<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>jämlikhet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/jamlikhet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 27 Jun 2026 10:17:29 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>jämlikhet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Illusionen om jämlikhet – del 2</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/illusionen-om-jamlikhet-del-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 27 Jun 2026 09:53:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[esoterik]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[Henry T. Laurency]]></category>
		<category><![CDATA[hylozoik]]></category>
		<category><![CDATA[jämlikhet]]></category>
		<category><![CDATA[monader]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232611</guid>

					<description><![CDATA[<h3>Jämlikhet ur ett högre perspektiv</h3>
Symboliskt sett kan vi människor liknas vid små kryp, omedvetna om den komplexa värld vi ingår i, dess styrande intelligenser, den struktur och plan vi är en del av. Likaså är vi ovetande om vad som återstår. Vi talar ibland om evolutionen, men saknar fortfarande mesta delen av denna kunskap.

Enligt uråldriga läror är vi alla monader, eller individer, ingående i en kosmisk manifestationsprocess. Under oöverskådliga perioder har människor genomgått olika förstadier av utveckling och vi befinner oss nu i en etapp av evolution, i vilken vi avverkat de tre första naturrikena och är inne på det fjärde – människoriket.

Ordet monad betyder en-het och den är odelbar, vilket ordet in-divid just betyder – odelbar. Det är precis vad monaden är – odelbar. Ord har som känt oftast en faktisk innebörd. Monaden är med andra ord en uratom, som i en lång rad av världar av olika täthetsgrad skaffar sig erfarenheter som tar den vidare. Denna lilla uratom – monaden – är vårt verkliga jag, som inkarnerar många, många gånger i fysiska världen på väg från primitivitet till fullkomning.

Symboliskt kan monadens medvetenhetsutveckling i naturrikena (mineral-, växt-, djur-, människoriket) avbildas så här:

"Medvetandet sover i stenen, drömmer i växten, vaknar i djuret och utvecklas till självmedvetenhet i människan."

Verklig självmedvetenhet är något annat, något mer, än den vanliga människan i allmänhet tror. Den innebär första stadiet av medvetenheten som finns hos de väsen som fullkomnat sig i människoriket och förbereder sig för nästa etapp; övergången till ett femte naturrike, som förblir okänt för de flesta. Denna övergång förutsätter insikt i faktumet att vi varken är vår organism, våra känslor, eller våra tankar. Tvärtom är vi observatören av dessa saker; vi är inte identifierade med dem. Med andra ord, vi är monaden.

Människoriket innefattar fem utvecklingsstadier. Ungefär 85 % av mänskligheten befinner sig på de två lägsta utvecklingsstadierna; barbarstadiet och civilisationsstadiet. Dessa kännetecknas av lägre emotional och mental medvetenhet. Emedan intelligensen likväl fortsätter att utvecklas under civilisationsstadiet drabbas människor lätt av högmod. Jämför vi detta med en individ på kulturstadiet, vilken börjar reflektera över meningen med livet och att vara en god människa i tanke, ord och handling, och som inte påverkas av distraktioner utan i stället söker intryck av hög kvalitet, inser vi att majoriteten ännu inte har nått denna nivå. Den girighet och begärsdrift som tillhör lägre utvecklingsstadier är övervunnen på högre stadier.

Även om individer på de två högsta stadierna är sällsynta, finns det alltid några av dessa i alla länder. När sådana individer börjar göra sig gällande utsätts de lätt för trakasserier av dem på lägre utvecklingsstadier som inte kan förstå att det finns människor med högre medvetenhet. Detta har vi historiska exempel på. Dessa våra äldre bröder visar allas potential.

När vi väl fullkomnat oss i människoriket väntar högre riken och uppgifter. Människoriket ska vara den svåraste etappen under monadens utveckling. Dock, enligt frihetslagen får vi all tid vi behöver för att utvecklas och får genomgå många tusentals inkarnationer för att lära oss vad som förväntas i detta speciella naturrike.

Filosofen och matematikern Pytagoras tog sig an uppgiften att undervisa om detta. På den tiden hade dock endast en mycket liten krets av mottagliga individer tillgång till hans undervisning.

Vi människor behöver denna livskunskap för att utveckla högre medvetenhet och förstå vår värld. Emedan förutsättningarna för högre mental bearbetning förbättras med tiden, blir denna livskunskap alltmer begriplig för ett större antal individer.

[caption id="attachment_232617" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/illusionen-del2-ylanite-koppens-inline.jpg"><img class="size-medium wp-image-232617" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/illusionen-del2-ylanite-koppens-inline-640x370.jpg" alt="Kompass på karta som illustration till orientering och perspektiv" width="640" height="370" /></a> Foto: Ylanite Koppens, Pexels.com[/caption]
<h3>Vad ligger egentligen i begreppet jämlikhet?</h3>
Den ofrånkomliga slutsatsen är att monadens förvärvade erfarenhet under denna ofantligt långa tid innebär att det omöjligen kan existera två monader som är jämlika i utvecklingshänseende. Detta beror på att icke två monader kan ha exakt samma livsresa bakom sig. De har ej heller inträtt i människoriket vid samma tidpunkt. Människor med olika medvetenhetsmässig mognad kan därför inte vara jämlika. Vi är alla unika individer och går olika årskurser i livets skola.

Jämlikhet betyder att vi, ur materieaspekten, alla är monader; ur medvetenhetsaspekten att vi alla är under utveckling; och ur rörelseaspekten att vi alla är lika inför högre lagar.

Livslagarna gäller lika för alla. Alla ska fullkomnas och nå slutmålet. Detta är den sanna innebörden av jämlikhet. Dessutom, även om vi alla är unika, strävar vi alla omedvetet efter samma mål: mänsklig fullkomning, innan mer omfattande uppgifter tar vid i manifestationsprocessen.

