<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>IVF &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/ivf/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 15 Apr 2026 04:09:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>IVF &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>”70-talisterna bär 90-talets förbannelse”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/70-talisterna-bar-90-talets-forbannelse/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Apr 2026 16:13:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[70-talister]]></category>
		<category><![CDATA[90-talskrisen]]></category>
		<category><![CDATA[åldersdiskriminering]]></category>
		<category><![CDATA[Erika Stensson]]></category>
		<category><![CDATA[IVF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227556</guid>

					<description><![CDATA[Vi som föddes på 70-talet har blivit historiens osynliga länk. Vi buntas ständigt ihop med 60-talisterna, som om vi har en gemensam historia och också gled på välfärdsstatens glansdagar .Men sanningen är att vi var den första generationen i modern tid som faktiskt fick det sämre än våra föräldrar . Skillnaden är bara att vi lärde oss att bita ihop under tystnad och skam.

I debatten kring Karin Petterssons bok ”Förbannelsen” analyseras 90-talets politiska vägval kyligt och rationellt. Men för många av oss 70-talister handlar det inte om ideologi – det handlar om ett livslångt utanförskap som vi aldrig tillåtits prata om. När vi klev ut i vuxenlivet möttes vi av en ekonomisk betongvägg. På bara tre år, från 1990 till 1993, åttafaldigades ungdomsarbetslösheten. Vi möttes av 500 procents ränta och ett välfärdssystem som monterades ner precis när vi skulle börja bygga våra liv.

Barnlösheten blev en av konsekvenserna för den ekonomiska otryggheten ; 1999 föddes rekordlåga 1,5 barn per kvinna. Många vågade helt enkelt inte skaffa barn. För att dölja krisen användes högskolan som en förvaringsplats. Vi fick höra att utbildning var den enda vägen till tryggheten och tvingades därför in i evighetsstudier och drog på oss enorma skulder bara för att vänta ut stormen.
<h3>Det medicinska experimentet</h3>
Under samma period som tryggheten raserades, introducerades SSRI-preparaten på bred front i Sverige. Det blev en kollektiv medicinsk lösning på en kris som egentligen var strukturell och ekonomisk. För 70-talisterna, som mitt i sin mest fertila ålder tvingades hantera en enorm framtidsångest, blev dessa preparat den tysta följeslagaren. Det pratas dock sällan om de demografiska sidoeffekterna: hur minskad libido och hormonell påverkan i kombination med ekonomisk stress ytterligare försvårade familjebildningen för en hel årgång. Det var en tid då vi dämpade symtomen av ett trasigt samhälle, samtidigt som de biologiska fönstren sakta stängdes.
<h3>En historisk orättvisa i elfte timmen</h3>
Just denna vecka kom nyheten att regeringen satsar hundratals miljoner för att fördubbla antalet IVF-försök från tre till sex. Det är en nödvändig korrigering för ett samhälle med sjunkande födelsetal, men det blottar också en historisk orättvisa. För oss 70-talister är detta nämligen den sista fakturan för 90-talskrisen.

Vi var generationen som gjorde allt enligt boken. Vi väntade med att bygga privatliv tills vi hade skapat den stabilitet samhället krävde av oss. Att många i min generation blev ofrivilligt barnlösa – eller stannade vid ett barn – var inget "val", det var en direkt konsekvens av att vi navigerade ett Sverige i kris. Att systemet nu görs om, precis när dörren stängts för oss, visar hur 70-talisterna konsekvent fått anpassa sina liv efter systemets brister, utan att systemet någonsin anpassat sig efter oss.
<h3>Från ungdomsarbetslösheten till åldersdiskriminering</h3>
Det är provocerande att se hur man idag pratar om ungas otrygghet som något helt unikt. Sanningen är att vi var först med att uppleva den raserade tryggheten, men vi möttes av en oförstående föräldrageneration som själva ridit på guldåldern. Den skammen bär många än idag som ett personligt misslyckande.

