta kan leda till en förändring av hur huthierna agerar i konflikten med Israel och regionen i stort. Flera internationella aktörer har uttryckt oro för att konflikten kan eskalera ytterligare, då båda sidor fortsätter med våldshandlingar.