<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Islamiska revolutionsgardet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/islamiska-revolutionsgardet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Jul 2026 06:55:32 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Islamiska revolutionsgardet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Iran uppger attacker mot USA-baser i Kuwait och Bahrain</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-attacker-usa-baser-kuwait-bahrain-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 06:55:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bahrain]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Islamiska revolutionsgardet]]></category>
		<category><![CDATA[Kuwait]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234889</guid>

					<description><![CDATA[<strong>TEHERAN (Xinhua) -- Irans islamiska revolutionsgarde (IRGC) uppgav på torsdagen att det har attackerat amerikanska militärbaser i Kuwait och Bahrain som svar på nya amerikanska angrepp.</strong>

Enligt ett uttalande från IRGC, återgivet av iranska Press TV, slog Revolutionsgardet mot viktig infrastruktur och anläggningar vid Camp Arifjan och Ali Al Salem Air Base i Kuwait, samt mot amerikanska militärbaser i Juffair och Sheikh Isa i Bahrain, ”i den första fasen av ett bestraffande svar mot de amerikanska avtalsbrytarna”.

IRGC varnade också för att dess svar kommer att utvidgas till andra baser i regionen om USA förnyar sina angrepp.

USA:s styrkor genomförde på onsdagen angrepp mot Iran för andra dagen i rad för att ”försvaga” Irans förmåga att ”hota sjöfartens frihet i Hormuzsundet”, uppgav USA:s centralkommando.

I en senare kort uppdatering uppgav iranska statliga medier, enligt Xinhua, att Iran även riktat in sig på amerikanska Patriotsystem i Kuwait, en satellitantenn i Qatar och ett militärt bränslelager i Bahrain med drönare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>“Kirurgisk precision” – bevisen som pekar mot att USA bombade flickskolan i Minab</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/bevisen-usa-bombade-flickskolan-minab-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Mar 2026 20:03:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Islamiska revolutionsgardet]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Minab]]></category>
		<category><![CDATA[New York Times]]></category>
		<category><![CDATA[Pete Hegseth]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223513</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Attacken mot grundskolan Shajarah Tayyebeh</strong> i den sydiranska staden Minab är den dödligaste kända händelsen med civila offer sedan USA och Israel inledde sina operationer mot Iran. Ingen har hittills tagit på sig ansvaret.

Men en samling bevis som New York Times <a href="https://www.nytimes.com/2026/03/05/world/middleeast/iran-school-us-strikes-naval-base.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">sammanställt</a> – nya satellitbilder, inlägg på sociala medier och verifierade videor – visar att skolbyggnaden förstördes av ett precisionsanfall som skedde samtidigt som attacker utfördes mot en intilliggande flottbas tillhörande Islamiska revolutionsgardet.

Officiella uttalanden om att amerikanska styrkor vid tidpunkten genomförde anfall mot marinmål nära Hormuzsundet, där revolutionsgardets bas ligger, tyder enligt tidningen på att det var USA som med störst sannolikhet utförde attacken.

[caption id="attachment_223134" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/minab-flickskola-raddningsarbete-28-feb-2026.jpg"><img class="wp-image-223134 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/minab-flickskola-raddningsarbete-28-feb-2026-640x427.jpg" alt="Räddningsarbete vid flickskolan i Minab, Hormozgan-provinsen, Iran" width="640" height="427" /></a> Räddningsarbete vid flickskolan Shajarah Tayyebeh i Minab den 28 februari 2026. Foto: Mehr News Agency/Xinhua[/caption]
<h3>Vita huset: "Inte vad vi vet"</h3>
Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt svarade på en direkt fråga om USA låg bakom skolattacken med "inte vad vi vet" och tillade att "Department of War utreder frågan". Försvarsminister Pete Hegseth sade i sin tur att en utredning pågår. Israels militära talesperson Nadav Shoshani uppgav att han "i nuläget" inte kände till någon israelisk operation "i det området" vid tidpunkten.

