jakt – Nya Dagbladet

Två döda efter skjutning mot jaktlag i Norge

Markus Andersson — Mon, 05 Oct 2026 04:53:48 +0000

En far och hans son sköts ihjäl och en tredje man skadades när ett jaktlag fördelade poster på en gårdsplan i Halden under söndagsmorgonen. En man som inte hörde till laget greps på plats. En man i övre 20-årsåldern misstänks för två mord och mordförsök, och polisens huvudhypotes är en konflikt. Fadern var i 70-årsåldern och sonen i 40-årsåldern. Den skadade mannen, också han i 40-årsåldern, fördes med ambulanshelikopter till Kalnes sjukhus. Han sköt med ett jaktgevär, lade själv ner vapnet och hölls under uppsikt tills polisen kom. Han vill inte höras av polisen. I en skriftlig förklaring erkänner han däremot att han avlossade de dödande skotten och skottet som skadade den tredje personen, uppger polisen. — Han har erkänt att ha vållat skada, inte mordförsök, säger försvararen Ole Richard Holm-Olsen till NTB. Polisen ser en koppling till jaktlaget men inget familjeband mellan den misstänkte och offren. En preliminär rättspsykiatrisk undersökning är gjord, och utlåtandet väntas de närmaste dagarna. Mannen har samtyckt till häktning med restriktioner. Häktningsförhandlingen ska hållas som kontorsförhandling på måndagen och var vid halv sju på morgonen ännu inte avgjord.

Svenskarna vill se mer skyddad natur

Emil Fjellstedt — Fri, 29 May 2026 05:21:40 +0000

Nästan hälften av svenskarna vill att mer natur ska skyddas. Bara fem procent anser att Sverige redan har skyddat för mycket, enligt en ny långtidsmätning från Naturvårdsverket. Undersökningen Djur och natur i förändring har genomförts för femte gången och följer svenskarnas attityder till natur, vilda djur, jakt och naturresurser under perioden 2004–2025. Den har gjorts av Umeå universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten visar att 82 procent är ganska eller mycket intresserade av att vara ute i naturen. Samtidigt tycker 45 procent att Sverige borde skydda mycket mer eller något mer natur, medan ungefär var fjärde svensk anser att landet skyddar alldeles för lite. — Relationen mellan människor, natur och vilda djur i Sverige är stark och har i studien följts under mer än två decennier. Det finns ett starkt stöd för skyddad natur och för vår svenska allemansrätt, säger Mona HansErs, enhetschef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket. Mätningen visar också att 77 procent tycker att det är viktigt att det finns vilda djur nära bostaden. Inställningen varierar beroende på art. Drygt 60 procent är positiva till varg i Sverige – men över hälften vill inte eller helst inte ha rovdjuret nära hemmet. Även synen på jakt är tudelad. Över 80 procent instämmer helt eller delvis i att jakt kan bidra till att upprätthålla balansen i naturen. Av rapporten framgår också att stödet varierar kraftigt beroende på jaktens syfte: 87 procent stöder jakt för kött och viltförvaltning, medan 34 procent stöder jakt för spänning och avkoppling. Naturvårdsverket använder resultaten som underlag för framtida beslut om skyddade områden och viltförvaltning. Myndigheten framhåller att attityderna i stort är stabila, även om de förändras gradvis.

