jämställdhet – Nya Dagbladet

Matriarkat: Kvinnor dominerar Islands topposter – hyllas som jämställdhet

Jan Sundstedt — Thu, 27 Aug 2026 13:12:42 +0000

Islands president, statsminister och talman är kvinnor. Detsamma gäller ledningen för regeringspartierna, universiteten och Reykjavíks två högsta kommunala poster – en maktkoncentration som skulle ha kallats en allvarlig könsobalans om rollerna varit omvända. Kvinnor dominerar Islands topposter och innehar en anmärkningsvärd del av landets mest symboltyngda offentliga ämbeten. Halla Tómasdóttir är president, Kristrún Frostadóttir statsminister och Þórunn Sveinbjarnardóttir talman. Guðrún Karls Helgudóttir leder nationalkyrkan, Halla Bergþóra Björnsdóttir är rikspolischef och Sigríður J. Friðjónsdóttir riksåklagare. Kristrún Frostadóttir, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Inga Sæland leder också varsitt parti i regeringskoalitionen. Efter kommunalvalet 2026 är Hildur Björg Björnsdóttir Reykjavíks borgmästare, medan Björg Magnúsdóttir leder stadsfullmäktige. Mönstret omfattar även hela universitetssektorn. Sex rektorer leder isländska universitet efter omorganisationen den 1 juli – samtliga är kvinnor. Islands universitet och Hólar bildade då ett konsortium som Silja Bára Ómarsdóttir leder, medan Hólmfríður Sveinsdóttir leder Hólar-enheten. [caption id="attachment_144457" align="alignnone" width="640"] Island styrs numera av vad som på goda grunder kan beskrivas som ett matriarkat. Foto: Gabrielle Henderson/Unsplash[/caption]

"Milstolpe för jämställdheten"

Isländska RÚV uppmärksammade samma förhållande i mars 2025. Iceland Review kallade utvecklingen en "milstolpe för jämställdheten". Kvinnlig dominans på toppen framställs därmed som framsteg, medan jämställdhetsdebatten regelmässigt betecknar motsvarande manlig dominans som ett strukturellt problem. Skillnaden finns även inbyggd i WEF:s index. WEF gav Island förstaplatsen 2025 och bedömde att landet hade överbryggat 92,6 procent av könsgapet. Indexet jämför kvinnors utfall med mäns men kapar värden över full paritet till 1. Metoden registrerar därför inte kvinnlig överrepresentation som ett omvänt könsgap, utan som uppnådd jämställdhet. Kvinnor kontrollerar dock inte varje tung isländsk institution fullt ut. Den isländska regeringen består idag av sex kvinnor och fem män, centralbankschefen är en man och män innehar tre av de fyra vice ordförandeposterna i Reykjavíks stadsfullmäktige. Den dokumenterade koncentrationen i landets främsta politiska, akademiska och offentliga ämbeten är ändå svår att förena med föreställningen att könsdominans bara utgör ett samhällsproblem när män står för den.

Regeringen ska kartlägga pojkars värderingar på nätet

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Jul 2026 11:21:16 +0000

Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga hur sociala medier påverkar pojkars och unga mäns värderingar, livsval och syn på jämställdhet. Även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar ska granskas. Bakgrunden är regeringens oro för den så kallade manosfären – digitala miljöer där budskap om maskulinitet och relationer kan bygga på förenklade eller polariserade föreställningar. Kvinnor och flickor kan där framställas negativt eller stereotypt. Innehållet sprids genom öppna sociala medier, videotjänster, medlemsforum, dataspel och samtal i anslutning till spel. Jämställdhetsmyndigheten ska undersöka vilka förväntningar och "maskulinitetsnormer" pojkar och unga män möter i dessa miljöer, och i vilken utsträckning innehållet påverkar deras livskvalitet och livsval.