Sedan den 28 februari har skolan i Minab – som ligger över 100 mil från Teheran men nära den strategiska farleden Hormuzsundet – stått i centrum för den internationella debatten. Eftersom lördagen är den iranska arbetsveckans första dag befann sig barn och lärare i klassrummen vid tidpunkten för attacken, enligt iranska hälsomyndigheter och statliga medier. Minst 175 personer dödades, en stor andel av dem barn.
<h3>"Kirurgiskt precisionsanfall"</h3>
Anfallet rapporterades först i sociala medier strax efter klockan 11:30 lokal tid. En analys av dessa inlägg – samt bilder och videor tagna av förbipasserande inom en timme efter attackerna – bekräftar enligt tidningen att skolan träffades samtidigt som flottbasen. En video, fastställd genom geolokalisering, visade flera stora rökplymer som steg från området kring basen och skolan.

[caption id="attachment_223082" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/iran-skolvaaska-minab-xinhua-scaled.jpg"><img class="wp-image-223082 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/iran-skolvaaska-minab-xinhua-640x427.jpg" alt="Man håller i en sönderriven skolväska funnen bland rasmassor vid flickskolan i Minab, Iran" width="640" height="427" /></a> En man håller upp en skolväska som hittats bland rasmassorna vid flickskolan i Minab. Foto: Xinhua[/caption]

New York Times beställde nya satellitbilder från leverantören Planet Labs. Bilderna visar att precisionsanfall träffade minst sex byggnader tillhörande revolutionsgardet – samt skolan. Fyra byggnader innanför flottbasen förstördes helt och ytterligare två uppvisade nedslag mitt på taken, karaktäristiskt för precisionsattacker.

Wes J. Bryant, säkerhetspolitisk analytiker och tidigare rådgivare för skydd av civila vid Pentagon, granskade satellitbilderna och konstaterade att samtliga byggnader, inklusive skolan, träffats med "kirurgiskt" precisionsanfall. Bryant – som har riktat kritik mot Trumpadministrationen – bedömde att den mest sannolika förklaringen var en "felidentifiering av mål", alltså att man anföll byggnaden utan att förstå att den användes av civila.
<h3>Pentagons egna kartor pekar mot Minab</h3>
USA:s försvarschef general Dan Caine sade vid en presskonferens att amerikanska styrkor genomförde anfall längs södra Iran vid tidpunkten. En karta han presenterade visade att ett område som inkluderar Minab hade varit mål för anfall under operationens första 100 timmar – men staden nämndes inte uttryckligen.

Vid samma pressträff uppgav generalen att israeliska styrkor huvudsakligen opererat längre norrut i landet. Han identifierade även flera amerikanska militäroperationer riktade mot södra och sydöstra Iran – utan att nämna någon israelisk aktivitet i området.

— <em>Längs den södra axeln har USS Abraham Lincolns stridsgrupp fortsatt att utöva tryck från havet längs sydöstkusten och har slagit ut marina mål längs hela sundet</em>, sade Caine.
<h3>Skolan var tidigare del av militärbasen</h3>
Satellitbilder från 2013, granskade av New York Times, visar att skolan vid en tidpunkt var en del av revolutionsgardets flottbas – vägar ledde från andra delar av basen till skolbyggnaden. Men redan i september 2016 hade byggnaden avgränsats och var inte längre sammankopplad med basen. Historiska satellitbilder visar att byggnaden har tydliga kännetecken för en skola, bland annat en sportplan och andra fritidsytor som tillkommit över tid.

— <em>Med tanke på USA:s underrättelseförmåga borde de ha känt till att en skola låg i närheten</em>, sade Beth Van Schaack, tidigare tjänsteman vid det amerikanska utrikesdepartementet och verksam vid Stanfords centrum för mänskliga rättigheter och internationell rättvisa.
<h3>Teorier om iransk robot avfärdas</h3>
Teorier om att en felskjuten iransk robot orsakade attacken har cirkulerat på nätet, men New York Times och oberoende analytiker avfärdade påståendet. En enstaka vilsekommen robot hade inte kunnat orsaka den typen av precisa och riktade skador på flera byggnader över hela marinbasen.

Om det bekräftas att en amerikansk bomb träffade Shajarah Tayyebeh lär frågan bli om attacken var ett misstag – eller om den baserades på föråldrade underrättelser.