Över hälften av Finlands vargkvot redan skjuten

Redaktionen — Tue, 13 Jan 2026 08:56:23 +0000

Sedan den nya jaktlagen trädde i kraft vid årsskiftet har mer än hälften av de tillåtna 100 vargarna och hybriderna fällts i Finland. Vargexperten Madeleine Nyman menar att den snabba lagberedningen har skadat förtroendet för myndigheterna. Den nya lagen ersätter det tidigare dispenssystemet med så kallad kvotjakt, där myndigheterna på förhand bestämmer hur många djur som får skjutas. Till skillnad från tidigare kan besluten inte överklagas. Lagen innebär också att vargen inte längre är fridlyst året runt – en förändring som blev möjlig efter att EU sänkte vargens skyddsstatus i juni 2025. De snöiga förhållandena har gynnat jakten och jägarna var väl förberedda, rapporterar finska statskanalen Yle. Madeleine Nyman, tidigare specialexpert vid Naturresursinstitutet, är kritisk till hur lagen bereddes – processen gick fort och sköttes bakom stängda dörrar, utan traditionella remissrundor. — Det har lett till att förtroendet för myndigheter och beslutsfattare har fått sig en törn, säger hon. Enligt Nyman fokuserar debatten för ofta på för eller emot jakt, snarare än på hur människor kan leva parallellt med vargar. Hon menar att jakten bara är ett av många verktyg och efterlyser fokus på lokalbefolkningens konkreta behov. Den finska vargstammen har ökat med i genomsnitt tio procent per år de senaste 20 åren och uppgår till omkring 500 djur. Kvotjakten pågår fram till den 10 februari i 16 områden. I huvudstadsregionen delades ingen kvot ut, och Nyman menar att antalet vargar kan öka där i framtiden. — Det blir ju också kanske något spännande för invånarna i huvudstadsregionen att se och uppleva själva i framtiden, säger hon.

Finland lättar på reglerna för rovdjursjakt

Redaktionen — Thu, 18 Dec 2025 07:39:25 +0000

Finlands riksdag har godkänt en ny jaktlag som möjliggör kvotjakt på varg, björn och lodjur. Finlands naturskyddsförbund menar att lagen strider mot EU-direktiv.

Tidigare har jakt på exempelvis varg skett genom dispenser, där varje beslut kunnat prövas i domstol.

Den nya lagen inför i stället så kallad kvotjakt, där myndigheterna på förhand bestämmer hur många djur som får skjutas under en säsong. Dessa beslut kan inte överklagas.

Lagändringen innebär också att vargen inte längre är fridlyst året runt. Det blev möjligt efter att vargens skyddsstatus i EU:s habitatdirektiv sänktes i juni 2025.

Lagen omfattar även björn och lodjur – trots att dessa arter fortfarande är strikt skyddade inom EU.

[caption id="attachment_109406" align="alignnone" width="640"] Foto: Tambako The Jaguar/CC BY-ND 2.0[/caption]

"Bryter mot EU-lagstiftningen"

Finlands jägarförbund välkomnar förändringen. Ordföranden Petteri Lampinen är särskilt positiv till att överklaganden inte längre kan stoppa jakten.

— Det kom ändå som en stor överraskning att utskottet redan nu gjorde denna utvidgning, säger Lampinen till finska statskanalen Yle. Finlands naturskyddsförbund är starkt kritiskt och menar att lagen strider mot EU:s grundprinciper. — Den är inte möjlig att genomföra utan att bryta mot EU-lagstiftningen. En stamvårdande jakt måste motiveras på individnivå, säger Hanna Halmeenpää från naturskyddsförbundet. Förordningar som möjliggör vargjakt väntas komma under vintern. För björn och lodjur sker det tidigast nästa vår.

Finland tillåter vargjakt nästa år

Redaktionen — Sat, 22 Nov 2025 07:32:10 +0000

Den finska regeringen presenterade på torsdagen ny lagstiftning som tillåter stamvårdande vargjakt nästa år. 65 vargar ska skjutas nästa år. Naturresursinstitutet uppskattade tidigare i höstas att det finns cirka 430 vargar i Finland och att den har ökat med 46 procent det senaste året. Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen nu vill tillåta jakt för att minska problemen. Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah motiverar beslutet med att vargarna rör sig allt närmare bebyggda områden. — Målet är en lagstiftning som på ett hållbart och långsiktigt sätt kan minska på de problem som vargen orsakar, säger hon till finska statskanalen Yle. Martin Hägglund, ordförande för viltrådet i Egentliga Finland, välkomnar förslaget. — Det finns för mycket varg i vissa delar av Finland. Därför har vi problem som vi måste åtgärda, säger han. Men miljöorganisationen Natur & Miljö är kritisk. Enligt verksamhetsledaren Jonas Heikkilä är vargstammen inte tillräckligt livskraftig för jakt. Han menar att vargstammen bör ligga på omkring 500 individer för att klassas som livskraftig. — Nu känns det bara som att regeringen driver igenom regionalpolitik, säger han. Lagändringarna möjliggörs genom att EU:s ministerråd i somras nedgraderade vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Ändringarna ska träda i kraft i januari 2026 efter behandling i riksdagen.