Vill motverka ”destruktiva mansnormer”

Jämställdhetsminister Nina Larsson framhåller att jämställdhet är en grundläggande värdering i Sverige och att unga män ska kunna forma sina liv utan att begränsas av normer och förväntningar. — De ska kunna växa upp fria från kvinnofientliga ideal, destruktiva mansnormer och algoritmer som sprider hat och förakt, säger hon. Som motiv för kartläggningen pekar regeringen på digitala miljöer där självmord glorifieras, utseendefixering förekommer och psykisk ohälsa föraktas. Sådant innehåll kan enligt pressmeddelandet påverka pojkars vilja att söka hjälp, prägla deras relationer och öka polariseringen mellan könen. Socialminister Jakob Forssmed uppger att mer än var fjärde ung man saknar någon att anförtro sig åt och att mer än var tredje känner att livet saknar mening. Han menar att aktörer i manosfären utnyttjar ensamhet, isolering och upplevd hopplöshet. — Aktörerna i manosfären exploaterar allt detta och gör på samma gång livet ännu sämre, säger Forssmed. Uppdraget omfattar även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar och unga män utifrån innehåll i sociala medier. Jämställdhetsmyndigheten ska slutredovisa arbetet senast den 15 december 2027. Pressmeddelandet anger inte närmare hur myndigheten ska skilja mellan destruktiva värderingar och legitim kritik av den rådande jämställdhetspolitiken.

Det nya matriarkatet: En kartläggning av feminiseringen inom staten

Markus Andersson — Sat, 06 Jun 2026 11:30:00 +0000

Är jämställdhetspolitiken blind för kvinnlig makt? I boken riktar författarna blicken mot staten själv – och hävdar att departement och myndigheter i dag präglas av en omfattande kvinnlig dominans.

I Det nya matriarkatet fortsätter Catharina Grönqvist Olsson och Erik J. Olsson den kartläggning av det offentliga Sverige som de inledde med Den mjuka staten 2024. Den här gången ligger fokus ännu tydligare på staten: departementen, myndigheterna och de institutioner som formar samhällskultur, politik och offentlig förvaltning.

Bokens kärna är enkel men kontroversiell. Om Sveriges jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka samhället och sina egna liv, hur ser det då ut i statens egna verksamheter? Författarnas svar är att makten inte längre kan beskrivas med den invanda bilden av en mansdominerad stat. Tvärtom menar de att stora delar av staten i dag har blivit kvinnodominerade.

Myndigheterna som prövosten

Enligt Karnevals presentation av boken hävdar författarna att kvinnor är i majoritet bland de anställda på nästan 80 procent av myndigheterna. De pekar också ut Jämställdhetsmyndigheten som en av de mest ojämställda myndigheterna, räknat efter könsfördelning. Därmed vänder boken på ett välbekant perspektiv: jämställdhetsproblemet lokaliseras inte främst till kvarvarande mansdominans, utan till att statliga verksamheter med stark kvinnlig övervikt sällan behandlas som ett problem.

Denna asymmetri gör boken till ett särskilt intressant bidrag i samhällsdebatten. Författarna menar att jämställdhetsintegrering fortfarande ofta riktas mot mansdominerade miljöer, med krav på större kvinnlig representation, medan motsvarande krav på kvinnodominerade myndigheter att rekrytera fler män inte ställs på samma sätt. Resultatet blir, enligt deras analys, att den kvinnliga dominansen inom staten snarare förstärks än balanseras.

Från departement till totalförsvar

Det nya matriarkatet nöjer sig inte med att redovisa könsfördelning i myndigheter. Boken tar också upp vilka följder författarna menar att utvecklingen får för samhällskultur och politik i stort. Särskilt behandlas områden som totalförsvar, polis och rättsväsende – sektorer där staten inte bara administrerar utan också upprätthåller ordning, säkerhet och rättsliga principer.

Boken är därmed aktuell i en tid då frågor om försvarsförmåga, brottsbekämpning, myndighetsstyrning och offentlig sektors effektivitet står högt på dagordningen. Författarnas tes är inte bara att könsfördelningen har förändrats, utan att förändringen också påverkar hur staten tänker, prioriterar och agerar. Läsaren behöver inte dela varje slutsats för att se varför frågan har sprängkraft.