Nu, när vi når vår erfarenhetsmässiga kulmen, devalveras vi igen. Det finns en absurditet i att vara 50-plussare idag. Å ena sidan höjs pensionsåldern, å andra sidan börjar åldersdiskrimineringen redan vid 40. Den osynliggöring vi upplevde under 90-talskrisen muterar nu till en ny form av utanförskap där unga HR-specialister avfärdar decennier av yrkesliv som ”legacy”.

Vi är inte en generation av offer, vi är den generation som bar kostnaden för att Sverige skulle resa sig igen. Vår barnlöshet är inte ett personligt misslyckande; det är ett kvitto på ett löfte om trygghet som aldrig infriades. Det är dags att vi slutar be om ursäkt och börjar synliggöra vår historia!

&#160;

<em>Erika Stensson</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskarnas nya IVF-metod: Barn med DNA från tre personer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskarnas-nya-ivf-metod-barn-med-dna-fran-tre-personer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Jul 2025 13:40:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[genetik]]></category>
		<category><![CDATA[IVF]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209520</guid>

					<description><![CDATA[<strong>   Åtta barn rapporteras ha fötts i Storbritannien med DNA från en mor och en far – och ytterligare en person. Metoden har motiverats med att förebygga risken för att ärva livshotande genetiska sjukdomar från föräldrarna.</strong>

Ingreppstekniken beskrivs i brittiska medier som banbrytande och blev möjlig efter att Storbritannien ändrade lagstiftningen på området 2015. Den brittiska fertilitetsmyndigheten beviljade den första licensen 2017 till en klinik vid Newcastle University, där läkare varit allra först med att använda tekniken som uppges syfta till att hjälpa kvinnor med mitokondriella sjukdomar att föda friska barn genom konstgjord befruktning.

Fyra pojkar och fyra flickor, inklusive ett par enäggstvillingar, har fötts genom metoden som tekniskt kallas mitokondriell donationsterapi. Barnen ska just nu inte uppvisa några tecken på de mitokondriella sjukdomar som de riskerade att ärva. Ytterligare en graviditet pågår fortfarande.
<h3>Tredje personens gener förs vidare</h3>
”<em>Som föräldrar har vi alltid velat ge vårt barn en hälsosam start i livet. Efter år av osäkerhet gav denna behandling oss hopp – och sedan gav den oss vårt barn ... vi är överväldigade av tacksamhet. Vetenskapen gav oss en chans"</em> säger modern till en av flickorna enligt den brittiska liberala <a href="https://www.theguardian.com/science/2025/jul/16/eight-healthy-babies-born-after-ivf-using-dna-from-three-people" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>.

Mitokondrierna som påverkas av behandlingen utgör 0,02 procent av människans totala DNA, varför forskarna bakom tekniken inte helt omfattar beskrivningen av tekniken som att den ger upphov till ”tre föräldrar”. Samtidigt har mitokondrier sin egen genetiska kod och flickor som föds med hjälp av denna teknik – och som bär på den friska tredje personens/donatorns mitokondrier – kommer att föra vidare dessa gener även till sina eventuella barn.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Provrörsbefruktning ger nytt liv åt hotade korallrev</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ivf-teknik-ger-nytt-liv-at-hotade-korallrev/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/ivf-teknik-ger-nytt-liv-at-hotade-korallrev/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Sep 2024 09:25:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[IVF]]></category>
		<category><![CDATA[korallrev]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189672</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare uppger att man har lyckats plantera nya korallkolonier i rev runtom i Karibien med hjälp av IVF-teknik, som visats vara mer motståndskraftig mot värmeböljor än traditionella tekniker.</strong>

Genom provrörsbefruktning, IVF, har forskare planterat koraller i rev vid USA:s, Mexikos och Karibiens kuster. Dykare samlade in korallyngel som sedan användes för att befrukta ägg i ett laboratorium, innan de nya korallerna placerades ut för att bilda nya kolonier. Detta är en ny metod för korallrestaurering, som tidigare utförts med så kallade fragmenteringstekniker vilket innebär att koraller bryts i mindre bitar för att transplanteras till nya platser.

Fragmenteringstekniker skapar exakta kloner av koraller, medan IVF istället ökar den biologiska mångfalden och, enligt forskarna, förbättrar korallernas överlevnadsförmåga.