Begreppet inkludering betyder i denna högre skala att människomonaderna kollektivt utgör en enhet som med tiden skall komma att förverkligas genom människors uttryckta vilja till enhet och allas samfällda insatser för det gemensamma goda. Även om det lär ta lång tid, sker det.

Inkludering innebär samhällets ansvar att utbilda dugliga medborgare enligt individuella förutsättningar i avsikt att möjliggöra för varje individ att finna sin rättmätiga plats i samhället. Detta avgörs av fallenhet, lämplighet, förmåga och meriter, inte av det mänskliga påfundet med kvotering. Efter mycket experimenterande och gradvis utveckling av goda egenskaper förverkligas till sist idén om det mänskliga broderskapet.

Den här bristen på livskunskap gör att vi människor famlar i blindo och har skapat en värld vars bedrövlighet inte finns att skåda annorstädes. Trots all medkänsla och välvilja som många redan hyser, finns det fortfarande mycket grymhet i världen. Att ha ett gott hjärta räcker inte för att skapa en fredlig värld, vilket många kanske har insett under det senaste decenniet. Om vi tar oss tid att reflektera blir det tydligt att människor skiljer sig mycket åt vad gäller mognad. Vi kan se bevis för detta överallt omkring oss.

Människor skiljer sig åt i vilken grad de utvecklat goda egenskaper och livsförståelse. Goda egenskaper tar tid att utveckla, vilket är anledning till att vi gång på gång inkarnerar i människoriket där vi kan skaffa oss nödvändiga erfarenheter att bearbeta. Denna bearbetning är nödvändig för riktigt tillgodogörande som kan resultera i faktisk medvetenhetsutveckling. Några av de egenskaper vi skall förvärva inkluderar duglighet, mod, pålitlighet, ansvarsförmåga, rättskänsla, omdömesförmåga, medkänsla, ödmjukhet, tillit och kärleksfull förståelse.
<h3>Spännvidden av mänskliga uttryck</h3>
För att sanna kunskapen för oss själva, är detta något vi kan reflektera över när vi möter människor. I vilken utsträckning uttrycker människan ädel kultur? Med detta menas verklig kultur, det vill säga uttryck för det sanna, goda och sköna.

I vår nutid, är det inte så att vi ser alltför många exempel på det rakt motsatta?

I vilken utsträckning styrs människan av formativt, mekaniskt och onyanserat tänkande?

I vilken utsträckning är hon slav under känslor och begär?

I vilken utsträckning är hon slav under masstänkandet?

I vilken utsträckning faller hon offer för manipulation?

I vilken utsträckning strävar människan mot högre ideal?

Hur mycket högaktar hon frihet?

I vilken utsträckning går hon mot strömmen?

I vilken utsträckning tänker hon egna tankar?

Hur mycket söker hon förstå tillvaron och meningen med livet?

I vilken utsträckning strävar hon efter det goda och efter förbättring?

Med allt detta i åtanke blir den stora spännvidden av mänskliga uttryck och strävanden uppenbar. De individuella uttrycken beror inte enbart på uppväxtmiljö utan även på de latenta egenskaper individen börjar uppvisa under sina uppväxtår, vilka kan stimuleras av upprepade upplevelser.

Människan är här för att fortsätta utvecklas, men om hon faller offer för moderna livets distraktioner kanske hon aldrig uppnår sin latenta nivå. Därför kan vi aldrig riktigt bedöma en annan persons nivå. Det enda vi vet är att vi alla är på vår väg. Det är där vi finner den verkliga jämlikheten.

Således kan vi se hur utvecklingsnivåerna i människoriket sträcker sig från primitiva uttryck till hög grad av förädling. Kan vi inte observera just dessa skillnader i världens tillstånd? Vissa individer är kapabla till de värsta grymheter, medan andra, med sin kärlek, visdom, intelligens och begärsfrihet tycks nära fullkomning. Historien har visat oss sådana exempel. Världens tillstånd vittnar om att vi fortfarande har en lång väg att gå. Eftersom monaderna befinner sig på olika utvecklingsstadier och utvecklingsnivåer, är detta en förklaring till varför våra försök att lösa samhällsproblem inte fungerar. Så länge vi inte tar hänsyn till detta grundläggande faktum kommer vi fortsätta att begå misstag och bryta mot livslagarna, med konsekvenser för samhället som helhet.

Tiden skall dock komma för mer livskraftiga samhällen att utvecklas – verkligt goda samhällen. När allt fler människor når högre stadier och utvecklar den goda viljan att arbeta för det gemensamma, kommer detta ideal att förverkligas.

Denna reflektion över jämlikhet avslutas med ett citat av Henry T. Laurency ur boken De vises sten:
<blockquote>”Med jämlikhet avsågo samhällsfilosoferna likhet inför lag, rätt till människovärde, rätt till fri tävlan, rätt bli bedömd efter enbart duglighet. Men livsokunnigheten tog hand om slagordet, oförmögen upptäcka distanser mellan olika utvecklingsstadier och nivåer. Alla anses ha samma möjlighet till livsinsikt, omdöme, duglighet, skicklighet. Proklamerandet av jämlikhet är ett av mänsklighetens största, mest fatala misstag, emedan det lämnar makten åt okunnigheten och oförmågan. Alla ska vi en gång nå målet. Men tidpunkten härför är icke densamma för alla.”</blockquote>
Denna Pytagoras kunskap kallad hylozoik – läran om den levande materien – finns publicerad i verk av den svenske esoteriske författaren Henry T. Laurency (1882–1971). Den utgör ett mentalsystem särskilt anpassat för västerländskt tänkande och dess grunder finns beskrivna i böckerna Kunskapen om verkligheten och De vises sten.