Föregångaren Den mjuka staten väckte uppmärksamhet i svensk offentlighet. Enligt förlagets återgivning skrev Erik Jersenius i Dagens Nyheter att bokens hypotes öppnade för ett fält som diskuteras för lite och för onyanserat. Svenska Dagbladets Lena Andersson beskrev den som välargumenterad och väl underbyggd av vetenskap och logik.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och har i sin senare forskning bland annat intresserat sig för jämställdhet, offentlig styrning och akademisk frihet. Catharina Grönqvist Olsson har mångårig erfarenhet av offentlig sektor med inriktning på artificiell intelligens, digitalisering samt arkiv- och informationshantering. Tillsammans skriver de från en position där statistik, förvaltningskunskap och idédebatt möts.

Det nya matriarkatet är därför särskilt relevant för läsare som vill följa den svenska jämställdhetsdebattens mindre bekväma sidor. Boken ställer en fråga som ofta hamnar i skymundan: om jämställdhet mäts som balans mellan könen, varför uppmärksammas då obalans åt ena hållet mer än obalans åt det andra?

Karneval beskriver boken som en kartläggning av feminiseringen inom staten. Det är en laddad formulering, men också en tydlig inbjudan till diskussion om makt, representation och statens egen självförståelse. Därmed är boken intressant för den som vill förstå en växande konfliktlinje i svensk samhällsdebatt.

Regeringskansliet ska ”jämställdhetsintegreras”

Jan Sundstedt — Tue, 11 Feb 2025 06:05:06 +0000

Ulf Kristerssons regering fortsätter med sina hårt kritiserade vänsterliberala satsningar – den här gången har man beslutat att Regeringskansliet måste ”jämställdhetsintegreras”. ”Alla statsråd i regeringen ansvarar för att jämställdhet och jämställdhetsperspektivet får genomslag inom sina respektive ansvarsområden”, slår man fast. Regeringen tycks vara medveten om att ”jämställdhetsintegrering” är ett okänt begrepp för många vanliga svenskar, och förtydligar därför att man utgår från Europarådets definition, som innebär följande: ”(Om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet”. ”Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå jämställdhetspolitikens mål är jämställdhetsintegrering”, slår man fast.

Kvinnlig dominans

Exempelvis ska ”jämställdhetsperspektivet” beaktas i såväl budgetprocessen som i myndighetsstyrningen och lagstiftningsarbetet, dessutom i EU-arbetet samt övrigt internationellt arbete, och jämställdhetsarbetet ska utvärderas årligen. ”Ett första steg i att tillämpa jämställdhetsintegrering är att bedöma om jämställdhet är relevant för den fråga som bereds. När en fråga bedöms vara relevant för jämställdheten anläggs ett jämställdhetsperspektiv i beredningen av ärendet”, skriver regeringen. Många ställer sig dock tveksamma till denna satsning, dess luddiga formuleringar och ställer sig frågande till vad det egentliga syftet är. Tidigare har liknande initiativ använts för att öka den kvinnliga representationen på olika maktpositioner. I sociala medier menar dock användare att kvinnor redan är majoritet på samtliga departement inom regeringskansliet, och undrar därför om tanken nu istället är att öka andelen män på regeringskansliet.

Så här ser könsfördelningen ut i samtliga departement inom regeringskansliet btw - kvinnor är i majoritet i samtliga. pic.twitter.com/PDP48ZJ1sE
— Herr Husis (@HerrHusis) February 7, 2025