Forskarna studerade dessa nya koraller, tillsammans med äldre koraller, under förra årets värmebölja vid Sombrero-revet i Dominikanska republiken. Revet, som tidigare var hem för ett stort antal koraller, drabbades hårt av en korallsjukdom på 1980-talet, och de flesta dog. Endast ett fåtal äldre koraller, som överlevt sjukdomen, finns nu kvar utspridda över revet.
<h3>"Förvånad över uppgifterna"</h3>
Värmeböljor har ofta en starkt negativ påverkan på koraller, men när forskarna undersökte IVF-korallerna fann de att dessa såg friska ut och inte hade blekts. När en korall bleks innebär det att de mikroalger som lever inuti korallen "spottas ut", så att korallen förlorar sin färg och den näring den får från algerna, något som i sin tur kan resultera i att korallen svälter och dör.

– <em>Värmeböljan var en fruktansvärd tid. Men jag blev imponerad och förvånad över att uppgifterna visade på ett så extremt mönster</em>, säger Dr Margaret Miller, huvudförfattare och forskningsdirektör vid Secore International, en organisation som arbetar med att bevara rev, till <a href="https://www.theguardian.com/environment/2024/sep/18/hope-for-coral-reefs-after-ivf-colonies-survive-record-heat-event-study" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Guardian</a>.

De äldre korallerna hade däremot inte klarat sig lika bra; de flesta blektes och vissa dog. Medan 90 procent av IVF-korallerna överlevde värmeböljan, var det endast 25 procent av de äldre korallerna som gjorde det.

I Australien har korallblekning inträffat ungefär vartannat år under de senaste sex åren, medan det i Karibien sker ungefär vart femte år. Forskarna påpekar att även om en koloni överlever en blekning kan dess reproduktionsförmåga vara nedsatt under flera år.

– <em>Så nu när intervallen mellan dessa värmeböljor har blivit så korta är det inte troligt att enbart korallförökning kan förändra ödet för dessa populationer,</em> säger Miller.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/ivf-teknik-ger-nytt-liv-at-hotade-korallrev/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Asiatiska kvinnor vill ha vita spermadonatorer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/asiatiska-kvinnor-vill-ha-vita-spermadonatorer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/asiatiska-kvinnor-vill-ha-vita-spermadonatorer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 Jul 2024 06:06:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Asien]]></category>
		<category><![CDATA[IVF]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184615</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I takt med att provrörsbefruktningar håller på att normaliseras runt om i världen syns också en ökad efterfrågan på vita donatorer i Asien. Vit hy anses i många utomeuropeiska länder vara någonting mycket åtråvärt och många kvinnor i bland annat Indien och Kina kräver därför också att spermadonatorerna har ett västerländskt utseende.</strong>

Trenden, som nyligen uppmärksammades av <a href="https://redice.tv/news/denmark-selling-aryan-trait-sperm-eggs-to-china-india-and-other-non-european-countries" target="_blank" rel="nofollow noopener">Red Ice TV</a> har pågått i mer än ett decennium och indisk media vittnar bland annat läkare om att kvinnorna gärna vill ha vita och blåögda barn, om möjligt.

<em>– Par som kommer för att få provrörsbefruktning (IVF) listar specifikationer - ägg- eller spermiedonatorn ska vara utbildad, ljushyad och ha blå ögon</em>, <a href="https://timesofindia.indiatimes.com/india/in-search-of-fair-babies-indians-chase-caucasian-donors-for-ivf/articleshow/21203722.cms" target="_blank" rel="nofollow noopener">förklarade</a> IVF-experten Rita Bakshi redan 2013 och tillade att ungefär 70 procent av ”kunderna” efterfrågar en ljushyad donator.

Detta trots att så kallade ”designerbebisar” är mycket dyra och kräver betydligt mer pappersarbete och fler godkännanden än vanliga provrörsbefruktningar. Redan för 11 år sedan kunde en europeisk donator kräva uppemot 5000 dollar för sin sperma, om denne var välutbildad och var vid god fysisk hälsa.