Janina Dill, expert på krigets lagar vid Oxfords universitet, påpekade att angripare är skyldiga att "verifiera statusen" för de mål de angriper och säkerställa att civila inte kommer till skada. Underlåtenhet att göra detta kan utgöra brott mot internationell rätt, sade hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iran attackerar USA:s femte flotta i Bahrain – vedergällning mot fyra amerikanska baser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-missilattack-usa-femte-flottan-bahrain-baser/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Feb 2026 11:01:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bahrain]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Islamiska revolutionsgardet]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222836</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Iran har avfyrat ballistiska missiler mot USA:s femte flottas högkvarter i Bahrain och tre andra amerikanska militärbaser i Gulfregionen. Attacken, som utfördes direkt av Islamiska revolutionsgardet, är en vedergällning för den gemensamma amerikanska och israeliska offensiven mot Iran som inleddes tidigare under lördagsmorgonen.</strong>

Bahrains nationella kommunikationscenter <a href="https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/2/28/live-israel-launches-attacks-on-iran-multiple-explosions-heard-in-tehran" target="_blank" rel="nofollow noopener">bekräftade</a> att en missilattack riktats mot ett servicecenter tillhörande femte flottan och kallade det en "flagrant kränkning av kungarikets suveränitet och säkerhet". Attacken utfördes från utanför Bahrains territorium.

Förutom Bahrain <a href="https://www.theguardian.com/world/2026/feb/28/israel-launches-attack-on-iran-as-explosions-heard-in-tehran" target="_blank" rel="nofollow noopener">attackerades</a> Al Salem Air Base i Kuwait, Al Dhafra Air Base i Förenade Arabemiraten och Al Udeid Air Base i Qatar – USA:s största militärbas i Mellanöstern.

Rök observerades stiga över Manama och explosioner rapporterades nära Mina Salman-hamnen. Inga officiella uppgifter om döda eller skadade har bekräftats.
<h3>USA:s femte flotta</h3>
Femte flottan har sitt högkvarter vid Naval Support Activity Bahrain i stadsdelen Juffair i Manama och ansvarar för amerikanska marinoperationer över ett område på cirka 2,5 miljoner kvadratmil – från Persiska viken och Röda havet till Arabiska sjön.

Flottan återaktiverades 1995 efter 48 års paus och består av örlogsfartyg, amfibiestridsenheter och marinflyg med uppskattningsvis 25 000 militärer och civila.

Bahrain har huserat amerikanska marinbaser sedan 1947 och är den enda Gulf-staten med en permanent amerikansk flottbas.

Det strategiska läget – bara cirka 150 kilometer från Iran – gör basen till både en maktprojektion och ett sårbart mål.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="640">
<p dir="ltr" lang="en">BREAKING: Iran strikes U.S. 5th Fleet Naval headquarters in Bahrain.<a href="https://t.co/3fdoHF7Y5D">pic.twitter.com/3fdoHF7Y5D</a> <a href="https://t.co/a7yiF7xWtw">https://t.co/a7yiF7xWtw</a></p>
— Douglas Macgregor (@DougAMacgregor) <a href="https://twitter.com/DougAMacgregor/status/2027678446323691966?ref_src=twsrc%5Etfw">February 28, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Från proxy till direkt anfall</h3>
Lördagens attack markerar en dramatisk eskalering.

Sedan Gaza-kriget inleddes i oktober 2023 har Iran-stödda milisgrupper genomfört <a href="https://www.reuters.com/world/iran-crisis-live-explosions-tehran-israel-announces-strike-2026-02-28/" target="_blank" rel="nofollow noopener">mer än 170 attacker</a> mot amerikanska baser i Irak, Jordanien och Syrien – i januari 2024 dödades tre amerikanska soldater och 47 skadades i Jordanien. Men dagens attack utfördes direkt av Islamiska revolutionsgardet, inte via proxygrupper.

Det är första gången sedan missilattacken mot Ain al-Asad-basen i Irak i januari 2020, efter mordet på general Qasem Soleimani, som Iran öppet avfyrar ballistiska missiler mot amerikanska militäranläggningar.

Attackerna sker samtidigt som Iran avfyrat missiler mot Israel och hotat att alla amerikanska och israeliska tillgångar i regionen är "legitima mål".

Pentagons namn på den pågående offensiven mot Iran är "Operation Epic Fury".

&#160;

<em>Situationen utvecklas. Nya Dagbladet fortsätter att bevaka händelserna.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