Finlands regering vill slopa krav på likabehandlingsplaner

Redaktionen — Mon, 05 Aug 2024 11:54:07 +0000

Flera instanser är djupt kritiska till regeringens planer på att ta bort kraven på separata likabehandlingsplaner för varje förskoleverksamhet och argumenterar för att barnens rättigheter måste värnas, och att den ökande "mångfalden" i samhället bör uppmärksammas redan i småbarnspedagogiken. Finlands regering vill införa förändringar i diskrimineringslagen, vilket bland annat skulle innebära att daghem och privata förskolor inte längre behöver ta fram egna likabehandlingsplaner – istället är tanken att det ska räcka med de jämställdhets- och jämlikhetsplaner som redan tagits fram av kommunen. Instanser som Utbildningsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen, Mannerheims barnskyddsförbund och flera fackliga organisationer ratar dock regeringens förslag och menar bland annat att regeringen inte har lyckats motivera varför man vill ”luckra upp” bestämmelser som bedöms vara viktiga för att värna barnens rättigheter. Man anklagar bland annat regeringen för att ha en bristfällig förståelse för ”jämlikhetsarbete” och att man inte förstår hur verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken fungerar, rapporterar Yle.

Ökad "mångfald"

Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) menar att ”mångfalden” i det finska samhället ökar och att detta också bör ”uppmärksammas på ett sakligt sätt redan i småbarnspedagogiken”. Andra ger sitt stöd till förslaget, bland andra Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT som menar att resurser skulle frigöras till arbetet med barnen och att det inte behövs några separata likabehandlingsplaner för varje förskola. De beräknade besparingarna per år förväntas landa på blygsamma 44 000 euro, men syftet är enligt regeringen också att ”avveckla normer”. Tanken är att lagändringen ska träda i kraft i början av 2025. Organisationer och andra aktörer har fram till och med den 6 augusti på sig att lämna kritik och tycka till om förslaget.

Katrina sa upp sig för att leva som hemmafru i 50-talsanda

Sofie — Thu, 11 Apr 2024 18:05:47 +0000

Katrina och Lars Holte lever ett lite annorlunda liv i Hillsboro, Oregon. Tre år in i deras äktenskap bestämde sig Katrina för att säga upp sig från sitt stressiga jobb och vrida tillbaka tiden, idag lever hon som en hemmafru från 1950-talet.

Denna artikel publicerades ursprungligen den 6 januari 2020.

– Det känns som att jag lever som jag alltid velat leva. Det är mitt drömliv och min man delar min vision, säger Katrina Holte till New York Post. Parets hem är som att kliva in i en svunnen tid där allt från möbler, kläder och vardagssysslor osar 50-tal. Katrina tillbringar sina dagar med att tvätta, städa, sy samt matlagning, men hennes främsta jobb är att ta hand om sin make. – Det är mycket jobb. Det är mycket diskning, tvättning och strykning, men jag älskar det och det är att ta hand om min man som verkligen gör mig lycklig. Men Katrina, som också syr kläder på deltid och säljer online, frågade självklart sin man innan hon sa upp sig från sitt heltidsjobb. – Jag talade med min man och berättade för honom att jag ville bli en hemmafru och han sa att det var okej för honom, säger Katrina. "Det var en fantastisk känsla att säga upp sig".

Tvättar, dammar och sopar

En typisk dag för Katrina börjar 06.30. Då lägger hon ut Lars kläder för dagen samt gör frukost till honom och packar hans lunch. Efter att hon själv ätit gör hon 15 minuter av lättare träning. – Idealet idag är att vi måste träna hårt till bristningsgränsen. Men på 1950-talet handlade det mer om att du skulle ta hand om din kropp. Efter träningen duschar hon och sminkar sig med produkter som ofta användes på 50-talet, som märket Revlon och Pond´s, varefter hon använder hårrullar för att få till den klassiska frisyren. Efter att hon gjort sig fin för dagen är det dags för hennes sysslor. – Jag brukar tillbringa en timme med att tvätta, damma och sopa. Jag vill vara säker på att allt är på rätt plats. Efter lunch, när mitt hus är rent och fräscht, går jag till övervåningen syr för mig själv, mina kunder eller prövar ett nytt mönster.