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Redaktionen — Tue, 18 Nov 2025 06:11:03 +0000

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll. Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå. — Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK. Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt. Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen. — Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud. Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Tidöpartierna backar efter kritikstorm – AR-15-vapen ska inlösas frivilligt

Isac Boman — Tue, 28 Oct 2025 12:05:11 +0000

Regeringen och Sverigedemokraterna reviderar nu delvis sin tidigare hårt kritiserade linje om AR-15, det halvautomatiska gevär som de planerat att tvångsinlösa. Efter omfattande kritik mot förslaget väljer partierna nu en mer frivillig lösning, där redan beviljade tillstånd fortsätter gälla och vapenägare erbjuds att lösa in sina AR-15 till full ersättning. Sedan den 1 augusti 2025 beviljas inga nya tillstånd för jakt med vapnet, men tvångsinlösen har alltså skrotats efter debatt om ingripandets omfattning och konsekvenser för laglydiga vapenägare. I debattartikeln i Svensk Jakt skriver justitieminister Gunnar Strömmer (M), landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), Liberalernas rättspolitiske talesperson Martin Melin (L) och Henrik Vinge (SD) att den frivilliga inlösenperioden ger ersättning motsvarande 100 procent av vapnets marknadsvärde vid inköpstillfället, inklusive vissa tillbehör, och att de inlösta vapnen ska skickas till krigets Ukraina. Beslutet om tvångsinlösen hade mött kritik från både vapenägare och experter, som menade att laglydiga jägare och sportskyttar skulle drabbas oproportionerligt hårt av det godtyckliga förbudet.

Få legala vapen hos gängkriminella

AR-15 blev hårt uppmärksammat i medier och politiska debatter efter masskjutningen i Örebro i februari, trots att gärningsmannen inte använde detta vapen.

”Till bilden hör också att AR-15 i andra länder nått en viss status i en subkultur runt masskjutningar – här vill vi agera preventivt,” skriver Tidöföreträdarna. Partierna framhåller att legala vapenägare länge har åtnjutit stort förtroende hos både allmänhet och myndigheter och att det är ett gemensamt ansvar att vapen inte hamnar i fel händer. Statistik från Polismyndigheten och Tullverket visar att av 593 beslagtagna hel- eller halvautomatiska vapen i kriminella miljöer under 2021 kunde endast nio spåras till tidigare lagliga ägare.

"Rimliga lättnader"

Utredningen som ligger bakom reformen föreslår flera lättnader för laglydiga vapenägare, bland annat utökad vapengarderob, flexiblare vapenförvaring, enklare införselregler, förenklade regler för byte av vapendelar och tydligare krav för vissa vapen, inklusive sportskyttarnas femårslicenser. ”Vi menar att det här, sammantaget, är en effektiv och balanserad väg framåt. Vi värnar säkerheten och agerar förebyggande, samtidigt som vi gör rimliga lättnader för jägare, sportskyttar och andra legala vapenägare,” påstår partierna. För att ytterligare minska de påstådda riskerna ska Polismyndighetens tillståndsprövning förstärkas och kommunikationen med vården förbättras för att identifiera personer som av psykisk sjukdom eller andra medicinska skäl inte bör få äga några vapen. ”Det här är åtgärder som kan öka Polismyndighetens förmåga att fånga upp personer som är medicinskt olämpliga att inneha vapen”, skriver man. Sammantaget innebär de nya riktlinjerna att AR-15 och liknande vapen inte längre tvångsinlöses, men tillgången ändå begränsas kraftigt genom förbud mot nya tillstånd, frivillig inlösen och förstärkt tillsyn, samtidigt som flera lättnader införs för laglydiga vapenägare.

Björnjakten är igång: En fjärdedel har fällts

Redaktionen — Fri, 22 Aug 2025 06:30:58 +0000

Över 100 björnar fälldes under årets första dag på björnjakten. Totalt ska över 400 björnar skjutas, något Naturskyddsföreningen starkt motsätter sig. Under torsdagen började licensjakten på björn i Sverige. Närmare en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas i sju län, vilket totalt är 456 djur. Det är färre än förra året, då man tilläts skjuta 649 björnar. Första dagen fälldes totalt 117 individer, enligt Svensk Jakt. Naturskyddsföreningen anser att siffran är alldeles för hög och menar att den bör vara lägre, för att stammen ska kunna återhämta sig. — Vi tycker inte alls att det här är bra, säger ordförande Beatrice Rindevall till TT och fortsätter: — Det har varit väldigt hård licensjakt på björn och nu får man skjuta ett av fem djur. Stammen kommer inte hinna återhämta sig, björnstammen har en återväxt på ungefär tio procent varje år. Det här är inget vi vill se. Björnen är fridlyst i Sverige sedan 1927 då det endast fanns cirka 130 individer kvar efter att arten blivit hårt drabbad av jakt. Idag finns ungefär 2500 björnar.