&#160;

<em>Lena Fredriksson</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Illusionen om jämlikhet – del 1</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/illusionen-om-jamlikhet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 07 Jun 2026 18:06:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[jämlikhet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232555</guid>

					<description><![CDATA[Med allt detta tal om jämlikhet, kan vi verkligen vara jämlika när vi har så olika erfarenheter, egenskaper, förmågor och nivåer av utvecklingsmässig mognad?

Är den ondskefulle verkligen jämlik den helgonlike? Är den högintelligente jämlik den ointelligente? Är barbaren jämlik kulturindividen? Är kvinnan verkligen jämlik mannen?

Är jämlikhet något som kan tillämpas i samhället, på arbetsplatser och i skolor? Är vi inte offer för vanföreställningar om vi inbillar oss något sådant? Är jämlikhet egentligen något annat?

Vi bör nog ställa oss frågan – är människan verkligen skapelsens krona? Nej, det är vi naturligtvis inte och det vore beklagansvärt om så vore fallet med tanke på vår ofullkomliga värld. Sanningen är att vår okunnighet om livet är ofantlig. Vi anser oss kanhända intelligenta men är ur ett högre perspektiv ack så unga. I brist på verklig livskunskap har uttrycket jämlikhet misstolkats och getts ett oriktigt begreppsinnehåll. Hur kan vi då nå tankeklarhet om begreppet i fråga?

Oaktat vår envisa vägran att erkänna det faktiska förhållandet går det inte att fly från verkligheten – att vi människor trots all vetenskaplig kunskap ändå är ytterst okunniga om tillvaron. Världssituationen och de omfattande samhällsproblemen vittnar om mänsklighetens tämligen primitiva tillstånd. Visserligen har mänskligheten gjort revolutionerande framsteg inom teknologi och andra kunskapsområden, vilket avgjort främjat våra livsvillkor jämfört med de förhållanden som rådde under medeltiden. Men detta är ingen ny företeelse i historien utan avancerad teknik har funnits även i forntida civilisationer såsom Atlantis. Problemet, nu som då, är när människan envisas med att ignorera den medvetenhetsmässiga aspekten av livet och att missbruka det materiella av egoistiska skäl. Hennes intelligens skyler livsokunnigheten, som kommer till synes i den allmänna girigheten, det samhällsförfall vi bevittnar och det armod som kännetecknar många människors livsvillkor. När sikten framåt är skymd och kunskapen knapp är det lätt att tro att vi är mer avancerade än vad vi i själva verket är.

Mänskligheten såsom kollektiv kan sägas befinna sig i sina ungdomsår. Med tiden når vi dock allt högre grad av medvetenhetsmässig mognad, utvecklar allt fler goda egenskaper och lär oss att tjäna livet i stället för oss själva och våra begär. Denna mognad är just förutsättning för riktigt tillgodogörande av högre livskunskap. Vår potential är vida mäktigare än vi anar och leder till oanade höjder. Det bör framhållas att artificiell intelligens inte är vägen till denna potentials förverkligande utan tvärtom en avledning från vår lysande ödesgivna väg. För att nå begreppsklarhet behöver vi därför känna till att människans utveckling långsamt går från emotional identifiering med illusioner och fiktioner till mentala medvetenhetens högre förmåga att kunna urskilja verklighetsidéer. Endast med den kunskapsgrunden kan vi tänka rätt om begreppen.
<h3>Västerlandets distraktioner</h3>
I det västerländska samhället har många blivit förblindade av nutidens utbud av distraktioner, och förlorat kontakten med det naturliga livet. Djupare reflektioner och samtal kring livsfrågor får ge vika för ytligare spörsmål och underhållning som inte kräver individens tankeansträngning. På grund av bristande kunskap handlar vi ofta oförnuftigt och får ta konsekvenserna av detta. Vi ser exempelvis hur den utbredda skärmanvändningen har medfört dalande kognitiva förmågor hos människor, vilket bland annat visar sig i bristande läsförståelse. Distraktioner har blivit ett utmärkande drag för vår tid och hindrar vår medvetenhetsutveckling.

Medvetenheten hos den genomsnittlige individen präglas mest av emotionala illusioner och mentala fiktioner, vilka yttrar sig i formativt eller svartvitt tänkande, oförmöget att tänka i perspektiv och nyanser. Detta slag av egentligt icke-tänkande kommer till synes bland annat i den begreppsförvirring som råder. Det mänskliga kollektivet befinner sig visserligen i en utvecklingsfas där känslostyrt tänkande är fullt naturligt. (Vi återkommer till detta i del två.) De nutida omständigheterna erbjuder dock ovanligt fördelaktiga möjligheter till mental utveckling om tillfällen tas i akt för att höja blicken och reflektera, t.ex. över de märkligt synkrona meddelanden som basuneras ut globalt. Dock ligger det inte i de uppenbart kontrollerade mediernas intresse att genom objektiv journalistik verka för sådan mental utveckling, tvärtom är den fria tanken under starkt hot i stater som bävar för medborgarnas medvetenhetsutveckling. Där vurmas i stället för sådana evolutionära återvändsgränder som transhumanism och identitetsförvrängning.