"Fuskar" med TV

Runt 16.00 brukar Katrina påbörja tillagningen av middagsmålet. Hon vill att allt ska vara klart tills Lars kommer hem från jobbet. – Jag lagar mycket mat från den eran och ser alltid till att det finns grönsaker. På 1950-talet var hemmafruar ofta noga med att alla matgrupper fanns med. När Lars kommer hem vill han gärna hänga upp sin jacka själv, men det gör inget för Katrina. – Jag har läst i en 1950-talsbok att om en man vill hänga upp sin egen jacka ska du inte känna dig som en dålig hemmafru. Istället serverar hon honom ett kallt glas vatten och en tallrik med snacks. – Efter middagen spelar vi brädspel som till exempel Scrabble, eller tittar på gamla serier som I Love Lucy eller The Donna Reed Show, säger Katrina. "Ibland läser vi. Jag gillar att läsa 1950-tals kokböcker eller skönhets och sy-tidningar". Paret tittar alltså på TV, men säger att de gömmer undan den när den inte används för att inte störa 50-talsstilen.

"En man behöver känna sig bortskämd"

Katrina säger att Lars absolut inte är någon kontrollerande man, utan att de har ett jämställt äktenskap. Lars skulle till exempel inte klaga om hon råkade bli sen med middagen men hon vet också att det betyder mycket för honom att hon har maten klar i tid. – En man behöver känna sig bortskämd av sin fru ibland. Han tjänar mycket mer pengar än jag och jobbar långa dagar. Han uppfyller mina drömmar och jag försöker uppfylla hans också. Katrina säger att hon tycker att kvinnor ska stötta varandra. – Om en kvinna säger att hon vill bli en hemmafru, borde vi inte säga att det är fel, säger Katrina. "Det som är rätt för mig kanske inte är rätt för någon annan. Vi måste alla göra det som är rätt för oss själva".

Inte perfekt - men tryggare

– Inget årtionde är perfekt, på 50-talet hade vi stora sociala problem, men människor jag pratat med som levt på den tiden säger att det var en tid då man kunde lämna dörren olåst och inte oroa sig för inbrott. Människor idag har glömt hur man pratar med människor som inte håller med dem och de kan inte uppföra sig. Paret ser nu fram emot att skaffa barn. Katrina vill gärna ha fyra, men hon inser att hon då kanske inte kommer att ha tid sköta hemmet ordentligt. – Jag är inte säker på om jag kommer att kunna hålla huset i perfekt skick, men vi skulle älska att ha en stor familj, säger Katrina. "Jag planerar absolut att klä mina små flickor i vintage-klänningar, underkjolar och hattar, men när de blir äldre får de göra sina egna val".

”Jämställdhet och mångfald” blir obligatoriskt på KTH

Per Nordin — Fri, 12 Mar 2021 13:58:02 +0000

Från och med höstterminen 2021 kommer alla studenter på Kungliga Tekniska högskolans utbildningar tvingas ta kurser om ”mångfald och jämställdhet”. Skolans ansvariga menar själva att den propagandistiska satsningen ska leda till ”ett bättre samhälle”. Kungliga Tekniska högskolan skriver i ett pressmeddelande att ”kunskaper om jämlikhet och mångfald” ska ”integreras” i 50 program till att börja med och att det är den senaste delen i skolans uttalade satsning att intensifiera mångfaldsarbetet som pågått under nästan ett decennium. – Vi har kommit till en brytpunkt. Idag är det ovanligt att ifrågasätta jämställdhetsarbetet. De flesta är med och säger "Nu kör vi", hävdar Anna Wahl, vicerektor för jämställdhet och värdegrund vid KTH. 2022 ska den kulturmarxistiskt inspirerade propagandan ha inlemmats i alla 120 utbildningar – från grundutbildningsnivå upp till doktorandnivå. Man har sedan tidigare också erbjudit frivilliga kurser om genus, jämställdhet och mångfald – men nu ska det alltså bli tvång för studerande att gå igenom den typen av kurser. Anna Wahl hävdar vidare att KTH har ett ansvar att befinna sig ”i linje med FN:s globala hållbarhetsmål” och att det därför är viktigt att skapa ”större förståelse för hur relationerna ser ut mellan jämställdhet och mångfald samt teknik och ingenjörsutbildning”. – Anledningen till att KTH finns är för att vi ska forska och utbilda, och därmed bidra till ett bättre samhälle. Vi vill att jämställdhet och mångfald ska vara en del av detta bidrag, säger Wahl.