Lockbete vanligt

När man jagar björn är det inte ovanligt att använda sig av så kallad åtel, vilket i korthet innebär att man placerar ut lockbete till björnen. För att använda åtel måste man ansöka om det vid Länsstyrelsen. I år har rekordmånga ansökningar om att anlägga åtel godkänts. Endast i Gävleborgs län, där man får fälla totalt 70 björnar, har 486 ansökningar om åtel godkänts, rapporterar Jägarnas riksförbunds medlemstidning. I Värmland är björnjakten redan avhyst eftersom man fällt den enda hona som fick skjutas, rapporterar Svensk Jakt. Björnjakten får pågå till 15 oktober.

Regeringen vill halvera vargstammen

Isac Boman — Fri, 27 Jun 2025 08:04:53 +0000

Regeringen har beslutat att sänka det lägsta antalet vargar som krävs för att säkra artens överlevnad i Sverige. Det nya referensvärdet justeras ned från 300 till 170 individer. Beslutet får dock skarp kritik från Naturskyddsföreningen, som varnar för att vargen på sikt riskerar att försvinna helt från Sverige. Sverige rapporterar vart sjätte år till EU om statusen för hotade arter enligt art- och habitatdirektivet. Inför årets rapport har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att sänka referensvärdet för varg – alltså det minsta antal individer som krävs för att arten ska kunna överleva och fortleva långsiktigt – från 300 till 170. Enligt landsbygds- och infrastrukturdepartementet finns det i dagsläget 355 vargar i Sverige. Referensvärdet anger hur många individer av en art som minst behövs i ett land för att arten ska kunna bevaras långsiktigt i sitt naturliga utbredningsområde. Det används som en av flera indikatorer för att bedöma artens bevarandestatus och rapporteras till EU inom ramen för art- och habitatdirektivet. Vid Sveriges senaste rapportering 2019 var referensvärdet för varg satt till 300.

"Behöver skydd"

Regeringens beslut att sänka referensvärdet möter dock kraftigt motstånd från miljö- och djurskyddsorganisationer som pekar på att vargstammen i Sverige redan är hårt pressad av inavel och illegal jakt. Naturskyddsföreningen anser att den sänkta gränsen strider mot både vetenskapliga rekommendationer och EU-rätten. – Regeringen fattar beslut som kan leda till att vargen försvinner från Sverige på lång sikt. Att sänka referensvärdet till enbart 170 individer från dagens 300 försvagar en starkt hotad art, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. – Vargen är starkt hotad på rödlistan, och behöver skydd. Det är ett uttalat krav att referensvärdet ska vila på vetenskaplig grund, men regeringen drivs av polariserande hotbilder istället för fakta, argumenterar hon vidare.

"En nivå som fungerar"

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menar däremot att en alltför stor vargstam orsakar betydande skador i samhället – och att vargen idag har en negativ inverkan på den svenska livsmedelsproduktionen. – Vi kan konstatera att har vi 170 vargar i Sverige så ligger vi på en nivå som fungerar helt enkelt. Som ett första steg ska vargstammen minska från dagens 355 till 270 individer – och enligt Kullgren innebär det att nästa vargjakt också blir betydligt mer omfattande än vanligt.