När vi tolkar information genom ett känslofilter kan resultatet inte bli annat än vanföreställningar. Då inser man hur lätt nutida paroller blir liksom kollektiva illusionsbubblor, som det krävs mod för att ifrågasätta. Illusionen om jämlikhet är just en sådan bubbla. Ordet jämlikhet är ett av de slagord som råder inom den politiskt korrekta konsensustransen. Det är dock inget märkligt att sådana kollektiva illusioner uppstår. Människans behov av emotional grupptillhörighet väger oftast starkare än den svagt utvecklade omdömesförmågan och det bristande sunda förnuftet. Dessa illusionsbubblor är mer ett symtom, som genom globala kommunikationsmöjligheter har nått vidare omfång – att likna vid en emotional-mental pandemi.
<h3>Behovet av begreppsklarhet</h3>
De populära slagorden mångfald, jämlikhet och inkludering (på engelska förkortade DEI – diversity, equality, inclusion) har misstolkats på grund av en emotional och subjektiv synvinkel. I dag används begreppet jämlikhet för att framhäva allas lika möjligheter och rättigheter. Även om de flesta erkänner individers skilda förutsättningar att tillvarata dessa möjligheter, tror man att sådana skillnader går att organisera bort. Man försöker uppnå jämlikhetsidealet genom att förändra vissa strukturer i samhället, exempelvis genom att tillämpa kvotering vid tillsättning av tjänster. Man lever i illusionen att jämlikhet kan åstadkommas genom yttre förändringar och individuellt anpassade krav. Detta må vara en välvillig tanke, vilken dock inte kan genomföras utan att kvalitet, kompetens och färdigheter gradvis försämras med funktionella brister som följd. Den faktiska empirin visar att denna jämlikhetssträvan många gånger är ogörlig utan kraftig försämring av verksamheters kvalitet. Denna försämring är uppenbar på flera håll med äldrevården som tragiskt exempel, där individer tillåts arbeta trots avsaknad av empati, ansvarskänsla och omvårdande egenskaper, vilket är fallet i vissa länder. Verksamheter förmår inte rätt uppfylla sin uppgift på grund av sänkta kompetenskrav och oansvarigt ledarskap hos myndigheter som ej lyssnar på de rättrådiga av dem som faktiskt utför arbetet på fältet. Framför allt beror det på otillräcklig livserfarenhet och förståelse för det verkliga arbete som krävs för att säkerställa högre kvalitet på tjänsterna.

Dessa slagord används även felaktigt i föreställningen att individer med olika kulturella och religiösa bakgrunder naturligt kan samexistera i harmoni. Erfarenheten lär oss förr eller senare att detta inte är fallet. Sådana kulturella skillnader visar sig vara oöverstigliga då människor av naturliga orsaker inte är benägna att anamma nya traditioner och levnadssätt. De flesta religioner präglas dessutom av intolerans mot andra än de egna. När det gäller rättigheter förutsätter sådana också ansvar. Det är inte alla som kan uppfylla de grundläggande kriterier som bör krävas för att erhålla en rättighet. Vi kan här se hur principer inte är tillräckliga för förnuftig och avvägd tillämpning i samhället – vi måste höja oss över dessa. För att nå mental begreppsklarhet behöver vi därför sträva efter formuleringar fria från emotionala förvrängningar. Dessa nutida mantran behöver få nya rätta tolkningar och med verkligheten överensstämmande begreppsinnehåll.

Den sanna tolkningen av dessa slagord finner vi i en högre skala – sett till hela planeten – där mångfald inom människoriket innebär att det finns en mängd olika kulturer och folkslag, som var och en behöver och ursprungligen har sig givet, sina egna särskilda platser för människor att leva, utvecklas och frodas på. Människor mår som bäst och ges största förutsättningar för utveckling tillsammans med likasinnade, vilket egentligen är gammal visdom, men som nu tycks ha gått förlorad genom den politiska korrektheten. Det gamla talesättet att lika barn leka bäst mynnar ur denna insikt. Resultatet av bristande eller bortglömd insikt härom kan inte bli annat än ett samhälleligt kaos. Det är inte samhället som skapar människorna utan människorna som skapar samhället.

För tankeklarhetens skull behöver vi dock vidga tanken och beakta fler faktorer. Om vi höjer blicken kan vi konstatera att det västerländska samhället befinner sig i förfall. Med rätta, bör vi tillägga, då icke livskraftiga civilisationer nödvändigtvis måste falla för att ersättas av mer stabila och välgrundade sådana. När mänskligheten insisterar alltför länge på att ignorera livets medvetenhetsaspekt, är denna utgång oundviklig. Kan vi då lära oss något av detta? Det gör vi förr eller senare, även om det återstår att se hur lång tid vi behöver. Men varför har det spårat ur på det här viset? Varför har vi inte lyckats skapa välmående samhällen? Svaret är att ideala samhällen kräver ideala människor, och där är vi inte ännu. Den saknade pusselbiten det aldrig talas om, som få känner till, är – att människor befinner sig på olika utvecklingsstadier, och att utvecklingen från barbar till fullkomnad människa kräver många tusentals inkarnationer.

I del 2 belyses jämlikhet ur det högre perspektivet.

&#160;

<em>Lena Fredriksson</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige rasar i jämlikhetsindex</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-rasar-i-jamlikhetsindex/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-rasar-i-jamlikhetsindex/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 24 Oct 2024 06:34:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[jämlikhet]]></category>
		<category><![CDATA[Oxfam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=191940</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På fyra år har Sverige rasat 14 placeringar i organisationen Oxfams globala jämlikhetsindex. Sverige är nu lägst rankat i hela Norden.</strong>

Jämlikhetsindexet Commitment to Reducing Inequality Index (CRII) tas fram vartannat år av Oxfam i samarbete med Development Finance International (DFI). Där rankar man 164 länder efter politiska beslut och därefter dess effekter på ojämlikhet i länderna. Indexet tittar på skattepolitik, investeringar i välfärd, och arbetstagares rättigheter som man menar är avgörande för att minska ekonomisk ojämlikhet.

Sedan förra mätningen år 2022 har Sverige rasat fyra platser, och hela 14 platser sedan 2020. I årets mätning hamnar Sverige på plats 24.