Miljonbelopp läggs på att bekämpa rasistiska myndighetsbotar

Markus Andersson — Mon, 11 Jan 2021 05:55:29 +0000

Vänsteraktivister i USA har sedan länge varnat för att myndigheters AI-system och botar snabbt började uttrycka sig "rasistiskt" och "sexistiskt". Nu vill Jämställdhetsmyndigheten i Sverige att även svenska myndigheters AI-system kartläggs så att det säkerställs att robotarna är toleranta och har rätt värdegrund. Artificiell intelligens använd allt oftare även på svenska myndigheters hemsidor för att ge internetbesökare hjälp via automatiserade svar. Nu ska Jämställdhetsmyndigheten utreda så att myndigheternas AI-funktioner inte diskriminerar besökarna utan behandlar alla besökare likvärdigt och ”jämställt”. Utredningen genomförts tillsammans med företaget AI Sustainability Center och pilotstudien förväntas vara klar inom ett år och kosta omkring 1,6 miljoner kronor. Man oroar sig bland annat för att botarna som svarar på användarnas frågor riskerar att behandla användarna rasistiskt eller sexistiskt. – Det här är ett pilotprojekt som handlar om riskerna för jämställdhetsproblem då statliga myndigheter använder artificiell intelligens, som Skatteverket och Försäkringskassan. I USA har man uppmärksammat att botar som skulle svara på frågor snabbt blev väldigt rasistiska och sexistiska, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten till Ny Teknik. Botarna lär sig av den data de samlar in och deras svar och beteende påverkas av denna. Skatteverket och Försäkringskassan oroar sig för att den artificiella intelligensen också för in människors ”fördomar” i sina beslutsunderlag och helt enkelt börjar agera mer rasistiskt. I den skattefinansierade studien ska datan som förs in till botarna därför analyseras ”utifrån ett jämställdhetsperspektiv” och man hoppas på att kunna göra AI-systemet fördomsfritt och tolerant. – Att algoritmer lär sig på historiska data riskerar att backa jämställdhetsarbetet. Det får inte hända, säger Anna Felländer, grundare av AI Sustainability Center, som ska göra studien tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten. Pilotstudien ska vara klar om ett år, och beräknas kosta 1,6 miljoner kronor. Därefter är syftet är att få fram en metod för att undvika att robotarna blir fulla av fördomar. – Medborgarna ska kunna lita på att staten bemöter dem lika, säger Lena Ag.

Män som hatar kvinnor och kvinnor som hatar män

Osignerad — Tue, 31 Mar 2020 11:56:54 +0000

Hat är ett ord som slängs omkring med ganska ofta, framförallt i mainstream-media. Där är det ofta synonymt med kritik mot grupper som de själva gillar. Kritik mot islam är islamofobi, kritik mot invandring är främlingsfientligt, kritik mot kvinnor lyfts fram som kvinnohat, och så vidare. Vad som är hat beror dock ofta på vem som hatar. Genuint hat mot vita män framställs istället som rättmätig ilska och kritik. Kritik mot kristna är inte ”kristofobi”. När vänstern kallar Hanif Bali för ”husblatte” är det ingen som kallar det hat i offentligheten. Dessa dubbla måttstockar i de sakta döende massmedierna är inte så mycket att göra åt i dagsläget, men man bör vara medveten om dem.

När vänstern kallar Hanif Bali för ”husblatte” är det ingen som kallar det hat i offentligheten.