”Naturen behandlas som om den vore kriminell”

Osignerad — Sun, 22 Jun 2025 06:12:55 +0000

"Att tala är silver och att tiga är guld", är ett uttryck som finns i Ordspråksboken och som lär vara skriven av Kung Salomon av Israel, vilket torde vara bekant för Kristdemokraten Peter Kullgren, tillika Landsbygdsministern. Är det därför han inte hörts alls efter att polis och forskare larmat om massiv illegal jakt på varg. I Dalarna har vargstammen mer än halverats på två år. I Värmland har den minskat från 130 till 45 vargar under samma period – och forskarna ser ingen naturlig förklaring. "Det är en dramatisk nedgång och illegal jakt är sannolikt en av faktorerna bakom", säger Jens Frank, forskare på SLU/Viltskadecenter. Har dessa illegala jaktligor tagit Kullgrens ord – "vargstammen skall halveras" – som ett okej för att "rensa bort skiten" som det inte så sällan uttrycks om varg, i just dessa skogsområden, vilket är Kullgrens hemtrakter. Och Kullgren ler i mjugg men hans tystnad avslöjar att han inte är kompetent sin post som landsbygdsminister. Vad har han åstadkommit för svensk landsbygd på de snart tre år han regerat över den mer än ännu mer jakt? Av den generella landsbygdsbefolkningen räknas inte ens jägare in, det finns det statistik på. Så vad har landsbygden fått av sin minister? Förklaring krävs varför jägare står i så hög kurs och inte naturvänner – vi är dessutom fler även i medlemsantal i olika föreningar. Någon som tror att jägarna utför sin hobby som allmosor åt landsbygden, eller vad är det fråga om? Regeringen föreslår färre antalet myndigheter men i samma andetag arbetar de för att införa en ny myndighet, en som inte ens värnar svenska folkets gemensamma arv, naturen. Utan en jakt- och viltvårdsmyndighet. Detta synliggör deras cynism och värdering över livet och den biologiska mångfalden, en direkt livsfara för framtiden. Riktig naturvård är för delikat att hanteras av särintressen – det är något för vetenskapen att råda över och när frågan ställs till landsbygdens befolkning är de i klar favör för biologisk mångfald även så för rovdjur. Konsekvent har Kullgren från dag ett lobbat och lagt sin ministertid på att förenkla jakt i naturen. Det skrivs för lite om det och om cynismen hos väldigt många jägare/jaktlag mot det vilda. Hur många reportrar/journalister vet hur det går till i skogarna? Hur många djurliv utsätts till exempel för trafiken? Även Trafikverket ser en poäng i att bygga viltstängsel och faunapassager – kostnaden skulle bli densamma som viltolyckor kostar idag – regering avfärdar förslaget. Blir Sverige ett fortsatt Tidö-land då kommer vi att ha virkesåkrar och alla vilda djur blir tillåtet jaktbara, och troligt dygnet och året runt, med alla medel tillåtna, då jaktlobbyn inte har några gränser för vad de vill döda. Nyligen blev exempelvis ekorre en sådan jaktbar art. I Tidö-landet kommer medborgare utan jaktintresse endast att få några få dagar om året för att besöka naturen. Allemansrätten blir jakträtten och allmänheten hålls borta med förklaring, risk för deras liv och hälsa, då rikoschetterande kulor och lösspringande jakthundar kan vara farligt för den breda allmänheten, som gör sig bäst hemma i stadens parker. Värderingar i detta så kallade kristna parti rörs sig bland ljusskygga sanningar. Ärkebiskop Modéus svarar Greider i en artikel om skogen. ”Gud har gett människan ansvar att vårda skapelsen”. Här har vi ordet vård igen – undra hur Gud menaden här? Inte ens kyrkan kan hålla tungan rätt i mun och tala så vanligt folk förstår vad de menar, och eller kanske framförallt vad Gud avsåg. Att låta ett särintresse som enkom drömmer om makt och rikedom för sig själv, och ignorerar evidensbaserad vetenskap är Tidöregeringen beredda att dra hela Sverige med sig i detta biologiska fall. Varför undrar regeringen inte ens över sina dåliga siffror i vårens opinionsmätningar. Tidöregeringen behandlar vilda djur och natur som om de vore kriminella och onödiga – vargen är ansvarig – inte boskapsägaren som skiter i att skydda sina djur! Det är hög tid för journalistiken att fatta pennan i detta avgörande, för våra vilda djur och biologisk mångfald. Bege er ut i naturen, lyssna, lukta, se och lär och skriv om det, både det bra och dåliga – den typen av journalistik är svenska folket värda. Och så kan man undra vilket årtusende "Tidöregering" lever i och vem vill hänga med dem till anno dazumal. Charlotte Swanstein Hundpsykolog och naturdebattör