– <em>Den senaste statsbudgeten är ett tydligt exempel på hur regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar de som redan har råd. Ojämlikhet leder till otrygga samhällen, där missnöje gror och tilliten människor emellan minskar</em>, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige i ett <a href="https://oxfam.se/pressrum/#/pressreleases/oxfam-sverige-rasar-i-globalt-jaemlikhetsindex-saemst-i-norden-3349622" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>"Oroande global trend"</h3>
Att Sverige fortsätter backa beror bland annat på förändringar i skattepolitiken, menar organisationen, där regeringen under de två senaste åren har minskat skatten för de rikaste och misslyckats med att göra det till de mest utsatta.

Enligt organisationen kommer samhället nästa år att förlora 23 miljarder kronor i skatteintäkter, på grund av bland annat sänkt marginalskatt för de rika. Vidare har Sverige också hamnat längre ner på listan på grund av den försämrade välfärden, med långa vårdköer och nedskärningar i skolan.

– <em>Den nuvarande skattepolitiken gynnar de allra rikaste, medan de som lever i fattigdom behöver bära den största bördan</em>, säger Standfast.

Sverige är fortsatt sämst i Norden och ligger betydligt längre ner på listan än grannländerna, där bland annat Norge intar första plats, Finland femte plats följt av Danmark på sjätte plats. Däremot menar organisationen att Sverige följer en "<em>oroande global trend</em>", där nio av tio i indexet driver politik som mest troligt kommer att öka nivåerna av ojämlikhet.

– <em>För första gången sedan indexet skapades 2017 så backar majoriteten av länderna på alla tre områdena i indexet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-rasar-i-jamlikhetsindex/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU ångrar försök att censurera den &#8221;kränkande&#8221; julen &#8211; efter kritik</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-angrar-forsok-att-censurera-den-krankande-julen-efter-kritik/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-angrar-forsok-att-censurera-den-krankande-julen-efter-kritik/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Dec 2021 11:15:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[HBTQI]]></category>
		<category><![CDATA[Helena Dalli]]></category>
		<category><![CDATA[jämlikhet]]></category>
		<category><![CDATA[julfirande]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=113206</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den trettiosidiga guiden om hur man använder ett mer könsneutralt och hbtq-vänligt språk i EU-kommissionen presenterades i oktober. Där föreslogs bland annat att man skulle ta bort användandet av ordet "jul" samt flera andra uttryck som ansågs vara "förolämpande". Guiden fick dock inte det väntade mottagandet utan möttes istället av massiv kritik.</strong>

Bryssel har tvingats till en lätt pinsam u-sväng efter att man föreslagit ett förbud mot användandet av ordet ”jul” - då det kan uppfattas som ”kränkande”. I ett av EU-kommissionens interna dokument författat av kommissionären Helena Dalli – och på söndagen publicerat i italienska kvällstidningen <em><a href="https://www.ilgiornale.it/news/cronache/follie-ue-l-inclusivit-vietato-dire-natale-e-chiamarsi-maria-1992290.html" target="_blank" rel="noopener">II Giornale</a></em> - listas vissa uttryck som uppges vara ’förolämpande’ eller ’inte tillräckligt inkluderande’ - och därför måste tas bort.

<span style="font-size: 14pt;"><strong>”Stigmatisering måste undvikas”</strong></span>

Det som ”jämlikhetskommissionären” Dalli här lanserar har <a href="https://www.express.co.uk/news/politics/1529214/eu-news-ban-christmas-christian-names-holiday-eu-commission-memo" target="_blank" rel="noopener">beskrivits</a> som en ”<em>intern guide för inkluderande kommunikation</em>”. I skrivelsen bannlyses ett antal språkliga uttryck som bedöms ”<em>stigmatisera utifrån genus, sexuell identitet, etniskt ursprung eller kultur</em>”. Här hävdas att det standardiserade användandet av ord betecknande kön i allmänhet - och manligt sådant i synnerhet - måste upphöra. ”<em>Mina damer och herrar</em>” ska till exempel ersättas med ”<em>Kära kollegor</em>”. Termer med en generaliserande könsbeteckning ska istället tilldelas en könsneutral sådan, i analogi med den i flera språk redan genomförda förändringen talesman – talesperson.

Det var sedan på tisdagen som kommissionen nödgades backa efter att dess guide för intern kommunikation anklagats, dels för att utgöra ett försök att avskaffa julen, dels för att strida mot sunt förnuft. Den trettiosidiga guiden över hur man kan använda ett mer könsneutralt och hbtq-vänligt språk i kommissionen <a href="https://twitter.com/helenadalli/status/1452983864591257604?s=20" target="_blank" rel="noopener">presenterades</a> av Dalli i slutet av oktober.

Detta interna dokument plockades alltså sedan upp av tabloiden <em>Il Giornale</em> – något som sedan publiceringen i söndags har orsakat en störtflod av hånfulla kommentarer på sociala medier, till exempel från en äldre tjänsteman i Vatikanstaten, ett antal högerpolitiker och en före detta EU-kommissionär.

Som ett resultat av detta såg sig kommissionären Dalli nödgad att ta tillbaka sitt förslag.

Dokumentet är del av en <a href="https://www.politico.eu/article/european-commission-cancel-christmas-inclusive-language-lgbtq/" target="_blank" rel="noopener">plan</a>, sjösatt av kommissionens president Ursula von der Leyen, som syftar till att implementera en ”jämlikhetsunion” och säkerställa att ”<em>var och en värderas och får erkännande i allt vårt material oavsett kön, rasligt eller etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell orientering</em>”.

<span style="font-size: 14pt;"><strong>Västerländsk tradition ett hot</strong></span>

Den mest kontroversiella föreskriften i Dallis dokument har visat sig vara den att ”<em>undvika att anta att alla är kristna</em>”.

”<em>Alla firar inte kristna högtider, och alla firar dem inte på samma dagar</em>”, står det i dokumentet, som råder personal att undvika meningar som ”<em>Jultider kan medföra stress</em>” för att istället använda till exempel ”<em>Högtidsdagar kan medföra stress</em>”.