När jag skriver detta har vi på Maskulint snart publicerat tvåhundra artiklar på sidan. För dem som följt vår sida en längre tid är det uppenbart att vi kritiserar män som grupp betydligt oftare än vi kritiserar kvinnor. Jag utmanar alla som vill att hitta en artikel som ens kommer i närheten av hat emot kvinnor som grupp. För det första älskar vi våra kvinnor – våra mödrar, systrar, döttrar och fruar/flickvänner. Om vi hatade kvinnor skulle vi inte skriva en massa artiklar om hur män kan bli mer attraktiva för dem. För det andra är fokus på hat mot andra att frånta sig själv ansvaret för sina omständigheter och något som hindrar personlig utveckling. Vi kritiserar kvinnor, men framförallt kritiserar vi män. Däremot kritiserar vi ofta vissa kvinnors beteenden och uttalanden, framförallt när de använder dubbla måttstockar. Vi kritiserar även det egalitära och matriarkala samhälle som vi anser att Sverige är, eftersom vi tror mer på att könen kompletterar varandra än att de ska tävla eller vara jämställda. Konstruktiv kritik mot både män och kvinnor är essentiellt för vår utveckling som art. Anledningen till detta är att vi är fokuserade på personlig utveckling för män, och när vi kritiserar svenska män är det för att vi vill göra dem/oss bättre. När vi tar upp mindre smickrande sidor av kvinnors natur gör vi det främst för att göra män medvetna om dem.

Konstruktiv kritik mot både män och kvinnor är essentiellt för vår utveckling som art.

Hat kan vara en viktig indikation på att någon försöker att göra dig illa, och tjänar initialt som en varningsklocka. Som en långsiktig drivkraft är hat dock varken sunt eller hjälpsamt. När vi känner hat inför något eller någon bör vi ta den känslan på allvar. Att försöka trycka ned känslorna kommer bara göra att du mår dåligt och på sikt kan det leda till att du ”exploderar” av raseri. Däremot bör du undersöka om hatet är berättigat, och om det är det bör du snabbt skifta fokus på hur du kan förändra ditt liv eller yttre omständigheter för att slippa fokus på vad du hatar. Ett exempel; om du hatar vad som skrivs i Aftonbladet, sluta att läsa deras tidning och deras hemsida. Nästa steg kan vara att hitta en annan tidning som inte gör dig lika förbannad. Det sämsta du kan göra är att ägna dig åt hot eller våld, det kommer främst skada dig själv och ge legitimitet till dem/det du hatar. Hat är en känsla, liksom sorg, glädje och kärlek. Att låta sig styras av sina känslor är något genuint feminint, och vi anser att män först och främst bör sträva efter att vara stoiska. Detta innebär inte att vi vill göra män till empatilösa robotar, men ett stoiskt sinnelag innebär att vi kan välja när och hur vi vill agera på våra känslor. Intressant i sammanhanget är att APA (American Psychology Association) i början av 2019 explicit slog fast i sina riktlinjer att stoicism är en del av ”toxisk maskulinitet”. Till män som verkligen genuint hatar kvinnor uppmanar jag att ställa om fokus och agera för att bli bättre män. Både män och kvinnor måste förstå att vi är bättre tillsammans än när vi motarbetar varandra. Ernst Robert Almgren Artikeln har tidigare publicerats på Maskulint

LO gör sig av med konst med manliga motiv

Osignerad — Tue, 18 Feb 2020 13:20:33 +0000

Den fackliga centralorganisationen LO har gjort sig av med över en tredjedel av sin konstsamling under de senaste åren. Konsten har sålts till personal i LO-borgen, på auktioner eller skänkts till Myrorna. Anledningen är, att LO:s konstsamling har haft en övervikt av manliga konstnärer och motiv. Det vill Landsorganisationen förändra, skriver tidningen Kommunalarbetaren. – LO vill få in fler kvinnliga konstnärer och motiv, som man kan koppla till de mer kvinnligt dominerade arbetsplatserna bland medlemmarna, säger Karin Wennerberg, en konstkonsult som har anlitats av LO. Dessutom kommer plenisalen i LO-borgen att få ett nytt utseende. Otte Skölds väggfresk med arbetarmän och industrimotiv skall döljas. I stället skall nya skulpturer av konstnären Ziggy Berglund uppföras i salen. Källa: NB Nyhetsbyrån