Manish Banker, som leder en indisk fertilitetsklinik bekräftade samtidigt att det är en ”<em>uppåtgående trend</em>” att söka efter ljushyade donatorer och att ”<em>par oftast frågar efter en donator med blå eller bruna ögon</em>”.

<em>– Vi är så tacksamma för att vår dotter Vani är vit som mjölk. Det går inte att förneka att det är lättare att få ljushyade flickor gifta</em>, berättade en kvinna vid namn Suresh som genomgått en IVF-behandling och en annan förklarade att hon ville ha ett ljust barn eftersom hon gift in sig i en ljushyad familj.
<h3>Samma trend i Kina</h3>
Lagstiftningen skiljer sig från land till land. I vissa västerländska länder är det förbjudet för donatorn att begära ekonomisk ersättning, medan andra inte har några regleringar alls kring hur mycket de kan ta i betalt.

Även i Kina syns samma <a href="https://asiatimes.com/2019/12/chinese-single-women-want-blue-eyed-babies/" target="_blank" rel="nofollow noopener">trend</a> och rika kinesiska kvinnor väljer allt oftare vita spermadonatorer när de ska skaffa barn ”på egen hand” – så till den grad att den danska spermabanken Cryos International har skapat en hemsida helt på kinesiska – och även anställt personal som talar språket.

Peter Reeslev, vd för Cryos International, säger att också ”<em>kinesiska kvinnor tenderar att välja vita donatorer</em>” – även om det är oklart huruvida detta beror på bristen på kinesiska donatorer. I Kina är regleringarna kring provrörsbefruktningar betydligt striktare och spermabanker används primärt för att ”<em>behandla infertilitet och förhindra genetiska sjukdomar</em>” – vilket kan vara ett skäl till att många istället söker sig till Väst.

Andra experter uppger dock att kinesiska kvinnor föredrar vita spermadonatorer oavsett vilka andra alternativ som finns att tillgå och att det är mycket vanligt att de specifikt efterfrågar en vit donator, medan det är väldigt sällsynt att de ber om en kinesisk dito. Flera kvinnor uppger också att de ”föredrar” att deras bebisar har ljus hy.

[caption id="attachment_182929" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-182929" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/06/Nyfodd-bebis-bb-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Ett nyfött spädbarn. Foto: gorodenkoff/iStock[/caption]

Danska fertilitetskliniker pekas ut som särskilt <a href="https://www.euronews.com/my-europe/2023/04/02/across-europe-a-lot-of-women-turn-to-danish-sperm-to-get-pregnant-heres-why" target="_blank" rel="nofollow noopener">populära</a> eftersom de erbjuder en mängd olika alternativ till sina ”kunder” – förutom ögonfärg, etnicitet, hårfärg och hållning, kan man också få titta på donatorn bebisbilder, handstil och höra dennes röst innan man bestämmer sig.
<h3>Danmark världsledande</h3>
Cryos International grundades 1987 i danska Århus och beskriver sig som ”<em>världens största sperma- och äggbank</em>” – och fokus ligger på den internationella marknaden. Förra året kom 60 procent av all sperma på nederländska fertilitetskliniker från Danmark och 6 av 10 barn som föds genom donatorer i Belgien har danska biologiska fäder. I Storbritannien kommer 20 procent av den donerade sperman från Danmark och det har uppskattats att sammanlagt 90 procent av all sperma som doneras i Danmark sedan skeppas till andra EU-länder.

Företaget uppger i dagsläget att man har cirka 1000 tillgängliga donatorer att välja bland i landet där över en procent av alla barn numer föds genom provrörsbefruktning. Ansvariga för Cryos menar att det inte längre finns något ”tabu” i Danmark kring IVF-behandlingar och att verksamheten ”<em>har blivit en del av vår kultur</em>”.

På grund av avsaknad av regleringar kan Cryos annonsera via Instagram och Youtube och andra sociala medier där man riktar in sig på att rekrytera unga män. De som väljs ut får sedan omkring motsvarande 40 euro per donationstillfälle och det uppges idag finnas ett så stort överskott på frivilliga att spermabanken kan sålla bort 95 procent av de sökande.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/asiatiska-kvinnor-vill-ha-vita-spermadonatorer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