De upprättade riktlinjerna har sedan i söndags kritiserats och hånats från olika håll. Vad kardinalen Pietro Parolin, Vatikanstatens utrikesminister, beträffar så är hans kritik i <em><a href="https://www.vaticannews.va/en/vatican-city/news/2021-11/holy-see-christmas-discrimination-european-union-inclusion.html" target="_blank" rel="noopener">Vatican News</a></em> något svävande, och det kan tolkas som att han riktar den mot den kristna traditionen i sig:

”<em>Vi vet naturligtvis att många bidrag har lämnats till Europas existens och identitet, men vi kan förvisso inte glömma att en av dess huvudbidrag, om inte själva huvudbidraget, har varit kristendomen själv</em>”.

<span style="font-size: 14pt;"><strong>Skoningslös kritik från ”högerkanten”</strong></span>

Politiker i mainstreammedier, vanligtvis definierade som tillhörande ”högerkanten”, har uttryckt sig tydligare än kardinalen Parolin:

”<em>Europakommissionen tillkännager i ett internt dokument att man ser julfirandet som otillräckligt inkluderande</em>”, <a href="https://www.facebook.com/giorgiameloni.paginaufficiale/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Giorgia Meloni, ledare för partiet <em>Italiens Bröder</em> på sin Facebooksida.

Hon fortsätter:

”<em>I en dyster ideologis namn vill man undertrycka ett folks kultur. Vår historia och vår identitet kan inte stängas ned, de måste respekteras</em>”.

Matteo Salvini, ofta beskriven som ”<em>den italienska yttersta högerns främsta röst</em>”, <a href="https://twitter.com/matteosalvinimi/status/1465036061399302158?s=20" target="_blank" rel="noopener">kallade</a> kommissionens föreskrifter för ”dårskap” och <a href="https://twitter.com/matteosalvinimi/status/1465303002827345929?s=20" target="_blank" rel="noopener">hånade</a> vid ett senare tillfälle dess innehåll.

”<em>Maria, modern. Johannes, fadern. Länge leve den heliga julen … Jag hoppas att ingen kommer att kränkas i Europa</em>”, skrev han på Twitter.

Även en tidigare Europakommissionär har anslutit sig till belackarna. Antonio Tajani, en nära allierad till den förre italienske premiärministern Silvio Berlusconi och Europaparlamentets före detta president, <a href="https://twitter.com/Antonio_Tajani/status/1465642276730847240?s=20" target="_blank" rel="noopener">skrev</a> nämligen på Twitter efter Dallis u-sväng: ”<em>Länge leve det sunda förnuftets Europa</em>”!

Även en nuvarande tjänsteman i Kommissionen, som vill vara anonym, tilldelar Dalli och hennes dokument en känga:

”<em>Kommissionären Dalli kompenserar sin totala avsaknad av vikt i kollegiet [bland kommissionärer] genom att ur sin hatt frambesvärja ”inkluderande föreskrifter” som nedmonterar de mest elementära regler … Vi håller på att bli galna. Med Dalli, upplever vi surrrealism</em>”.

Europaparlamentet och Europarådet har båda utfärdat liknande rekommendationer till kommissionen, men de är mindre explicita i sina exempel än vad Dallis föreskrifter är.

Det var i januari 2018 som <a href="https://www.consilium.europa.eu/media/35446/en_brochure-inclusive-communication-in-the-gsc.pdf" target="_blank" rel="noopener">Europarådet</a> utfärdade riktlinjer för att främja användandet av ”<em>könsneutrala substantiv och pronomen som inte medför något antagande om huruvida det rör sig om en man eller kvinna som utför ett visst arbete eller innehar en viss roll</em>”.

<strong><span style="font-size: 14pt;">Inte bara i EU – även i Sovjetunionen</span></strong>

När det kommer till den mest kontroversiella föreskriften i Dallis dokument, den om att ”<em>undvika att anta att alla är kristna</em>” samt att ”<em>avskaffa det kränkande begreppet jul</em>”, kan konstateras att även inom ett annat globalistprojekt - nämligen Sovjetunionen - såg makten familjehögtiden jul som ett hot, vars firande man på rättslig väg sökte stävja - då man ansåg att den gav medborgarna ”fel fokus”. Det officiella julfirandet avskaffades i samband med oktoberrevolutionen 1917 och återupptogs först 1992 – och då i Ryssland.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-angrar-forsok-att-censurera-den-krankande-julen-efter-kritik/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Jämlikhetshysterin upphäver inte människornas fundamentala olikheter&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/jamlikhetshysterin-upphaver-inte-manniskornas-fundamentala-olikheter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/jamlikhetshysterin-upphaver-inte-manniskornas-fundamentala-olikheter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Aug 2020 15:59:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Christian Lindtner]]></category>
		<category><![CDATA[jämlikhet]]></category>
		<category><![CDATA[ras]]></category>
		<category><![CDATA[rasism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=82628</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det har blivit på modet att bekämpa rasismen</strong>, det vill säga skillnaden mellan raser, inte (än så länge) häst- och hund- och andra raser, men blott människoraser. Många genetiker påstår att skillnader mellan vit, gul och svart endast är "sociala konstruktioner", alltså nonsens och dumheter. De fuskar! Jämlikhetshysterin förvirrar, men upphäver inte de naturliga skillnaderna. För att radera en välgrundad "rasism", måste man först utrota raserna själva. Vet de egentligen vad de sysslar med?

Vad skulle man säga om en målare, för vilken de tre (eller alla) färgerna är detsamma? Med i den absurda bilden hör kampen mot könsskillnader, för att inte tala om något som sällan kommer på tal: skillnaderna mellan naturliga kast- eller klassformationer. Vad är meningen med att skapa denna förvirring?

<strong>Erfarenhet som bygger på naturobservation</strong>, talar tillsammans med den allmänna kulturhistorien ett tydligt språk om fundamentala skillnader mellan raser, kön och samhällsklasser och enskilda individer.
<blockquote>Att bekämpa dessa skillnader är som att bekämpa eller förneka skillnaden mellan sol och regn, mörkt och ljust, natt och dag.</blockquote>
Att förneka det motsatta förhållandet är vansinne. De som gör det seglar under falsk flagg eller har själva blivit offer för sina egna galna konstruktioner. Allt prat om att reducera naturliga skillnader och vetenskapliga distinktioner till sociala konstruktioner måste vara uttryck för verklighetsflykt, en slags jämlikhetssjuka eller masshysteri, som ofta beror på press från den grupp man menar att man hör till.

<strong>Det är både trist och löjligt</strong> att se hur såväl biologer som teologer förnekar de grundläggande naturliga skillnaderna. Låt vara att djur och människor är jord och vatten eller eld och värme, men de är också mer än så. Vår tid är en av de mest kultur- och identitetsfattiga. Bättre tider kunde tala om en spirituell vetenskap, men de är nu reducerade till andefattig information och kommunikation. Genetik har inget att rapportera om ande eller högre kultur och bildning.

När till och med lingvister rensar språket för det förfärliga kränkande ordet ras, törs man knappast fråga vad puristerna tycker om en fråga som tidigare ansågs så viktig att den trycktes på frimärken: rasrenhet.

Som alla vet, och färre kanske bryr sig om, så väljer massmedierna, särskilt de västerländska, att lovprisa blandningar av de renare mänskliga raserna. De sociala konstruktionernas propagandister ser mycket gärna att tidiga ideal om rasenhet kriminaliseras och ersätts med rasblandning och den samhälleliga och allmänna förvirring som av erfarenhet följer därav.
<blockquote>Reduktionen av naturliga skillnader till sociala konstruktioner är att göra olika lika, att upphäva skillnaden mellan sant och falskt.</blockquote>
<strong>Reduktionisterna är svindlare</strong>, och deras motiv är sällan ärliga. Vi känner igen det från religiösa svindlare, som säljer en frälsning de inte kan leverera. Med naturvetenskapliga drömmare är det nu tydligen på samma sätt.

I slutändan är den sociala konstruktivismen också en kamp mot familjebildning och samhörighet. Att ödelägga familjen är ett väldigt effektiv sätt att undergräva ett harmoniskt samhälle. Den är alltså skapad och fungerar som ett vapen i en kamp mot en gammal kultur, särskilt den europeiska eller "vita".

Den kaotiska jämlikhetshysterin är sålunda ett virus riktat mot normalt fungerande medmänniskor.

&#160;

<em>Christian Lindtner</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/jamlikhetshysterin-upphaver-inte-manniskornas-fundamentala-olikheter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>10</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Alla människors olika värde och lika rättigheter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/analys/alla-manniskors-olika-varde-och-lika-rattigheter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/analys/alla-manniskors-olika-varde-och-lika-rattigheter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Dec 2017 07:00:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Analys]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[jämlikhet]]></category>
		<category><![CDATA[mänskliga rättigheter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=45167</guid>

					<description><![CDATA[Människan föds fri. Människan har rätt till fri vilja, integritet och egenart. Människan är samtidigt skyldig att respektera andra människors rätt till detsamma. Om en människa kränker en annan människas rättighet, förlorar denne per automatik sin egen rätt i samma utsträckning.

Vi har alltså mänskliga skyldigheter. Utan mänskliga skyldigheter, inga mänskliga rättigheter.

Alla människor har ett grundläggande okränkbart människovärde. Men en människas värde avgörs främst av dess handlingar och dessa måste stå i relation till värdet för tredje part. Man kan därför inte säga att alla människor är lika mycket värda. Ingen sund och ärlig människa värderar okända människors barn lika mycket och starkt som sina egna.

Inte ens de högst utvecklade altruister har förmågan att hysa samma mått av empati för människor som man aldrig träffat eller ens känner identiteten på, som människor de kan relatera till i sin närhet. Den som påstår något annat ägnar sig åt självbedrägeri.

<strong>Termen "alla människors lika värde"</strong> är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1  i FN:s deklaration lyder "All human beings are born free and equal in dignity and rights" vilket korrekt översatt blir "Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter" vilket alltså får en annan innebörd än felöversättningen.

I Sverige och i ett antal ytterligare länder används felöversättningen medvetet. Ibland omedvetet. En lögn som upprepas tillräckligt många gånger blir till slut till tagen för sanning.
<blockquote>Man kan inte tala om några rättigheter utan att ha några skyldigheter. Några villkorslösa rättigheter existerar inte.</blockquote>
Däremot är alla människor lika inför Lagen, och har samma rätt till en rättvis behandling.

Det är naturligt att värderingen av andra människors värde inför oss själva förblir subjektiv. Det skall inte blandas ihop med hur en rättsstat likställer människor inför rättvisan.

Men en sådan medveten sammanblandning har skapats för att förstöra vår förmåga till orientering och urskiljning. Få dogmer har i det moderna samhället skapat större lidande och mental och känslomässig förvirring som dogmen "alla människors lika värde". Ett sådant marxistiskt synsätt tillämpades på idealet för den sovjetiska massmänniskan där ingen människa fick vara bättre än någon annan.

Dogmen har blivit ett moraliskt rättesnöre som genomsyrar hela samhället mot vilken blotta ifrågasättandet knappast kan få mörkare associationer än mot denne som invänder mot denna utstuderat sataniska dogm.

<strong>Många människor kan känslomässigt</strong> skilja på vad som är rätt och fel, men saknar i vardagen möjlighet att värja sig för detta tätt sammanvävda bedrägeri som kallas för "alla människors lika värde" där något väldigt sant, rätt och riktigt sammanblandats med något helt falskt, fel och bedrägligt.

Varje människa har inte samma värde inför alla andra människor. Det är en omöjlighet. Det är viktigt att vi får värdera och gradera andra människor utifrån deras handlingar och vår egen relation till dem.

"Alla människors lika värde" är en tvångstanke som sliter sönder och plattar till vårt samhälle. Den dödar alla former av verklig mångfald, variation och utveckling. Den påtvingar enfald och tanklöshet.

Dogmen används med exakt omvänd effekt mot den först uppfattade. Den exkluderar människor. Först från politiska samfund och statliga sammanslutningar till att numera i stort sett exkludera människor ifrån alla grundläggande samhällsinstanser såsom idrottsklubbar, föreningslokaler eller möjligheten att ens kunna inneha ett bankkonto om man inte böjer sig för denna tvångstanke.

Dogmen "alla människors lika värde" måste helt förkastas och istället ersättas med uppfattningen om alla människors grundläggande, men olika värde jämte lika rättigheter och skyldigheter.

<strong>Djävulen gömmer sig i detaljerna</strong>.

&#160;

<em>NyD Analys</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/analys/alla-manniskors-olika-varde-och-lika-rattigheter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>16</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Jämlikhetsträvans falska budskap</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/analys/jamlikhetstravans-falska-budskap/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/analys/jamlikhetstravans-falska-budskap/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 Sep 2016 12:36:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Analys]]></category>
		<category><![CDATA[jämlikhet]]></category>
		<category><![CDATA[kulturmarxism]]></category>
		<category><![CDATA[mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[marxism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31182</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sverige är kanske det land där idén om "jämlikhet" gått allra längst. Men idén saknar både logisk grund och är i själva verket natur- och människofientlig utan historiska exempel på fungerande tillämpning i mänskliga samhällen.</strong>

Det strider mot den naturliga ordningen och mänsklighetens utveckling att idka "jämlikhet" genom utplånandet av gränser, utvecklingsstadier och avstånd i tid och rum. Det gäller oavsett om det är fråga om kön, religion, etniska grupper, sexuell läggning eller andra skillnader både på grupp och individnivå.

<strong>Det enda väsentliga och självklara</strong> för vårt rättssamhälle är likhet inför lagen, emedan allt tal om jämlikhet förblir falskt då det i verkligheten inte existerar någon jämlikhet. Individer skall när de ställs inför lagen givetvis behandlas lika efter samma mått och skala. I övrigt kan det endast ses som ett brott mot den naturliga ordningen och den mänskliga mångfalden och dess olikheter att sträva efter "jämlikhet".
<blockquote>Det strider mot den naturliga ordningen och mänsklighetens utveckling att idka "jämlikhet" genom utplånandet av gränser, utvecklingsstadier och avstånd i tid och rum.</blockquote>
Dagens strävan efter "jämlikhet" har sina rötter i det gamla judisk-marxistiska tänkandet ifrån 1800-talet och saknar såväl förankring i verkligheten som exempel på fungerande tillämpning i någon historisk civilisation.

<strong>Det är ett allvarligt misstag</strong> att "jämställa" allt ifrån individer och grupper, till kön, etniska och kulturella grupper och deras utvecklingsnivåer, olikheter och behov såsom om de vore just "lika" och på samma nivå. En sådan strävan saknar självändamål och visar på bristen av förståelse för olikheter och utvecklingsstadier vilket vållar skada för både individers och gruppers utveckling.

Strävan efter jämlikhet har genom historien orsakat ohyggligt mänskligt lidande och har de facto varit en drivande kraft bakom flera sentida kring där exempelvis strävan att med vapenmakt "demokratisera" länder vållat miljontals dödsoffer.

Hela den sovjetiska eran handlade mycket om att utplåna olikheter för att just skapa en "jämlik" massmänniska. Denna strävan har sedan Sovjetunionens kollaps tagit sig nya former genom vad som idag kan betecknas som den kulturella marxismen och som idag angriper vår västerländska civilisation med förödande resultat.

<strong>De politiska och kulturella krafter</strong> som genom att åberopa "jämlikhet" överallt i samhället behöver bemötas med sin uppenbara brist på logik och människofientliga natur. Detta gäller oavsett om det gäller könsneutrala dagis, kvotering i styrelser, "etnisk mångfald" på arbetsplatser eller andra ideologiskt och politiskt motiverade idéer där kunskap förblir bästa motmedlet och förutsättningen för fred och förståelse.

&#160;

<em>Markus Andersson</em>
<em><a href="mailto:markus.andersson@nyadagbladet.se">markus.andersson@nyadagbladet.se</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/analys/jamlikhetstravans-falska-budskap/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Het debatt om feminism och vithetsnormer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/het-debatt-om-feminism-och-vithetsnormer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/het-debatt-om-feminism-och-vithetsnormer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 Apr 2016 12:58:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[feminism]]></category>
		<category><![CDATA[jämlikhet]]></category>
		<category><![CDATA[rasism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=27457</guid>

					<description><![CDATA[I programmet diskuteras feminismens många aspekter, jämlikhet mellan könen, diskriminering, vithetsnormer, rasism, våldtäktskultur, brottsbenägenhet och politisk korrekthet.

Gavin McInnes har blivit känd för deltagande i många debattprogram där han framför sin framrätta och spontana kritik av feminismen och om män och kvinnors olika roller i samhället.

<strong>I programmet tar McInnes</strong> upp många av de vanliga feministiska påståendena i debatten och prövar dem mot Heather Marie Scholl som ibland både är med och emot.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/het-debatt-om-feminism-och-vithetsnormer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
